Statsvetenskap Föreläsning 2. Riksdagen, regeringen och lagarna

Transkript

1 Statsvetenskap Föreläsning 2 Riksdagen, regeringen och lagarna 1

2 Sveriges politiska system Konstitutionell Monarki Parlamentarisk system Representativ demokrati Maktdelning Vertikalt och horisontellt Den vertikala maktdelningen handlar inte bara om att balansera makten utan främst för att säkerställa närhetsprincipen, att beslut skall fattas så nära medborgarna som möjligt. Därför är inte all offentlig verksamhet statlig. Det finns också kommunal verksamhet, på lokal och regionalt plan. 2

3 Riksdagen Vad är riksdagen? Hur väljs den? Hur är riksdagen organiserad? Vad är riksdagens uppgifter 3

4 Vad är riksdagen? Sveriges nationella parlament folkets främsta företrädare Lagstiftanden församling Riksdagen består av 349 ledamöter De politiska partierna Talmannen Sverige är en representativ demokrati Folket vilja och åsikter företräds av andra i den högsta politiska församlingen Riksdagen Riksdagen är den högsta beslutande församlingen vad gäller nya lagar och lagförändringar. I riksdagen sitter de politiker vi/folket valt att sitta där. De är 349st. VARFÖR? Folkets åsikter är representerade genom de politiska partierna Riksdagens talman Central person (Opolitiskt arbete/uppdrag). (Per Weterberg, M) Leder samtalen vid bildande av en ny regering Leda riksdagens arbete och diskussionerna i kammaren Representera sverige i olika int sammanhang 4

5 Hur väljs riksdagen? Val vart fjärde år? Samlad valdag Vem får rösta? 18 år och svensk medborgare Vart och Hur? Vallokal Poströstning Personval? Sedan 1994 går vi till val vart fjärde år? September! Nästa val är den 19 september Vid valdagen väljer vi samtidigt våra representanter till Landsting och kommun. Vem är det då som får rösta? Jo, Är du 18 år och svensk medborgare har du rösträtt i riksdagsvalet. Om du har en favoritpolitiker kan du kryssa för honom eller henne och ge kandidaten en större chans att komma in i riksdagen. Personrösta: Väljarna röstar på parti men kan också lägga en personröst genom att markera en särskild kandidat på valsedeln. Personröstningen är frivillig. Den som inte gör en personmarkering avstår från att påverka vilka kandidater som ska representera partiet. Du får endast markera en kandidat. Partierna gör listor och rangordnar sina representanter. 5

6 Representation? Geografisk representation Valkretsar 29st Fasta mandat Utjämningsmandat Småpartier spärras (4%) Geografisk representativitet Hur säkerställer vi att alla områden blir representerade? Valkretsar Landet är indelat ett flertal valkretsar. En valkrets är ett geografiskt avgränsat område för vilket det skall väljas ledamöter till den beslutande församling som valet gäller. Det är idag 29 valkretsar De sammanfaller vanligen med länsgränserna MEN avviker i fallen Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Av riksdagens 349 mandat så är 310 fördelade över dessa valkretsar. De fasta mandaten fördelas mellan valkretsarna före valet på grundval av antalet röstberättigade personer i varje valkrets. Stockholms kommun=27 Stockholms län=36 Gotlands län=2 Blekinge län=5 4%-spärren ser till att partier som får mindre än 4 procent av rösterna inte får en plats i riksdagen. Har ett parti totalt fått färre röster i riksdagsvalet kan det ändå delta i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i en valkrets om det där fått minst 12 % av rösterna i valkretsen. 6

7 REPRESENTATIVITET? REPRESENTATIVITET Politisk representativitet enligt valresultaten (med utg i de som röstar) Geografisk representativitet säkerställs genom valkretsindelningen Social representativitet? Hur står det till med den? Det har varit så att det funnits en överrepresentation av män, medelålders, tjänstemän, offentliganställda, högutbildade personer som äger sin bostad. 7

8 Vad gör riksdagen? Beslutar om lagar Beslutar om statsbudgeten Arbetar med EU-frågor Utrikespolitiken Kontrollerar regeringen En av riksdagens viktigaste uppgifter är att besluta om lagar. Förslag till en ny lag, eller ändring i en lag som redan gäller, kommer oftast från regeringen i en proposition. För att lagförslaget ska bli verklighet måste en majoritet av ledamöterna i riksdagen rösta för det. Riksdagen beslutar om statens utgifter och inkomster i statsbudgeten. Riksdagen gör det efter att regeringen i budgetpropositionen lämnat förslag på hur staten ska använda sina pengar. När riksdagen har beslutat om statsbudgeten är det regeringen som ansvarar för statsbudgeten och genomför riksdagens beslut. Sverige är medlem i Europeiska unionen, EU. Regeringen företräder Sverige i EU. Regeringen samråder med riksdagen om vilken linje som Sverige ska driva i EU. Riksdagens och regeringens arbete med EU-frågor bedrivs på olika sätt i kammare, utskott och EU-nämnd. En av riksdagens uppgifter är att tillsammans med regeringen forma den svenska utrikespolitiken. I utrikesnämnden diskuterar och samråder regeringen med riksdagen om utrikespolitiken. Riksdagen kontrollerar regeringen och hur myndigheterna sköter sitt arbete. Ledamöterna kan ställa frågor till regeringen. Konstitutionsutskottet (KU) granskar att regeringen följer reglerna. Om riksdagen inte har förtroende för en minister eller statsministern har den möjlighet att göra en misstroendeförklaring. Medborgare som är missnöjda över myndigheters handläggning kan vända sig till JO. Riksrevisionen granskar hur staten använder sina pengar. 8

9 Riksdagens kontrollfunktion Misstroendeförklaring Viktig kontrollverktyg Misstroendevotum Kvalificerad majoritet På förslag av minst en tiondel av riksdagens ledamöter kan riksdagen avsätta ett statsråd eller hela regeringen Vid sådant misstroendevotum krävs att en majoritet av riksdagen, det vill säga minst 175 ledamöter (Kvalificerad majoritet), stöder misstroendeförklaringen. Om misstroendet gäller statsministern måste regeringen avgå. Regeringen kan inom tio dagar söka väljarnas förtroende genom att upplösa riksdagen och utlysa extra val. 9

10 Utskottsarbetet Arbetet i utskotten centralt 15 utskott + 1 Utskott i Sveriges riksdag Arbetsmarknadsutskottet Civilutskottet Finansutskottet Försvarsutskottet Justitieutskottet Konstitutionsutskottet Kulturutskottet Miljö- och jordbruksutskottet Näringsutskottet Skatteutskottet Socialförsäkringsutskottet Socialutskottet Trafikutskottet Utbildningsutskottet Utrikesutskottet EU-nämnden Utöver arbetet i kammaren, dvs den stora riksdagsalen där man debatterar så sker merparten av arbetet i utskotten. Utskottens uppgift är att presentera förslag till riksdagsbeslut som hela riksdagen kan ta ställning till. Utskotten följer också upp och utvärderar riksdagsbeslut, arbetar med forsknings- och framtidsfrågor samt skriver utlåtanden över vissa EU-dokument. Det finns 15 utskott och i varje utskott sitter 17 ledamöter. Sammansättningen speglar riksdagens utseende. Utskotten ansvarar för olika ämnesområden; till exempel hamnar försvarsfrågor i försvarsutskottet medan socialutskottet har hand om sjukvårdsfrågor. EU-nämnden är speciell, Regeringen förväntas följa EU-nämndens ställningstaganden. 10

11 Andra organ i riksdagen Riksbanken Riksdagens ombudsmän Riksdagens revisorer Nordiska rådets svenska delegation 11

12 Regeringen Vad är regeringen & hur utses den? Hur är regeringen organiserad & hur arbetar regeringen? Vad är regeringens uppgifter 12

13 Vad är regeringen? regeringen styr riket Den verkställande makten Den segrande laget Talmannen föreslår statsminister Majoritetsregering Minoritetsregering Regeringsformen deklarerar att: regeringen styr riket MEN, vi vet nu att de måste ha riksdagens godkännande, annars kan den tvingas avgå. Regeringen är den samling av politiker som vinner valet till riksdagen. Talmannen föreslår, efter överläggningar, en ny statsminister. Får han stöd i riksdagen så bildar denne regeringen. Om inte så får talmannen tre nya chanser. OM inget av dessa gillas i riksdagen måste nyval hållas inom 3 månader. Majoritetsregering - Om regeringen består av ett eller flera partier som tillsammans har 175 eller fler riksdagsmandat, är regeringen en majoritetsregering Om ett sådant regeringsunderlag inte kan skapas måste istället en minoritetsregering bildas. Eftersom regeringen alltid behöver stöd för sina propositioner i Sveriges riksdag, behöver en minoritetsregering alltid stöd från minst ett annat parti, ett så kallat stödparti. Under en lång period satt socialdemokraterna i regeringsmakten utan att utögra en majoritet i riksdagen. 13

14 Regeringens organisering och arbete Regeringskansliet Departementen Stadsrådsberedningen Arbetsmarknadsdepartementet Finansdepartementet Försvarsdepartementet Integrations- och jämställdhetsdepartementet Jordbruksdepartementet Justitiedepartementet Kulturdepartementet Miljödepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet Utrikesdepartemtentet Regeringskansliet, det är regeringens huvudkontor. Regeringskansliet är en sammanhållen myndighet som består av statsministerns kansli, Statsrådsberedningen, de 12 fackdepartementen och Förvaltningsavdelningen I regeringskansliet arbetar regeringen som utgörs av statsministern och statsråden och deras departement. Regeringskansliet sysselsätter cirka 4500 personer. Alla departement leds av ett statsråd. På ett departement kan det finnas flera statsråd. Departementen är indelade efter fackområden och ett departement kan i sin tur vara indelad i flera delområden. Stadsrådsberedningen leder och samordnar arbetet i regeringskansliet. Statsministern är chef I ett internationellt perspektiv är departementen rätt små. 14

15 VEM GÖR VAD? 15

16 16

17 Kommittéväsendet Små departement Tillfälliga organ Kommittéer Regeringen utfärdar direktiv Parlamentariska kommittéer Historiskt viktig betydelse De svenska departementen är jämförelsevis små. Underlag för större beslut utarbetas av tillfälliga organ. Kommittéer är tillfälliga organ som utreder frågor som behöver utredas, analyseras, belysas, forskningsförankras. Kommittén lyder under regeringen. Regeringen utfärdar direktiv om vad det är man vill att en kommitté ska göra. Regeringen utnämner också ledamöterna. De hämtas vanligen från politiken, myndigheter, kommuner, organisationer och forskarvärlden. Somliga kommittéer är parlamentariskt tillsatta pga dess karaktär Kommittéväsendet har haft en stor betydelse genom historien. Många stora reformer har förberetts och diskuterats i offentliga utredningar. Politiska beslut har fått förankting i kvalificert kunskapsunderlag. Tunga intresseorganisationer har haft möjligheter till inflytande. Statens offentliga utredningar är det arbetet resulterar i 17

18 18

19 Statliga myndigheter & verk Förvaltningsmyndigheter Svårförenliga krav: Likhet inför lagen Genomföra politiskt fattade beslut Producera tjänster till lägsta möjliga kostnad Koppling departement Ministerstyre förbjudet Regeringen kan inte själva se till att fattade beslut genomförs det måste professionella förvaltningsorgan säkerställa. Förvaltningsmyndigheter fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen Flera svårförenliga krav. Dels RÄTTSATENS KRAV på allas likhet inför lagen. Alla skall behandlas likvärdigt. De ska följa uppdragsgivarnas (Politiker, ytterst folkets) önskningar Ekonomiskt effektiva tjänster, inte slösa med offentliga medel. Många statliga verk och myndigheter har en direkt koppling till departementen, de är direkt underställda regeringen. Benämns ofta ämbetsverk. Sverige bygger på en tydlig åtskillnad mellan regeringens politiska makt och förvaltningsmyndigheternas självständighet. I Sverige gäller att en minister absolut inte får påverka en myndighets beslut. Systemet har gamla anor i Sverige och landet anser att det ger en bättre rättssäkerhet. Systemet innebär bland annat att ministrar inte får uttala sig om enskilda fall, vilket är orsaken till att de normalt brukar svara jag kan inte uttala mig om detta fallet specifikt. när media ställer frågor om till exempel något asyl- eller vårdfall. I andra länder däremot är det vanligt. 19

20 Sveriges Grundlagar Grundlag: Konstitution / författning Skydd för demokratin Står över andra lagar Tröghet Fyra stycken: Regeringsformen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Successionsordningen Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick eller helt enkelt: samhällets spelregler. Grundlagarna har därför en speciell ställning i samhället. Grundlagarna står över alla andra lagar. Med det menas att innehållet i våra övriga lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna. Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Det ska finnas tid för eftertanke, och konsekvenserna måste vara särskilt väl genomtänkta. Tanken med detta är att demokratin ska skyddas. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som inskränker människors fri- och rättigheter. Sveriges grundlagar ör fyra till antalet: 20

21 Regeringsformen Regeringsformen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Successionsordningen Regeringsformen: innehåller dels statsskickets grunder och normer, dels bestämmelser om statens styrelse och om organisatoriska spörsmål. I denna regleras sådant som riksdagsval, statschefens roll, regeringens bildande och arbete, samt bestämmelser om och regleringar av statsfunktionerna. Dessa statsfunktioner är lagstiftning, finansmakten, förhållandet till andra stater, den dömande makten, och kontrollmakten. Tryckfrihetsförordningen: Förutom regler om tryckfrihet innehåller Tryckfrihetsförordningen även regler om meddelarskydd och om offentliga handlingar. Sverige är ensamt om att ha dessa principer så detaljerat reglerade i grundlag Yttrandefrihetsgrundlagen: Lagen har flera likheter med tryckfrihetsförordningen men berör inte tryckta skrifter. Däremot omfattar den webbplatser och databaser som har ett journalistiskt syfte. Alla svenskar har rätt att uttrycka sina åsikter, tankar, känslor i radio, tv, videogram, ljudupptagningar eller andra sorters upptagningar. Ingen myndighet kan kräva att något som skall framföras i radio, tv eller annan sorts upptagning först måste granskas av en myndighet eller något annat allmänt organ. Undantaget är biofilmer. Den som är upphovsman till ett radioprogram, tv-program eller liknande har rätt att vara anonym. Successionsordningen: Sveriges äldsta gällande lag, från Lagen reglerar tronföljden till den svenska tronen, det vill säga vem som får bli kung eller regerande drottning i riket. Med antagandet av successionsordningen, blev huset Bernadotte berättigade att bestiga Sveriges tron. 21

22 Innan regeringen lägger fram en proposition har den vanligen föregåtts av ett stort förarbete. Tjänstemän på Regeringskansliet kan göra utredningen, en ensam person som kan mycket kan göra utredningen, eller en kommitté som består av flera olika personer. När utredningen är klar skriver regeringen en proposition. Propositionen lämnas till riksdagen där den bordläggs och länkas vidare till berört utskott i riksdagen. EN fråga som handlar om krigsmaterial kanske går till försvarsutskottet. En fråga som handlar om betyg går till utbildningsutskottet. Nu kan ledamöterna lägga fram motförslag på dessa propositioner, dvs motioner. Det är ofta förslag som yrkar på avslag av lagen eller förändringar. Motioner kan komma från enskilda politiker, flera politiker från olika partier eller ett helt parti. Då kallas det för partimotion. Riksdagens ledamöter kan också komma med andra motioner under den sk Allmänna motionstiden. När en viss tid gått så ska utskotten behandla ärendena. Utskotten måste behandla alla propositioner och motioner som väckts pga av dem. 22

23 När beredningsarbetet i utskotten är färdigt konstaterar ordföranden vilka uppfattningar som finns och hur många som står bakom dessa. Utskottets ställningstagande redovisas i ett tryckt utskottsbetänkande. Utskottsmajoriteten bestämmer innehållet i betänkandet. Därefter vidtar debatt i frågan i Kammaren. När ett ärende skall beslutas kallas alla ledamöter till kammaren genom ljud- och ljus-signaler, som finns överallt i riksdagens byggnader. Ledamöterna har då sex minuter på sig att ta sig till sina platser. Man röstar om förslaget skall gå igenom eller ej. När ärendet är avgjort underrättas regeringen om resultatet genom att talmannen undertecknar en riksdagsskrivelse. Sedan är det regeringens sak att se till att riksdagens beslut verkställs. För en ny lag innebär det bl.a. att den publiceras i Svensk författningssamling (SFS). Regeringen redovisar samlat varje år till riksdagen vilka åtgärder som vidtagits med anledning av riksdagens beslut. 23