Demokrati. Folket bestämmer

Transkript

1 Demokrati Folket bestämmer

2 Demokratins grundpelare Alla människors lika värde Regelbundna och allmänna val Rättssäkerhet Fri opinionsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet Majoritetsprincipen Hänsyn till minoriteters intressen

3 Mänskliga rättigheter Alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter. Egna exempel från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

4 Direkt och representativ demokrati 1. Alla röstar direkt om en fråga och det alternativ som får majoritet vinner. 2. Alla röstar och väljer en eller flera representanter som får bestämma. Representanterna förväntas göra beslut som väljarna tycker är bra.

5 Grundlagar Grundlagar är de lagar som ligger till grund för alla andra lagar i ett land. Exempel: Tryckfriheten är att alla får ha en egen åsikt som de får föra fram fritt i tidningar och böcker. För att detta ska funka måste flera lagar byggas på denna lag. Vi har därför också lagar om att man inte får kränka eller hota andra i det man skriver.

6 Grundlagarna Regeringsformen Allas lika värde, demokrati, hur Sverige ska styras. Successionsordningen Hur monarkin fungerar. Vem blir nästa monark?

7 Tryckfrihet Grundlagarna Alla får skriva sina åsikter i tidningar och böcker. Staten får ej granska eller censurera texterna innan utgivning. Texterna får ej kränka andra. Yttrandefrihet Alla får skriva säga åsikter. De får ej hota eller kränka andra.

8 Parlamentarism Styrelsesätt där landet har en folkvald församling, ett parlament, som tar beslut om lagar, budget osv. Sveriges parlament heter Riksdagen

9 Statsskick Hur ett land styrs Republik Landet har en president + parlament + Regering Monarki Landet har en monark + parlament + Regering Nationalism Att hålla sin nation eller sitt land viktigare än andra. Nationalstat = ett land med bara en nation. Diktatur Landet har en diktator eller en liten grupp som bestämmer. Ej demokrati. Staten Statschef, Riksdag, Regering, domstolar och myndigheter i ett land. De som styr och organiserar ett land.

10 Riksdagens viktigaste uppgifter Stifta lagar Göra nya lagar, ta bort gamla lagar eller ändra existerande lagar. Lägga budget Bestämma om Sveriges budget. Detta inbegriper inkomster, utgifter, skatter och bidrag. Kontrollera Regeringens arbete Välja Statsminister. Se till att Statsministern och de andra ministrarna i Regeringen sköter sitt jobb och genomför Riksdagens beslut.

11

12

13 Mandat Att ha mandat är att man har rätt att bestämma. Ex rektorn har mandat att bestämma i skolan. Varje riksdagsledamot har ett mandat i Riksdagen, dvs denne har en röst och har då rätt att vara med och bestämma.

14 Politiker Diskuterar, argumenterar och jobbar för folkets åsikter, önskemål och krav. Är med och besämmer om lagar mm. Talman leder arbetet i Riksdagen. Ordförande. Statsminister Leder arbetet i Regeringen. Representerar Sverige utomlands, tar emot viktiga besök från andra länder. Riksdagsledamot Arbetar i Riksdagen. Har ett mandat. Monark (Statschef) Sveriges statschef är kungen (monarken). Hen representerar Sverige i utlandet och tar emot viktiga gäster. Har ej politisk makt. Minister (Statsråd) Ansvarar för ett område av Regeringens arbete, t ex Finansministern ansvarar för frågor kring Sveriges ekonomi.

15 Regeringen Regeringen ger förslag som Riksdagen röstar om. Ansvarar för att Riksdagens beslut genomförs. Ger uppgifter till myndigheter t ex Skolverket, Trafikverket, Polismyndigheten, Försäkringskassan, Försvarsmakten osv.

16 Olika typer av regeringar Majoritetsregering Kan räkna med att förslagen går igenom eftersom de har majoritetens stöd i Riksdagen. Minoritetsregering Har ej majoritetens stöd i Riksdagen. Måste få stöd av fler partier för att få igenom sina förslag. Samlingsregering Vid kristider samlas alla partier till regeringen. Koalitionsregering Regering med flera partier som normalt ej samarbetar.

17 Opposition Att inte vara i styrande ställning. Partier i opposition för fram åsikter och ger förslag från de partier som ej är regeringspartier. Opponera sig Att inte hålla med. Säga en annan åsikt än den som bestämmer.

18 Opposition Opposition är nödvändig för att alla landets medborgare ska ha representanter i Riksdagen. Oppositionspartierna för fram sina väljares åsikter och kommer med andra/nya infallsvinklar. Detta bidrar till att besluten blir mer genomtänkta.

19 Statliga myndigheter Se fråga 12. Uppgifter: Försvarsmakten Ha beredskap inför kris och krig. Utbilda värnpliktiga. Hjälpa till vid ex naturkatastrofer. Försäkringskassan - besluta om och betala ut bidrag och ersättningar till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning.

20 Skatt Betalas för att finansiera statens verksamhet. Infrastruktur (Vägar, järnvägar, kanaler, broar osv. Socialförsäkringen (Bidrag och ersättningar till de i behov) Försvaret, Kungahuset, miljö, EU, bistånd, sjukvård, skola, forskning, kultur, energi mm.

21 Valet 4%-spärr (2014 ca röster) Minska risken för splittring i Riksdagen, med svårigheter att kompromissa och ta beslut. Svårt att bilda starka och handlingskraftiga regeringar.

22 Regering - Talmannen för diskussioner med alla partiledare för alla partier med mandat i Riksdagen. Hen föreslår en statsminister som hen tror skulle ha Riksdagens förtroende. - Riksdagen röstar om Statsministerförslaget är bra. - Den nya statsministern väljer ut de ministrar hen vill ha. Dessa bildar den nya regeringen

23 Kommunen Får bestämma om vissa, kommunnära saker såsom skolor, kultur, vägar, avlopp, byggnationer, sophämtning. Kommunen kan besluta att satsa på t ex miljö, IT, trygghet osv. Landstinget Får bestämma om Sjuk- och hälsovård, kollektivtrafik och viss kultur mm i ett län.

24 Höger och vänster Höger vill ge människor mer egen frihet. Det ska vara lägre skatter så människorna kan bestämma själv om sin ekonomi. Människorna förväntas ta mer eget ansvar. Vänster är mer inriktad på att minska klyftorna mellan rika och fattiga. De vill ha mer kollektiva lösningar. Högre skatter som staten fördelar rättvist.

25 Politiska ideologier Se anteckningar. Fascism och nazism Diktaturer, båda anser våld är ok om det främjar staten, staten viktigare än individen, starka ledare, högerextrema, nationalistiska. Skillnad: Nazismen anser olika folkgrupper (raser) är olika värda.

26 Marknads- och planekonomi Marknadsekonomi låter marknaden styra. Efterfrågan avgör utbudet av varor. Priserna varierar efterutbudet och efterfrågan. Marknaden ska inte begränsas av för mycket skatter och tullar. Fri konkurrens. Planekonomi handlar om att staten gör långsiktiga planer på vad som ska köpas och säljas. Utbudet bestämmer, snarare än efterfrågan. Marknaden kan styras genom skatter och tullar, priser kan påverkas på detta sätt. Monopol på vissa verksamheter kan förekomma ex Svenska spel, Systembolaget.

27 Skatter och marknaden Genom att lägga på eller ta bort skatter kan staten påverka konsumtionsmönster. Ex lägre skatt på ekologiskt, högre på bensin. Köttskatt diskuteras just nu. Ska vi införa köttskatt för att folk ska köpa och konsumera mindre kött? Ska vi lägga på köttskatt på utländskt kött för att gynna svenska bönder?

28 Medborgare Person som har politiska och sociala rättigheter och skyldigheter i en stat Nation Grupp av personer som har samma språk, kultur, religion osv. Nationell minoritet En nation i en stat där en annan grupp är majoritet. Ex Samer i Sverige. Integration Personer från andra länder blir en del av majoritetssamhället, men behåller identitet, språk, kultur.. Assimilation Personer från andra länder lämnar identitet, språk, kultur..för att smälta in och bli en del av majoritetssamhället. Segregering Personer från andra länder kommer inte in i majoritetssamhället och lever i utanförskap.

29 Nya lagar Regeringen lämnar ett förslag (proposition) till Riksdagen om en ny lag. Riksdagen utreder saken och röstar. Riksdagen ger regeringen i uppgift att genomföra arbetet med att implementera den nya lagen. Regeringen ger myndigheterna i uppgift att genomföra arbetet. Riksdagen kontrollerar att regeringen gör sitt jobb.