DOM Meddelad i Göteborg

Transkript

1 DOM Meddelad i Göteborg Mål nr UM Enhet 1:5 Sida 1 1 (5) KLAGANDE Kamal Ismail Rashid, Ombud och offentligt biträde: Advokat Petter Aasheim Advokatfirman Ahlstedt Box Göteborg MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenhet 1 i Göteborg Kållered ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 23 november 2009, diarienr SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL DOMSLUT Med ändring av Migrationsverkets beslut beviljar migrationsdomstolen Kamal Ismail Rashid permanent uppehållstillstånd och övrig skyddsstatusförklaring samt undanröjer utvisningen av honom. Det ankommer på Migrationsverket att utfärda de tillstånd och vidta de åtgärder som i övrigt föranleds av denna dom. Migrationsdomstolen fastställer att ersättning enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde ska betalas till Petter Aasheim med rätt räknat kr, varav kr för arbete, kr för utlägg och kr för mervärdesskatt. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box Sten Sturegatan måndag fredag Göteborg E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se 09:00-15:00

2 Sida 2 2 BAKGRUND Migrationsverket har avslagit Kamal Ismail Rashids ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd och flyktingförklaring samt beslutat att utvisa honom till Irak. Som skäl för beslutet anförs bl.a. följande. Bevisningen i målet styrker att Kamal Ismail Rashid har arbetat som tolk. Det är dock inte styrkt att det föreligger en konkret hotbild mot honom. Enbart den allmänna situationen för tolkar i Irak kan inte bedömas utgöra grund för skyddsbehov. Mot bakgrund av vad som framkommit i utredningen framstår hotet mot honom som lokalt och att det har anknytning till hans arbete som tolk i Bagdad. Han har dock numera slutat att arbeta som tolk vilket torde innebära att hotbilden mist sin aktualitet. Enligt vad han själv uppgett har det inte hänt honom något personligen varken före eller efter han lämnade sin tjänst som tolk fram till att han lämnade Irak i september Han har under den här perioden levt och verkat i Bagdad och Mosul. Han har därför inte gjort sannolikt att det föreligger ett reellt hot mot honom personligen. I det fall han upplever sig hotad i Irak är han hänvisad till att söka skydd hos irakiska myndigheter. YRKANDEN M.M. Kamal Ismail Rashid yrkar att migrationsdomstolen ändrar Migrationsverkets beslut och beviljar honom permanent uppehållstillstånd samt undanröjer beslutet om utvisning. Han yrkar även att han skyddsstatusförklaras. Han anför i huvudsak följande. Irak som stat kan inte erbjuda honom trygghet mot förföljelse eller andra övergrepp från milisgrupper eller andra enskilda i Irak. Han har styrkt att han har arbetat som tolk för polsk militär tillhörande MNF-I, vilket gör hans situation särskilt utsatt. Hotbilden mot honom är inte lokal, utan han är hotad i hela landet. Att han har tvingats fly från Irak och därmed inte kan arbeta som tolk har inte gjort att hotbilden mot honom minskat. Förhållandet att inget hänt honom sedan han lämnade

3 Sida 3 3 sin tjänst som tolk har sin naturliga förklaring i att han höll sig gömd fram till det att han lämnade Irak i september Migrationsverket anser att överklagandet ska avslås. DOMSKÄL Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd (5 kap. 1 första stycket UtlL). Migrationsdomstolen finner det utrett i målet att Kamal Ismail Rashid inte är att betrakta som flykting. Med alternativt skyddsbehövande avses en utlänning som inte är flykting och som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att det finns grundad anledning att anta att utlänningen om han återvänder till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, och utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som framgår ovan inte vill, begagna sig av hemlandets skydd (4 kap. 2 UtlL). Med övrig skyddsbehövande avses en utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande och som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper denna risk eller om dessa inte kan antas erbjuda

4 Sida 4 4 trygghet mot att utlänningen utsätts för denna risk genom handlingar från enskilda (4 kap. 2 a UtlL). Migrationsdomstolens bedömning Migrationsdomstolen finner det utrett i målet att Kamal Ismail Rashid har arbetat som tolk för polsk militär tillhörande MNF-I. Han upphörde dock att arbeta som tolk i oktober Fram till att han flydde från Irak i september 2008 har han inte heller blivit utsatt för något personligt hot eller angrepp, varken före eller efter att han slutade sitt arbete. Något som ger tillräckligt stöd för att det skulle finnas ett kvarstående intresse för just Kamal Ismail Rashid har inte heller framkommit. Migrationsdomstolen anser därför inte att Kamal Ismail Rashid har gjort sannolikt att det finns en konkret och individuell hotbild mot honom i hemlandet. Det finns således inte grundad anledning att anta att han om han återvänder till hemlandet skulle löpa risk att utsättas för skyddsgrundande behandling eller bestraffning. Han är således inte att betrakta som alternativt skyddsbehövande i den mening som avses i 4 kap. 2 UtlL. Kamal Ismail Rashid är hemmahörande i Bagdad där det råder svåra motsättningar. Utredningen i målet får också anses utvisa att han som tolk och tidigare ansluten till MNF-I kan löpa risk att bli måltavla för icke-statliga aktörer och extremistgrupper med tanke på tolkars exponering och eventuell inblandning i militär verksamhet. Vad som framkommit i målet anser migrationsdomstolen således ger stöd för att Kamal Ismail Rashid, med anledning av sitt tidigare arbete som tolk för MNF-I, känner en välgrundad fruktan för att utsättas för allvarliga övergrepp av muslimska extremister på grund av de svåra motsättningar som råder i Bagdad. Med hänsyn till den nuvarande säkerhetssituationen i Bagdad bedömer migrationsdomstolen att myndigheterna där inte heller kan antas erbjuda trygghet mot att Kamal Ismail Rashid utsätts för allvarliga övergrepp från enskilda. Att det

5 Sida 5 5 skulle finnas någon annan del av Irak som det är möjligt, rimligt och relevant för Kamal Ismail Rashid att bosätta sig i har inte framkommit. Han är därför enligt migrationsdomstolens mening per definition att betrakta som övrig skyddsbehövande i den mening som avses i 4 kap. 2 a UtlL. Kamal Ismail Rashid är inte heller enligt 4 kap. 2 c UtlL utesluten från att anses som övrig skyddsbehövande och ska därför i enlighet med 4 kap. 3 a UtlL erhålla övrig skyddsstatusförklaring. Vid ovan angivna förhållanden har Kamal Ismail Rashid rätt till uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Uppehållstillståndet ska vara permanent. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3110) Dick Hjort I avgörandet har även deltagit nämndemännen Jan Darby, Orvar Martinsson och Marie Skoglund. Föredragande i målet har varit förvaltningsrättsnotarien Isa Blom.

6 Bilaga 1 HUR MAN ÖVERKLAGAR - MIGRATIONSMÅL DV Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga migrationsdomstolens dom/beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningssrätten inom tre veckor från den dag domen/beslutet meddelades. Om domen/beslutet inte har meddelats vid muntlig förhandling och det inte heller vid en sådan förhandling har tillkännagetts när domen/beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagande från utlänningen ha kommit in inom tre veckor från den dag då han eller hon fick del av domen/beslutet. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Dom/beslut om förvar överklagas på samma sätt. Ett sådant beslut får överklagas utan samband med ärendet i övrigt. Överklagandet är inte begränsat till viss tid. Prövningstillstånd För att ett överklagande ska kunna tas upp till prövning i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om förvaltningsrätten beslutat om förvar i annat fall än efter överklagande av förvarsfrågan krävs inte prövningstillstånd vid överklagandet till kammarrätten. Om prövningstillstånd inte meddelas i ett mål där sådant krävs står förvaltningsrättens dom/beslut beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen framgår av domen/beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer.

7