Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott

Transkript

1 Arbetet i kammare och utskott Bild 1. Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör till broschyren Arbete i kammare och utskott.

2 Så stiftas en lag 1. g 1. De fl esta nya lagar börjar med ett förslag från regeringen, en proposition. 3. När propositioner och motioner kommer till kammaren så talar talmannen om det. Förslagen skickas sedan till ett utskott. Regeringen Proposition Riksdagens kammare Motioner Riksdagsledamöter 2. Riksdagsledamöter kan också lämna förslag som kallas motioner. Motionerna är ofta motförslag till regeringens propositioner. Bild 2. Bild två och tre Så stiftas en lag 1 En av riksdagens viktigaste uppgifter är att stifta lagar. Under ett riksmöte brukar omkring 4000 motioner lämnas in och behandlas och runt 200 propositioner. Det tar i genomsnitt cirka tre månader att stifta en lag. Lagen om att få använda PKU-registret för att identifiera spädbarn som dött i Thailand under Tsunamikatastrofen 2004 stiftades på endast en dag, medan det tog cirka 1,5 år att bli klar med FRA-lagen.

3 Så stiftas en lag 2. Riksdagens kammare 4. Utskottet förbereder och skriver ett betänkande om vad utskottet tycker om lagförslaget. 6. Riksdagen debatterar och fattar beslut i kammaren om den nya lagen eller lagändringen. Utskott Betänkande Riksdagens kammare Partigrupper 5. Partierna i riksdagen diskuterar förslaget i sina partigrupper och bestämmer vad man ska tycka om förslaget. Riksdagsskrivelse Regeringen 7. Regeringen får veta vad riksdagen har beslutat om i en riksdagsskrivelse. Sedan ska regeringen se till att beslutet träder i kraft. Bild 3. Bild tre Så stiftas en lag 2

4 Kammaren Bild 4. Bild fyra Kammaren Kammarens arbete pågår numera i princip året runt med utfrågningar och interpellationsdebatter. Själva lagstiftningsarbetet pågår dock enbart under riksmötet som pågår från september till juni.

5 Vem sitter var i kammaren? Arbetsrum för journalister Regeringens bänkar Särskilda debattbänkar Informationstavla Vice talmän Talarstol Talman Bild 5. Bild fem Vem sitter var i kammaren? Talmannen. Talmannen leder riksdagens arbete och är riksdagens främste representant. Talman under mandatperioden är Per Westerberg. Sverige har haft två kvinnliga talmän: Birgitta Dahl och Ingegerd Troedsson. Talmannen måste vara neutral och får inte delta vid voteringar. Vice talmän. De vice talmännen kan leda kammarens arbete i talmannens ställe och också representera riksdagen i olika sammanhang. De vice talmännen är ordinarie riksdagsledamöter som har rätt att delta vid voteringar.

6 Talarstol. I den fasta talarstolen håller partiernas talespersoner sina inledningsanföranden i ärendedebatterna. Talartiderna är inte fast bestämda, men mer än 8 minuter i en liten fråga och mer än 12 minuter i en stor fråga, bör ledamoten inte tala. Talarstol på golvet. Här står ledamöterna när de ställer frågor till varandra eller till ministrarna vid frågestunder och interpellationer. Vid en ärendedebatt har den som ställer en fråga två minuter på sig och den som svarar lika lång tid. Vid frågestunden med ministrar ur regeringen har man bara en minut på sig för att ställa sin fråga och en minut på sig för att svara. Informationstavlan. Här visas dels voteringsresultatet, dels samma bild som sänds på webben och/eller i TV när det pågår debatter. Regeringens platser. Här sitter regeringsmedlemmarna under till exempel riksmötets öppnande och partiledar-debatter. Journalister. Cirka 15 TV-, radio- och tidningsredaktioner har kontor i riksdagen. Där har ett antal journalister sina arbetsplatser. Hur många som sitter där varje dag varierar.

7 Vem sitter var i kammaren? Stenograf Voteringstavla Utskottens tjänstemän Kammarsekreterare Kanslist Expeditionsassistent Pressläktare Bild 6. Bild sex Vem sitter var i kammaren? Kammarsekreterare. Kammarsekreteraren är rådgivare åt talmannen och expert på regler i kammaren. Han/hon hjälper också talmannen vid kammarens möten. Expeditionsassistent. Expeditionsassistenten hjälper till med praktiska frågor som att bland annat dela ut betänkanden innan voteringar. Kanslist. Kanslisten sköter praktiska frågor som att koppla in mikrofonerna för dem som ska tala i debatten, sköter voteringstavlan och informationen som visas på projektorduken på fondväggen.

8 Stenograf. Allt som sägs i kammaren skrivs ned av en stenograf. Stenograferna arbetar i tiominuterspass. När de antecknat i tio minuter går de in till sitt kontor och renskriver. Cirka sex timmar efter avslutad debatt finns protokollet att läsa på webben. Voteringstavla. Alla voteringar i kammaren är offentliga. Varje stol i kammaren har tre lampor kopplade till sig: en röd, en grön och en gul. Beroende på hur ledamoten röstar börjar en grön, en röd eller en gul lampa att lysa på voteringstavlan när ledamoten tryckt på knappen. Utskottens tjänstemän. Utskottstjänstemännen som har skrivit ett betänkande finns ibland med i kammaren när just det betänkandet är uppe till debatt. De finns där om någon ledamot skulle behöva ställa någon fråga om betänkandet. Pressläktare. Fotografer och journalister får alltid om de är ackrediterade vara med i kammaren och bevaka kammarens arbete.

9 Utskotten miniriksdagar Parti Platser i riksdagen Ordinarie platser utskott S M MP 25 1 FP 24 1 C 23 1 SD 20 1 KD 19 1 V 19 1 Siffrorna gäller för mandatperioden Bild 7. Bild sju Utskotten miniriksdagar De 15 utskotten kan liknas vid miniriksdagar då de speglar förhållandet mellan majoritet och minoritet i kammaren. Efter valet 2010 har allianspartierna 173 mandat och därför ingen majoritet i kammaren. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har tillsammans 156 mandat och Sverigedemokraterna 20. Utskottet speglar sammansättningen i riksdagen. Allianspartierna har tillsammans 8 platser i utskottet. Socialdemokraterna har sex platser. Miljöpartiet 1 plats, Vänsterpartiet 1 plats och Sverigedemokraterna 1 plats. Utskotten träffas två gånger i veckan och arbetar då med att förbereda lagförslag, skriva utlåtanden om EU:s grön- och vitböcker, utvärdera riksdagsbeslut och bevaka forskning inom utskottets område. Läs mer om utskottsarbetet på riksdagen.se under menyn Utskotten och EU-nämnden.

10 Skolorna får en ny betygsskala med sex steg Bild 8. Bild åtta Skolorna får en ny betygsskala med sex steg Regeringen lämnade 2008 en proposition till riksdagen där man föreslog att betygsskalan i grund- och gymnasieskolan skulle förändras. Istället för att som tidigare ha IG, G, VG och MVG skulle den nya skalan bestå av A, B, C, D, E, F där A-E skulle vara godkända betyg och F underkänt. I betänkandet ställde sig alliansen bakom förslaget medan s, v och mp reserverade sig. Vid voteringen röstade 140 ja, 102 nej, 29 avstod och 78 var frånvarande.

11 Homosexuella får gifta sig Bild 9. Bild nio Homosexuella får gifta sig Homosexuella får gifta sig i och med att äktenskapsbalken blivit könsneutral. Lagen om registrerat partnerskap för homosexuella finns inte längre kvar. De som registrerat partnerskap ska kunna omvandla sitt partnerskap till äktenskap genom en enkel anmälan eller genom vigsel. Vid voteringen röstade 261 ja, 22 nej, 16 avstod och 50 var frånvarande.

12 Fler än apoteken får sälja medicin Bild 10. Bild tio Fler apotek får sälja medicin Under 2008/09 års riksmöte lämnade regeringen en proposition till riksdagen angående att man ansåg att apoteksmarknaden skulle avregleras. Livsmedelsverket skulle i stället få möjlighet att ge tillstånd till andra aktörer som då också skulle få sälja läkemedel. Alliansens ledamöter ställde sig bakom betänkandet medan oppositionen skrev en gemensam reservation. Vid voteringen röstade 134 ja, 128 nej, ingen avstod och 87 var frånvarande.