M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1

Transkript

1 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1 Målnummer: UM Avdelning: 1 Avgörandedatum: Rubrik: Migrationsöverdomstolens beslut att inte meddela prövningstillstånd i en asylsökandes grundärende innebär inte att omständigheter, som åberopats först i överklagandet till Migrationsöverdomstolen, har prövats utan någon begränsning i sak. Lagrum: 12 kap. 19 utlänningslagen (2005:716) Rättsfall: MIG 2008:6 MIG 2011:22 REFERAT A ansökte den 5 juli 2011 om uppehålls- och arbetstillstånd. Till stöd för sin ansökan åberopade hon dels den allmänna situationen för yezidier i Irak, dels att hon vid ett återvändande dit riskerade att utsättas för blodshämnd till följd av en konflikt med en annan familj. Migrationsverket beslutade den 3 oktober 2011 att avslå A:s ansökan samt att avvisa henne från Sverige. Beslutet överklagades till migrationsdomstolen som i dom den 9 januari 2012 avslog överklagandet. I överklagandet till Migrationsöverdomstolen åberopade A bl.a. att hennes syster var spårlöst försvunnen samt att hennes farföräldrar den 23 februari 2012 hade beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige, vilket medfört att hon saknar ett nätverk i Irak. Sedan Migrationsöverdomstolen den 26 mars 2012 beslutat att inte meddela prövningstillstånd i målet vann domen laga kraft. A ansökte härefter hos Migrationsverket om ny prövning av frågan om uppehållstillstånd enligt 12 kap. 19 utlänningslagen (2005:716). Till stöd för sin ansökan åberopade hon i huvudsak vad hon tidigare anfört hos Migrationsöverdomstolen om hennes systers försvinnande och farföräldrarnas uppehållstånd. Hon uppgav vidare att dessa omständigheter inte tidigare varit kända för Migrationsverket eller migrationsdomstolen och att de därmed inte heller prövats i sak. Migrationsverket beslutade den 24 maj 2012 att inte bevilja A uppehållstillstånd med stöd av 12 kap. 18 utlänningslagen och att inte bevilja en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd med stöd av 12 kap. 19 samma lag. Som skäl för beslutet att inte bevilja ny prövning angavs bl.a. följande. Uppgiften om att A:s syster är spårlöst försvunnen är en ny omständighet som inte åberopats tidigare. A har i förevarande ärende inte anfört några sådana nya omständigheter som kan antas utgöra ett sådant bestående hinder mot verkställigheten som avses i 12 kap. 1, 2 eller 3 utlänningslagen. A överklagade Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolen och anförde bl.a. att Migrationsverket i beslutet inte närmare berört det faktum att hennes farföräldrar beviljats uppehållstillstånd samt att denna omständighet, för det fallet att den hade varit känd vid tidpunkten för Migrationsverkets beslut den 3 oktober 2011, kunde ha påverkat beslutets utgång. Detta med hänsyn till att Migrationsverket har en särskild praxis avseende irakiska kvinnor som saknar

2 ett manligt nätverk i hemlandet. Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolen ( , ordförande Hammarberg), avslog överklagandet. Domstolen konstaterade inledningsvis att omständigheten att A:s syster försvunnit åberopades innan hennes avvisningsbeslut vunnit laga kraft och att den därför inte var att anse som ny i den mening som avses i 12 kap. 19 utlänningslagen. Vidare konstaterades att det av överklagandet även framgått att A:s farföräldrar hade beviljats uppehållstillstånd innan hennes avvisningsbeslut vunnit laga kraft. Efter att ha funnit att A:s individuella skyddsskäl, den allmänna situationen för yezidier i Irak samt situationen för kvinnor i Irak redan hade behandlats i hennes grundärende kom domstolen fram till att hon inte kunde beviljas en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd. A överklagade domen och yrkade i första hand att Migrationsöverdomstolen skulle bevilja henne uppehållstillstånd. I andra hand yrkade hon att målet skulle återförvisas till Migrationsverket för ny handläggning. Till stöd för sin talan anförde hon bl.a. följande. Hon har åberopat omständigheter, som blev kända först efter migrationsdomstolens dom, innan hennes avvisningsbeslut vann laga kraft. Det saknas ändringsdispens vid Migrationsöverdomstolen. Detta innebär att även om Migrationsöverdomstolen anser att underinstanserna kommit till en felaktig slutsats, med beaktande av de nya omständigheterna, är domstolen förhindrad att meddela prövningstillstånd. Migrationsdomstolens dom innebär att en omständighet, som inträffar först efter migrationsdomstolens dom men före Migrationsöverdomstolens beslut att inte meddela prövningstillstånd, aldrig med framgång kan åberopas av en asylsökande. Den asylsökande kan inte heller vänta med att åberopa omständigheten tills dess att en ansökan om verkställighetshinder anhängiggörs, eftersom han eller hon då riskerar att inte anses ha giltig ursäkt för att inte tidigare ha åberopat omständigheten. Hennes farföräldrar beviljades uppehållstillstånd efter migrationsdomstolens dom men före Migrationsöverdomstolens beslut att inte bevilja prövningstillstånd. Eftersom denna omständighet inte har prövats i sak bör den anses som en sådan ny omständighet som avses i 12 kap. 19 utlänningslagen. Migrationsverket bestred bifall till överklagandet och anförde i huvudsak följande. Verket ifrågasätter inte att A:s farföräldrar beviljats uppehållstillstånd i Sverige och att detta gör det antagligt att hon saknar skyddsnät i hemlandet. För att detta ska kunna föranleda en ny prövning i fråga om uppehållstillstånd enligt 12 kap. 19 utlänningslagen måste det vara fråga om en ny omständighet som inte har kunnat åberopas tidigare, eller att det finns en giltig ursäkt för att så inte har skett. Av Migrationsöverdomstolens vägledande avgörande MIG 2008:6 framgår bl.a. följande. Bedömningen av om en omständighet som åberopas i ett verkställighetsärende är att anse som ny, ska inte bara göras i förhållande till det lagakraftvunna avlägsnandebeslutet utan även i förhållande till det som har prövats utan någon begränsning i sak genom andra beslut som fattats under verkställighetsstadiet. Omständigheten att A:s anhöriga beviljats uppehållstillstånd och huruvida detta påverkar hennes ärende har inte prövats genom något beslut utan begränsning i sak. Migrationsöverdomstolens ställningstagande att inte meddela ett prövningstillstånd kan inte anses vara ett sådant beslut. Vid tillämpning av MIG 2008:6 ska således en omständighet som anförts efter migrationsdomstolens dom men inte lett till att prövningstillstånd beviljas anses vara en ny omständighet. Av motiveringen till Migrationsöverdomstolens vägledande avgörande MIG 2011:22 framgår att Migrationsöverdomstolen beaktat att den aktuella personen inte hade åberopat den ifrågasatta nya omständigheten i ett verkställighetsärende. Motsatsvis måste detta betyda att Migrationsöverdomstolen ansett att en omständighet

3 som tidigare åberopats i ett ärende om verkställighetshinder inte kan anses vara ny enligt 12 kap. 19 utlänningslagen. Detta är ett avsteg från MIG 2008:6 eftersom en prövning av verkställighetshinder enligt 12 kap. 18 och 19 utlänningslagen uppenbart är begränsad i sak. Då MIG 2011:22 är ett senare avgörande från Migrationsöverdomstolen får detta anses utgöra gällande praxis. Utifrån denna tolkning av MIG 2011:22 är Migrationsöverdomstolens beslut att inte meddela prövningstillstånd att jämställa med ett beslut att inte ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning. Omständigheten att A:s anhöriga beviljats uppehållstillstånd är därför inte någon ny omständighet. Handläggningen i Migrationsöverdomstolen Migrationsöverdomstolen beslutade den 6 juli 2012 dels att tidigare meddelat avvisningsbeslut inte fick verkställas innan Migrationsöverdomstolen prövat målet slutligt eller beslutat något annat, dels att förordna ett offentligt biträde åt A. Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen ( , Wahlqvist, M. Svensson, referent, och C. Bohlin), yttrade: Prövning enligt 12 kap. 19 utlänningslagen A har i sitt grundärende åberopat en omständighet (farföräldrarnas erhållande av permanent uppehållstillstånd) först i överklagandet till Migrationsöverdomstolen. Migrationsöverdomstolen meddelade inte prövningstillstånd i grundärendet. Frågan i målet är om omständigheten härigenom är att anse som ny vid en efterkommande prövning enligt 12 kap. 19 utlänningslagen. Migrationsverket ska enligt 12 kap. 19 första stycket utlänningslagen ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning, om vissa i paragrafen angivna förutsättningar är uppfyllda. Dessa förutsättningar är att utlänningen i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som vunnit laga kraft åberopar nya omständigheter som kan antas utgöra ett sådant bestående hinder mot verkställighet som avses i 12 kap. 1, 2 eller 3 utlänningslagen och dessa omständigheter inte kunnat åberopas av utlänningen tidigare eller utlänningen visar giltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheterna tidigare. När det gäller nya omständigheter som åberopats i ett verkställighetsärende framgår det av förarbetena till utlänningslagen (prop. 2004/05:170 s. 227 f.) att det inte är tillräckligt att dessa har karaktären av endast modifikationer eller tillägg till de ursprungligen åberopade omständigheterna. Om de nya omständigheterna eller bevisen som åberopas endast avser att styrka redan tidigare åberopade omständigheter som hänför sig till utlänningens skyddsbehov, finns det normalt inte skäl att pröva hela ärendet på nytt. Här kan det handla om en ny handling, exempelvis en domstolshandling eller ett brev hemifrån, som ges in för att styrka tidigare gjorda påståenden. En första förutsättning för ny prövning enligt lagrummet är således att den anförda omständigheten är ny. Migrationsöverdomstolen gör följande bedömning. Migrationsöverdomstolen har i MIG 2008:6 slagit fast att bedömningen av om en omständighet som åberopas i ett verkställighetsärende är att anse som ny, ska ske inte bara i förhållande till det lagakraftvunna avlägsnandebeslutet utan även i förhållande till det som prövats utan någon begränsning i sak genom

4 andra beslut som fattats under verkställighetsstadiet. MIG 2011:22 behandlar andra frågor av vikt för tillämpningen av 12 kap. 19 utlänningslagen men däremot inte frågan om en omständighet ska anses vara ny eller inte i den angivna bestämmelsens mening som är aktuell i detta mål. Den praxis som gällt efter MIG 2008:6 har alltså inte ändrats genom MIG 2011:22. Fråga uppkommer härefter om Migrationsöverdomstolens beslut att inte meddela prövningstillstånd i grundärendet inneburit att de omständigheter som A åberopat i Migrationsöverdomstolen prövats utan någon begränsning i sak. Enligt 16 kap. 11 första stycket utlänningslagen krävs som huvudregel prövningstillstånd vid överklagande av en migrationsdomstols beslut till Migrationsöverdomstolen. Enligt 16 kap. 12 utlänningslagen meddelas prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Migrationsöverdomstolen, eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Migrationsöverdomstolens beslut att inte meddela prövningstillstånd innebär således att Migrationsöverdomstolen, vid en formell prövning av förutsättningarna för meddelande av prövningstillstånd enligt nämnda lagrum, funnit att dessa inte är uppfyllda. Någon materiell prövning av det överklagade beslutet eller de i Migrationsöverdomstolen åberopade omständigheterna görs dock inte. Migrationsöverdomstolens beslut att inte meddela prövningstillstånd innebär således att det inte har gjorts någon prövning utan begränsning i sak av de omständigheter som åberopats först hos Migrationsöverdomstolen. Att A:s farföräldrar beviljats uppehållstillstånd i Sverige den 23 februari 2012, och vilka konsekvenser detta fick avseende hennes nätverk i Irak, åberopades visserligen redan innan avgörandet av hennes grundärende vann laga kraft. Denna omständighet inträffade dock efter att migrationsdomstolen meddelat dom i grundärendet den 9 januari 2012 och åberopades först under handläggningen hos Migrationsöverdomstolen. Eftersom Migrationsöverdomstolen inte meddelade prövningstillstånd i målet har omständigheten inte prövats i sak. Migrationsdomstolen har mot denna bakgrund inte haft fog för sin bedömning att omständigheten inte är att anse som ny enbart med hänsyn till att den inträffade innan avgörandet i grundärendet vann laga kraft och att den åberopades först inför avgörandet av frågan om prövningstillstånd skulle meddelas i Migrationsöverdomstolen. Enligt Migrationsöverdomstolen finns det därför i och för sig grund för att återförvisa målet till migrationsdomstolen för förnyad prövning av om farföräldrarnas uppehållstillstånd även i övrigt utgör en sådan ny omständighet som medför att ny prövning kan beviljas enligt 12 kap. 19 utlänningslagen. Migrationsverket har emellertid i sitt beslut den 24 maj 2012 inte omnämnt farföräldrarnas uppehållstillstånd trots att omständigheten och dess tänkbara konsekvenser, en irakisk kvinnas avsaknad av manligt nätverk i hemlandet, åberopades även där. Enligt Migrationsöverdomstolen utgör detta en sådan brist i handläggningen av ärendet hos Migrationsverket att målet istället ska återförvisas dit för förnyad prövning enligt 12 kap. 19 utlänningslagen. Det får härvid ankomma på Migrationsverket att även pröva övriga av A i målet anförda omständigheter. Vid denna utgång får det tidigare meddelade avvisningsbeslutet inte verkställas innan Migrationsverket har avgjort frågan om ny prövning ska beviljas (jfr 12 kap. 19 tredje stycket utlänningslagen). Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen undanröjer migrationsdomstolens dom och Migrationsverkets beslut och återförvisar målet till Migrationsverket för prövning av om det finns förutsättningar för ny prövning enligt 12 kap. 19 utlänningslagen.

5 Sökord: Ny omständighet; Ny prövning; Prövning i sak; Prövningstillstånd Litteratur: Prop. 2004/05:170 s. 227 f.