Den kommunala självstyrelsen

Transkript

1 Den kommunala självstyrelsen Elin Wihlborg FD Teknik och Social förändring Professor i Statsvetenskap Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings Universitet

2 Agenda Ø Vad är en kommun? Ø Vad får en kommun göra? Ø Hur kan en kommunen vara organiserad? Ø Vad är ett landsting? Ø Vilka uppgifter har landstingen? Ø Möjligheter och utmaningar kring den kommunala självstyrelsen

3 Vad är en kommun?

4 Vad är en kommun? Ø Ett geografiskt område Ø Vardagen (ex. förskola, cykelvägar, alkoholtillstånd, snöskottning) Ø Organiseringen Ø Politiken Ø Den lokala staten (Norén Bretzer) Ø Byggnaden (Kommunhuset med reception, sammanträdesrum, förvaltningar, fullmäktigesal) Ø Medborgarna

5 Vad får kommunen göra? Ø Den kommunala kompetensen Ø = vad kommunerna måste och kan göra. Ø Styrs av lagstiftning och av lokala beslut i kommunfullmäktige.

6 Lagstiftning Ø Regeringsformen (RF) Ø Kommunallagen (KL) Ø Speciallagar

7 Regeringsformens portalparagraf (1kap, 1 ) All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.

8 Kommunallagen, KL 1:1 Sverige är indelat i kommuner och landsting. Dessa sköter på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller i speciella föreskrifter.

9 Den kommunala självstyrelsen Ø är inte total. Ø bygger på ett samspel mellan centralt (staten) och lokalt (kommunerna). Ø Det är heller inte givet vilka verksamheter som är statliga respektive kommunala förändras över tid. Ø Exempel: Skolan (från statlig till kommunal) och polisen (från kommun till stat).

10 Den kommunala självstyrelsen forts. Ø Grundläggande princip för relationen mellan stat och kommun. Ø Innebär att kommuner och landsting själva fattar beslut om de kommunala angelägenheterna. Ø En förutsättning är den kommunala beskattningsrätten. (Att kommun och landsting har rätt att beskatta sina invånare.) (SOU 1961:129)

11 Den kommunala kompetensen två delar Ø Den allmänna kompetensen. Ø Kommunens rätt att vårda de egna angelägenheterna. Ø Den speciallagsreglerade kompetensen. Ø Tvingande: Kommuner och landsting måste fullgöra vissa uppgifter. Ø Exempel: skola, barnomsorg, äldrevård, miljövård, socialtjänst, stöd till funktionshindrade. Ø Den kommunala självstyrelsen handlar alltså framförallt om det beslutsutrymme som blir kvar när de obligatoriska uppgifterna är tillgodosedda.

12 Den kommunala beskattningsrätten Ø Upp till varje kommun/landsting att bestämma skattenivån. Ø Olika förutsättningar i olika kommuner att göra saker utöver de obligatoriska uppgifterna. Därtill får kommuner Ø Statsbidrag Ø och det finns ett utjämningssystem

13 Kommunernas obligatoriska uppgifter Ø Tar ca 80% av de kommunala resurserna, varav: Ø Äldreomsorg 20% Ø Skola 30% Ø Förskola 12% Ø Staten bestämmer kommunen utför (men viss frihet i utformningen, se ex. Norén Bretzers exempel om läskunnighet). Ø Rättssäkerhet medborgarna bör kunna räkna med en viss grundnivå av offentlig service som ska finnas i hela landet.

14 De obligatoriska uppgifterna är: Ø Socialtjänst Ø Vård av äldre och funktionshindrade Ø Barnomsorg och förskoleverksamhet Ø Grundskola och gymnasium Ø Stadsplanering och byggande Ø Miljö- och hälsoskydd Ø Renhållning och avfall Ø Räddningstjänst Ø Vatten och avloppshantering Ø Krisberedskap

15 Den allmänna kompetensen (KL 2:1) Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.

16 Den allmänna kompetensen, forts. Ø Lokaliseringsprincipen: Ø Det kommunen gör ska vara till nytta för invånarna. Ø Kravet på det allmänna intresset : Ø Kommunen kan ej särbehandla medborgare varken positivt eller negativt. Ø (Gråzoner finns, bl.a. när det gäller näringslivspolitik.) Ø (Finns också lagstöd för inkomstprövad subventionering av tex. förskola och hemtjänst.)

17 Den allmänna kompetensen, forts. Ø Kommunen får inte verka konkurrenssnedvridande. Ø Men stöd till enskilda näringsidkare kan ges om det finns synnerliga skäl. Ø Grundprincip är dock att det lokala näringslivet ska stödjas med mer generella satsningar. Ø Självkostnadsprincipen: Kommuner och landsting får driva företag, men dessa ska inte ha till syfte att ge en vinst.

18 Vanliga uppgifter som kommuner frivilligt tar på sig Ø Energiförsörjning Ø Kultur- och fritidsverksamhet Ø Bostäder Ø Främja näringsliv Ø Men stor variation mellan kommuner! Ø Höger: låg skatt, mer egenavgifter, mer frivilligorganisationer Ø Vänster: kontroll över bostäder o kommunala bolag, mer kultur, ibland högre skatt

19 De kommunala maktmedlen hur kan kommunen agera? Ø Beskattningsrätten Ø Avgifter (för ex förskola, sophämtning, vård, parkering) Ø Lokala ordningsstadgar Ø Vetorätt (i vissa frågor) Ø Planmonopol

20 Hur är kommunen organiserad? Ø Alla kommuner ska ha (enlig KL resp. Vallagen) Ø Kommunstyrelse (KS) Ø Fullmäktige (KF) Ø Överförmyndare Ø Valnämnd Ø Revisorerna Ø Men stor frihet för kommunerna att därutöver själva välja sin organisation, vilka nämnder som ska finnas etc!

21 Kommunfullmäktige (KF) Ø Ledamöterna tillsätts genom allmänna val och partier Ø Kommunfullmäktige (KF) = antalet mandat, hälften som ersättare Ø Koalitionsskapande efter valet Ø Ledamöterna är som regel fritidspolitiker (och sitter vanligtvis även i nämnder) Ø Kommunalråd = heltidsarvoderade förtroendevalda

22 Vad gör fullmäktige? Ø Sammanträder 8-10 ggr/år Ø Beslutar i frågor som är viktiga för kommuninvånarna. Ø Exempel: Ø Den kommunala organisationen Ø Mål och riktlinjer Ø Skatt och budget Ø Delegerar också ärenden till nämnderna

23 Kommunstyrelsen (KS) Ø Kommunfullmäktige tillsätter KS = kommunens regering Ø KS uppgifter: Ø Leda och samordna arbetet i kommunen Ø Ha koll på kommunala bolag Ø Yttersta ansvaret för att obligatoriska uppgifter och KF:s beslut genomförs Ø Ansvar för att kommunens budget följs Ø Bevaka kommunens långsiktiga utveckling Ø Vara ansiktet utåt

24 Nämnderna Ø De kommunala nämndernas uppgifter: Ø Ansvara för de speciallagsreglerade uppgifterna Ø Bereda frågor som ska tas upp i KF Ø Verkställa beslut som fattats i KF eller nämnd Ø Leda sin förvaltning enligt instruktioner från KF

25 Nämnderna, forts. Ø Fritt att organisera i kommunerna Ø Funktionellt (beställare o utförare) Ø Geografiskt (kommundelsnämnder) Ø Sakområden (skola eller omsorg) Ø Kombinationer av dessa Ø Myndighetsnämnder Ø Bygglov, stadsplanering, miljö och hälsoskydd, brand, social

26 Kommunala tjänstemän Ø I verksamheterna Ø På ledningsfunktioner Ø På beredningsfunktioner Ø Professionalism ç è Politik

27 Den kommunala beslutsprocessen Ø Initiativ i KF eller nämnd Ø Berörd förvaltning bereder frågan inför KS Ø KS tar ställning, rekommenderar bifall eller avslag Ø KF tar upp frågan och fattar beslut Ø Beslutet kan överklagas inom tre veckor. Om det inte görs, kan förvaltningen implementera beslutet.

28 Den kommunala beslutsprocessen, forts.

29 Vad är ett landsting? Ø Sekundär kommun Ø Direktvalda Ø Men större geografiskt område Ø (utom Gotland)

30 Vilka uppgifter har landstingen? Ø Huvudsakligen sjukvård Ø Regional utveckling Ø Kollektivtrafik Ø Samverkan i regioner

31 Kommunerna och landstingens framtid Ø Regionfrågan??? Ø Mer än att rita om kartan Ø De demografiska utmaningarna Ø En åldrande befolkning Ø Fortsatt urbanisering Ø Immigration Ø Segregation Ø Självstyrets utmaningar Ø Kommunerna en del av EU Ø Valfrihet ger medborgare självstyre

32 Möjligheter och utmaningar kring den kommunala självstyrelsen Ø Motsättningar centralt lokalt Ø Kan leda till stora skillnader i offentlig service Ø Medborgarnas och brukarnas inflytande Ø Vad är en lagom stor/liten kommun?