6. Att påverka i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "6. Att påverka i Sverige"

Transkript

1 Sveriges riksdag Foto: Melker Dahlstrand 6. Att påverka i Sverige Innehåll Demokratins bakgrund Demokratins utveckling i Sverige Det demokratiska systemet i Sverige EU Offentlig förvaltning Demokrati i vardagen Politiska idéer Att vara delaktig inom politiken Rättsväsendet i Sverige Domstolar Offentlighet och sekretess Mutor och bestickning Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 131

2 Demokratins bakgrund Demokrati är ett politiskt system med allmänna och fria val. Ordet demokrati kommer från grekiskans demos som betyder folket och kratein som betyder styrelse. Det demokratiska systemet har sin bakgrund långt före vår tideräkning. 500 år före vår tideräkning byggdes ett demokratiskt system i det antika Grekland. Men det var bara män som var medborgare som fick rösta. Stora delar av Europa styrdes under lång tid av romarriket. I romarriket valdes under vissa tider ledare. Men även då var det bara manliga medborgare som fick rösta. År 380 blev kristendomen den största religionen i romarriket. Kungarna och kejsarna sa då att de fått sin makt från Gud, inte från folket. Under upplysningstiden, på 1600-talet och 1700-talet, blev människor mer kritiska till kyrkan och till dem som hade makten i samhället. En viktig händelse är den franska revolutionen år Då gjorde det franska folket uppror mot kungen. En filosof vid den här tiden var fransmannen Charles Louis de Montesquieu. Han tänkte att om man delade in makten i olika delar skulle det bli bra balans. De tre delarna var den lagstiftande makten, den verkställande makten och den dömande makten. 132 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

3 Demokratins utveckling i Sverige Regeringsformen år 1809 Sverige påverkades av tankarna från filosofen Montesquieu. År 1809 kom en ny grundlag i Sverige som delade upp makten. Kungen fick inte längre ensam ha makten. Makten delades istället i fyra delar: Den styrande makten låg hos kungen. Han hade rådgivare som kallades statsråd och statssekreterare. Makten över den inbetalade skatten låg hos riksdagen. Makten att skapa lagar var delad mellan kung och riksdag. Makten att döma låg hos högsta domstolen. Under samma tid fick medborgarna i Sverige också fler rättigheter, till exempel tryck- och yttrandefrihet. År 1866 delades riksdagen i två jämlika delar som kallades kamrar. Så lades grunden för ett modernt och demokratiskt Sverige. Folkstyre Folkstyre betyder att alla människor i ett land väljer vilka personer som ska tala för dem i olika församlingar. Tryck- och yttrandefrihet Alla ska kunna föra fram sina tankar, åsikter och känslor i tal och skrift. Föreningsfrihet Rätten att få gå med i eller starta en förening är grundläggande i en demokrati. Religionsfrihet Religionsfrihet eller trosfrihet är rätten att fritt bestämma om man vill praktisera en religion. Religionsfriheten räknas som en av de mänskliga rättigheterna. Rättssäkerhet Rättssäkerhet betyder att alla människor ska vara lika inför lagen. En person ska ses som oskyldig till dess att han eller hon har dömts av en domstol. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 133

4 Sveriges regering sitter i bygganden Rosenbad i Stockholm. Foto: Pawel Flato Det demokratiska systemet i Sverige Sverige är en representativ demokrati. Det betyder att folket styr genom att välja partier eller personer som har rätt att ta viktiga beslut. De valda personerna kallas politiker. De tar beslut i kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdagen. Makten i Sverige är delad i tre delar: Riksdagen har den lagstiftande makten. Den bestämmer vilka lagar som ska gälla. Regeringen har den verkställande makten. Den ser till att lagarna blir verklighet. Domstolarna har den dömande makten. De fattar beslut med hjälp av lagarna. Domstolarna är oberoende av riksdagen och regeringen. 134 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

5 Sveriges riksdag Riksdagen har makt att besluta om lagar. I riksdagen finns 349 ledamöter. En ledamot är en person som tilldelats ett politiskt uppdrag och är en representant för väljarna. Ledamöterna är indelade i politiska partier och väljs vart fjärde år. Sveriges regering Regeringen har den verkställande makten. Det betyder att regeringen tar hand om det dagliga arbetet med att styra landet. Statsministern är högsta chef för regeringen. Statsministern bestämmer vilka områden i samhället de olika ministrarna ska ansvara för. Varje minister i regeringen arbetar på ett departement. Departementen arbetar med olika frågor. Utbildningsdepartementet arbetar till exempel med skola och utbildning. Domstolarna Domstolarnas högsta myndigheter är Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Statsskick och lagar Sverige är en monarki. Det betyder att vi har en kung som är statschef för landet. Kungen Carl XVI Gustav har ingen politisk makt. Grundlagarna skyddar vår demokrati. Grundlagarna står över alla andra lagar och är svårare att ändra än andra lagar. Det finns fyra grundlagar i Sverige: 1974 års regeringsform som handlar om hur Sverige ska styras. Här finns regler för hur regeringen ska arbeta och hur valen till riksdagen ska gå till års tryckfrihetsförordning som handlar om vad man får skriva i tidningar och i böcker. I Sverige får man skriva vad man vill så länge det inte är en brottslig text års yttrandefrihetsgrundlag som handlar om vad man får säga i radio, tv, film och på Internet. I Sverige får man säga vad man vill med vissa undantag. Exempelvis få man inte säga saker som är kränkande. Det kan handla om vad man säger om en individ eller en grupp års successionsordning som handlar om vem som får bli kung eller drottning i Sverige. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 135

6 Val och folkomröstningar i Sverige När vi tillsammans ska bestämma viktiga saker i Sverige har vi val eller folkomröstning. Vid allmänna val har alla rätt att vara med och bestämma. Man lämnar sin röst i en vallokal. Allmänna val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige hålls vart fjärde år. Val till Europaparlamentet är vart femte år. Valen hålls alltid på en söndag. Det finns fyra typer av allmänna val: till riksdagen till landstingsfullmäktige till kommunfullmäktige till Europaparlamentet Foto: Claes Grundsten/Scanpix Bildhuset Det finns olika former av folkomröstningar i Sverige. Det kan till exempel vara en omröstning i din kommun eller i hela landet. När det är folkomröstning för hela landet röstar hela befolkningen. Det brukar handla om att bestämma något i en grundlag. Det kan också handla om att ge riksdagen ett vägledande råd. Ett vägledande råd betyder att det vi röstar om hjälper ledamöterna i riksdagen att veta hur de ska besluta. En folkomröstning i en kommun hjälper de ledamöter som beslutar i kommunen. Folkomröstningar är ganska ovanliga i Sverige. Den senaste folkomröstningen vi hade för hela Sverige var år Då handlade det om ifall Sverige skulle byta den svenska kronan till euro. Sverige röstade nej. 136 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

7 Rösträtt Du har rätt att rösta i riksdagsvalet om du är svensk medborgare och har fyllt 18 år. Du har rätt att rösta till Europaparlamentet om du har fyllt 18 år och är medborgare i ett EU-land. Du har rätt att rösta i kommun och landstingsval om du har fyllt 18 år och är folkbokförd i kommunen. Om du inte är svensk medborgare eller medborgare i ett EU-land, Island eller Norge måste du ha varit folkbokförd i Sverige i tre år i rad före valet. Före valet skickar Valmyndigheten ut ett röstkort till alla som får rösta. Röstkortet skickas till den adress du är folkbokförd på. Du måste ha med dig röstkort och legitimation för att få rösta. Om du har rätt att rösta kan du också bli vald till ett politiskt uppdrag. Det betyder att du kan väljas in som ledamot i riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. När du röstar väljer du vilket parti du vill stödja. Du kan också sätta ett kryss vid namnet på den person som du vill stödja. Eller skriva dit ett annat namn. Det kallas att personrösta. Valsedlarna är gula för val till riksdagen, blå för val till landstingsfullmäktige och vita för val till kommunfullmäktige och för val till Europaparlamentet. Spärrar för små partier För att ett parti ska komma in i riksdagen måste partiet få minst fyra procent av väljarnas röster. För att ett parti ska komma in i landstinget eller regionen måste partiet få minst tre procent av rösterna. För Europaparlamentsvalet gäller samma spärr som vid riksdagsvalet, alltså fyra procent. Det finns ingen sådan regel vid val till kommunfullmäktige. Det finns partier i Sverige som inte har plats i riksdagen men som har ledamöter i kommuner och landsting. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 137

8 Europaparlamentet EU Foto: Colourbox Sverige är sedan år 1995 medlem i Europeiska unionen, EU. Men Sverige har inte EU:s gemensamma valuta, euro. EU bildades år 1952, efter andra världskriget. Då var det bara sex länder med. EU bildades för att bevara freden i Europa och öka handeln mellan europeiska länder. I dag har EU 27 medlemsländer. EU har tre stora institutioner som tillsammans stiftar lagar: Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Alla tre finns i Belgiens huvudstad Bryssel, och i landet Luxemburg. De 27 medlemsländerna samarbetar på tre olika sätt: 1. Överstatlig nivå. Beslut som alla medlemsländer måste följa. Hit räknas de lagar som EU stiftar. EU:s lagstiftning står över ett medlemslands egna lagar. Många lagar som beslutas ska göra det lättare att göra affärer, resa och arbeta inom EU. Det finns en egen domstol för EU-lagstiftningen. Den heter EU-domstolen och ligger i Luxemburg. 2. Mellanstatlig nivå. Frivilligt samarbete mellan de 27 medlemsländerna, utan lagstiftning. När EU till exempel beslutar om utrikespolitik och militära insatser görs det på mellanstatlig nivå. 3. Nationell nivå. Varje medlemsland har rätt att bestämma över sig självt. Men alla lagar och bestämmelser som länderna beslutar måste stämma med vad som sägs i de lagar och bestämmelser som finns på EU-nivån. 138 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

9 Offentlig förvaltning Sverige styrs genom stat, landsting och kommuner. Statliga myndigheter och bolag Riksdag, regering och regeringskansli, statliga verk och myndigheter arbetar för staten och finns i hela landet. Exempel på myndigheter är Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Trafikverket. Landsting/Regioner Landstingen leds av folkvalda församlingar som kallas landstingsfullmäktige och av landstingsstyrelser. Ett landsting är den politiska delen av varje län. Västra Götalands län och Skåne län kallas regioner. Landstinget bestämmer över till exempel hälso- och sjukvård och lokaltrafik. Kommuner Kommunerna styrs av kommunfullmäktige och kommunstyrelser. Kommunerna har hand om till exempel skolor, bibliotek, hemtjänst, brandkår och renhållning. Demokrati i vardagen De senaste årtiondena har man försökt öka demokratin i arbetslivet, i skolan, i familjen, i föreningarna och i bostadsområdena. Att öka demokratin inom arbetslivet betyder att företag och organisationer försöker få alla anställda att vara delaktiga på jobbet. Alla ska få samma chans att kunna påverka sitt arbete. Men det är fortfarande chefen som tar alla beslut. Att öka demokratin inom skolan betyder att man försöker att lära barnen att tänka kritiskt och ta eget ansvar. Läraren bestämmer inte allt. Eleverna kan vara med och planera utbildningen. Att öka demokratin inom familjen kan betyda att man vill göra barnen till självständiga och trygga människor. Många föräldrar planerar med sina barn och låter dem vara med vid beslut i familjen. Många föreningar i Sverige har länge haft demokratiska system. De har till exempel regler kring hur möten och val ska gå till. Det är viktigt att alla medlemmar kan rösta. Varje medlemsröst är lika mycket värd. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 139

10 Demokrati i bostadsområden betyder att de som bor i området kan vara med och bestämma. De kan bestämma om sådant man använder tillsammans i huset. Politiska idéer När du röstar väljer du ett politiskt parti som du vill stödja. Ett politiskt parti är en grupp människor som har samma tankar och som vill påverka i ett land. Varje parti måste ha ett politiskt program som visar vilka tankar partiet har om hur samhället ska utvecklas. De politiska partier som finns idag bygger till stor del på idéer som växte fram på 1800-talet. Liberalismen Det latinska ordet liber betyder frihet. De första liberalerna (på 1700-talet) ville bland annat skydda människors rättigheter och friheter. De ville till exempel skydda yttrande- och tryckfriheten så att alla kunde berätta om sina tankar och känslor i tal och skrift. Liberalerna ville också ta bort en del avgifter när man köpte och sålde saker. På så sätt skulle handeln öka mellan länder. Detta skulle vara bra för ekonomin och minska risken för krig. Konservatismen Ordet konservativ kommer från latinets conservare som betyder bevara eller ha kvar. De första konservativa (på 1700-talet) ville skydda det egna landets historia, traditioner och religion. De ville ha kvar makten hos kungen, kyrkan och adeln i samhället. Socialismen Ordet socialism kommer från latinets socius som betyder kamrat. De första socialisterna (på 1800-talet) ville skydda arbetarklassens rättigheter. De ville inte att fabriker och andra organisationer skulle ägas privat. De ville istället att människorna tillsammans skulle äga detta. Politiska partier De partier som i dag finns i riksdagen (riksdagspartier) är Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Några partier har bildat en politisk grupp som kallas Alliansen. Alliansen har majoritet i riksdagen och de partier som är med där är: Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. 140 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

11 Att vara delaktig inom politiken De demokratiska rättigheterna är mycket viktiga. De gör att alla har en chans att påverka utvecklingen i samhället och diskutera politiska frågor. För att påverka kan du: Lämna ett förslag till en politiker eller tjänsteman på den nämnd eller förvaltning som har ansvaret. Berätta vad du tycker om förslag som redan finns hos nämnden eller förvaltningen. Skapa debatt genom att skriva en artikel om vad du tycker och skicka till olika tidningar eller andra massmedier. Kontakta massmedierna om du vill berätta om något som du tycker är viktigt. Bli medlem i ett politiskt parti. Om du vill bli medlem i ett parti kan du kontakta den lokala politiska föreningen där du bor. Du kan börja med frivilligt arbete i partiet och sedan få ett uppdrag som politiker i partiet. Engagera dig i en organisation som arbetar politiskt. Tjänstemän och politiker Politiker arbetar i riksdag, fullmäktige, nämnder och styrelser. De bestämmer bland annat vilka lagar vi ska ha. Politiker bestämmer också hur myndigheterna ska arbeta och vad skattepengarna ska användas till. Myndigheter som styrs av politiker kallas offentliga myndigheter eller offentliga organisationer. De finns i stat, landsting och kommun. Exempel på statliga myndigheter är Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Exempel på organisationer i ett landsting är sjukhus och regiontrafik (bussar och tåg). Exempel på organisation i en kommun är socialförvaltning och kulturförvaltning. Kommunerna bestämmer ofta själva hur de ska arbeta. Kommunerna får sina pengar från kommunalskatten. De personer som arbetar på myndigheterna och de offentliga organisationerna är tjänstemän. Tjänstemännen ska göra det arbete som politikerna har beslutat. En tjänsteman ska inte vara politisk. En tjänsteman ska vara neutral i arbetet och i mötet med medborgarna. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 141

12 Rättsväsendet i Sverige Rättsväsendet är domstolar och andra statliga myndigheter som arbetar med lag och ordning. Sverige har över 100 olika myndigheter och nämnder i rättsväsendet. Till rättsväsendet räknas också Polisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Tullverket. Polisen Polisen är en statlig myndighet som finns i hela landet. Polisen ska: hindra brott och se till att vårt samhälle är lugnt och säkert hålla ordning lösa brott skydda människor, ge information och annan hjälp. Kontakta polisen Om du vill ställa frågor till polisen eller berätta om något brott ska du ringa Det är samma nummer i hela Sverige. Om du hamnar i en akut situation (nödsituation) ska du alltid ringa 112. Du ska ringa 112 om du ser ett brott, om någon är skadad eller om det brinner. Polisbil Foto: Klas Eriksson 142 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

13 Justitieombudsmannen, JO Om du tycker att du själv eller någon annan har behandlats fel av en myndighet eller tjänsteman kan du klaga hos JO (riksdagens ombudsmän). JO ska se till att domstolar, myndigheter och tjänstemän följer lagen och gör rätt. JO kan inte granska politiker. Om JO anser att en tjänsteman har gjort ett allvarligt fel kan tjänstemannen ställas inför domstol. Men det är inte så vanligt. Det vanligaste är att JO gör ett uttalande. Myndigheterna brukar göra som JO säger. JO är opolitisk. Du måste inte vara svensk medborgare för att få klaga hos JO. Justitiekanslern, JK Om du tycker att du själv eller någon annan har behandlats fel av en myndighet eller tjänsteman kan du också klaga hos JK (justitiekanslern). JK är ombudsman för regeringen på samma sätt som JO är ombudsman för riksdagen. Justitiekanslern ska se till att myndigheterna följer lagen. JK kan också ansvara för frågor som gäller tryck- och yttrandefriheten. JK kan också betala ut pengar, skadestånd, till den som blivit fel behandlad. Det kan inte JO. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 143

14 Domstolar Riksdagen styr domstolarna genom lagar. Men domstolarna är neutrala och oberoende mot riksdag, regering och andra myndigheter. Den som är anklagad för ett brott har rätt att få sin sak prövad av en domstol. Personen ska ses som oskyldig tills domstolen har beslutat något annat. I Sverige finns tre typer av domstolar: Allmänna domstolar Förvaltningsdomstolar Specialdomstolar 1. Allmänna domstolar vid brott och tvist mellan individer Tingsrätten är den första domstolen man kommer i kontakt med vid brott, tvister (konflikter) i familjen eller andra tvister. Ett brottmål är en rättegång där det beslutas vem som har utfört ett brott. Ett familjemål är till exempel när föräldrar inte kommer överens om barnets vårdnad. Ett tvistemål är när två eller fler personer inte kommer överens. Det finns tingsrätter i hela landet. Om du inte är nöjd med tingsrättens beslut (dom) kan du överklaga till hovrätten. Det finns sex hovrätter i Sverige. Högsta domstolen är den sista domstolen du kan överklaga till. Du överklagar till Högsta domstolen om du är missnöjd med hovrättens dom. Det är inte många domar som tas upp i Högsta domstolen. Högsta domstolen finns i Stockholm. 144 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

15 Så behandlas brott av polis och domstol Ett brott är när någon gör något som kan straffas enligt lag. Om du har blivit utsatt för brott ska du anmäla det till polisen. Polisen utreder vad som har hänt. De kan till exempel hålla förhör, titta på brottsplatsen och göra en teknisk utredning. Detta kallas förundersökning. Polisen eller åklagaren gör förundersökningen. Den information som finns i förundersökningen är hemlig. Polis eller åklagare kan besluta att lägga ner en förundersökning, alltså att avbryta den. Det händer till exempel när det inte finns tillräckliga bevis. Om förundersökningen fortsätter kan åklagaren besluta att åtala en person för brottet. Det betyder att det blir rättegång i tingsrätten (domstol). Domstolens uppgift är att se om åklagaren kan bevisa att den som åtalas verkligen har begått det brott som åklagaren påstår. Strafföreläggande Vid mindre brott kan åklagare besluta om strafföreläggande i stället för att gå till domstol. Det betyder att åklagaren själv bestämmer att den som är misstänkt ska betala böter. Detta kan bara göras om den som är misstänkt har erkänt brottet. Strafföreläggande är vanligt vid trafikbrott, till exempel när någon kör för fort. Rättshjälp Rättshjälp är ett statligt stöd för den som inte kan få rättslig hjälp på annat sätt. Den vanligaste rättshjälpen är att få pengar till advokat (ett rättsligt biträde) vid en rättslig tvist. Det går också att få hjälp att betala för bevisning och andra utgifter. Bara privatpersoner kan få rättshjälp, alltså inte föreningar eller företag. Rättshjälp kan betalas till den som tjänar under kronor och inte har en hemförsäkring. Rätt till offentlig försvarare/biträde Den som är misstänkt för ett brott kan få en offentlig försvarare. Det betyder att man kan få hjälp av en jurist även om man inte har råd att betala för det. Istället hjälper staten till att betala. Offentlig försvarare får bara den som misstänks för allvarligare brott. Allvarliga brott betyder att brottet kan ge strängare straff än böter eller villkorlig dom. Den offentliga försvararen kan hjälpa till både vid förundersökning och vid rättegång. Domstolen beslutar om en person ska få offentlig försvarare. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 145

16 2. Förvaltningsdomstolar Förvaltningsrätten är en förvaltningsdomstol. Det betyder att den ska se till att myndigheternas beslut följer lagen. Förvaltningsrätten tar till exempel hand om konflikter mellan personer och myndigheter. Det kan gälla en tvist med Försäkringskassan, kommunen eller socialnämnden. Förvaltningsrätten bestämmer också i frågor om när ungdomar eller missbrukare måste tvingas att ta emot vård. Om du inte är nöjd med förvaltningsrättens beslut kan du överklaga till kammarrätten. Det finns fyra kammarrätter i Sverige. Kammarrättens beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen tar bara upp beslut som kan vara viktiga i framtiden för liknande tvister. Att överklaga Om du tycker att en myndighet, till exempel socialtjänsten eller Försäkringskassan, har fattat fel beslut kan du överklaga. Den myndighet som har tagit beslutet måste berätta hur du kan överklaga. Den informationen ska finnas på det papper där beslutet står. Överklaga beslut från kommunen Om du ska överklaga ett beslut från en kommun måste du göra det inom tre veckor från när beslutet togs. Du kan överklaga på två sätt: Kommunalbesvär om beslut tagits på fel sätt Kommuner tar beslut i många frågor som gäller alla som bor i kommunen. När kommunen beslutar ska den följa kommunallagen. Om du tycker att beslutet har tagits på fel sätt (att det inte följer kommunallagen) kan du överklaga. Förvaltningsbesvär om beslutet är fel Ett förvaltningsbesvär är klagomål från en privatperson som har drabbats av ett beslut. Det kan handla om att få avslag på pengar man sökt. Om kommunen inte vill ändra sitt beslut skickar den ditt överklagande vidare till förvaltningsrätten. Överklaga beslut från Försäkringskassan Socialförsäkringen ger dig pengar istället för den inkomst du skulle ha fått när du inte kan arbeta. Handikappersättning, assistentersättning, arbetshjälpmedel och vårdbidrag är exempel på pengar som betalas ut inom socialförsäkringen. Det är Försäkringskassan som betalar ut socialförsäkringen. 146 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

17 Om du tycker att Försäkringskassans beslut är fel kan du överklaga. Överklagandet ska vara skriftligt och måste göras inom två månader sedan beslutet tagits. Du skriver din överklagan till förvaltningsrätten men skickar brevet till Försäkringskassan. Försäkringskassan ska få en möjlighet att ändra sitt beslut. Om Försäkringskassan inte ändrar sitt beslut skickar den ditt brev till förvaltningsrätten. Om förvaltningsrätten inte heller vill ändra Försäkringskassans beslut kan du överklaga till kammarrätten. Sista stället du kan överklaga till är Högsta förvaltningsdomstolen. 3. Specialdomstolar En specialdomstol beslutar i ett visst ämne. Migrationsdomstolen är ett exempel på en specialdomstol. Migrationsdomstolen tittar på de beslut som Migrationsverket tar i ärenden om uppehållstillstånd och medborgarskap. Om du vill överklaga ett beslut från Migrationsverket skickar du överklagandet först till Migrationsverket. Om Migrationsverket inte ändrar sitt beslut skickas brevet vidare till Migrationsdomstolen. Det finns tre migrationsdomstolar i landet. De ligger vid förvaltningsrätterna i Stockholm, Malmö och Göteborg. Offentlighet och sekretess I Sverige finns något som kallas offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen betyder att alla får läsa allmänna handlingar hos myndigheter och förvaltningar. En handling är något som innehåller information. Ofta är det ett papper, kanske ett brev eller beslut. Det kan också vara ett mejl (e-post), en film eller en datafil. En handling blir allmän om den förvaras hos kommunen eller myndigheten. Eller om den har lämnats in eller gjorts där. Det betyder att allt du själv skriver till en kommun också blir allmän handling och kan läsas av andra. Offentlighetsprincipen är inskriven i grundlagen. Den finns till för att medborgare och massmedia ska få veta vad som händer i staten och kommunerna. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 147

18 Vissa handlingar är ändå hemliga (belagda med sekretess). De kan vara hemliga för att skydda människor, till exempel i handlingar från socialtjänsten. Det finns en särskild lag (sekretesslagen) som berättar vilka handlingar eller uppgifter som är sekretessbelagda. Om du ber att få titta på en handling ska du få den så fort som möjligt. Du behöver inte tala om vem du är. Du behöver inte heller berätta varför du vill ha handlingen. Om kommunen eller myndigheten inte vill visa en handling kan du överklaga. Kommunen ska informera dig om hur du överklagar. Mutor och bestickning Mutor är gåvor som ges till tjänstemän eller politiker för att den som ger gåvan vill ha förmåner. En muta kan till exempel vara en middag, en resa eller en present. I Sverige får tjänstemän eller politiker inte ta emot mutor. Att muta är ett brott. Den som tar emot en muta gör sig skyldig till mutbrott. Den som överlämnar en muta kan straffas för bestickning. Det betyder att ingen lärare, vårdare eller socialsekreterare får mutas. Inte heller får ledamöter i kommunala bolag eller nämnder mutas. 148 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

Materialet framtaget i Projekt Mitt val. För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:

Läs mer

6. Att påverka i Sverige

6. Att påverka i Sverige Sveriges riksdag Foto: Melker Dahlstrand 6. Att påverka i Sverige Innehåll Vad är demokrati Demokratins utveckling Demokratins framväxt i Sverige Det demokratiska systemet i Sverige Sveriges fyra grundlagar

Läs mer

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut Så styrs Sverige #Idas-plugg-akut Fråga! Monarki Vad är en monarki? Svar!! Monarki En monarki är när en kung eller drottning styr landet. I Sverige ärver äldsta barnen i kungafamiljen tronen. Regenten

Läs mer

6. Att påverka i Sverige

6. Att påverka i Sverige Sveriges riksdag. Foto: Melker Dahlstrand 6. Att påverka i Sverige Innehåll Vad är demokrati Demokratins utveckling Demokratins framväxt i Sverige Det demokratiska systemet i Sverige Sveriges fyra grundlagar

Läs mer

Lättläst. Så här arbetar regeringen

Lättläst. Så här arbetar regeringen Lättläst Så här arbetar regeringen Innehåll Sverige är en demokrati sidan 2 Vad är riksdagen? sidan 3 Vem får bli statsminister? sidan 4 Lagar som gör att demokratin kan fungera sidan 6 Så här arbetar

Läs mer

d) För att man lättare ska kunna ta hand om lokala problem där de som situationen rör får bestämma.

d) För att man lättare ska kunna ta hand om lokala problem där de som situationen rör får bestämma. 1. a) En statschef definieras internationellt som landets främsta företrädare att representera landet. I Sverige har Statschefen ej någon politisk makt, däremot i exempelvis USA är den folkvalda presidenten

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken. Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket,

Läs mer

Demokrati för alla! deltagarmaterial

Demokrati för alla! deltagarmaterial Demokrati för alla! deltagarmaterial 1 Nässjö kommun 2018 Projektledare: Sandra Sandin-Lindqvist, Nässjö kommun Text: Mirjam Tågerud, Inhjälp Layout: Mirjam Tågerud, Inhjälp Foto: mostphotos.com, riksdagen.se

Läs mer

Så styrs Sverige. 8 a och c

Så styrs Sverige. 8 a och c Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Bilderna på omslaget finns också inne i broschyren. Där kan du läsa vad de föreställer. Sveriges riksdag på lättläst svenska Innehåll Sveriges riksdag och demokratin...3

Läs mer

Så fungerar riksdagen på lättläst svenska

Så fungerar riksdagen på lättläst svenska Så fungerar riksdagen på lättläst svenska 2 Så fungerar riksdagen på lättläst svenska Sveriges riksdag Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Riksgatan

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Lättläst: innehållet och språket är anpassat för att ge lite lättare texter till dem som behöver det. Sveriges riksdag Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning

Riksdagen en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.

Läs mer

INNEHÅLL. ABF 2018 Författare: Faaid Ali-Nuur Grafisk design: Pushing Buttons Art nr: ABF10438

INNEHÅLL. ABF 2018 Författare: Faaid Ali-Nuur Grafisk design: Pushing Buttons Art nr: ABF10438 INNEHÅLL Gör din röst hörd!...2 Inledning...3 Demokrati...4 Bakgrund...4 Demokrati förändras...4 Olika modeller av demokrati...4 Förutsättningar för demokrati...5 Den svenska samhällsmodellen...7 Europa...7

Läs mer

Instuderingsfrågor till Tema demokrati

Instuderingsfrågor till Tema demokrati Instuderingsfrågor till Tema demokrati 1. Vilka skapar den svenska demokratin? (s.1) Medborgarna i Sverige 2. Hur många ledamöter beslutar åt medborgarna i riksdagen? (s.2) 349 ledamöter 3. Varför finns

Läs mer

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP Lättläst Guide till det aktiva medborgarskapet Om du är medborgare i ett EU-land är du också EU-medborgare. Den 26 maj 2019 är det val till Europaparlamentet i Sverige.

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

Svenska regeringspartier (våra största partier)

Svenska regeringspartier (våra största partier) Demokrati Fria val: Ingen annan har rätt att bestämma vad väljaren ska rösta på och man har rätt att vara hemlig om vad man röstar på. Rösträtt: Alla har rätt att rösta i politiska val. I en demokrati

Läs mer

Så här röstar du i omvalet

Så här röstar du i omvalet LÄTTLÄST om omvalet till kommunfullmäktige i Båstad 2015 Så här röstar du i omvalet Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i omvalet till kommunfullmäktige i Båstad 2015. Du kan också läsa om vad

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 Kapitel 4 Det offentligas organisation 1. Vad menas med en parlamentarisk republik? Ge exempel på en sådan. 2. Vad menas med proportionella val? 3. Ge exempel på länder, förutom

Läs mer

Lättläst om val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige 2014. Så här röstar du

Lättläst om val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige 2014. Så här röstar du Lättläst om val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige 2014 Så här röstar du Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valen år 2014. Du kan också läsa om vad du kan göra om du

Läs mer

Åren var det krig mellan Sverige och

Åren var det krig mellan Sverige och FINLAND Finland har inte alltid varit ett självständigt land. I ungefär 600 år tillhörde vi Sverige. På den tiden var Sveriges kung också vår kung, Sveriges lagar var våra lagar och Stockholm var vår huvudstad.

Läs mer

Demokrati. Folket bestämmer

Demokrati. Folket bestämmer Demokrati Folket bestämmer Demokratins grundpelare Alla människors lika värde Regelbundna och allmänna val Rättssäkerhet Fri opinionsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet Majoritetsprincipen Hänsyn

Läs mer

Samhällsorientering på modersmål Kursplan

Samhällsorientering på modersmål Kursplan Samhällsorientering på modersmål Kursplan Syfte Det övergripande målet med samhällsorienteringen (SFS 2010:1138) är att deltagarna ska inhämta och utveckla kunskap om: - de mänskliga rättigheterna och

Läs mer

Val till Europaparlamentet 2009

Val till Europaparlamentet 2009 Lättläst information Val till Europaparlamentet 2009 Så här röstar du Innehåll Vad är EU?... 3 Valet i Sverige... 3 Vem får rösta?... 4 Vem röstar du på?... 5 Så här röstar du... 6 Du kan rösta före valet...

Läs mer

Val till Europarlamentet

Val till Europarlamentet För mer demokrati Mitt val För mer demokrati Val till Europarlamentet Studiecirkeln»Mitt val«ger alla väljare möjlighet att bli delaktiga i den svenska demokratin! Mitt val Sida 3 Mitt val Det här är

Läs mer

Valet i fickformat. Europaparlamentet 2009

Valet i fickformat. Europaparlamentet 2009 Valet i fickformat Europaparlamentet 2009 Valet i fick format Europaparlamentet 2009 1 Val till Europaparlamentet 7 juni 4 Rösta på parti och person använd valsedeln rätt! 6 De som har rösträtt får röstkort

Läs mer

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER EU-VALET 2019 EU PÅ 10 MINUTER Det här är EU Sverige är en av 28 * medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

I augusti 2017 demonstrerade många för att gravida kvinnor ska få bättre vård.

I augusti 2017 demonstrerade många för att gravida kvinnor ska få bättre vård. ANNELIE DREWSEN & LINA PILO SIDAN 1 Elevmaterial Namn: INNAN DU LÄSER VÖL-tabell Skriv vad du vet om svensk politik innan du börjar läsa boken. Vänta med sista kolumnen tills du har läst boken. V Ö L Vad

Läs mer

Riksdagen. en kort vägledning

Riksdagen. en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och

Läs mer

Offentlighetsprincipen. Kortfattat om lagstiftningen

Offentlighetsprincipen. Kortfattat om lagstiftningen Offentlighetsprincipen Kortfattat om lagstiftningen Gratis exemplar av denna broschyr kan beställas via e-post ju.info.order@regerings kansliet.se, via telefon 08-405 10 00 eller via webbplatsen regeringen.se/justitie.

Läs mer

Så här röstar du. Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valet till Europaparlamentet år 2014.

Så här röstar du. Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valet till Europaparlamentet år 2014. Lättläst om valet till Europaparlamentet 2014 Så här röstar du Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valet till Europaparlamentet år 2014. Du kan också läsa om vad du kan göra om du inte kan rösta

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

Demokrati Folket styr

Demokrati Folket styr Demokrati Folket styr Demokrati finns överallt i vårt samhälle, i skolan m m. Vad betyder demokrati? Och hur såg det ut om vi går tillbaka i historien? Ordet demokrati betyder folkstyre och kommer från

Läs mer

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument:

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick eller helt enkelt: samhällets spelregler. Grundlagarna har därför

Läs mer

I augusti 2017 demonstrerade många för

I augusti 2017 demonstrerade många för ANNELIE DREWEN & LINA PILO IDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om hur verige styrs. Du kommer att få veta hur ett val går till och vad som är skillnaden mellan regering och riksdag.

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Valet i fickformat. Val till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige 2014

Valet i fickformat. Val till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige 2014 Valet i fickformat Val till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige 2014 Valet i fickformat Val till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige Val 2014... 3 Din rösträtt... 4 Ditt röstkort...

Läs mer

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt riksdagen regeringen Hur Sverige styrs Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt kommunen landstinget Kommunens historia Innan kommunen fanns så var byar indelade i en socken. Den viktigaste

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kontaktperson: Malen Wallén,

Kontaktperson: Malen Wallén, Kontaktperson: Malen Wallén, malen.wallen@pts.se 1 Sverige är en demokrati med ett parlamentariskt styrelsesätt. Det betyder att den offentliga makten utgår från folket. Svenska folket väljer representanter

Läs mer

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland. EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar

Läs mer

SVENSKA. Solna stad. en introduktion

SVENSKA. Solna stad. en introduktion SVENSKA Solna stad en introduktion 1 Så styrs Solna De förtroendevalda i staden har stor frihet att besluta hur Solna ska styras inom ramen för lagar och förordningar. Den politiska visionen är att Solna

Läs mer

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet

Läs mer

Nordöstra Skåne röstar

Nordöstra Skåne röstar Nordöstra Skåne röstar Europa Direkt Hässleholm En del av EU-kommissionens informationsnätverk på lokal och regional nivå. Informerar om EU:s lagar, politik, program och fonder. Fokusområden för kontoret

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Valet i fickformat. Val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2010

Valet i fickformat. Val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2010 Valet i fickformat Val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2010 Valet i fickformat Val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2010 Val 2010... 2 Valsedlar... 4 Rösta på parti och

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER SIDA 1/20 ÖVNING 1- SID. 2 Spelet om rättigheter och skyldigheter Rätt att bo var man vill Åsiktsfrihet Religionsfrihet Rätt till skydd mot diskriminering Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter

Läs mer

Val till riks-dagen, lands-ting / region-fullmäktige och kommun-fullmäktige!

Val till riks-dagen, lands-ting / region-fullmäktige och kommun-fullmäktige! Lättläst svenska 9 september 2018 Val till riks-dagen, lands-ting / region-fullmäktige och kommun-fullmäktige! Är du svensk medborgare? Då kan du rösta i riksdags-valet. Har du varit folk-bokförd i Sverige

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP GUIDE TILL DET AKTIVA MEDBORGARSKAPET Om du är medborgare i ett EU-land är du också automatiskt EUmedborgare. Den 26 maj 2019 är det val till Europaparlamentet i Sverige.

Läs mer

Dagens begrepp och Dröm om demokrati

Dagens begrepp och Dröm om demokrati Dagens begrepp och Dröm om demokrati Dagens begrepp: https://urskola.se/produkter/205416-drom-om-demokrati-partipolitik I en demokrati får alla vuxna rösta när det är val. Vad du jobbar med eller hur mycket

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett Vad är Demokrati Finland är en demokrati. Demokrati är ett grekiskt ord som betyder att folket bestämmer. Vi som bor i Finland får vara med och välja vilka som ska bestämma i vårt land. Vi får rösta på

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Omval den 15 maj 2011

Omval den 15 maj 2011 Lättläst information Omval den 15 maj 2011 Här kan du läsa om var det är omval den 15 maj. Du kan också läsa om hur du gör när du röstar i omvalet den 15 maj och om vem som får rösta. Informationen kommer

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvall kommun. Offentlighet. och. sekretess

TILLÄMPNING. Hudiksvall kommun. Offentlighet. och. sekretess TILLÄMPNING Hudiksvall kommun Offentlighet och sekretess Kommunen Kommunen är en demokratiskt styrd organisation som leds av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Huvudansvaret för den kommunala verksamheten

Läs mer

Välkommen till LAGD01 Delkurs I Offentlig rätt

Välkommen till LAGD01 Delkurs I Offentlig rätt Välkommen till LAGD01 Delkurs I Offentlig rätt Offentlig förvaltning Den verksamhet som utövas av förvaltningsmyndigheterna Men vilka är förvaltningsmyndigheterna? Statliga myndigheter (ca 450 st) Kommunala

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

Att ha. God man. eller. Förvaltare

Att ha. God man. eller. Förvaltare Att ha God man eller Förvaltare 1 Om ordet hen I texten finns ordet hen. Det är ett ganska nytt ord i svenskan. Det används om personer i stället för hon eller han. Om könet på en person är okänt kan man

Läs mer

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Datum Sida 2013-11-27 1 (4) Dnr Dubbelbestraffning Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt?

Läs mer

Solna stad EN INTRODUKTION SVENSKA

Solna stad EN INTRODUKTION SVENSKA Solna stad EN INTRODUKTION SVENSKA 2 Så styrs Solna De förtroendevalda i staden har stor frihet att besluta hur Solna ska styras inom ramen för lagar och förordningar. Den politiska visionen är att Solna

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Utfärdad den 22 november 2018 Publicerad den 30 november 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 6 kap. 1,

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

lättläst klaga hos JO?

lättläst klaga hos JO? lättläst klaga hos JO? riksdagens justitieombudsman Justitieombudsmannen ser till att myndigheter utför sitt uppdrag och gör allt det som de ska göra. Förkortningen av justitieombudsmannen är JO. Förkortningen

Läs mer

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt riksdagen regeringen Hur Sverige styrs Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt kommunen landstinget Pedagogisk planering Ämne : Samhällskunskap Arbetsområde: Hur Sverige styrs Årskurs: 8 När

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Val 2010. Lättläst information. Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valet år 2010 och om vem som får rösta.

Val 2010. Lättläst information. Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valet år 2010 och om vem som får rösta. Lättläst information Val 2010 Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valet år 2010 och om vem som får rösta. Du kan också läsa om hur du kan göra om du inte kan rösta på valdagen den 19 september.

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

SVERIGES UNGDOMSRÅDS IDÉPROGRAM

SVERIGES UNGDOMSRÅDS IDÉPROGRAM SVERIGES UNGDOMSRÅDS IDÉPROGRAM INTRODUKTION Detta är s idéprogram som antogs av Kongressen 2011, tillägg om åldersmaktsordningen antogs på Kongressen 2014. Här förklarar vi hur vi ser på ungdomsråd, på

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer