Nätverk för bättre resultatredovisning 11 november 2015
|
|
- Lars-Erik Hermansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nätverk för bättre resultatredovisning 11 november 2015 Syftet med nätverket Ta del av ny kunskap samt aktuell information för att få en inblick i området Lära av varandra och utveckla resultatredovisningen på den egna myndigheten 2 1
2 Frågor som vi har diskuterat på våra träffar? - återblick Exempel på frågor som nätverket har formulerat - Hur redovisas prestationer/effekter, volymer/kostnader? - Hur ska ÅR ska byggas upp under året? - Hur skapas effektiv process för ÅR:arbete? Information om den nya standard för gransking av resultatredovisning Några departement presenterade sitt utvecklingsarbetet med resultatanalys Internrevision som stöd i arbetet med ÅR 3 Våra iakttagelser om resultatredovisning i ÅR 2014 Mycket bättre redovisning av prestationer Det saknas ofta: - en redovisning av måluppfyllelse och kvalitet i årsredovisningarna. - resonemang om varför myndigheten valt de prestationer som redovisas för att uppnå målen för verksamheten. Det finns ingen tydlig koppling mellan prestationer och målen för verksamheten. 4 2
3 Agenda för dagen 9.30 Inledning Vilken information behöver riksdagen. Hur bidrar ÅR till detta? Nils Eklund om ESV:s utvecklingsarbete Niclas Damm Miljö- och energidepartamentet En diskussion i grupper om utvecklingen av resultatredovisningen i ÅR Integration av resultatredovisningen i ÅR i planerings- och uppföljningsprocess, Magnus Gunnarsson, ESV Lunch Praktisk tillämpning av verktyg för bättre resultatredovisning, Walter Jacobsson, Magnus Gunnarsson, ESV 5 Forts. agenda Så integrerar vi vår VP med ÅR en berättelse om hur Energimarknadsinspektionen har arbetat, Karin Tvingsjö, stabschef, Ing- Marie Olofsdotter Nilsson, administrativchef Energimarknadsinspektionen, Avslut 6 3
4 Avslut Nästa nätverksträff i november 2016 Anmäl gärna inspirerande exempel t.ex. en effektiv process för att ta fram ÅR Grundkurs i resultatredovisning i ÅR mars/april 2016 Medskick från ESV inför ÅR:arbetet Synliggör kopplingen mellan presationer och uppdrag i instruktionen - Synliggör de uppnådda resultaten - Redovisa gärna hur ni arbetar med effektiviseringar och utvecklingen av verksamheten - Kortfatat och kärnfullt 7 Jolanta Feliga Jolanta.feliga@esv.se 4
5 Vilken information behöver riksdagen. Hur bidrar ÅR till detta? Nils Eklund Nätverk om ÅR 11 november 2015 Budgetlagen Regeringen ska i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. BUL 10.3 Syftet (---) är att resultatredovisningen tydligare ska ansluta till de förslag som lämnas i [BP] Prop. 2010/11:40, Författningskommentar 10:3 2 5
6 ESV uppmärksammade i BP15 Mål mot vad ska verksamheten bedömas, Nuläge finns ett läge för jämförelse och bedömning? Bedömningsgrunder och indikatorer Resultat kriterier Måluppfyllelse eller effekt vad redovisas hur? Kommenteras resultat? Används och bedöms resultat vid förslag till medelstilldelning? 3 Iakttagelser Resultatredovisningarna är berättande, dvs. i löpande text utan tydliga slutsatser Det finns en systematik med uppföljning av - reformer eller åtgärder mot genomslag - verksamheter mot mål - transfereringar till kommuner, företag, organisationer Mer fokus på verksamhet än på kostnader. Dock otydlig verksamhetsredovisning. Osäkra orsakssamband insatser effekter Kopplingen av resultat till anslagsförslag är svag. Arbetet har rätt inriktning 4 6
7 Förslag för att få rätt saker att hända Tänka igenom om vad som är rimligt och realistiskt att redovisa i BP på årlig basis I förhållande till det bestämma nuläge Välja inriktning och upplägg - verksamheter mot mål satta av riksdagen - reformer följas upp mot syfte, - verksamhetsområden mot mål - transfereringar mot effekter Utveckla kriterier och riktvärden för när resultat är nått Tydliggöra bedömningsgrunder Utveckla resultatbedömning och kostnadsberäkning Utveckla kunskap om de samband och faktorer som påverkar resultatet och som är kostnadsdrivande. Redovisa resultat och resultatbedömning i direkt anslutning till anslagsförslag 5 Önskvärd egenskap En bra resultatredovisning ska tydligt visa resultatet och visa väsentligheterna i verksamheten, ha relevanta mått, vara saklig och tillförlitlig och värdera resultatet. 6 7
8 FÅBens 6 heta 1. Underlag för regeringens uppföljning, prövning eller budgetering av myndighetens verksamhet. 2. Lämna information om andra förhållanden av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning av verksamheten. 3. Upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed. 4. Redovisa verksamhetens resultat 5. Kommentera verksamhetens resultat 6. I förhållande till uppgifterna i instruktionen annat beslut. 7 Resultat Är prestationer OCH effekter Tanken är sambandet att en prestationen påverkar omvärlden så att en förändrande effekt uppstår Vi ska kunna se en skillnad 8 8
9 Utvecklingsarbetet Resultatstyrningen i början på 2000-talet Styrutredning m.m. BP09 Besluten 2010, Revision av RF, Förvaltningspolitiskt mål, Ny budgetlag Arbetsgrupp initieras 2011 Uppdrag till ESV och Statskontoret Arbetsgrupp redovisar Exempel från utgiftsområde 2 Mål En innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete Mått Världsbankens indikator Government Effectiveness skattar kvalitet i offentliga tjänster och institutioner, självständighet från politiska påtryckningar, kvaliteten på politikens utformning och genomförande samt beständigheten i politiska åtaganden. Redovisning Den svenska offentliga sektorn har under perioden tillhört en av de mest effektiva. Resultatanalys steg 1.0 Sverige var för Effektivitet 2006 nr 9, 2010 nr 3, 2014 nr 6 Sverige var för Rättsäkerhet 2006, nr 6, 2010 nr 2, 2014 nr
10 Exempel från utgiftsområde 2 Resultatanalys steg 1 Sverige var för Effektivitet 2006 nr 9, 2010 nr 3, 2014 nr 6 Sverige var för Rättsäkerhet 2006, nr 6, 2010 nr 2, 2014 nr 6 Resultatanalys steg 2 Vad förklarar förändringarna? Resultatanalys 3 Vad säger vi om resultatet givet utfall, norm och ambition Resultatanalys 4 Vilken roll och påverkan har myndigheterna inom området Resultatanalys 5 Prioriteringar i BP16 som Synliggöra resultat och Effektvisera kärnverksamhet Resurs och resultatanalys Budgetkonsekvenser 11 Ett exempel till, delområde Finansmarknad Utvecklas som verksamhetslogik mellan mål och myndighetens instruktion 12 10
11 Tillbaka till FÅBen Resultat enligt instruktion Kommentar Externa påverkande faktorer 13 11
12
13 Planering och uppföljning för en bra resultatredovisning Magnus Gunnarsson Strategisk planering Mål- och visionsformulering utifrån uppdraget (långsiktighet) Bestäm orsakssamband vilka prestationer ska myndigheten arbeta med och varför Bestäm om möjligt indikatorer för att följa upp måluppfyllelse Se över och eventuellt förändra processen för arbetet med ÅR Objektplan som kopplas till den strategiska planen Analyser av föregående ÅR följa upp mot uppdraget Hur ska uppföljningen se ut/gå till beskriv redan nu Någon form av nedbrytning/årsvis - ej detaljerad Definiera myndighetens prestationer och vad som är kostnader, volym och kvalitet i dessa 2 12
14 Årlig verksamhetsplanering Mål som är nåbara och mätbara Mål som hänger samman med strategi och verksamhetsområden Identifiera de väsentliga prestationerna för året Överenskommelse om prestationer/resurser/volym/kvalitet mellan ledning och resp avdelning Planera aktiviteteter för att leverera prestationerna Uppföljningsperspektivet ska finnas med i planeringen 3 Uppföljning under året Följ upp mot prestationer, kostnader, volym och kvalitet Utvalda prestationer, indikatorer börja analysera Förståelse i verksamheten att det ska följas upp Säkerställ att ledningen löpande är informerad om utvecklingen Löpande kvalitetsgranskning 4 13
15 Årlig verksametsuppföljning Den ska finnas Väsentliga prestationer Analyser Förankrad Återanvända texter från uppföljningarna under året Avvikelser och analys av dessa Resultatet tas om hand i den strategiska planeringen 5 Process för ÅR Information och ställningstagande i ledningsgruppen Integrera i ledningsprocessen planering och uppföljning - tänk årsredovisning hela året viktigt för planering och uppföljningen Börjar skriva innan årsskiftet mycket vet man redan, trender syns aktuella siffror i slutversionerna Tydlig kvalitetsdokumentation skapar transparens och kontinuitet Kvalitetskontroll ansvariga chefer får signera de äger innehållet, står för det som skrivits gentemot GD Prestationerna med från början definiera myndighetens prestationer, välj vilka som följs internt, välj sedan vilka som ska presenteras i ÅR Nära dialog med regeringskansliet 6 14
16 Erfarenheter från våra senaste uppdrag Sätta valet av prestationer i ett sammanhang Berätta varför just denna prestation/prestationstyp prioriterats Bedömning av leveransen av prestationer kostnad, volym och kvalitet Exempel av utveckling/exempel på viktig enskild prestation. Var är våra texter? 7 Tack för din uppmärksamhet! 15
17 Information till Riksdagen Hur bidrar ÅR? Niclas Damm, 16
18 s statsråd v Åsa Romson Klimat- och miljöminister vice statsminister departementschef Ibrahim Baylan Energiminister 17
19 Politikområden Miljö Klimat och luft Biologisk mångfald Kemikalier Strålsäkerhet Energi Energieffektivisering Energimarknader Förnybar energi De 16 miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 18
20 Myndigheter Elsäkerhetsverket Energimarknadsinspektionen Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, (Formas) Havs- och vattenmyndigheten Kemikalieinspektionen Kärnavfallsfonden Naturvårdsverket Statens energimyndighet Strålsäkerhetsmyndigheten Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Stiftelser och bolag AB Svenska Miljöstyrningsrådet De lokala säkerhetsnämnderna vid kärntekniska anläggningar, finns i kommuner med en kärnteknisk anläggning IVL Svenska Miljöinstitutet AB Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, SIVL Stockholms internationella miljöinstitut, SEI Svenska kraftnät 19
21 Ansvarsfördelning inom Regeringskansliet Statsrådsberedningen Är statsministerns kansli. Leder och samordnar arbetet i Regeringskansliet. Departementen Varje departement ansvarar för olika sakfrågor. I departementen förbereds regeringens ärenden. Förvaltningsavdelningen Ansvar för utveckling av Regeringskansliets styr- och arbetsformer, ekonomi-, förvaltnings- och arbetsgivarfrågor, IT, utbildning, bibliotek, arkiv, kommittéservice och övrig intern service samt intern och extern information. Vilken info behöver Riksdagen? 20
22 Utskott Arbetsmarknadsutskottet AU Civilutskottet CU Finansutskottet FiU Försvarsutskottet FöU Justitieutskottet JuU Konstitutionsutskottet KU Kulturutskottet KrU Miljö och jordbruksutskottet MJU Näringsutskottet NU Skatteutskottet SkU Socialförsäkringsutskottet SfU Socialutskottet SoU Trafikutskottet TU Utbildningsutskottet UbU Utrikesutskottet UU Vilken info behöver Riksdagen? Budgetlagen 10 kap 3 : Regeringen ska i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Redovisningen ska vara anpassad till utgiftsområdena. 21
23 Vilken info behöver Riksdagen? Förordning om ÅR och BU 3 kap 1 : RR ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. RR ska främst avser hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. RR ska lämnas enligt en indelning som myndigheten bestämmer, om inte regeringen har beslutat annat. Regeringskansliets arbete med resultat Utvecklingsprogrammet Delprojekt 1: Projekt för att systematiskt dra lärdomar av konkret styrning Delprojekt 2: Projekt för information, överblick och processtöd för arbetet Delprojekt 3: Projekt för kompetenssatsning för styrning av myndigheter och verksamheter Fi/Ba Cirkulär Arbetsgrupp om indikatorer till BP 14 Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning
24 Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning I Vilken typ av resultat redovisas? Prestationer eller även dess effekter? Åtskillnad mellan redovisningen av resultat av genomförda statliga åtgärder och mer allmänna beskrivningar av tillståndet inom ett område? Redovisas resultaten i förhållande till av riksdagen beslutade mål för utgiftsområdena eller i förhållande till andra mål? Redovisas resultatens utveckling över tiden? Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning II Regeringens bedömning av uppnådda resultat? Finns det någon koppling mellan gjorda prestationer, redovisade resultat och regeringens budgetförslag? Är regeringens redovisning och bedömning överskådlig och ändamålsenlig? Tydlig struktur? Innehåller resultatredovisningen för mycket eller för litet information i förhållande till vad som behövs för att riksdagen ska kunna ta ställning till regeringens budgetförslag? 23
25 Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning III Pågår en dialog mellan utskottet och regeringen om hur regeringens resultatredovisning kan vidareutvecklas? Vilka förändringar bör göras för att förbättra regeringens resultatredovisning och därmed riksdagens underlag för budgetbeslut? Lämnas kompletterande resultatinformation i separat resultatskrivelse? Hur ofta? Goda exempel! Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning Förbättringsförslag Resultat I Koncentrera regeringens resultatredovisning till att redovisa och bedöma uppnådda resultat av statliga insatser i förhållande till målen. Redovisa effekter i den mån det är möjligt. Identifiera och utveckla resultatindikatorer. Resultatindikatorer bör redovisas med längre tidsserier där det är relevant. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen för de riksdagsbundna målen. 24
26 Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning Förbättringsförslag Resultat II Utveckla Regeringskansliets arbete med resultatanalyser. Koncentrera resultatredovisningen på de resultat som har störst betydelse för budgetförslagen. All verksamhet och alla resultat behöver inte redovisas varje år. Kan tas upp i dialog mellan regeringen och utskottet. Begränsa redovisningen och beskrivningen av olika insatser och myndigheternas löpande verksamhet. Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning Förbättringsförslag Resultatredovisningens struktur Gör strukturen på resultatredovisningen mer logisk och tydlig. Förtydliga och förenkla strukturen så att sambandet mellan mål, uppnådda resultat, kostnader och regeringens budgetförslag framgår mer tydligt Renodla och tydliggör vad som är regeringens bedömning. 25
27 Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning Förbättringsförslag Resultatredovisningens struktur Ge resultatredovisningen en tydlig koppling till de mål som riksdagen har beslutat om. Utveckla de delar som utgör resultat och det som för budgetförslagen är relevant att redovisa. Lägg in mer av sammanfattningar, tidsserier, diagram, tabeller och liknande för att underlätta för läsaren. Redovisningar av resultatens långsiktiga utveckling över tid underlättar utskottens möjlighet att bedöma redovisade resultat. Resultatinformation som sammanfattas i tabeller ökar överskådligheten och möjligheten att följa utvecklingen över tid. Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning Förbättringsförslag Resultatskrivelser Skrivelser med en bredare beskrivning av resultat kan övervägas som komplement till regeringens årliga resultatredovisningar i budgetpropositionen. Om regeringen har lämnat eller avser att lämna en särskild skrivelse kan en hänvisning till denna göras i resultatredovisningens inledning. 26
28 s arbete med resultat Arbete tillsammans med Riksdagens miljöoch jordbruksutskott (MjU) Projekt om myndighetstyrning (Riktlinjer) Budgetgrupp SWOT-analys inför myndighetsdialogen Till myndighetsdialogen Resultatbedömning Bedömning av myndighetens uppnådda resultat Myndighetens resultat Ekonomisk uppföljning Intern styrning och kontroll Myndighetens arbetsgivarpolitiska ansvar Uppföljningen av den statliga arbetsgivarpolitiken Myndighetens verksamhetsutveckling Samverkan Styrning och ledningsform Revisionens iakttagelser Riksrevisionen EU-revision Framtidsfrågor Analys av omvärldsförändringar Verksamhetens strategiska inriktning 27
29 Iakttagelser I Har blivit allt bättre Ibland varierande kvalitet Allt redovisas inte i ÅR (ex: anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö, UO 20) Viktig information för att följa verksamhet över tid Uppslagsverk under året BP Iakttagelser II Bra om instruktionen följs i redovisningen Effekter alltid intressanta Kvalitet Tillit viktig till de som skriver God dialog Tänk på att målgruppen är regeringen och Regeringskansliets personal 28
30 Diskussionsfrågor Hur säkerställer ni arbetet vid myndigheten så att ÅR följer instruktionen? Generella styrkor i arbetsprocessen hos just er? Vad gör ni för att undvika att resultatredovisningen inte blir så spretig? Något som ni kan dela med er till andra som är allmängiltigt? 29
31 Verksamhetslogik Walter Jakobsson Magnus Gunnarsson Syfte Kunskap om verksamhetslogik Praktiskt erfarenhet av att tillämpa verksamhetslogik Dialog kring årsredovisning Agenda 20 min teori 50 min test 20 min avslutning 2 30
32 Köttkonsumtionen ökar Bidrar till stora energioch miljöproblem Energistyrningsverket får uppgiften att lösa problemet Hitta på minst tre alternativ för att minska köttkonsumtionens miljöpåverkan i landet Resultatet är minskad energianvändning och ett förbättrat klimat 3 Antaganden Målgrupp? Omvärld? Kvalité? Täckningsgrad? Aktiviteter Prestationer Prestationsnära effekter Effekter på längre sikt Resultat 4 31
33 P M I Plus Minus Intressant 5 Walter Jacobsson Walter.jacobsson@esv.se Magnus Gunnarsson magnus.gunnarsson@esv.se 32
34
35 Så integrerar vi vår VP med ÅR Karin Tvingsjö, stabschef Ing-Marie Olofsdotter, administrativ chef Detta är Energimarknadsinspektionen Vårt uppdrag är att arbeta för väl fungerande energimarknader. Vi har tillsyn över och utvecklar spelreglerna på el-, fjärrvärme- och naturgasmarknaderna, för att stärka kundernas ställning och trygga samhällets behov av fungerande energidistribution och handel. Ca 115 anställda, säte i Eskilstuna Anslag 105 mnkr, avgifter ca 10 mnkr Avd verksamhetsstöd och strategisk samordning 20 pers, 4 enheter: Ekonomi/stab (4 pers), IT, HR/internservice, Kommunikation. 33
36 VP-processen 2011 ÅR-processen
37 Bättre styrning och planering lägger grunden 3-årig strategisk plan 1-årig VP (målfokus) ÅR byggs upp utifrån VP:n 35
38 Tydligare verksamhetsgrenar Mål utifrån där vi vill åstadkomma förflyttning Bättre prestationsredovisning Tajt ÅR team: Projektägare, projektledare, skribent Genomförda förbättringar Samma projektägare för ÅR och VP ÅR processen löper under hela året Infört tidredovisning EN skribent Nästa steg Stärka uppföljningen projekt med medarbetare från varje avdelning Utmaning: tydlig nytta + minimal påverkan på kärnverksamheten 36
39 Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 37
Miljömyndighetsutredningens uppdrag
1 s uppdrag Dir. 2013:101 2 Uppdraget Kartlägga och analysera hur regeringen genom myndigheterna under Miljödepartementet kan verka för ett effektivt och långsiktigt hållbart miljöarbete, med fokus på
Läs merProjekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013
PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merSkånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars
Läs merUtskottens uppföljning och utvärdering. en grundlagsreglerad uppgift
Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift 3 Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift
Läs merKommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd
Kommunikationsplan för Södermanlands miljö- och klimatråd Bakgrund Miljö- och klimatrådets syfte är att vara en arena för en bred diskussion kring de viktigaste miljöutmaningarna och de prioriteringar
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merVälkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen
Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska
Läs merRiktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merMILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET
MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS
Läs merLänsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.
Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merTillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder
Läs merMiljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
Läs merMiljömål och indikatorer
Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merLägesbild för klimatarbete i Sverige
Lägesbild för klimatarbete i Sverige Kontrollstation 2015 inför målåret 2020 Elin Andersson Länsstyrelsen Jämtlands län Tidslinje över nationella klimatarbetet 1999 miljömål 2007 Klimat- och sårbarhetsutredning
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merJämlikhet i miljörelaterad hälsa
Jämlikhet i miljörelaterad hälsa Karin Ljung Björklund Enheten för Miljöhälsa Folkhälsomyndigheten bildades 1 januari 2014 ca 550 anställda i Solna och Östersund Expertmyndighet med det övergripande ansvaret
Läs merMiljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council
Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö Åsa Wahlström Sweden Green Building Council 1 Fler än 348 medlemmar i SGBC representerar samhällsbyggnadssektorn Styrelse Råd och arbetsgrupper Certifieringsnämnd
Läs merÄndring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Naturvårdsverket
Regeringsbeslut I:34 Miljö- och energidepartementet 2017-06-22 M2017/01681/S M2017/01666/S (delvis) Naturvårdsverket Valhallavägen 195 10648 Stockholm Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende
Läs merRevisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010
Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merGrafisk manual för Sveriges miljömål
Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,
Läs merVästra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska
Läs merAnsökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för
1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:
Läs merHelsingborgs miljöprogram & miljöbarometer
Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne
Läs merMiljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser
Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Naturvårdsverket; Utkom från trycket den 4 januari 2013 utfärdad den 20 december 2012. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Naturvårdsverket
Läs mer6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet
6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 125 . 126 6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 6.1 Utveckling av den ekonomiska styrningen I finansutskottets betänkande 1996/97:FiU20 (Del 1, sid 143 ff)
Läs merGod bebyggd miljö - miljömål.se
Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
Läs merMiljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall
Läs merBærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter
Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten
Läs merPraktikrapport. Dokumentation och redogörelse från min praktik på Ekonomistyrningsverket VT Karolin Persson
Praktikrapport Dokumentation och redogörelse från min praktik på Ekonomistyrningsverket VT 2012 Innehållsförteckning Allmänna data om praktiken... 2 Ekonomistyrningsverkets organisation och uppgifter...
Läs merKulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska
Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturmiljö en miljö som är präglad av människors verksamhet - ibland över mycket lång tid Sven Göthe Kulturmiljö i kultur- och
Läs merHållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen
Hållbarhets- utmaningar i staden Anna Ledin, miljöförvaltningen Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Anna Ledin, miljöförvaltningen Bakgrund Miljökemist forskare och undervisare på: Linköpings
Läs merStrategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Läs merMiljöcertifiering av byggnader
Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-
Läs merTrollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merMiljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merMiljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar
Miljöarbete i Lunds kommun 2018-11-07 Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar Goda exempel - Lund Sveriges bästa avfallskommun 2017 och årets
Läs merAnsökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora
BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets
Läs mermiljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se
Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
Läs merEnergiomställning utifrån klimathotet
Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merKommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008
Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets
Läs merSweden Green Building Council
Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng
Läs merVad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 1998:734 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen
Läs merFörvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV
Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen
Läs mer16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne
16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag
Läs merVad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?
miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )
Läs merRiksdagens protokoll 1994/95:39. Fredagen den 9 december. Protokoll 1994/95:39. Kl Hänvisning av ärenden till utskott
Riksdagens protokoll 1994/95:39 Fredagen den Protokoll 1994/95:39 Kl. 14.00 14.04 1 Hänvisning av ärenden till utskott Föredrogs och hänvisades Propositioner 1994/95:45 till lagutskottet 1994/95:115 till
Läs merVindmöllor på land och på djupt vatten
Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Regeringsbeslut I:13 Miljödepartementet 2014-12-22 M2014/2972/S (delvis) M2014/2643/Kl M2014/1932/Kl m.fl. Se bilaga 1 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 60176 Norrköping Regleringsbrev
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Projektets resultat Gemensamt dokument lokal anpassning Utgå från samhällets och branschens miljösyn Använda befintliga verktyg i samhället Ingen/liten kommunal
Läs merGD Erik Wennerström har ordet Strategins syfte Brås övergripande mål och uppdrag Brås grundvärden... 4
Strategi 2015 Innehåll GD Erik Wennerström har ordet... 2 Strategins syfte... 3 Brås övergripande mål och uppdrag... 3 Brås grundvärden... 4 Förstärkt roll som kunskapscentrum i rättsväsendet... 5 Fokus
Läs merGrundläggande Miljökunskap
Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merSlutrapport för Justering av sjötröskel i Hillesjön
SLUTRAPPORT 2012-10-20 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 801 70 Gävle Slutrapport för Justering av sjötröskel i Hillesjön Ur förordningen (2003:598) om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt: 10 En
Läs merKristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs merSvenska pärlor Världsnaturfonden WWF
TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser
Läs merMyndigheter och organisationer under Miljödepartementet en kartläggning
Myndigheter och organisationer under Miljödepartementet en kartläggning Delbetänkande av Miljömyndighetsutredningen Stockholm 2014 SOU 2014:66 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress:
Läs merMiljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel
Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel 2 BS 7750 (British standard) 1992, base for other EMS
Läs merVägar till ett effektivare miljöarbete
1 Vägar till ett effektivare miljöarbete SOU 2015:43 Göran Ekström Christine Annemalm Anna Aspegren Delbetänkande 1 september 2014 Slutbetänkande 30 mars 2015 Uppdraget Översyn av myndigheterna Naturvårdsverket,
Läs merStrategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.
2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell
Läs merFrån val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?
Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2014 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige
Läs merOutnyttjad potential Stort värde i att förbättra existerande byggnader. Åsa Wahlström
Outnyttjad potential Stort värde i att förbättra existerande byggnader Åsa Wahlström Över 90 % av de byggnader som vi har idag kommer att stå kvar 2050 Sweden GBC 1 Miljömålen och byggnader Begränsad klimatpåverkan
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merSlutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram
SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:
Läs merÖ vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Läs mer1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer
Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning
Läs mermiljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Läs merBehöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?
Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning? Filip Moldan, 2013-03-14 Med hjälp och bidrag från många!! Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen
Läs merKommittédirektiv. Utveckling i staten genom systematiska. jämförelser, Dir. 2014:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014
Kommittédirektiv Utveckling i staten genom systematiska jämförelser Dir. 2014:120 Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda hur utveckling och effektivisering
Läs merVERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN
11. Hållbara städer 15. Ekosystem och 4. God utbildning för alla 12. Hållbar 6.Rent vatten och 14. Hav och marina 3. Hälsa 10.Minskad ojämlikhet 5.Jämställdhet 13. Bekämpa 9.Hållbar industri 8.Anständiga
Läs mer2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera
2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga
Läs mer1. Rödgröna blocket (S, MP, V)
1. Rödgröna blocket (S, MP, V) Det är inte speciellt troligt. Då kommer Stefan Löfven att röstas ner i statsministeromröstningen. Dessutom är inte Socialdemokraterna så pigga på att ha ett regeringssamarbete
Läs merMiljöprogram 2012-2015. Policy och program
Policy och program Foto: Patrik Leonardsson Miljöprogram 2012-2015 Region Halland är ett föredöme på miljöområdet och arbetar för en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Detta avspeglas
Läs merVerksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018
Verksamhetsplan Kommunstyrelse 2018 Innehållsförteckning Nybro kommuns vision & mål...3 Verksamhetsidé... 4 Budget... 6 Organisation... 7 Mål... 8 Prioriterade områden & strategiska åtgärder... 9 2 Nybro
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merEn tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn
En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn Thomas Pålsson och Jonas Jarefors Avdelningen för offentlig förvaltning Enheten för statlig förvaltning Enheten för statlig förvaltning, Allmänna frågor om statsförvaltningen
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Institutet för språk och folkminnen
Regeringsbeslut I:16 2014-12-22 Ku2014/2121/RFS (delvis) Kulturdepartementet Institutet för språk och folkminnen Box 135 751 04 Uppsala Regleringsbrev för budgetåret avseende Institutet för språk och folkminnen
Läs merMiljömål.se den svenska miljömålsportalen
Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk
Läs merYttrande över Översyn av Riksrevisionen slutbetänkande (2017/18:URF2)
R E M I S S V A R D N R : 5. 1. 1-2018- 0278 E R T D A T U M : 2018-02- 21 E R R E F E R E N S : 673-2 0 1 6 / 1 7 Riksdagsförvaltningen Juridiska enheten 100 12 Stockholm Yttrande över Översyn av Riksrevisionen
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs merKommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014
Kommittédirektiv En nationell miljömålssamordnare för näringslivet Dir. 2014:105 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell miljömålssamordnare
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten
Regeringsbeslut I 8 2014-12-18 Fi2014/4482 (delvis) Finansdepartementet Kronofogdemyndigheten Box 1050 17221 Sundbyberg Regleringsbrev för budgetåret avseende Kronofogdemyndigheten Riksdagen har beslutat
Läs merSlutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat
SLUTRAPPORT 2006-10-26 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat Projektets namn: Kontaktperson på kommunen: Stefan
Läs merAktuellt från Naturvårdsverket
Aktuellt från Naturvårdsverket Patrik Havermann Chef Miljöskyddsenheten 010-698 10 81 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-10 1 I backspegeln 2017 - Öppnare Ny funktion för
Läs merInledning. Inledning
Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
FORMAS REGERINGEN Miljödepartementet Regeringsbeslut 1:25 Handl: Anna-Karin Dahlén 2012-12-20 M2012/3408/S(slutligt) Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 11182 STOCKHOLM
Läs merLångsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete
Läs mer