Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Transkript

1 Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål

2 Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr

3 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar... 7 Förvaltningsprocessen... 8 Utredning... 8 Föredragning... 9 Tillvägagångssätt... 9 Muntlig förhandling... 9 Avgörandet Viktigt att veta om utlännings- och medborgarskapsmålen Migrationsdomstolar och Migrationsöverdomstolen Migrationsdomstolarnas domkretsar Muntlig förhandling i utlänningsmål Stängda dörrar Nämndemän i migrationsdomstolarna Prövningstillstånd Vägledande avgöranden Beslut som kan överklagas Avslag på ansökan om olika typer av uppehållstillstånd Ny prövning av frågan om uppehållstillstånd Beslut om förvar Svenskt medborgarskap Från ansökan till slutligt avgörande Viktiga lagar Mer information Kontaktuppgifter till domstolarna... 18

4

5 Förord Migrationsverket är den myndighet i Sverige som beslutar i ärenden om uppehållstillstånd, svenskt medborgarskap och andra liknande frågor. Migrationsverkets beslut kan överklagas till en av Sveriges tre migrationsdomstolar. Dessa finns vid förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Migrationsdomstolarnas beslut kan överklagas till Migrationsöverdomstolen, Kammarrätten i Stockholm. I den här broschyren får du övergripande information om hur domstolsprocessen ser ut när personer överklagar Migrationsverkets beslut i utlännings- och medborgarskapsärenden. Broschyren beskriver hur processen går till generellt vid de allmänna förvaltningsdomstolarna och specifikt i utlännings- och medborgarskapsmål. Broschyren riktar sig dels till den som ska informera andra, dels till den som själv söker information om processen. 5

6 Om domstolarna Domstolarna är uppdelade i allmänna domstolar, allmänna förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. De allmänna domstolarna är tingsrätterna, hovrätterna och Högsta domstolen. De mål som handläggs av de allmänna domstolarna är i huvudsak brottmål och tvister mellan enskilda och/eller företag (tvistemål). Allmänna förvaltningsdomstolar är förvaltningsrätterna, kammarrätterna och Regeringsrätten. De avgör tvister där personer, företag eller organisationer inte är nöjda med ett myndighetsbeslut. Det kan till exempel gälla ett beslut som Försäkringskassan, Skatteverket, Migrationsverket eller kommunens socialtjänst fattat. Det finns även specialdomstolar som avgör tvister inom särskilda rättsområden. Arbetsdomstolen, Marknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten är sådana specialdomstolar. Enligt regeringsformen, som är en av Sveriges grundlagar, har domstolarna en självständig ställning. Varken riksdagen eller någon annan myndighet får bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall. Allmänna domstolar Tingsrätt Hovrätt Högsta domstolen Förvaltningsrätt Kammarrätt Regeringsrätten Specialdomstolar Arbetsdomstolen Marknadsdomstolen Allmänna förvaltningsdomstolar Patentbesvärsrätten 6

7 Allmänna förvaltningsdomstolar Det finns tolv förvaltningsrätter i Sverige. Förvaltningsrätternas beslut kan överklagas till kammarrätterna, som finns på fyra orter i landet. Kammarrätternas beslut kan i flertalet fall överklagas till Regeringsrätten, som är slutinstans. Mål i förvaltningsdomstolarna kan handla om så olika saker som skatter, socialförsäkringsfrågor, rätt till ekonomiskt bistånd samt psykiatrivård och annan tvångsvård. Rättens sammansättning i förvaltningsrätt och kammarrätt kan variera något beroende på vilken typ av mål som behandlas. I förvaltningsrätterna är det en juridiskt utbildad domare och i de flesta fall tre nämndemän som tillsammans dömer i målet. Nämndemännen är utsedda av landstingsfullmäktige. I kammarrätten avgörs målen i de flesta fall av tre juridiskt utbildade domare. Nämndemän är bara med som ledamöter i vissa typer av mål. Frågor om prövningstillstånd avgörs av två domare. Samanfattning Domstolarna består av allmänna domstolar, allmänna förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. De allmänna förvaltningsdomstolarna avgör tvister där personer, företag eller organisationer inte är nöjda med ett myndighetsbeslut. Enligt regeringsformen är domstolarna självständiga i sin dömande verksamhet. 7

8 Förvaltningsprocessen I förvaltningsprocesslagen (1971:291) regleras hur det går till i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Att känna till något om denna reglering gör det lättare att förstå hur migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen fungerar. För migrationsdomstolarna kompletteras förvaltningsprocesslagen med särskilda bestämmelser i utlänningslagen (2005:716) och lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap. Se sidan 12. Förvaltningsprocesslagen reglerar rättskipningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna, dit migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen hör. I lagen regleras hela förloppet från det att ett mål kommer in fram till det slutliga avgörandet. Vilka ledamöter som rätten ska bestå av anges i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar (1971:289). Exempelvis ska nämndemän i allmänhet finnas i förvaltningsrätt, men endast i vissa mål i kammarrätt. Utredning En viktig regel är officialprincipen. Med det menas att domstolen ska se till att målet blir tillräckligt utrett. Hur långt detta ansvar sträcker sig kan variera i olika typer av mål. Ett mål inleds i regel med att ett överklagande eller en ansökan skickas till domstolen. Därefter ansvarar domstolen för att motparten delges överklagandet eller ansökan. Ett skriftligt svar ska ges på detta, om inte rätten bestämt att svar får lämnas vid muntlig förhandling. I svaret ska motparten redogöra för sin inställning, det vill säga om han eller hon bestrider eller medger yrkandena, eller motsätter sig en åtgärd. Motparten ska också redovisa skälen för sin inställning och de bevis som han eller hon vill stödja sig på. Svaren sänds sedan till sökanden eller klaganden för yttrande eller för kännedom. Denna så kallade kommunicering pågår tills målet är så väl utrett att det är färdigt för avgörande. 8

9 Föredragning I allmän förvaltningsdomstol avgörs de flesta målen efter föredragning. Det innebär att målet redovisas muntligt av en anställd på domstolen för juristdomare och nämndemän. Under föredragningen redovisas fakta i målet och den rättsutredning som gjorts, det vill säga en redogörelse för de bestämmelser och rättsfall som är aktuella och även aktuell juridisk litteratur. Tidigare mål som kan betraktas som praxisbildande och vägledande uppmärksammas särskilt. Tillvägagångssätt I regel är förfarandet skriftligt, men domstolen kan dock bestämma att det ska hållas muntlig förhandling när det anses vara till fördel för utredningen eller om det leder till ett snabbt avgörande i målet. Muntlig förhandling kan också begäras av parterna i målet. Muntlig förhandling En muntlig förhandling ersätter inte det skriftliga förfarandet i ett mål. Syftet med den muntliga förhandlingen är att komplettera utredningen, men också att parterna ska få utveckla sin talan. Vid en muntlig förhandling är en juridiskt utbildad domare ordförande. Ordföranden leder förhandlingen och ser till att lagens föreskrifter följs. Ordföranden ska också ge rätten och parterna tillfälle att ställa frågor för att se till att alla oklara punkter klargörs. De som kallas till den muntliga förhandlingen är följande: Parterna. Eventuella ombud eller offentliga biträden. Eventuella vittnen och sakkunniga. Tolk, när någon vid förhandlingen inte talar svenska. 9

10 Innan förhandlingen börjar brukar målet föredras inför rätten. Den muntliga förhandlingen fortsätter sedan på följande sätt: Målet ropas på och parter och eventuella vittnen kallas in i rättssalen. Det görs en närvarokontroll ordföranden kontrollerar att alla har kommit. Om någon uteblivit måste förhandlingen i allmänhet flyttas till en senare dag. Efter det att närvarokontrollen gjorts får vittnena lämna salen. De kallas in på nytt när det är dags att höra dem. Rätten kan besluta att förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar om det kommer att redovisas uppgifter för vilka det krävs sekretess. (Läs mer om detta under rubriken Stängda dörrar.) Ordföranden börjar förhandlingen med att kort redogöra för innehållet i handlingarna, att målet föredragits före förhandlingen och att rättens ledamöter är väl insatta i materialet. Det konstateras också att handlingarna är processmaterial även om innehållet inte återges på nytt inför rätten. Den klagandes/sökandes yrkanden och grunder redovisas. Motpartens uppfattning om yrkandena och grunderna redovisas. Klaganden/sökanden får förklara grunderna för sin inställning. Motparten får förklara grunderna för sin inställning. Det görs en bevisupptagning, det vill säga eventuella vittnen och sakkunniga hörs. De får avlägga ed och digitala ljudinspelningar görs av förhören. Parterna avslutar sin talan. Parterna begär ersättning för kostnader i samband med den muntliga förhandlingen. Förhandlingen avslutas med att ordföranden talar om när och hur dom i målet kommer att meddelas. Rättens avgörande grundas sedan på både det skriftliga underlaget och den muntliga förhandlingen. 10

11 Avgörandet Efter föredragningen, och eventuell kompletterande muntlig förhandling, håller rätten en så kallad överläggning. Då diskuteras tänkbara beslut och olika synpunkter för och emot dessa. Vanligast är att beslutet sedan fattas i enighet. Om det inte går att enas sker en omröstning och den mening som framförs av fler än hälften av ledamöterna gäller. Ordföranden har vanligtvis utslagsröst. Den ledamot som inte vill ställa sig bakom det avgörande som rätten beslutat sig för, kan reservera sig som skiljaktig. Samanfattning Förvaltningsrätterna, kammarrätterna och Regeringsrätten är allmänna förvaltningsdomstolar. Verksamheten i de allmänna förvaltningsdomstolarna regleras i huvudsak i förvaltningsprocesslagen. Domstolen ansvarar för att målet blir väl utrett. Det är i regel ett skriftligt förfarande i förvaltningsdomstol. Muntlig förhandling kan komplettera det skriftliga förfarandet. 11

12 Viktigt att veta om utlännings- och medborgarskapsmålen i domstol Målen i migrationsdomstolarna och i Migrationsöverdomstolen hanteras i stort sett som alla andra förvaltningsrättsliga mål. Det finns dock viktiga skillnader. Dessa följer av utlänningslagen (2005:716) och lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap. Nedan kan du läsa mer om vad som särskiljer utlännings- och medborgarskapsmål. Migrationsdomstolar och Migrationsöverdomstolen Migrationsverkets beslut i utlännings- och medborgarskapsärenden kan prövas i en migrationsdomstol. Processen är en så kallad tvåpartsprocess, vilket innebär att den sökande och Migrationsverket möts som två parter i domstolen. Tre av Sveriges förvaltningsrätter, nämligen Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Göteborg och Förvaltningsrätten i Malmö, är migrationsdomstolar. Kammarrätten i Stockholm är Migrationsöverdomstol. Migrationsdomstolarnas domkretsar Vilken migrationsdomstol som prövar Migrationsverkets beslut beror i huvudsak på var i Sverige Migrationsverket fattat sitt beslut. Domkretsarna är uppdelade i tre geografiska upptagningsområden. Förvaltningsrätten i Göteborg Förvaltningsrätten i Stockholm 12 Förvaltningsrätten i Malmö

13 Migrationsdomstolarnas beslut kan överklagas till Migrationsöverdomstolen i Kammarrätten i Stockholm. Det går däremot inte att överklaga Migrationsöverdomstolens beslut till Regeringsrätten, som är sista instans i andra mål vid de allmänna förvaltningsdomstolarna. För utlännings- och medborgarskapsmål är Migrationsöverdomstolen alltså sista instans. Muntlig förhandling i utlänningsmål Huvudregeln i utlänningsmål är, liksom i andra mål i allmän förvaltningsdomstol, att förfarandet ska vara skriftligt. På grund av vissa av målens karaktär är det ändå vanligt att muntlig förhandling hålls i migrationsdomstol om den klagande begär det. Detta gäller särskilt i mål som rör ansökningar om asyl. Stängda dörrar En grundregel i Sverige är att domstolsförhandlingar är offentliga. Det innebär att allmänheten och media kan närvara vid förhandlingen. Det finns dock regler i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som ger skydd för den enskilde individens personliga förhållanden. Sekretess kan framför allt gälla i asylmål där det förekommer uppgifter om den enskildes förhållanden, som exempelvis uppgifter om förföljelse, tortyr med mera. För att skydda den enskilde personen kan förhandlingen ske inom stängda dörrar. Vid en sådan förhandling får i princip bara rättens ledamöter, parterna och deras ombud samt tolk vistas i rättssalen. Nämndemän i migrationsdomstolarna I migrationsdomstol deltar nämndemän i avgörandena. Däremot finns det inte nämndemän i Migrationsöverdomstolen. 13

14 Prövningstillstånd Prövningstillstånd krävs för att ett beslut från en migrationsdomstol ska kunna prövas fullt ut i Migrationsöverdomstolen. Migrationsöverdomstolen kan bevilja prövningstillstånd vid så kallad prejudikatdispens eller extraordinär dispens. Med prejudikatdispens menas mål som man tror kan bli vägledande för framtida beslut. Med extraordinär dispens menas att det finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Som exempel kan nämnas att migrationsdomstolen begått något allvarligt fel i handläggningen. Om prövningstillstånd inte beviljas är det alltid migrationsdomstolens avgörande som står fast. Om prövningstillstånd beviljas innebär det att handläggningen av målet fortsätter för att slutligen avgöras i Migrationsöverdomstolen. Vägledande avgöranden Avgöranden i mål där prövningstillstånd har beviljats blir vägledande (prejudicerande) för migrationsdomstolarnas och Migrationsverkets beslut i liknande ärenden. Migrationsöverdomstolens avgöranden publiceras på Samanfattning Migrationsverkets beslut kan överklagas till migrationsdomstol där parterna möts i en tvåpartsprocess. Migrationsdomstolarna finns i förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Migrationsdomstolarnas avgöranden kan överklagas till Migrationsöverdomstolen som finns i Kammarrätten i Stockholm. Prövningstillstånd krävs för att Migrationsöverdomstolen ska pröva ett mål. Migrationsöverdomstolen är sista och prejudikatbildande instans. 14

15 Beslut som kan överklagas Som redan sagts är det migrationsdomstolarnas uppgift att överpröva beslut från Migrationsverket i utlännings- och medborgarskapsärenden. Här beskrivs några av de beslut som kan överklagas. Avslag på ansökan om olika typer av uppehållstillstånd Uppehållstillstånd kan beviljas en sökande som redan befinner sig i Sverige eller en sökande som befinner sig utomlands. En person som befinner sig i Sverige kan ansöka om asyl. Asyl är ett uppehållstillstånd som ges till en flykting. Om en sådan ansökan avslås meddelas också ett beslut om avvisning eller utvisning, som innebär att den sökande ska lämna landet. Båda besluten kan överklagas. Migrationsverkets beslut om att inte bevilja uppehållstillstånd för personer som befinner sig utomlands och som exempelvis vill studera eller som vill förenas med sin familj i Sverige kan också överklagas. Ny prövning av frågan om uppehållstillstånd Även om det finns ett slutligt avgörande om avvisning eller utvisning som ska verkställas, kan frågan om uppehållstillstånd under vissa förutsättningar tas upp till ny prövning av Migrationsverket. Det kan exempelvis göras när något har inträffat i personens hemland som gör att han eller hon inte kan återvända. Beslutet om att inte bevilja ny prövning kan överklagas. Beslut om förvar Migrationsverket kan fatta beslut som innebär att personer blir frihetsberövade, det vill säga att de sätts i förvar. Ett sådant beslut kan exempelvis fattas när det finns risk för att personen håller sig undan när ett avvisnings- eller utvisningsbeslut ska verkställas. Beslutet om förvar kan överklagas. 15

16 Svenskt medborgarskap Migrationsverkets beslut om svenskt medborgarskap kan överklagas när det handlar om avslag på en ansökan om svenskt medborgarskap, bibehållande av svenskt medborgarskap eller befrielse från svenskt medborgarskap. Från ansökan till slutligt avgörande Om en person får avslag av Migrationsverket kan beslutet överklagas. Den enskilt största kategorin av Migrationsverkets beslut som överklagas är den som rör ansökan om asyl. Här beskrivs hur det går till när Migrationsverket avslagit en ansökan om asyl och personen som ansökt sedan överklagar till domstol. I stora drag går det till på liknande sätt för flertalet av Migrationsverkets beslut som överklagas. En asylansökan ges in till Migrationsverket, som antingen bifaller eller avslår den. När Migrationsverket bifaller ansökan utfärdas ett uppehållstillstånd. Vid avslag beslutar Migrationsverket också om avvisning eller utvisning om personen som ansökt befinner sig i Sverige. Migrationsverkets beslut om att avslå asylansökan och samtidigt besluta om avvisning eller utvisning kan överklagas. Överklagandet lämnas till Migrationsverket som först omprövar sitt beslut. Om Migrationsverket inte ändrar beslutet går överklagandet vidare till en migrationsdomstol. I migrationsdomstolen blir Migrationsverket motpart till personen som sökt asyl. Den asylsökande företräds ofta av ett offentligt biträde. Migrationsdomstolens avgörande kan överklagas till Migrationsöverdomstolen. Överklagandet lämnas in till migrationsdomstolen som skickar handlingarna vidare till Migrationsöverdomstolen. För att Migrationsöverdomstolen ska ta upp ett överklagande till prövning måste först prövningstillstånd beviljas. 16

17 Om Migrationsöverdomstolen inte beviljar prövningstillstånd står migrationsdomstolens beslut fast och det går inte att överklaga vidare. Om däremot prövningstillstånd beviljas innebär det att målet prövas och avgörs i Migrationsöverdomstolen. Beslutet blir prejudicerande och därmed vägledande för Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas beslut i liknande ärenden. Migrationsöverdomstolen är högsta instans och dess beslut kan inte överklagas. Hos Migrationsverket En person lämnar in en ansökan till Migrationsverket. Migrationsverket prövar ansökan. Migrationsverket beslutar om att antingen bifalla eller avslå en ansökan. Beslut om avslag kan överklagas till migrationsdomstol. Överklagandet lämnas till Migrationsverket. Migrationsverket omprövar sitt tidigare beslut om avslag. Om Migrationsverket ändrar beslutet under omprövningen beviljas ansökan. Om Migrationsverket står fast vid sitt avslag skickas överklagandet vidare till migrationsdomstol. I migrationsdomstol I migrationsdomstolen blir Migrationsverket motpart till den som har sökt asyl. Det är en tvåpartsprocess. Migrationsdomstolen beslutar om att antingen bifalla, avslå eller återförvisa överklagandet. Migrationsdomstolens avgöranden kan överklagas till Migrationsöverdomstolen. Överklagandet lämnas in till migrationsdomstolen som skickar handlingarna vidare till Migrationsöverdomstolen. I Migrationsöverdomstolen Migrationsöverdomstolen tar ställning till om prövningstillstånd ska beviljas. Om prövningstillstånd inte beviljas, står migrationsdomstolens beslut fast. Om prövningstillstånd beviljas, prövas målet i Migrationsöverdomstolen. Ett beslut bifall, avslag eller återförvisning meddelas. Beslutet blir vägledande för Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas beslut i liknande ärenden. 17

18 Viktiga lagar Förvaltningsprocesslagen (1971:291) anger hur rättskipningen ska gå till i en allmän förvaltningsdomstol. Utlänningslagen (2005:716) innehåller särskilda bestämmelser om handläggningen av utlänningsärenden vid Migrationsverket, migrationsdomstolarna och vid Migrationsöverdomstolen. Lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap reglerar handläggningen av medborgarskapsärenden vid Migrationsverket, migrationsdomstolarna och vid Migrationsöverdomstolen. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) anger under vilka förutsättningar uppgifter kan hemlighållas. Lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Mer information Mer information om migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen finns på Kontaktuppgifter till domstolarna Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen Telefon: Förvaltningsrätten i Stockholm, Migrationsdomstolen Telefon: Förvaltningsrätten i Göteborg, Migrationsdomstolen Telefon: Förvaltningsrätten i Malmö Migrationsdomstolen Telefon:

19

20 Domstolsverket Postadress: Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Telefax: E-post: