Utskottens uppföljning och utvärdering. en grundlagsreglerad uppgift

Transkript

1 Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift

2

3 Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift 3 Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift I Sveriges riksdag finns 15 utskott. Utskotten ska bereda olika ärenden, t.ex. regeringens propositioner och riksdagsledamöternas motioner, arbeta med EU-frågor samt följa upp och utvärdera tidigare riksdagsbeslut. Från och med den 1 januari 2011 har utskottens uppgift att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde förts in i en av Sveriges grundlagar, regeringsformen. Regeringen tillsatte 2004 en grundlagsutredning som i december 2008 överlämnade sitt betänkande där det föreslogs att en bestämmelse om att varje utskott ska följa upp och utvärdera riksdagsbeslut ska föras in i regeringsformen. I december 2009 lämnade regeringen detta förslag till riksdagen som vid två tillfällen under 2010 antog regeringens förslag om ändring av grundlagen. Genom riksdagens beslut har utskottens uppgift att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut från och med den 1 januari 2011 förts in i regeringsformen, vilket markerar den vikt som läggs vid utskottens uppföljning och utvärdering. Grundlagsutredningen, regeringen och konstitutionsutskottet har gjort bedömningen att en grundlagsreglering av utskottens uppföljning och utvärdering kan stimulera en fortsatt utveckling av verksamheten och bidra till att tydliggöra riksdagens ansvar. Uppgiften reglerades tidigare endast i riksdagsordningen. 4 kap. 8 RF: Varje utskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde.

4 4 Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift Vad innebär riksdagens riktlinjer för uppföljningsarbetet? Under senare år har riksdagen vid två tillfällen, 2001 och 2006, beslutat om riktlinjer för utskottens arbete med uppföljning och utvärdering. Av riktlinjerna framgår att riksdagen är en central länk i styrkedjan, både när det gäller den ekonomiska styrningen och regelstyrningen. För att styrningen ska fungera måste riksdagen få information om resultaten, bl.a. om resurser har fördelats enligt de politiska prioriteringarna och om avsedda resultat har uppnåtts samt om de lagar som riksdagen har beslutat om har fått avsedda effekter. Utskottens arbete med uppföljning och utvärdering är ett sätt att få sådan resultatinformation och stärka kopplingen till riksdagens beslut om lagstiftning och budget. Det bör bland annat användas som ett instrument för att bedöma vilka eventuella justeringar i budget eller lagstiftning som kan behövas. Uppföljning och utvärdering bör ha en framåtblickande inriktning och användas till att ge underlag för väl underbyggda ställningstaganden i utskottens beredningsarbete. Hur arbetar utskotten med uppföljning och utvärdering? Riksdagens utskott arbetar sedan flera år på olika sätt och i olika utsträckning med uppföljning och utvärdering. En uppföljning kan exempelvis göras inför behandlingen av ett lagstiftningsärende eller inför beredningen av anslagsförslagen i budgetpropositionen eller för att bereda motionsförslag inom ett visst område. En uppföljning kan också ske genom att ett utskott på eget initiativ anordnar en offentlig utfrågning eller studiebesök för att klarlägga aktuella frågor inom sitt politikområde, och därmed får kunskap som kan användas i utskottets beredningsarbete. I en del utskott finns särskilda uppföljnings- och utvärderingsgrupper, där riksdagsledamöter från de olika partierna ingår. Sådana grupper kan t.ex. bereda projektförslag, genomföra uppföljningarna och lämna en uppföljningsrapport till utskottet med bedömningar och slutsatser. I andra utskott ges tjänstemän inom riksdagsförvaltningen eller externa experter i uppdrag att ta fram en uppföljningsrapport till utskottet för fortsatt behandling. Uppföljningarna behandlas normalt i de betänkanden som utskotten tar fram med anledning av en proposition, skrivelse eller motioner.

5 Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift 5 Riksdagsförvaltningen har avsatt resurser för stöd till utskottens uppföljning och utvärdering. Stöd lämnas av tjänstemän vid utskottskanslierna och utvärderings- och forskningsfunktionen vid riksdagens utredningstjänst. Det finns även möjlighet att upphandla stöd externt. Vilka löpande uppföljningar genomför utskotten? Utskottens uppföljnings- och utvärderingsverksamhet omfattar dels fördjupade uppföljningar och utvärderingar, dels löpande uppföljningar och utvärderingar. Löpande uppföljning och utvärdering görs på olika sätt: En form av detta arbete är att utskottet som en del i beredningen av regeringens årliga resultatredovisning i budgetpropositionen gör en egen analys och bedömning av vilka resultat som de statliga insatserna har haft i förhållande till av riksdagen beslutade mål och anslagna medel. Sådana mål- och resultatanalyser kan också göras i samband med beredningen av resultatredovisningar i skrivelser och särpropositioner. En annan form av löpande uppföljning är att på andra sätt ta fram underlag till utskottet så att det kan följa upp riksdagsbeslut, till exempel genom studiebesök, utfrågningar, seminarier och informationsmöten med aktuella redovisningar från regering, myndigheter och andra aktörer.

6 6 Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift Riksdagen är en central länk i styrkedjan Budgetproposition Årsredovisning för staten Riksdagen Budgetbetänkande Riksdagsskrivelse Årsredovisningar Uppdragsredovisningar Regeringen Regleringsbrev Regeringsbeslut Myndigheter Några exempel på hur utskott kan arbeta med löpande uppföljning: Finansutskottet (FiU) har under senare år årligen följt upp och utvärderat penningpolitiken. När den nya riksbankslagen trädde i kraft den 1 januari 1999 och Riksbanken fick en självständig ställning gentemot riksdagen och regeringen beslutade utskottet att göra en årlig utvärdering av den förda penningpolitiken. I den senaste utvärderingen konstaterade utskottet att utvärderingsperioden ställt stora krav på såväl penningpolitiken som den ekonomiska analysen. Utskottet gjorde bedömningen att Riksbanken med facit i hand sannolikt borde ha höjt reporäntan snabbare 2006 och 2007 för att motverka det inflationstryck som började stiga mot slutet av Utskottet berömde i uppföljningen Riksbanken för den penningpolitik man bedrivit sedan hösten Uppföljningen behandlades av utskottet i ett särskilt betänkande som riksdagen beslutade om i juni Bet. 2009/10:FiU24.

7 Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift 7 Miljö- och jordbruksutskottet (MJU) har under senare år följt upp och analyserat regeringens resultatredovisning för utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Uppföljningarna har genomförts av utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp. Syftet har varit dels att utskottet ska kunna göra prioriteringar i samband med beredningen av regeringens budgetförslag för 2011, dels att ge utskottet ett underlag för den fortsatta dialogen med regeringen kring utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Utskottet har i uppföljningarna bland annat framhållit betydelsen av att riksdagen ska kunna följa den långsiktiga utvecklingen av resultaten, vikten av en tydlig och klar struktur för att redovisa resultat till riksdagen samt vikten av att utvecklingsarbetet leder till att utskottets möjligheter förbättras när det gäller att följa kopplingen mellan gjorda insatser, redovisade resultat och regeringens anslagsförslag. Riksdagen har godkänt utskottets uppföljningar i samband med budgetbesluten. 1 Det är vidare vanligt att utskotten anordnar offentliga utfrågningar. Som exempel kan nämnas att socialutskottet (SoU) i mars 2008 anordnade en offentlig utfrågning om tillgänglighet inom hälso- och sjukvården. Bakgrunden till utfrågningen var Socialstyrelsens uppföljning av den nationella vårdgarantin som visade att tillgängligheten inom hälso- och sjukvården varierar mycket. Utfrågningen syftade dels till att få kunskap om vilka möjligheter till förbättringar som finns, dels att lyfta fram goda exempel på ett framgångsrikt tillgänglighetsarbete. 2 Ett annat exempel är försvarsutskottets (FöU) utfrågning med anledning av den utvärdering av 2004 års försvarspolitiska beslut som utskottet låtit genomföra. Under utfrågningen diskuterades bland annat utvärderingens rekommendationer, utskottets frågeställningar samt de anföranden som lämnats av företrädare från Försvarsmakten och Ekonomistyrningsverket. 3 Ett tredje exempel är den gemensamma utfrågning som näringsutskottet (NU) och kulturutskottet (KrU) anordnade om upphovsrätt på Internet. Bakgrunden till utfrågningen var det under senare år allt större problemet med 1 Bet. 2010/11:MJU1 och MJU2. 2 Rapport 2007/08:RFR18. 3 Rapport 2007/08:RFR25.

8 8 Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift olovlig fildelning på nätet. Utfrågningen syftade till att få en bild av problemets omfattning, och vilka praktiska möjligheter rättighetshavarna har att komma till rätta med det här. 1 Regeringen föreslår Regeringen verkställer Myndigheter genomför insatser Resultat i form av prestationer Regeringen föreslår Vilka fördjupade uppföljningar genomför utskotten? Utskotten kan också välja att vid enstaka tillfällen mer ingående följa upp och utvärdera ett specifikt ämne. De fördjupade uppföljningarna kan handla om att till exempel utvärdera om syftet med en lag eller ett Resultat i form av effekter i samhället ekonomiskt stöd har uppnåtts. I dessa uppföljningar och utvärderingar genomförs exempelvis intervju- och/eller enkätundersökningar samt genomgångar av bland annat statistik och olika former av dokument. Resultaten dokumenteras ofta i en rapport i serien Rapporter från riksdagen (RFR) och behandlas därefter av utskottet i ett betänkande. Tre exempel på fördjupade uppföljningar som har gjorts under senare år: Kulturutskottet (KrU) har följt upp olika frågor kring hyressättningen inom kulturområdet. Uppföljningen genomfördes av utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp och behandlades av utskottet i samband med beredningen av budgetpropositionen. Uppföljningen resulterade i att riksdagen i december 2009 gav regeringen till känna att bland annat över- 1 Rapport 2007/08:RFR20.

9 Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift 9 väga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet samt att belysa vilken effekt som antikvariska merkostnader har på lokalkostnaderna. Regeringen bör också vidta åtgärder för att säkerställa att underhållet hålls på en väl avvägd nivå samt att kulturinstitutionerna ges incitament att fortsätta arbetet med förbättrad tillgänglighet och långsiktigt hållbar utveckling. 1 Trafikutskottet (TU) har följt upp hur införandet av lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, pumplagen, har genomförts och vilka konsekvenser den har fått. I uppföljningen konstateras bland annat att det inte är möjligt att dra slutsatsen att det är pumplagen som är orsaken till att antalet pumpställen i Sverige har minskat sedan 2006, men lagen kan i enstaka fall ha bidragit till nedläggningar och det kan befaras att lagen kan komma att få viss betydelse för kommande nedläggning av tankställen. Pumplagen skulle inte främja användningen av ett specifikt förnybart drivmedel framför andra men i praktiken har Sammanfattning av uppföljningsrapport 2009/10:RFR7 Trafikutskottet Pumplagen dock mackägarna i hög grad installerat pumpar för etanol. Utskottets uppföljningsgrupp Uppföljning av lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel följde uppföljningens genomförande och utskottet behandlade därefter uppföljningen i ett betänkande om drivmedels- och fordonsfrågor. Riksdagen beslutade i april 2010 att ge regeringen till känna att den bör se över de konsekvenser som pumplagen har för mindre tankställen i glesbygd. 2 SVERIGES RIKSDAG Stockholm Tfn: Riksdagstryckeriet Rapport 2008/09:RFR13, bet. 2009/10:KrU1. 2 Rapport 2009/10:RFR7, bet. 2009/10:TU15.

10 10 Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift Justitieutskottet (JuU) har följt upp hur situationen ser ut för kvinnor intagna i kriminalvårdsanstalt. Uppföljningen genomfördes av utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp och utskottet ställde sig därefter bakom uppföljningsrapporten. Det konstateras bl.a. att kvinnornas situation inom kriminalvården har fått större uppmärksamhet under senare år och att flera betydelsefulla steg har tagits för en bättre anpassning till de intagna kvinnornas behov. Samtidigt konstateras att dessa insatser inte är tillräckliga. I uppföljningen redovisas ett antal områden som framstår som särskilt angelägna att lyfta fram för fortsatta och intensifierade utvecklingsinsatser. Utskottet vill att regeringen rapporterar resultatet av utvecklingsarbetet med att anpassa kriminalvården efter intagna kvinnors behov till riksdagen. 1 Riksrevisionens granskningar I sammanhanget kan även nämnas utskottens beredning av Riksrevisionens granskningar. Från och med den 1 januari 2011 lämnar Riksrevisionen sina effektivitetsgranskningar direkt till riksdagen. Regeringen återkommer därefter inom normalt fyra månader med en skrivelse till riksdagen där man redovisar sin bedömning över revisionens iakttagelser. Riksdagen har särskilt framhållit vikten av att erfarenheterna från revisionsarbetet förs vidare och beaktas när beslut ska fattas om den framtida inriktningen för utskottens uppföljningsverksamhet. 1 Rapport 2008/09:RFR9, bet. 2009/10:JuU1.

11 Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift 11 Vill du läsa mer om genomförda och pågående uppföljningar? Mer information om genomförda och pågående uppföljningar och utvärderingar finns på riksdagens webbplats ( under respektive utskott. Där finns även uppföljningsrapporterna tillgängliga. Rapporter kan också beställas från riksdagens tryckeriexpedition För ett antal rapporter finns även sammanfattningar på svenska och engelska tillgängliga på riksdagens webbplats. Vill du läsa mer om bakgrunden till utskottens uppföljning och utvärdering? Om riksdagens riktlinjer för uppföljning och utvärdering 2001 års riksdagsbeslut: Riksdagen inför 2000-talet (försl. 2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23) 2006 års riksdagsbeslut: Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21) Om förändringen av regeringsformen: En reformerad grundlag (SOU 2008:125) Regeringens proposition 2009/10:80 En reformerad grundlag Konstitutionsutskottets betänkande 2009/10:KU19 och 2010/11:KU4. Om den nya hanteringsordningen för Riksrevisionens rapporter Uppföljning av riksrevisionsreformen (framst. 2009/10:RS4, bet. 2009/10:KU17 och 2010/11:KU2).

12 Sveriges riksdag Stockholm tfn: Fotot: Melker Dahlstrand, Produktion: Riksdagens Informationsenhet. Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2011