DOM. Meddelad i Malmö. KLAGANDE Malin Andersson, Nedre Västersjövägen Munka-Ljungby

Transkript

1 Meddelad i Malmö Mål nr Sida 1 (5) KLAGANDE Malin Andersson, Nedre Västersjövägen Munka-Ljungby 2/ 310 MOTPART Ängelholms kommun Ängelholm ÖVERKLAGAT BESLUT Barn- och Utbildningsnämnden i Ängelholms kommuns beslut den 27 november 2012, dnr 2012/310 SAKEN Laglighetsprövning enligt kommunallagen FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Dok.ld Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 4522 Kalendegatan måndag fredag Malmö E-post: forvaltningsrattenimalmo@dom.se 08:00-16:00

2 BAKGRUND Sida 2 Malin Andersson har ansökt om skolskjuts för dottern Linnea Gunnarsson till Söndrebalgs skola. Av ansökan framgår bl.a. följande. De är några familjer i Äspenäs vars barn går i skola i Hjärnarp men inte haft rätt till busskort. De äldsta barnen har haft rätt till busskort och de andra har fått åka med "i mån av plats". Nu har det kommit till sin spets då de äldsta barnen går ut nian i juni 2013 och skolbussen ska sluta gå där. De har närmare till Hjärnarp än Munka Ljungby. Det handlar om skolbyte för barnen. Barn- och utbildningsnämnden har avslagit ansökningen. Som skäl härför anfördes bl.a. följande. Vid individuell prövning framkommer inga speciella skäl till att bifalla ansökningen till annan skola utanför fastställt elevupptagningsområde. De villkor som anges i 10 kap. 32 skollagen är uppfyllda. Att bevilja skolskjuts till elever som valt skolor i annat rektorsområde medför både en ekonomisk samt en organisatorisk belastning. YRKANDE OCH INSTÄLLNING I överklagande har Malin Andersson yrkat att sökt skolskjuts beviljas och anfört följande. Det finns inga ekonomiska svårigheter att bevilja Linnea Gunnarsson skolskjuts. Hon hade önskat få se den ekonomiska uträkningen som leder fram till detta beslut men nekades detta. Sträckan måste trafikeras av antingen den ena eller den andra bussen och i dagsläget är det endast bussen till Söndrebalgs skola som kör sträckan, den som barnen idag åker med. Det finns inga organisatoriska svårigheter då det fungerat i minst 9 år. Barn- och utbildningsnämnden har bestritt bifall till överklagandet och anfört följande. Skäl saknas att bevilja Linnea Gunnarsson skolskjuts med hänsyn till hennes egna behov. Kommunen har en grundorganisation i vilken det finns tio rektorsområden. Varje rektorsområde har en egen fast-

3 Sida 3 ställd budget utifrån vilken planeringar görs för läsåret. Svårigheterna för kommunen består dels i organisering av skolskjuts, eftersom det innebär att ytterligare skolskjuts måste sättas in, dels i form av ekonomiska merkostnader för kommunen. Från läsåret 2013/14 skulle Linnea Gunnarsson ha varit berättigad till skolskjuts om hon valt att gå i den skola som kommunen annars skulle ha placerat henne vid. Det hade emellertid varken medfört några organisatoriska eller ekonomiska konsekvenser för kommunen. Kommunen hade inte varit nödgad att organisera skolskjutsen så att ytterligare skolskjuts måste sättas in och inte heller hade kommunen drabbats av några merkostnader. Kommunens skolskjuts är nämligen organiserad på det sättet att det finns en skolskjuts som trafikerar sträckan som går förbi Linnea Gunnarssons hem och den skola som kommunen annars hade placerat honom vid. Samtliga elever och föräldrar informerades av kommunen om skolorganisationen och skolskjutsen redan inför skolstart år Vårdnadshavarna har med vetskap om situationen ändå frivilligt valt att låta eleven fortsätta sin skolgång vid Söndrebalgs skola. Detta fria val har vårdnadshavaren enligt skollagen. Någon skyldighet att byta skola för eleven föreligger inte, utan det ankommer på elev och vårdnadshavare att själva ta ställning till den frågan. Att skolskjutsen inte medför några merkostnader för kommunen stämmer inte. I dagsläget utgör den aktuella sträckan en extra kostnad för kommunen, eftersom eleverna, om de hade gått i de skolor som de hade anvisats till, hade kunnat åka med en annan befintlig skolskjuts. Kommunen måste, sett ur ett likställighetsperspektiv, behandla alla elever lika. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Målet ska enligt bestämmelser i skollagen prövas enligt bestämmelserna om laglighetsprövning i 10 kap. kommunallagen. Detta innebär dels att endast det överklagade beslutets laglighet och inte dess sakliga innehåll eller lämplighet kan prövas, dels att prövningen endast omfattar om beslu-

4 Sida 4 tet ska upphävas eller inte. I 10 kap. 8 kommunallagen anges på vilka grunder ett kommunalt beslut kan upphävas. Prövningen av om ett sådant beslut ska upphävas får enligt 10 kap.10 kommunallagen grundas endast på de omständigheter som klaganden har hänvisat till innan tiden för överklagande gått ut. Enligt 10 kap. 8 kommunallagen ska ett kommunalt beslut upphävas om 1. det inte har tillkommit i laga ordning, 2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen, 3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller 4. beslutet strider mot lag eller annan författning. Av 10 kap. 32 andra stycket skollagen framgår att rätten till kostnadsfri skolskjuts för elever i grundskola med offentlig huvudman inte gäller för sådana elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem. I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska dock kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 381) sägs följande. Skyldigheten att anordna kostnadsfri skolskjuts ska också enligt huvudregeln vara begränsad till resor till och från den skola som kommunen placerat eleven i. I de fall då kommunens skolskjuts är organiserad på det sättet att en elev utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen kan erbjudas skolskjuts till och från en annan skola, kommunal eller fristående, än den han eller hon placerats i, ska kommunen dock vara skyldig att erbjuda detta. Bedömningen av huruvida anordnandet av skolskjuts i dessa fall kan få ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen ska göras utifrån vilken skyldighet kommunen hade haft ifall eleven valt att gå i den skola som han eller hon placerats i. I målet är ostridigt att Linnea Gunnarsson tillhör Munka Ljungbys rektorsområde och att hon går i Söndrebalgs skola i Hjärnarps rektorsområde i

5 Sida 5 Ängelholms kommun. Det är ostridigt att Ängelholms kommun inte placerat henne i den sistnämnda skolan. Vidare framgår av utredningen att hon har rätt till skolskjuts från läsåret 2013/14 om hon går på anvisad skola i Munka Ljungby. Frågan i målet blir därför om det föreligger ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen att bevilja henne skolskjuts till Söndrebalgs skola. Förvaltningsrätten utgår vid bedömningen från att kommunens uppgift om att det finns en beslutad skolskjuts för läsåret 2013/14 som passerar Linnea Gunnarssons hem är korrekt. Utifrån detta förhållande så torde det vara både ett organisatoriskt och ett ekonomiskt problem för kommunen att även anordna skolskjuts till en kommunal skola i ett annat rektorsområde. Till följd härav kan förvaltningsrätten inte finna att det överklagade beslutet strider mot bestämmelserna i skollagen eller mot någon annan författning. Det förhållandet att det överklagade beslutet i praktiken kan medföra att Linnea Gunnarsson byter skola strider inte mot skollagens bestämmelser om rätten att få gå kvar i den skola man blivit placerad (10 kap. 31 skollagen). Överklagandet ska därför avslås. HUR MAN 7.. ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (Dv3109/1B) Jan Brått I avgörandet har även de särskilda ledamöterna Per Scholtz och Lena Siverhag deltagit. Ingrid Andersson har föredragit målet.

6 SVERIGES STOLAR HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND DV 3109/ 1B Produc erat av Domstolsverket Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Göteborg. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagandet för offentligpart räknas emellertid från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas, anledning förekommer till ändring i det slut vartill förvaltningsrätten kommit eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. det beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten framgår av beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer.