Domstolsverket, Foto: Patrik Svedberg, Tryck: TMG Tabergs AB, Taberg, Diarienr: Juli 2018

Transkript

1 Förvaltningsrätten

2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Förvaltningsrätten avgör tvister mellan enskilda personer, företag och myndigheter. Hit vänder man sig om en myndighet har fattat ett beslut man inte är nöjd med. Förvaltningsrätten har utredningsskyldighet enligt lag. Det innebär att alla mål som kommer in till domstolen utreds. I de flesta fall avgörs målen med hjälp av ett skriftligt tillvägagångssätt, utan att parterna behöver ses i rättssalen. Förvaltningsrättens dom kan överklagas till kammarrätten. Domstolsverket, Foto: Patrik Svedberg, Tryck: TMG Tabergs AB, Taberg, Diarienr: Juli 2018

3 Vad gör förvaltningsrätten? Förvaltningsrätten avgör tvister där personer, företag eller organisationer inte är nöjda med ett myndighetsbeslut. Domstolen prövar mer än 500 olika typer av ärenden, så kallade mål. Domare, notarier, föredragande, domstolssekreterare och administrativ personal arbetar vid förvaltningsrätten. De bereder målen, fattar beslut och dömer i olika tvister. Totalt avgör förvaltningsrätterna över mål varje år. Dessa är de vanligaste målen: Körkortsmål. Om en person har gjort sig skyldig till rattfylleri, kört för fort eller brutit mot någon annan viktig trafikregel kan Transportstyrelsen besluta att återkalla körkortet. Om man anser att beslutet är felaktigt, kan detta överklagas till förvaltningsrätten. Migrationsmål. En person som får avslag av Migrationsverket har möjlighet att överklaga beslutet vid en av Sveriges fyra migrationsdomstolar. Dessa finns vid förvaltningsrätterna i Göteborg, Luleå, Malmö och Stockholm. De flesta beslut som överklagas gäller ansökningar om asyl. Mål om ekonomiskt bistånd. Kommunens socialnämnd svarar för ekonomiskt bistånd och annat bistånd enligt socialtjänstlagen. Om man inte är nöjd med nämndens beslut kan det oftast överklagas till förvaltningsrätten. Skattemål. Förvaltningsrätten kan pröva mål om till exempel fastighets- och inkomsttaxering. Flertalet av dessa kommer till domstolen genom att Skatteverkets taxeringsbeslut överklagas. Socialförsäkringsmål. Försäkringskassan beslutar om bland annat sjukersättning, föräldrapenning, underhållsstöd och bostadsbidrag. Dessa beslut kan överklagas till förvaltningsrätten. Ansökan om tvångsvård. Alla mål i förvaltningsrätten grundas inte på ett överklagande. Beslut om tvångsvård fattas efter att en myndighet gjort en ansökan hos förvaltningsrätten. Ofta handlar dessa mål om vård av unga, missbrukare eller psykiskt sjuka. Hur överklagas ett myndighetsbeslut? För att förvaltningsrätten ska ta upp ett mål krävs ett skriftligt överklagande. I detta anger man vad domstolen ska pröva, vilken ändring som önskas och varför man anser att myndighetens beslut ska ändras. Överklagandet ska också redovisa vad rätten behöver känna till och ta hänsyn till vid sin prövning. 3

4 Vad menar de i Förvaltningsrätten? Muntlig förhandling Det som i dagligt tal kallas rättegång. Parter De som är direkt berörda av ett mål eller ärende, till exempel klagande och sökande. Vittnen och ombud är inte parter. Vittnen Personer som kan styrka det som parterna hävdar. Sakkunnig Expert som kallats in för att förklara något specifikt. Protokollförare Ofta en jurist som är anställd på domstolen som för anteckningar under förhandlingen. Tolk Om någon av parterna inte talar svenska. Förutom tolkar för översättning av ett främmande språk kan det förekomma tolkning för syn- och hörselskadade i domstolarna. Åhörare Eftersom förhandlingar i regel är offentliga kan också andra personer vara närvarande. Opartisk prövning i förvaltningsrätten

5 En del av den svenska rättsäkerheten Ett överklagande till förvaltningsrätten innebär en noggrann utredning av målet. Varje dag går jag och mina kolleger till arbetet med målsättningen att bidra till rätta och riktiga beslut. Det är vår och förvaltningsrättens uppgift, säger Susanne Karlberg, rådman och domare vid Förvaltningsrätten i Jönköping. Processen i förvaltningsrätten börjar med att klaganden (den som är missnöjd med ett beslut) lämnar in ett överklagande till den myndighet som fattat beslutet. Innan myndigheten skickar överklagandet vidare till domstolen ska den försäkra sig om att överklagandet har kommit in i rätt tid och att myndigheten inte har gjort något uppenbart fel i samband med beslutet. Ett mål kan också börja med att en myndighet exempelvis ansöker till förvaltningsrätten om ett en person ska tvångsvårdas. Skriftväxling mellan parter Under domstolsprocessen får myndigheten yttra sig över överklagandet. Yttrandet skickas sedan vidare till klaganden som får möjlighet att kommentera vad myndigheten har sagt. All kommunikation i målet dokumenteras noggrant. När den skriftliga 5

6 Rollerna i förvaltningsrätten* ORDFÖRANDE. Den muntliga förhandlingen leds av en domare som är specialiserad på förvaltningsrättsliga frågor. Domaren ansvarar för domen i samråd med nämndemännen. 2 2 NÄMNDEMÄN. Nämndemännen är inte utbild ade jurister utan har andra yrken. De ska komplettera den lagkunniga domarens juridiska kunskap med sina egna erfarenheter från olika områden PROTOKOLLFÖRARE. Protokollföraren antecknar det som sägs i förhandlingen och är ofta en jurist anställd vid förvaltningsrätten. 9 8 KLAGANDE. Klaganden är den person som berörs av myndighetsbeslutet och som har valt att överklaga det. TOLK. Om parter, vittnen eller andra som ska höras inför rätten inte behärskar svenska språket eller är allvarligt tal- eller hörselskadade anlitar förvaltningsrätten en tolk. * Vilka som ingår i rätten och vilka övriga deltagare är beror på typ av mål.

7 1 3 2 OFFENTLIGT BITRÄDE. Ett offentligt biträde är en jurist, ofta advokat, med uppgift att ta tillvara den klagandes intressen. 6 4 MOTPART. Motparten är en representant för den myndighet som fattat det överklagade beslutet. VITTNE. Vittnen är personer som kan styrka den klagandes eller motpartens påståenden. SAKKUNNIG. Om målet kräver expertkunskaper inom ett område kallar förvaltningsrätten in en sak kunnig, till exempel en läkare eller psykolog. ÅHÖRARE. Förhandlingar är i regel öppna för allmänheten. Stängda dörrar Huvudregeln är att förhandlingar vid domstolen är offentliga, men hela eller delar av en förhandling kan hållas bakom stängda dörrar av hänsyn till parterna. Det innebär att allmänheten inte får närvara i rättssalen. Dörrarna är som regel stängda i mål som rör vård av unga, missbrukare eller psykiskt sjuka.

8 kommunikationen är klar utreds och förbereds målet av en jurist, förklarar Susanne Karlberg. Domaren och nämndemännen sätter sig in i målet som sedan presenteras vid ett sammanträde, där domaren tillsammans med tre nämndemän beslutar om utgången. Tiden från överklagande till dom varierar beroende på typ av mål, men den genomsnittliga tiden är runt sex månader. Muntlig förhandling I en muntlig förhandling får parter och vittnen ett tillfälle att beskriva och förtydliga komplicerade frågor. Parterna kan också träffas i rätten om den klagande har svårt att uttrycka sig i skrift. Muntlig förhandling är ett komplement till den skriftligt handläggning av målet, det vill säga skriftväxling. Det innebär att parterna inte behöver träffas i rätten. Objektiva beslut Objektiviteten är en viktig del av den svenska rättsäkerheten. Domen baseras på handlingarnas innehåll och på vad som framkommit vid en eventuell muntlig förhandling, poängterar Susanne Karlberg. Utgången i målen ska stämma med innehållet i lagstiftningen och tidigare domar. 8

9

10 Juridisk hjälp Att få sin sak prövad i förvaltningsrätten kostar oftast ingenting. I vissa mål, till exempel migrationsmål och vid ansökan om tvångsvård, kan domstolen utse ett offentligt biträde som tillvaratar den enskildes intressen. Oavsett vilken typ av tvist ett mål gäller har den klagande alltid möjlighet att anlita en jurist på egen bekostnad. Offentliga handlingar Den svenska offentlighetsprincipen innebär en rättighet att begära ut handlingar i alla mål. Viss information kan dock vara sekretessbelagd. fyra kammarrätter placerade i Göteborg, Jönköping, Stockholm och Sundsvall. Att överklaga förvaltningsrättens dom För att målet ska tas upp i kammarrätten krävs När förvaltningsrätten har avgjort ett mål finns oftast prövningstillstånd. Det innebär att målet måste möjlighet att överklaga domen till kammarrätten uppfylla vissa kriterier för att tas upp. Kammar- respektive Migrationsöverdomstolen. Sverige har rättens dom kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen, som är den högsta instansen. Högsta förvaltningsdomstolen prövar dock endast mål som kan bli vägledande för hur förvaltningsrätter och kammarrätter ska döma i liknande mål. Om ingen av parterna i ett mål överklagar förvaltningsrättens dom vinner domen laga kraft. Det betyder att det som sägs i förvaltningsrättens dom är det som gäller i frågan. Om man har synpunkter på hur domstolen har handlagt målet kan man vända sig till Justitieombudsmannen, som kan pröva domstolens hantering. Detta gäller oavsett om man accepterar domen eller ej. 10

11 Så går en muntlig förhandling till Före förhandlingen Före den muntliga förhandlingen har förvaltningsrätten gjort en skriftlig utredning. Domaren och nämndemännen har gått igenom handlingarna och utredningen i målet. Under förhandlingen Den muntliga förhandlingen inleds med att parterna kallas in och domaren kontrollerar att alla är närvarande. Vittnena får sedan lämna salen för att inte påverkas av vad som sägs under förhandlingen. Domaren inleder förhandlingen. Klaganden (den som överklagar) talar och redogör för sin sak. Sedan talar motparten (myndighetens representant) och klargör myndighetens ståndpunkt. Därefter följer bevisupptagningen. Då redovisas alla bevis och vittnena kallas in för att höras. Till sist får klaganden och motparten ordet igen och kan slutföra sin talan. Ordföranden informerar om när domen kommer att meddelas och förhandlingen avslutas. Efter förhandlingen Rätten överlägger och domaren bestämmer utgången i målet tillsammans med nämndemännen. Domen meddelas oftast skriftligen senast inom fyra veckor. 11

12 Förvaltningsrätter Migrationsdomstol Mer om förvaltningsrätten LULEÅ Förvaltningsrätterna finns på tolv orter i Sverige. Vilken förvaltningsrätt som tar upp ett mål beror på var i landet den myndighet finns som har fattat beslutet. Till fyra av förvaltningsrätterna hör också migrationsdomstolar. Besök oss på UMEÅ HÄRNÖSAND FALUN UPPSALA KARLSTAD STOCKHOLM LINKÖPING GÖTEBORG JÖNKÖPING VÄXJÖ MALMÖ