d) För att man lättare ska kunna ta hand om lokala problem där de som situationen rör får bestämma.

Transkript

1 1. a) En statschef definieras internationellt som landets främsta företrädare att representera landet. I Sverige har Statschefen ej någon politisk makt, däremot i exempelvis USA är den folkvalda presidenten både landets statschef och regeringschef. Statsministerns uppdrag är att leda regeringen och utse statsråd för att förverkliga riksdagens beslut. Statsministern är oftast partiledare för det parti som fått flest platser i Sveriges riksdag. b) Sveriges statschef heter Carl XVI Gustaf. Sveriges statsminister heter Stefan Löfvén a) kommun b) riksdag c) landsting/region d) För att man lättare ska kunna ta hand om lokala problem där de som situationen rör får bestämma. 5. våra viktigaste lagar är grundlagarna och dom är väldigt svåra att ändra. Vår demokrati skyddas av dessa lagar. Dom skyddar vår demokrati och ser till att våra friheter och rättigheter inte kränks. Den ska vara svår att ändra för att man ska hinna tänka efter och vara säker på sitt beslut. För att en grundlag ska kunna ändras måste riksdagen fatta samma beslut 2 gånger med ett val emellan. Detta är därför en väldigt långsam process. 6. För att ett val ska räknas som demokratiskt i Sverige krävs flera saker. Till att börja med ska alla röstberättigade ha rätt att rösta, i Sverige är man röstberättigad om man har ett svenskt medborgarskap och har fyllt 18 senast på valdagen. Valets ska också vara hemligt, alltså ska alla ha rätt att rösta anonymt. För att det ska räknas som demokratiskt krävs även att alla röster ska vara lika värda. Det ska också finnas flera olika alternativ att rösta på, samt att rösträkningen ska vara offentlig för allmänheten så att det inte sker något fusk. 7. Riksdagsspärren som utesluter partier som fått mindre än 4% i riksdagsvalet från riksdagen är både demokratisk och odemokratisk. Den är odemokratisk eftersom att de människor som röstar på partierna som inte kommer med i riksdagen inte får sin röst lika lätt hörd. De kan fortfarande få sin röst hörd genom att kontakta politiker direkt, men inte genom valet. Det kan kännas som att deras röst var onödig vilket gör att de kanske inte känner att det är värt att rösta alls. Därför kan det bli ännu mer odemokratiskt eftersom färre röstar. 4% spärren gör att partier med under 4% av rösterna i riksdagsvalet inte får mandat i riksdagen. Detta gör att de blir färre partier i riksdagen än om denna spärr inte hade funnits. Då blir det lättare att bilda en regering och besluta om frågor eftersom det är färre partier och färre åsikter. Fråga 8: Det är viktigt att många medborgare röstar eftersom att det ger en större överblick av vad landets befolkning vill i omfattande frågor och beslut. Ju fler som röstar desto mer demokratiskt blir det på så sätt att olika åsikter förs fram. Fråga 9: Skillnaden på en majoritetsregering och en koalitionsregering är att en majoritetsregering har fått mer än 50% av rösterna i valen som inträffar vart fjärde år medan en koalitionsregering består av två eller fler partier som slagits ihop och samarbetar. En koalitionsregering kan dock även vara en majoritetsregering om denna får mer än 50% av rösterna men är en minoritetsregering om den får mindre än 50% av rösterna. 10. Skillnaden mellan utskott och departement är att utskotten finns i riksdagen och departementen finns i regeringen. De har samma uppgifter vilket är att de är specialiserade inom olika områden och frågor, det finns tex

2 kulturutskottet och kulturdepartementet. En annan skillnad är vilka som arbetar i utskotten respektive departement. Utskotten är som en miniriksdag med lika sammansättning av ledamöter som i riksdagen, men departementen består både av tjänstemän och politiker. 11. Först uppkommer en PROPOSITION då en medlem i regeringen kommer med ett lagförslag till riksdagen, det kan exempelvis handla om att avskaffa skattesystemet. Då skickas detta förslag ut på REMISS via ett utskott, vilket innebär att förslaget skickas ut till berörda personer, experter, myndigheter och andra relaterade människor, som får uttala sig om sin åsikt i frågan. Därefter så skriver utskottet sitt BETÄNKANDE, vilket är en rekommendation om hur riksdagen ska besluta i frågan. Efter detta följer en DEBATT i riksdagen där förslaget debatteras och alla riksdagsledamöter får chans att uttrycka sin åsikt och lyssna på andra för att motivera sin röst som sedan ligger till grund för beslutet. Efter detta sker en OMRÖSTNING som leder till beslutet. Om förslaget går igenom, är det regeringens uppdrag att VERKSTÄLLA förslaget genom respektive departement och organisation. 12. a) Medier som TV och radio, konstitutionsutskottet (KU) och Justitieombudsmannen kan alla granska makt i Sverige. b) I en demokrati är det viktigt att politiker kontrolleras så att de sköter sig och t. ex. använder skattepengar på ett vettigt sätt. Det är också viktigt för att personer som har makt inte missbrukar den på något sätt Kommunfullmäktige fattar beslut som kan liknas med kommunens riksdag. Kommunstyrelsen fungerar ungefär som regeringen fast här sitter representanter för alla invalda partierna och inte bara de som vann i valet. Kommunstyrelsen tar hand om ekonomin och ser till att kommunens politik verkställs. 15. Hälso- och sjukvård sköts av landsting och regioner. Detta eftersom att det ofta är en för stor fråga för en kommun att driva igenom, men en för liten fråga för riksdag/regering. Det blir exempelvis alldeles för dyrt för en kommun att bygga och underhålla sjukhus och vårdcentraler. Därför kan flera kommuner istället gå ihop till ett landsting/region, och tillsammans sköta sjukhuset. Att t.ex. bygga ett nytt sjukhus är däremot en för liten fråga för riksdagen/regeringen eftersom att det inte rör hela landet, utan snarare påverkar invånarna regionalt. Exempelvis påverkas inte invånarna i Norrland av sjuk-och hälsovården i Skåne. Landstingen blir alltså ett slags mellanting som är lagom stort för att driva igenom den frågan Några kriterier som måste uppfyllas är att landet är demokratiskt, rättssäkert och har en marknadsekonomi. Det kriteriet vi tycker är viktigast är rättssäkerhet, eftersom det är viktigt att ett land beskyddar sin befolkning på ett rättvist sätt. Exempelvis kan problem uppstå om en kriminell inte döms till fängelse för att domstolen är korrupt och kan till exempel mutas. 19. När Eu beslutar om nya lagar måste dom genomföras i Sverige också. Detta leder till att det påverkar samhället här i Sverige och därför varje enskild individ. Vi påverkas på väldigt många sätt men främst av den budget och de lagar som EU-parlamentet beslutar om tillsammans med ministerrådet BEGREPP Styrelseskick: Regler för hur ett land ska styras.

3 Monarki: Ett land med en kungafamilj; ett krungadöme. Kungen har i någon mån makt Statschef: Ett lands främsta företrädare. Hen har ingen politisk makt utan arbetar främst med att representera landet. Sveriges statschef är kung Carl XVI Gustaf. Representanter: De personer som representerar folket och för fram deras åsikter. Riksdagsledamöter: Representanter på nationell nivå. De beslutar om frågor som berör hela landet. Politiker: Beslutar om frågor som berör hela landet, till exempel lagar och landets ekonomi. Politiker finns i kommuner, landsting, riksdag och regering. Partier: Organisationer som representerar olika politiska ideologier. Det partiet eller partier som får flest röster bildar regering. Det finns även mindre partier som inte är med i riksdagen på grund av 4% spärren. Stadsbudget: En årlig plan som specificerar statens inkomster, utgifter och skatter. Regeringen: Styr landet men måste utgå från grundlagarna. Partiet som fick flest röster utgör regeringen. Deras uppgift är att verkställa allt som beslutas om i riksdagen Radgrupp 2 Radgrupp 3 Majoritetsregering - En regering som består av ett eller flera partier vars ledamöter tillsammans utgör >50 procent av platserna i riksdagen. Minoritetsregering En regering som består av ett eller flera partier vars ledamöter tillsammans utgör <50 procent av platserna i riksdagen. Koalitionsregering En regering som oavsett om den är minoritets- eller majoritetsregering består av två eller flera partier. Samlingsregering En regering med syfte att inkludera så många politiska åsikter som möjligt för att få enighet i politiken vid exempelvis krissituationer som krig. Kammare Den stora sal i riksdagshuset där alla riksdagsledamöter samlas och debatterar. Proposition Ett lagförslag från regering till riksdag. Motion Ett lagförslag från en riksdagsledamot till riksdagen. Interpellation Granskande frågeställning från en riksdagsledamot till en eller flera ministrar i regeringen med syfte att granska makten. Utskott Som en sorts miniriksdag som förbereder lagförslag för att röstas igenom i riksdagen. Olika sorters utskott behandlar olika sorters motioner och propositioner beroende på vad de gäller. Till exempel finns det ett Trafikutskott och ett Utbildningsutskott. Alla som sitter i riksdagen sitter i ett utskott. I varje utskott är den partipolitiska fördelningen ungefär som valresultatet. Betänkande: är det utskotten skriver efter att dom tagit ställning till remissinstansernas åsikt.

4 Omröstning: omröstning sker efter att det varit debatt i riksdagen där riksdagsledamöterna har fått sin chans att säga sin mening om betänkandet. Det leder till ett beslut. Verkställa: när beslutet i riksdagen genomförs. Beslutet genomförs av regeringen Offentlighetsprincipen: allt myndigheterna gör och skriver är offentligt = öppet och tillgängligt för allmänheten Konstitutionsutskottet: dom granskar regeringen och rapporterar sedan till riksdagen. Misstroendeförklaring: när riksdagen inte längre litar på regeringen eller stadsrådet förklarar dom en misstroendeförklaring. Justitieombudsmannen: om man har blivit felbehandlad av en myndighet så vänder man sig till dom. Budgetpropositionen: ett förslag från regeringen på hur statens pengar ska fördelas Stadsråd: samma sak som ministrar. Minister: En politiker i regeringen som är chef för ett visst departement, ex. Utrikesministern som är chef i utrikesdepartementet. Departement: Uppdelade grupper i regeringen som är specialiserade i olika frågor, ex kulturdepartementet och näringsdepartementet. Förutom ministern som är chef, arbetar ofta vanligt tjänstefolk i de olika departementen. Offentlig förvaltning: Organisationer av en stor grupp tjänstemän som ser till att regeringens beslut bereds och/eller verkställs. Centrala förvaltningsmyndigheter: Förvaltningar som tar hand om frågor som rör hela landet, ex skolverket och skatteverket. Länsstyrelse: ser till att riksdagens beslut verkställs i just det länet, alltså ansvarar för förvaltningen på regional nivå. Landshövding: Chefen för länsstyrelsen. Kommunalskatt. Den skatt som invånarna i en kommun, betalar till den kommunen. Hur stor den skatten är varierar mellan olika kommuner. Kommunfullmäktige: Kommunens "riksdag", fattar beslut. Väljs av invånarna var fjärde år i kommunvalet. Kommunstyrelse: Fungerar ungefär som kommunens regering och har hand om kommunens ekonomi och ser till att beslut som tas i kommunfullmäktige fullföljs. Här sitter representanter från alla invalda partier.

5 Nämnd: En nämnd har politiskt ansvar över ett visst område, ex miljönämnden. Här sitter personer som håller på med politik på sin fritid. Län: Ett stort område som består av flera kommuner. Län kan vara delas upp i landsting eller regioner. Region: Ett område ex region Gotland, där flera kommuner går ihop och samarbetar kring frågor som lokaltrafik oh sjukhus. Landstingsfullmäktige: Högsta beslutande organet i landstinget. Överstatlighet: Tanken om att ett land inte ska bestämma över vissa saker själv utan att länder tillsammans ska ta beslut i frågor Tullunion: Till exempel finns det tullunion i EU. Det betyder att staterna i EU inte har några tullar mellan sig och att de har en gemensam tull på länder utanför gemenskapen. De fyra friheterna: Beslut som togs 1986 som innebar fri rörlighet inom EU för varor, personer, tjänster och kapital. Vilket betyder att varor kan handlas mellan staterna i EU utan tullar. Kommissionen: EU-kommissionen är ett exempel på en kommission. De har som uppgift att ta initiativ till nya lagar och ser till att dok efterlevs och fullföljs. De lägger också förslag på budget. Europeiska rådet: I europeiska rådet sitter EU-ländernas stats- eller regeringschefer och EUkommissionens ordförande. Europeiska rådet bestämmer vad EU skall prioritera. Denna grupp träffas fyra gånger om året i Bryssel, vid vad som kallas för eu toppmöten. Ministerrådet: Ministerrådet består av en minister som representerar varje medlemsland. Tillsammans med europaparlamentet fattar ministerrådet beslut om nya lagar. Det kommer olika ministrar på olika möten beroende på vad man kommer diskutera. Europaparlamentet: Består av 751 ledarmöten från alla länder i unionen. De fördelas utefter landets befolkning. Ledamöterna väljs på fem år av invånarna i medlemsländerna. Sverige har 20 stycken ledarmöten och deras uppgift är att bevaka medborgarnas intressen och åsikter och sedan framföra dem Lobbying: Ett politiskt påtryckningsarbete vilket innebär representanter från olika typer av organisationer/föreningar, exempelvis intressegrupper, framför sina intressen och åsikter till politiker. Dessa representanter vill få politikerna att fatta besluta utifrån deras vilja. Euro: En valuta som i nuläget används i 18 länder. Euron infördes första januari I Sverige valde politikerna att befolkningen skulle få rösta om att gå över till att använda euron som valuta istället för kronan, men nästan 56% av befolkningen röstade nej..