Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt"

Transkript

1 riksdagen regeringen Hur Sverige styrs Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt kommunen landstinget

2 Pedagogisk planering Ämne : Samhällskunskap Arbetsområde: Hur Sverige styrs Årskurs: 8 När kursen är över känner du till hur vårt politiska system är uppbyggt idag men kan även berätta och reflektera över hur det såg ut bakåt i tiden. Du känner till våra grundlagar. Du känner till hur det går till när vi röstar vart fjärde år, kan även dela med dig av tankar kring frågan; Varför man ska rösta. Du kommer att känna till vad riksdagen och regeringen har för uppgifter. Hur ett ärende går till i riksdagen, från ett förslag till en lag. Du kommer att känna till olika begrepp så som ideologi, även kunna ge exempel på ett par stycken ideologier och kunna berätta kort om dem. Du kommer också vara väl bekant med begreppen demokrati och diktatur. MÅL Följande mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet: Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer och visar det genom att visa hur politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar. Eleven ser då också samband inom och mellan strukturer, eleven kan använda modeller och begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt, eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen, eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter. I arbetsområdet får du möjlighet att utveckla din förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, din förmåga att analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga 1

3 begrepp och modeller, din förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, din förmåga att reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. BEDÖMNING I arbetsområdet bedöms på vilket sätt du kan visa hur vårt politiska system är uppbyggt, använda begrepp och modeller, resonera och se ur olika perspektiv, Bedömningen kommer att ske genom Samtal och diskussioner under lektioner och ett skriftligt prov. UNDERVISNING instuderingsfrågor filmer samtal/diskussioner i smågrupper och i helklass Lärare: Pelle 2

4 Viktiga begrepp Demokrati = folkstyre Direkt demokrati De röstberättigade samlas och fattar beslut i olika frågor, detta sker med hjälp av en folkomröstning. Indirekt demokrati Folket utser ombud via val, alla röster väger lika tungt och alla som har fyllt 18 år eller mer är röstberättigade. Det finns flera alternativ att rösta på och vad man röstar på bevaras hemligt. De som utses blir folkets representanter och för deras talan. De granskas ofta av media och är därför väl kända för folket. Anarki finns ingen som beslutar i samhället och därför blir det kaos och oordning. Diktatur i landet styr en enda person eller en grupp. Det finns inga fria val och ingen får kritisera de som styr. Yttrandefrihet är viktigt i en demokrati, man får föra fram sin åsikt och dela med sig av den till andra. Tryckfrihet är en annan viktig ingrediens i en demokrati. Tidningar och böcker ska kunna tryckas och spridas utan att någon myndighet granskar och godkänner dem i förväg. Församlingsfrihet är också den viktig i en demokrati. Den innebär att människor kan sluta sig samman i föreningar och organisationer. Dessa föreningar får sedan fritt sprida sina idéer. Massmedier t ex radio, TV m.fl. är givetvis viktiga för en demokrati då de Tolerans man accepterar att man tänker, tycker och är olika. Diskriminering när en person behandlar en annan person eller grupp sämre än någon annan i en liknande situation. Den som utövar denna orättvisa behandling har ett maktövertag om de som är utsatta. En lärare kan alltså diskriminera en elev men inte tvärtom. En elev kan inte heller diskriminera en annan elev. Det kan t ex handla om kön, ursprung, religion, sexuell läggning, 3

5 funktionsnedsättning eller ålder. Trakassera När det inte finns någon maktobalans mellan de som är inblandade t ex elev mot elev eller lärare mot lärare så kallas det i stället för att trakassera. De ska fortfarande vara kopplade till samma grunder som gäller för diskriminering t ex att någon kallar en annan för bög, hora, CP, mongo o s v. Proportionellt valsystem ju fler röster ett parti får i de tre valen, desto mer fler ledamöter (politiska personer) får partiet i riksdagen kommunfullmäktige och landstinget. Opposition de politiska partier som inte styr Sverige. Tack vare oppositionen får vi en diskussion och några som ifrågasätter olika handlingar. EU en förkortning av Europeiska unionen. EU består av 28 länder. Medlemsländerna får vara med och fatta beslut om nya regler och lagar inom EU. Det är framför allt fyra friheter; För varor underlätta handel, t ex ta bort tull och avgifter på varor som säljs och köps mellan länderna som är medlemmar. För tjänster, för människor man kan resa studera och arbeta var som helst inom EU. Frihet för kapital ekonomiskt samarbete, t ex gemensam valuta, euro. 4

6 Kommunens historia Innan kommunen fanns så var byar indelade i en socken. Den viktigaste uppgiften var att sköta den gemensamma kyrkan, den var i centrum. Socknen skulle också vårda gamla och sjuka och se till att barnen fick gå i skola. När Sverige industrialiserades i mitten på 1800 talet så infann sig nya behov och dessa var för stora för de små byarna som ingick i en socken. Detta ledde till förändringar och år 1862 infördes kommunalt självstyre. Under industrialiseringen flyttade människor in till städerna där jobben fanns. Efter andra världskriget så tyckte många att kommunerna var för små och fattiga. Man beslöt då att slå ihop kommuner. I mitten av 1900 talet fanns det 2500 kommuner i Sverige. I dag har vi 290 kommuner i Sverige. Kommunens uppgifter Många av de uppgifter kommunen ansvarar för finns nedskrivna i olika lagar t ex skollagen Kommunen ska se till att alla barn i sex eller sju års ålder ska gå i skola. Socialtjänstlagen Invånarna i kommunen har rätt till förskola, rätt till hemhjälp och rätt till hjälp vid drogproblem mm. Kommunen ska även se till att ordna med renhållning, räddningskår, vatten, avlopp och elektricitet. Kommunen ska också ta fram planer för hur marken ska användas mm. Obs! Men om det ska finnas idrottsplatser, cykelvägar, parker, ungdomsgårdar och liknande bestämmer däremot kommunerna helt själva. Kommunen har stor frihet, de personer som bor inom kommunens gränser har rätt att sköta gemensamma uppgifter och invånarna har rätt att sköta sig själva. Detta är ett exempel på lokalt självstyre. 5

7 Politiker lön eller fritidsgöra? De flesta är politiker bredvid sitt ordinarie jobb d v s de är politiker på deras fritid. Politikerna har rätt till lön för förlorad tid för deras ordinarie arbete. Om man inte har ett jobb bredvid så kan man få en fast ersättning för varje sammanträde. I regel sammanträder de en gång i månaden och mötena är öppna för allmänheten. Det finns några få politiker från de största partierna som jobbar heltid. De kallas för kommunalråd. I Trollhättan finns det tre heltidsanställda politiker. Val vart fjärde år Det är inte möjligt för alla som bor i kommunen att vara med och fatta beslut i varenda fråga, därför väljer vi ut några representanter som för vår talan. Vi har val vart fjärde år. Svenska folket väljer då de politiker som ska bestämma i kommuner, landsting och riksdag. För att få rösta krävs att du är svensk medborgare eller någon gång har varit folkbokförd i Sverige. Du måste dessutom ha fyllt 18 år senast på valdagen. De kommunpolitiker som väljs får en plats i kommunfullmäktige. Kommunvalen är proportionella vilket betyder att varje parti får så stor andel av platserna, mandat, i kommunfullmäktige som andel röster i kommunvalet. Får ett parti hälften av rösterna så ska de ha hälften av platserna, mandaten. Läs mer om valen på sidan i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är den högsta beslutande församlingen i kommunen. Det är de som fattar besluten. För att ett beslut ska gå igenom krävs att minst hälften av politikerna i kommunfullmäktige, de kallas också ledamöterna, i kommunfullmäktige röstar ja till förslaget. Antalet ledamöter i 6

8 kommunfullmäktige i Trollhättan 2010 är 61 stycken, varav ca hälften består av representanter från Socialdemokraterna. Moderata Samlingspartiet är näst störst på 11 mandat. S 27 mandat. M 11 mandat. L 4 mandat. C 3 mandat. KD 2 mandat. V 4 mandat. MP 4 mandat. SD 6 mandat. Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige utser kommunstyrelsen. Här förbereds alla ärenden innan kommunfullmäktige fattar beslut. Kommunstyrelsen ansvarar också för att besluten genomförs. Mest tid går åt för att ta fram ett förslag till kommunens budget, d v s en sammanställning av de inkomster och utgifter kommunen kommer att ha under det kommande året. Hur hög ska t ex skatten vara? Hur mycket pengar ska gå till skola, socialhjälp och bostadsbidrag? Kommunstyrelsen består av deltagare från alla partier i kommunfullmäktige, tio till femton stycken. Även här styrs antalet representanter från de olika partierna av valresultatet. Inkomster Kommunens största inkomster är främst: 1) Kommunalskatt Alla som har inkomster i kommunen måste betala kommunalskatt, den brukar ligga på 30 %. 2) Statliga bidrag Eftersom kommunerna, enligt lag, måste sköta vissa 7

9 uppgifter så får de bidrag från staten. Pengarna går bl a till skolor och lärarlöner. 3) Avgifter Det mesta är gratis för oss kommuninvånare men vissa tjänster måste vi betala för t ex daghemsplatser, vatten och för att få spela på kommunens tennisbanor. Utgifter 1) Grundskola och gymnasieskola. 2) Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade. 3) Fritid, kultur, vägar, brandförsvar etc. 4) Barnomsorg. 5) Individ och familjeomsorg. Nämnder och styrelser Kommunfullmäktige väljer också ett antal nämnder som är specialister på ett visst område. Kommunstyrelsen skickar frågan vidare till nämnden där frågan utreds. I nämnderna sitter ledamöter från kommunfullmäktige. Kommunallagen, som styr kommunernas verksamhet, ger kommunerna stor frihet att bygga upp sina nämnder. Den enda nämnd de måste ha är en valnämnd som är ansvarig för genomförandet av de allmänna valen. Nämndernas möten är inte offentliga, men genom att läsa protokoll från mötena så vet man ändå vad som är på gång. Här nedan följer de nämnder som finns i Trollhättan utöver valnämnden: Omsorgsnämnden Utbildningsnämnden 8

10 Arbetsmarknads och socialnämnden Tekniska nämnden Byggnads och trafiknämnden Miljönämnden Överförmyndarnämnden Kultur och fritidsnämnden Tjänstemän och anställda Politikerna hinner inte sätta sig in tillräckligt i alla frågor därför har de hjälp av tjänstemän. Till skillnad från ledamöterna så är tjänstemännen anställda därmed spelar det inte någon roll hur det går i valet, de behåller ändå sina jobb. Tjänstemännen tar fram fakta för att politikerna ska kunna fatta så bra beslut som möjligt. Det är sedan till sist dessa tjänstemän som ska se till att besluten genomförs efter att förslaget gått igenom i kommunfullmäktige. Landstinget ansvarar bl a för sjukvården En del av de uppgifter som en kommun ska sköta är både dyra och besvärliga. En kommun har inte råd att driva sjukvård, viss utbildning och kollektivtrafik. För att klara av dessa kostnader så bildar flera kommuner tillsammans ett landsting. Det vanligaste är att landstinget motsvarar ett län, men det måste inte vara så. Det finns 20 landsting i Sverige (Om man räknar med Gotland som fungerar som ett landsting men som inte är det så blir det ytterligare ett). Landstinget fungerar ungefär som en kommun. Besluten fattas av landstingsfullmäktige. Det finns även landstingsstyrelse och olika nämnder samt anställda tjänstemän som hjälper till. Som tidigare nämnts så väljs de politiker 9

11 som ska sitta i landstinget samtidigt som det är val till kommun och riksdag, vart fjärde år. Ju fler röster ett parti får desto fler platser får de och därmed också större möjlighet att påverka besluten. De pengar som behövs för att driva sjukhus och landstingets övriga verksamhet kommer från skatter, statsbidrag och avgifter. Bakgrund riksdagen i Sverige Ståndsriksdagen upphörde Den ersattes av en tvåkammarriksdag: 1: a kammare Aristokrati 2:a kammare bönder Det var höga inkomstregler för att få rösta. Allmän rösträtt för både män och kvinnor infördes Parlamentarismen märktes för första gången i Sverige i början på 1900 talet då den sittande regeringen inte hade riksdagens förtroende och därför avgick. Parlamentarismen blev infört i våra grundlagar först Kungens makt blev mer symbolisk. En enkammarriksdag infördes. En spärr mot småpartier infördes. Läs mer på sidorna i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 10

12 Våra grundlagar kan bara ändras om det godkänts av två riksdagar med riksdagsval emellan. 1. Regeringsformen Handlar bl a om hur riket ska styras. 2. Successionsordningen Slår bl a fast att vårt land är en ärftlig monarki. 3. Tryckfrihetsförordningen Garanterar tryckfriheten. 4. Yttrandefrihetsgrundlagen Garanterar yttrandefriheten. Läs mer om grundlagarna på sidorna135 och sidan 169 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 Riksdagen Den består av 349 ledamöter. Där finns en ordförande som också kallas för talman. Riksdagens viktigaste uppgifter och arbete: 1. Stifta nya lagar. 2. Fastställa statens inkomster och utgifter. 3. Kontrollera regeringen. Läs mer på sidorna i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 Från förslag till lag 1. Det kommer in ett förslag till riksdagen. Förslag från riksdagsledamot till riksdagen = motion medan förslag från Regeringen till riksdag = proposition 2. Riksdagens ordförande, talmannen, skickar förslaget på remiss till något av 11

13 riksdagens utskott. När en ny riksdag samlas så är det val till riksdagens 15 utskott. I varje utskott sitter 17 riksdagsledamöter. Varje utskott är specialiserat på vissa frågor t ex försvar, jordbruk, trafik m m. Alla frågor som riksdagen ska besluta om behandlas först i utskotten. 3. Utskotten diskuterar förslaget. Ofta skickar utskottet i sin tur förslaget på remiss till olika myndigheter och organisationer som var säga vad de tycker om förslaget. 4. Utskottet har diskuterat färdigt och skriver ett betänkande (förslag). Där står det hur utskottet tycker att riksdagen ska rösta. 5. Debatt i riksdagen och sedan röstar ledamöterna. 6. Regeringen får reda på vad riksdagen beslutat om i en riksdagsskrivelse. 7. Nu ska regeringen verkställa beslutet, alltså se till att det blir som riksdagen bestämt. Se mer på sidorna i läroboken SAMHÄLLE I DAG Regeringen Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen (regeringsformen 1:6). Regeringen ska ha riksdagens förtroende, detta kallas för parlamentarism. Talmannen väljer statsminister, sedan väljer den sistnämnde de personer som ska ingå i riksdagen. Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar. De flesta av regeringens ministrar är också chefer för var sitt departement (avdelning) t ex försvar, utbildning, jordbruk etc. Statsministern har inget departement till sin hjälp utan har istället 12

14 statsrådsberedningen. De är politiska medhjälpare och experter. Läs mer på sidorna i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 Regeringens uppgifter 1. Att utarbeta förslag, propositioner, att lägga fram inför riksdagen. Den viktigaste propositionen under ett riksdagsår är budgetpropositionen. Den innehåller regeringens förlag till statens inkomster och utgifter under året. 2. Regeringen ska också se till att de beslut som riksdagen fattar blir verkställda. Regeringen tar hjälp av myndigheter, kallas för statsförvaltningen t ex rikspolisstyrelsen ser till att polisen sköter sitt arbete och SMHI ger väderprognoser. Skolverket ser till att skolorna följer läroplanen o s v. 3. Regeringen har rätt att fatta en del egna beslut t ex allt från utrikespolitiska frågor, som kräver snabba beslut, till utnämningar och att bevilja dömda nåd. Läs mer på sidorna i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 Kontroll av regeringen En riksdagsledamot kan i riksdagen ställa en interpellation eller en fråga om denne vill ha klarhet i något. Efter en fråga så är det bara debatt mellan regeringsmedlem och den som ställt frågan. Efter en interpellation däremot så får alla yttra sig i den debatt som följer. Ett av riksdagens utskott, konstitutionsutskottet, har till uppgift att granska om regeringen har ställt sitt arbete utifrån våra lagar och bestämmelser. Läs mer på sidan 169 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 13

15 Olika regeringsformer Majoritetsregering : Ett parti har fler platser i riksdagen än de andra partierna tillsammans. Koalitionsregering : Om inget parti är tillräckligt stort, kan två eller tre partier slå sig ihop för att få majoritet. Minoritetsregering : Det parti eller de partier som ingår i regeringen har inte majoritet i riksdagen. De övriga partierna måste i så fall godta en sådan regering. Samlingsregering : I ett utsatt läge kan alla partier gå samman och bilda regering. Lär mer på sidorna i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 14

16 Uppgifter Svar hittar du i häftet och i din lärobok 1. Hur ofta har vi val och vad som krävs för att få rösta? Läs på sidorna i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 eller på sidan 6 i häftet. 2. Vilka grundlagar vilar vårt samhälle på? Läs på sidorna 135 och sidan 169 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 eller på sidan 11 i häftet. 3. Vilka uppgifter har riksdagen? Läs på sidorna i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 eller på sidan 11 i häftet. 4. Visa hur ett ärende går till från förslag till lag: Börja med att en riksdagsledamot lämnar in ett förslag till riksdagen. Läs på sidorna i läroboken SAMHÄLLE I DAG eller på sidan i häftet. 5. Berätta kort hur riksdagen såg ut 1866? Vad gällde för att få rösta? Var det rättvist? Läs på sidorna i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 eller sidan 10 i häftet. 15

17 6. Vilka uppgifter har regeringen? Vilken proposition är viktigast? Läs på sidorna i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 eller sidan 13 i häftet. 7. Hur kontrolleras regeringen? Läs på sidan 169 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 eller sidan 13 i häftet. 8. Vilka olika regeringsformer finns det? Lär på sidorna i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 eller sidan 14 i häftet. 9. Vad menas med propaganda? Ge ett ex. Se veckans ord 10. Vad menas med parlamentarism? Läs på sidorna i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 eller sidan 10 och 12 i häftet. 11. Beskriv begreppet ideologi och beskriv liberalismen, konservatismen och socialismen med dina egna ord så långt du kan. Läs sidorna i läroboken SAMHÄLLE I DAG Beskriv kort vad EU är för något och de fyra friheterna. Läs sidorna i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 16

18 13. Vad menas med begreppet demokrati? Hur kan vi påverka i samhället? Jämför hur det ser ut i ett land som har demokrati respektive diktatur försök att använda dina egna ord så långt du kan. Läs sidorna i läroboken SAMHÄLLE I DAG Nu när du har gjort alla frågorna och har fått mycket kunskap så vill jag att du funderar på följande: Är viktigt att använda sin röst? Både att öppna munnen och säga vad man tycker men också gå och rösta vart fjärde år, utveckla ditt svar! 15. Glöm inte att läsa på veckan ord även de begreppen som finns på sidan 3 4 i detta häfte. 17

19 Om vi får tid över: Gruppuppgift Bilda ett ungdomsparti Uppgift: Jobba ensam eller max 3 i grupp. Ni ska starta ett ungdomsparti. Använd en powerpointpresentation. Följande ska finnas med: * Ett partinamn och en symbol. * Bestämd ideologi. * Fundera på vilka frågor ni brinner för och välj några av dessa i ert partiprogram. Skriv ner i punktform. * Använd propaganda (korta, stora löften) som fångar röster. * Reflektera över politiska värderingar. * Bestämd ideologi. * Fundera på vilka frågor ni brinner för och välj några av dessa i ert partiprogram. Skriv ner i punktform. * Använd propaganda (korta, stora löften) som fångar röster. * reflektera över politiska värderingar. 18

20 19

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt riksdagen regeringen Hur Sverige styrs Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt kommunen landstinget Kommunens historia Innan kommunen fanns så var byar indelade i en socken. Den viktigaste

Läs mer

d) För att man lättare ska kunna ta hand om lokala problem där de som situationen rör får bestämma.

d) För att man lättare ska kunna ta hand om lokala problem där de som situationen rör får bestämma. 1. a) En statschef definieras internationellt som landets främsta företrädare att representera landet. I Sverige har Statschefen ej någon politisk makt, däremot i exempelvis USA är den folkvalda presidenten

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Demokrati. Folket bestämmer

Demokrati. Folket bestämmer Demokrati Folket bestämmer Demokratins grundpelare Alla människors lika värde Regelbundna och allmänna val Rättssäkerhet Fri opinionsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet Majoritetsprincipen Hänsyn

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet

Läs mer

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut Så styrs Sverige #Idas-plugg-akut Fråga! Monarki Vad är en monarki? Svar!! Monarki En monarki är när en kung eller drottning styr landet. I Sverige ärver äldsta barnen i kungafamiljen tronen. Regenten

Läs mer

Lättläst. Så här arbetar regeringen

Lättläst. Så här arbetar regeringen Lättläst Så här arbetar regeringen Innehåll Sverige är en demokrati sidan 2 Vad är riksdagen? sidan 3 Vem får bli statsminister? sidan 4 Lagar som gör att demokratin kan fungera sidan 6 Så här arbetar

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken. Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning

Riksdagen en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.

Läs mer

Så styrs Sverige. 8 a och c

Så styrs Sverige. 8 a och c Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa

Läs mer

Momentguide: Makt & demokrati

Momentguide: Makt & demokrati Momentguide: Makt & demokrati Stefan Löfvens regering har nu avverkat halva sin mandatperiod och den politiska debatten går varm när Magdalena Andersson häromdagen presenterade budgetpropositionen. Det

Läs mer

Svenska regeringspartier (våra största partier)

Svenska regeringspartier (våra största partier) Demokrati Fria val: Ingen annan har rätt att bestämma vad väljaren ska rösta på och man har rätt att vara hemlig om vad man röstar på. Rösträtt: Alla har rätt att rösta i politiska val. I en demokrati

Läs mer

Instuderingsfrågor till Tema demokrati

Instuderingsfrågor till Tema demokrati Instuderingsfrågor till Tema demokrati 1. Vilka skapar den svenska demokratin? (s.1) Medborgarna i Sverige 2. Hur många ledamöter beslutar åt medborgarna i riksdagen? (s.2) 349 ledamöter 3. Varför finns

Läs mer

Innehåll. De politiska partierna...30 Repetitionsfrågor De politiska partierna...31

Innehåll. De politiska partierna...30 Repetitionsfrågor De politiska partierna...31 Innehåll Riksdagen...5 Var finns riksdagen?...6 Vad gör riksdagen?...7 Hur arbetar riksdagen?...8 Repetitionsfrågor Riksdagen...11 Regeringen...13 Vad gör regeringen?...14 Hur arbetar regeringen?...15

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

I augusti 2017 demonstrerade många för

I augusti 2017 demonstrerade många för ANNELIE DREWEN & LINA PILO IDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om hur verige styrs. Du kommer att få veta hur ett val går till och vad som är skillnaden mellan regering och riksdag.

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9 SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9 REFLEKTERA OCH VÄRDERA Hur du kan reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Hur du kan reflektera över mänskliga rättigheter

Läs mer

Så fungerar riksdagen på lättläst svenska

Så fungerar riksdagen på lättläst svenska Så fungerar riksdagen på lättläst svenska 2 Så fungerar riksdagen på lättläst svenska Sveriges riksdag Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Riksgatan

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa Så styrs kommunen Strömstads kommunfullmäktige, som består av 39 politiker, är kommunens högsta beslutande organ. Där beslutas om de viktigaste frågorna för kommunen till exempel om hur kommunens pengar

Läs mer

Riksdagen. en kort vägledning

Riksdagen. en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och

Läs mer

Åren var det krig mellan Sverige och

Åren var det krig mellan Sverige och FINLAND Finland har inte alltid varit ett självständigt land. I ungefär 600 år tillhörde vi Sverige. På den tiden var Sveriges kung också vår kung, Sveriges lagar var våra lagar och Stockholm var vår huvudstad.

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Arbetsområde: Min tid - min strid

Arbetsområde: Min tid - min strid Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket,

Läs mer

Kontaktperson: Malen Wallén,

Kontaktperson: Malen Wallén, Kontaktperson: Malen Wallén, malen.wallen@pts.se 1 Sverige är en demokrati med ett parlamentariskt styrelsesätt. Det betyder att den offentliga makten utgår från folket. Svenska folket väljer representanter

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Demokrati för alla! deltagarmaterial

Demokrati för alla! deltagarmaterial Demokrati för alla! deltagarmaterial 1 Nässjö kommun 2018 Projektledare: Sandra Sandin-Lindqvist, Nässjö kommun Text: Mirjam Tågerud, Inhjälp Layout: Mirjam Tågerud, Inhjälp Foto: mostphotos.com, riksdagen.se

Läs mer

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

Materialet framtaget i Projekt Mitt val. För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Bilderna på omslaget finns också inne i broschyren. Där kan du läsa vad de föreställer. Sveriges riksdag på lättläst svenska Innehåll Sveriges riksdag och demokratin...3

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: 6-8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar

Läs mer

Kommunala pensionärsrådet Christofer Nilsson kommunsekreterare

Kommunala pensionärsrådet Christofer Nilsson kommunsekreterare Kommunala pensionärsrådet 2015-09-11 Christofer Nilsson kommunsekreterare Upplägg: Introduktion Genomgång av den politiska organisationen Ärenden för politiska beslut Lagar som styr oss Kommunallagen Förvaltningslagen

Läs mer

Solna stad EN INTRODUKTION SVENSKA

Solna stad EN INTRODUKTION SVENSKA Solna stad EN INTRODUKTION SVENSKA 2 Så styrs Solna De förtroendevalda i staden har stor frihet att besluta hur Solna ska styras inom ramen för lagar och förordningar. Den politiska visionen är att Solna

Läs mer

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER EU-VALET 2019 EU PÅ 10 MINUTER Det här är EU Sverige är en av 28 * medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Lättläst: innehållet och språket är anpassat för att ge lite lättare texter till dem som behöver det. Sveriges riksdag Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges

Läs mer

Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt. Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt

Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt. Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt Samhällskunskap åk 9 Skolval, Politiska ideologier och samhällsekonomi

Läs mer

SVENSKA. Solna stad. en introduktion

SVENSKA. Solna stad. en introduktion SVENSKA Solna stad en introduktion 1 Så styrs Solna De förtroendevalda i staden har stor frihet att besluta hur Solna ska styras inom ramen för lagar och förordningar. Den politiska visionen är att Solna

Läs mer

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 5 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar

Läs mer

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Cirka 8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar

Läs mer

INNEHÅLL. ABF 2018 Författare: Faaid Ali-Nuur Grafisk design: Pushing Buttons Art nr: ABF10438

INNEHÅLL. ABF 2018 Författare: Faaid Ali-Nuur Grafisk design: Pushing Buttons Art nr: ABF10438 INNEHÅLL Gör din röst hörd!...2 Inledning...3 Demokrati...4 Bakgrund...4 Demokrati förändras...4 Olika modeller av demokrati...4 Förutsättningar för demokrati...5 Den svenska samhällsmodellen...7 Europa...7

Läs mer

Regeringen. styr landet

Regeringen. styr landet Regeringen styr landet Olika typer av regeringar Majoritetsregering Olika typer av regeringar Majoritetsregering Regeringen har stöd av mer än hälften av riksdagens ledamöter. Olika typer av regeringar

Läs mer

Demokratin i Sverige och valet 2018

Demokratin i Sverige och valet 2018 Demokratin i Sverige och valet 2018 Ett lektionsmaterial av Göran Svanelid Komplement till Upptäck Samhälle kapitel 5 Politik sid 64 83 Upptäck Samhälle Lärarwebb (47-12810-5) 2018 Göran Svanelid och Liber

Läs mer

Hållbar stad öppen för världen. Göteborgs kommunfullmäktige goteborg.se

Hållbar stad öppen för världen. Göteborgs kommunfullmäktige goteborg.se Hållbar stad öppen för världen Göteborgs kommunfullmäktige 2018 2022 goteborg.se Göteborgs kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i Göteborgs Stad. Här fattas de övergripande

Läs mer

Lärarhandledning Upplev riksdagen

Lärarhandledning Upplev riksdagen Lärarhandledning Upplev riksdagen 2 Lärarhandledning Upplev riksdagen Upplev riksdagen inifrån direkt från klassrummet Foto: Melker Dahlstrand. Ta med dina elever på en spännande resa genom Riksdagshuset

Läs mer

I år är det val i Sverige!

I år är det val i Sverige! I år är det val i Sverige! www.sollentuna.se I år är det val i Sverige! Den 9 september är det val. I Sverige röstar man i tre val; riksdag, landsting och kommun. Var fjärde år, när det är allmänna val,

Läs mer

Den kommunala självstyrelsen

Den kommunala självstyrelsen Den kommunala självstyrelsen Elin Wihlborg FD Teknik och Social förändring Professor i Statsvetenskap Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings Universitet Agenda Ø Vad är en kommun?

Läs mer

Demokrati Folket styr

Demokrati Folket styr Demokrati Folket styr Demokrati finns överallt i vårt samhälle, i skolan m m. Vad betyder demokrati? Och hur såg det ut om vi går tillbaka i historien? Ordet demokrati betyder folkstyre och kommer från

Läs mer

En guide till Sveriges riksdag

En guide till Sveriges riksdag En guide till Sveriges riksdag Riksdagshuset på Helgeandsholmen mitt i Stockholm är centrum för den svenska demokratin. Här beslutas om lagar och om statsbudgeten. Följ med på en rundtur i Riksdagshuset!

Läs mer

I augusti 2017 demonstrerade många för att gravida kvinnor ska få bättre vård.

I augusti 2017 demonstrerade många för att gravida kvinnor ska få bättre vård. ANNELIE DREWSEN & LINA PILO SIDAN 1 Elevmaterial Namn: INNAN DU LÄSER VÖL-tabell Skriv vad du vet om svensk politik innan du börjar läsa boken. Vänta med sista kolumnen tills du har läst boken. V Ö L Vad

Läs mer

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

Arbetsområde: Häng dom jävlarna! Arbetsområde: Häng dom jävlarna! Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-8 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à en timme Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande

Läs mer

Arbeta med valet 2018

Arbeta med valet 2018 Arbeta med valet 2018 - textfrågor, diskussionsuppgifter, skrivuppgifter och bildanalys Ämne: Svenska, svenska som andraspråk, samhällskunskap Årskurs: 7-9, gymnasiet, vux och SFI Lektionstyp: Textfrågor

Läs mer

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet Bra service kostar pengar Det kostar naturligtvis mycket pengar att ge all den service som kommuninvånarna vill ha och behöver. Därför måste vi som bor i kommunen betala skatt. Men skattepengarna räcker

Läs mer

Individer och gemenskaper

Individer och gemenskaper Samhällskunskap åk 4-6 - Centralt innehåll Familjen och olika samlevnadsformer Sexualitet, könsroller och jämställdhet Social skyddsnätt Samerna och övriga minoriteter i Sverige Individer och gemenskaper

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Arbetet i kammare och utskott Bild 1. Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som

Läs mer

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Gemensam värdegrund för statligt anställda

Gemensam värdegrund för statligt anställda Gemensam värdegrund för statligt anställda För alla statsanställda finns en gemensam värdegrund som är den grundläggande utgångspunkten oavsett vilken yrkesroll du har En gemensam värdegrund bygger på

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Det korta 1900-talet HITTA HISTORIEN Elevuppgift 4:4 Grundboken s. 89, 110 111 Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Demokratins framväxt är en process som pågått under lång tid. Från slutet av 1700-talet

Läs mer

De mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9

De mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9 Diktatorn De mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9 Syfte Eleverna funderar på och formulerar i bild och text vilka mänskliga

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Riksdagen i samhället. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen i samhället. Studiematerial från riksdagen Riksdagen i samhället Studiematerial från riksdagen 2 3 Riksdagens uppgifter Vad är politik? Riksdagen är Sveriges folkvalda parlament. Här arbetar 349 politiker från åtta olika partier med ett spännande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Regeringsform; 1 SFS 2011:109 Omtryck 1 kap. Statsskickets grunder 1 All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 Kapitel 4 Det offentligas organisation 1. Vad menas med en parlamentarisk republik? Ge exempel på en sådan. 2. Vad menas med proportionella val? 3. Ge exempel på länder, förutom

Läs mer

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland. EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar

Läs mer

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,

Läs mer

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett Vad är Demokrati Finland är en demokrati. Demokrati är ett grekiskt ord som betyder att folket bestämmer. Vi som bor i Finland får vara med och välja vilka som ska bestämma i vårt land. Vi får rösta på

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Svenska/Swedish Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Soo dhowoow خوش آمدید Welcome Välkommen መርሓባ خوش آمدید Добро пожаловать! مرحب ا Välkommen till Västerås! Vi är stolta över mycket

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut 1 (2) FÖRSLAG 2013:8 LS 1203-0467 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2012:10 av Paul Lappalainen m.fl. (MP) om att europeiska och utomeuropeiska invandrare ska behandlas lika när det gäller

Läs mer

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument:

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick eller helt enkelt: samhällets spelregler. Grundlagarna har därför

Läs mer

Norrtälje kommuns politiska organisation

Norrtälje kommuns politiska organisation Norrtälje kommuns politiska organisation 2015-2018 Kommunrevision (5) Valberedning (9) Överförmyndare Kommunfullmäktige (61+34) Norrtälje kommunhus AB Campus Roslagen AB (7) Norrtälje Sportcentrum AB (7)

Läs mer

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet Bra service kostar pengar Det kostar naturligtvis mycket pengar att ge all den service som kommuninvånarna vill ha och behöver. Därför måste vi som bor i kommunen betala skatt. Men skattepengarna räcker

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvall kommun. Offentlighet. och. sekretess

TILLÄMPNING. Hudiksvall kommun. Offentlighet. och. sekretess TILLÄMPNING Hudiksvall kommun Offentlighet och sekretess Kommunen Kommunen är en demokratiskt styrd organisation som leds av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Huvudansvaret för den kommunala verksamheten

Läs mer

6. Att påverka i Sverige

6. Att påverka i Sverige Sveriges riksdag Foto: Melker Dahlstrand 6. Att påverka i Sverige Innehåll Demokratins bakgrund Demokratins utveckling i Sverige Det demokratiska systemet i Sverige EU Offentlig förvaltning Demokrati i

Läs mer

Riksdagen i samhället. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen i samhället. Studiematerial från riksdagen Riksdagen i samhället Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagens uppgifter Riksdagen är Sveriges folkvalda parlament. Här arbetar 349 politiker från åtta olika partier med ett spännande och ansvarsfullt

Läs mer

معلومات مهمة لكم كوافدين جدد إلى السويد. Welcome. Soo dhowoow መርሓባ Добро пожаловать! Välkommen

معلومات مهمة لكم كوافدين جدد إلى السويد. Welcome. Soo dhowoow መርሓባ Добро пожаловать! Välkommen مرحب ا معلومات مهمة لكم كوافدين جدد إلى السويد خوش آمديد Welcome مرحب ا Soo dhowoow መርሓባ Добро пожаловать! Välkommen VÄLKOMMEN TILL KARLSTAD! Vi är stolta över mycket i vår stad och i vårt land. Vi vill

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

Sex frågor om riksdag och regering lärare Gunnar Hyltegren

Sex frågor om riksdag och regering lärare Gunnar Hyltegren Sex frågor om riksdag och regering lärare unnar Hyltegren RÅ Hur utses den svenska riksdagen? 4-procentsspärren röstkort röstlängd röstningsbås röstsammanräkning valförättare valkuvert 8. vallokal 9. valsedel

Läs mer

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets KF Ärende 9 Löpnummer i Politikerrummet: 22 Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets Tjänsteskrivelse 2013-09-30 KS 2012.0210 Handläggare: Karin Jirénius

Läs mer

Valet i fickformat. Val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2010

Valet i fickformat. Val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2010 Valet i fickformat Val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2010 Valet i fickformat Val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2010 Val 2010... 2 Valsedlar... 4 Rösta på parti och

Läs mer

Politisk Målsättning 3 (8)

Politisk Målsättning 3 (8) 2013-10-04 2 (8) Innehåll Politisk Målsättning... 3 Kommunikativa målgrupper... 5 Vår bild av verkligheten... 6 Politiska prioriteringar... 6 Vår bild av oss... 7 Våra kännetecken... 8 Praktiska prioriteringar...

Läs mer

Riksdag och Demokrati

Riksdag och Demokrati FACIT 1 Riksdag och Demokrati Instuderingsfrågor utifrån de tre serierna om Eva & Adam och foldern Riksdagen en kort vägledning. 1) Vad innebär det att demonstrera, och när kan det vara bra att användas?

Läs mer

Förberedelsematerial för eleverna

Förberedelsematerial för eleverna Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning Det svenska politiska systemet Regering och statsförvaltning Uppläggning Regeringsbildning Regeringen och regeringskansliet Regeringens arbete: beredning av beslut Den offentliga förvaltningen: det svenska

Läs mer

Att styra kommunen 1

Att styra kommunen 1 Att styra kommunen 1 Lagstiftning grundlagar kommunallagen förvaltningslagen speciallagsstiftning I förvaltningslagen finns regler för hur ärenden ska handläggas för att garantera medborgarnas rättssäkerhet

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer