Vad är kammarrätten? I anslutning till kammarrätterna tjänstgör också cirka 250 nämndemän som deltar i det dömande arbetet.

Transkript

1 Kammarrätten

2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna förvaltningsdomstolarna består av förvaltningsrätterna, kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen. I kammarrätten avgörs tvister mellan myndigheter och enskilda personer eller företag. Kammarrätten är ofta andra domstolsinstans i frågor som redan har behandlats i förvaltningsrätt. Kammarrätten har utredningsskyldighet enligt lag. Det innebär att alla mål som kommer in till domstolen utreds. I många fall avgörs målen med hjälp av skriftlig kommunikation, utan att parterna behöver ses i rättssalen. Kammarrätternas avgöranden överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. För migrationsmål är dock Kammarrätten i Stockholm sista instans i egenskap av Migrationsöverdomstol. Ansvarig utgivare: Domstolsverket. Produktion: Domstolsverket/TMG Tabergs AB i juli 2019, Foto: Carl Johan Erikson och Per Carlsson. Tryck: TMG Tabergs AB, Diarienr:

3 Vad är kammarrätten? Varje år handläggs överklaganden från förvaltningsrätterna vid kammarrätterna. Målen gäller främst tvister mellan enskilda personer och myndigheter, som till exempel Skatteverket. Sverige har fyra kammarrätter som ligger i Stockholm, Göteborg, Jönköping och Sundsvall. Domstolarna har ungefär 600 medarbetare och av dessa är cirka 130 ordinarie domare. Övriga som arbetar vid domstolarna är bland annat kammarrättsassessorer, kammarrättsfiskaler, föredragande jurister och administrativ personal. Tillsammans bereder de mål, fattar beslut och dömer i runt mål per år. I anslutning till kammarrätterna tjänstgör också cirka 250 nämndemän som deltar i det dömande arbetet. Kammarrätterna är ofta andra domstolsinstans Högsta förvaltningsdomstolen Högsta förvaltningsdomstolen är sista instans och ger vägledning i hur domstolarna ska döma. Kammarrätt (4 st) Kammarrätterna är andra instans och prövar överklaganden av avgöranden från förvaltningsrätterna. Kammarrätten i Stockholm är i egenskap av Migrationsöverdomstol sista instans för migrationsmål. Förvaltningsrätt (12 st) samt migrationsdomstol (4) Förvaltningsrätterna är första instans och prövar bland annat överklaganden av beslut från myndigheter. 3

4 Olika typer av mål vid kammarrätterna Ett avgörande från förvaltningsrätten kan överklagas till kammarrätten av den som berörs av domen. Det kan vara en enskild person, ett företag eller en myndighet. Det finns många olika typer av mål vid kammarrätterna. Ett stort antal överklaganden rör till exempel Skatteverkets beslut om beskattning eller Försäkringskassans beslut om socialförsäkringsförmåner som till exempel sjukpenning. Några vanliga typer av mål är: Skattemål Mål som rör beslut från Skatteverket om bland annat inkomstbeskattning. Socialförsäkringsmål Mål som rör beslut från Försäkringskassan om bland annat sjukpenning, föräldrapenning, underhållsstöd och bostadsbidrag. Sekretessmål Mål som gäller rätt att ta del av en allmän handling. Kammarrätterna är första instans som prövar överklaganden av myndigheters beslut i dessa frågor. Mål enligt socialtjänstlagen Mål som rör beslut från en kommunal nämnd om bland annat ekonomisk hjälp, såsom försörjningsstöd, eller annat bistånd enligt socialtjänstlagen. Tvångsvård Mål om psykiatrisk tvångsvård och tvångsvård av unga och missbrukare. Körkortsmål Mål som rör beslut från Transportstyrelsen om till exempel återkallelse av körkort på grund av rattfylleri eller fortkörning. Migrationsmål Mål som rör beslut från Migrationsverket i frågan om bland annat rätt till uppehålls- och arbetstillstånd. Sådana mål hanteras av Kammarrätten i Stockholm som är Migrationsöverdomstol. 4

5 Vad innebär överklagande och prövningstillstånd? Den som är missnöjd med en dom eller ett beslut i förvaltningsrätten kan i de flesta fall överklaga till kammarrätten. Det är överklagandet som styr vad kammarrätten prövar. Den som klagar på förvaltningsrättens dom kan välja att klaga på hela eller delar av domen. För att kammarrätten ska ta upp målet för prövning behövs det ofta ett så kallat prövningstillstånd. Om kammarrätten inte ger sådant tillstånd innebär detta att förvaltningsrättens dom gäller. Det framgår av en bilaga till förvaltningsrättens dom om prövningstillstånd krävs och vad man då ska göra. I överklagandet ska det framgå vilket avgörande du överklagar och på vilket sätt du vill att kammarrätten ska ändra det. Det ska också framgå varför du anser att kammarrätten ska ge prövningstillstånd och vilka omständigheter du vill att kammarrätten ska känna till och ta hänsyn till. Kammarrätten går därefter igenom allt underlag i målet innan beslut fattas om prövningstillstånd. Domstolen kan ge prövningstillstånd av följande skäl: Kammarrätten kan vara tveksam till om förvaltningsrätten dömt rätt. Det går inte att bedöma om förvaltningsrättens avgörande är riktigt utan att prövningstillstånd ges (granskningsfall). Målet kan vara av sådan art att det behövs en dom i högre instans som kan bli vägledande för hur andra domstolar ska döma i liknande mål i framtiden (prejudikat). Det kan också finnas synnerliga skäl att ge prövningstillstånd för att pröva överklagandet. I mål om exempelvis tvångsvård och skatt behövs i de flesta fall inget prövningstillstånd, vilket innebär att kammarrätten tar upp målet till prövning efter överklagande. För migrationsmål kan Migrationsöverdomstolen ge prövningstillstånd om målet kan ge vägledning för hur andra domstolar ska döma i liknande mål i framtiden (prejudikat). Det förekommer också att domstolen kan ge prövningstillstånd om det finns synnerliga skäl att ge prövningstillstånd för att pröva överklagandet. Domstolen kan också ge prövningstillstånd om det finns synnerliga skäl för att pröva överklagandet. 5

6 6 8

7 Vad menar de i kammarrätten? Muntlig förhandling Det som i dagligt tal kallas rättegång. Förhandlingen är en komplettering till det skriftliga underlaget i målet. Parter De som är direkt berörda av ett mål, dvs. klagande och motpart. Vittnen och ombud är inte parter. Rätten De juristdomare och nämndemän som dömer i målet. Vittnen Personer som kan styrka det som parterna hävdar. Sakkunnig Expert som kallats in för att belysa någon specifik fråga utifrån sin sakkunskap. Protokollförare Ofta en jurist som är anställd på domstolen som för anteckningar under förhandlingen. Tolk Möjliggör kommunikation genom muntlig översättning mellan olika språk när någon av parterna inte behärskar svenska. Förutom tolkar för översättning av ett främmande språk kan det förekomma tolkning för syn- och hörselskadade i domstolarna. Åhörare Förhandlingen är som huvudregel offentlig och i så fall kan också andra personer vara närvarande. 5 7

8 Så avgörs ett mål i kammarrätten När ett mål ska avgöras i kammarrätten krävs det i regel två eller tre juristdomare. Sammansättningen av de som dömer i kammarrätten ser olika ut beroende på vilken typ av mål eller fråga som handläggs. I några typer av mål, till exempel tvångsvårdsmål, deltar även två nämndemän som domare. I vissa mål, där domstolen prövar om kommunala beslut strider mot lagen, det vill säga laglighetsprövning, deltar två särskilda ledamöter som utses av Domarnämnden. I samband med att ett mål avgörs i kammarrätten föredras det av en jurist. En muntlig föredragning innebär att juristen presenterar alla relevanta fakta i målet samt de regler som gäller på området. Efter genomgången håller rätten överläggning, vilket betyder att domarna diskuterar målet och bestämmer hur de ska döma. Om domarna inte kommer överens om utgången efter överläggningen blir det omröstning och varje domare har varsin röst. En jurist vid kammarrätten förbereder oftast ett skriftligt förslag till domen. Underlaget i de mål som handläggs i kammarrätten består av skriftligt material och många mål avgörs utan muntlig förhandling. Ibland kompletteras materialet dock med en förhandling. I kammarrätten är det vanligt med en muntlig föredragning. En föredragande jurist föredrar då målet muntligt för de domare som sedan avgör i målet. 8

9 Så går en muntlig förhandling till Före förhandlingen Inför den muntliga förhandlingen går juristdomarna och nämndemännen igenom det skriftliga underlaget i målet. Under förhandlingen Den muntliga förhandlingen inleds med att parterna kallas in och ordföranden kontrollerar närvaron. Ordföranden inleder förhandlingen. Klagande (den som överklagar) talar och redogör för sin sak. Motparten talar och klargör sin ståndpunkt. Parterna får ofta tillfälle att ställa frågor till varandra. Eventuella vittnen medverkar endast under respektive vittnesförhör. Därefter avslutar klaganden och motparten sin talan. Ordföranden informerar om när domen kommer att meddelas och förhandlingen avslutas. Efter förhandlingen Rätten överlägger och juristdomarna avgör målet tillsammans med nämndemännen. Om domarna inte kommer överens om utgången blir det omröstning och varje domare har varsin röst. Domen meddelas skriftligen så snart det är möjligt men senast inom fyra veckor. 8 9

10 Roller i kammarrätten* 1 MOTPART. Motparten i det här fallet är en representant för den myndighet som fattat det överklagade beslutet. 2 NÄMNDEMAN. Nämndemännen tillgodoser allmänhetens insyn i domstolarna och är med och dömer i målet. De ska genom sina erfarenheter komplettera juristdomarnas juridiska kunskaper JURISTDOMARE. Juristdomaren bidrar med sin juridiska kunskap och dömer tillsammans med de andra juristdomarna och nämndemännen RÄTTENS ORDFÖRANDEN (JURISTDOMARE). Ordföranden leder förhandlingen och ansvarar för den slutliga domen tillsammans med övriga ledamöter i rätten. 5 FÖREDRAGANDE JURIST/PROTOKOLLFÖRARE. Föredragande jurist/protokollförare har redogjort för omständigheterna i målet och tillämpliga rättsregler innan förhandlingen samt antecknar det som sägs under förhandlingen. *Hur rätten är sammansatt och vilka parter som är närvarande vid en förhandling i kammarrätten varierar beroende på vilken typ av mål som tas upp. ** I vissa fall finns möjlighet att närvara via videolänk istället för att närvara personligen i rättssalen. Bilden visar en förhandling när en person har överklagat en dom om tvångsvård. 10

11 6 OFFENTLIGT BITRÄDE. Ett offentligt biträde är en jurist med uppgift att hjälpa den enskilde med att föra sin talan och ta tillvara sina intressen. 7 KLAGANDE. Klaganden i det här fallet är den enskilda personen som berörs av myndighetsbeslutet och som har valt att överklaga förvaltningsrättens dom TOLK. Om parter, vittnen eller andra som ska höras inför rätten inte behärskar svenska språket eller är tal- eller hörselskadade anlitar kammarrätten en tolk. 9 SAKKUNNIG. Om målet kräver expertkunskaper inom ett område kallar kammarrätten in en sakkunnig, till exempel en läkare eller en psykolog. 9 VITTNE. Vittnen är personer som kan styrka den klagandes eller motpartens påståenden. Stängda dörrar i vissa fall Huvudregeln är att förhandlingar vid alla domstolar är offentliga. Men i mål om tvångsvård hålls de ofta inom stängda dörrar. Det innebär att varken allmänheten eller journalister får vara närvarande vid förhandlingen, om inte rätten tillåter det. Rätten kan besluta att personer under 18 år inte får närvara. 11

12 Kostnader och rätt till offentligt biträde Att överklaga och begära prövningstillstånd är kostnadsfritt. Man riskerar inte att drabbas av motpartens kostnader, även om överklagandet avslås. Men man har alltid rätt att anlita en jurist på egen bekostnad. I vissa typer av mål och ärenden har man rätt till offentligt biträde. Till offentligt biträde får förordnas advokat, biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget. Det offentliga biträdet har till uppdrag att ta tillvara sin klients intressen i målet eller ärendet och vara ett stöd under domstolsprocessen. Kostnaden för det offentliga biträdet betalas av staten. Rätt till offentligt biträde har man ofta i mål om tvångsvård. Även i mål rörande avvisning eller utvisning kan man ha rätt till offentligt biträde. I skattemål finns i vissa fall möjligheter till ersättning av staten för kostnader för juridiskt ombud. 12

13 Rättssäkerhet för alla Det svenska rättsväsendet ska trygga enskildas rättssäkerhet. Detta innebär bland annat att alla är lika inför lagen och att alla har rätt till en rättvis handläggning av sitt mål i domstolen. Principen om öppna förhandlingar och rätten att begära ut allmänna handlingar bidrar till att stärka rättssäkerheten. En rättssäker handläggning Domstolen tillvaratar bland annat parternas rättssäkerhet genom att utreda målen i den utsträckning detta behövs. Den som är part i ett mål i kammarrätten ska vid behov ges möjlighet att uttrycka sin uppfattning och att bemöta uppgifter som lämnas av motparten. Vid en muntlig förhandling ska alla deltagare behandlas lika och sådana behov av stöd som till exempel tolk ska tillgodoses. Hela underlaget i målet ska beaktas av rätten när målet avgörs. Vid avgörandet ska rätten iaktta opartiskhet. Öppna förhandlingar ger insyn Huvudregeln är att förhandlingar i domstolen är offentliga. Offentlighetsprincipen är en av hörnstenarna i ett demokratiskt samhälle och ger allmänheten insyn i myndigheters verksamhet. I de fall uppgifterna som behandlas är av den karaktär att de omfattas av sekretess kommer delar eller hela förhandlingen att ske inom stängda dörrar. Rätten att begära ut allmänna handlingar Offentlighetsprincipen innebär också att du har rätt att begära ut allmänna handlingar i alla mål. Vissa handlingar eller delar av handlingar kan dock omfattas av sekretess. 13

14 Domstolen en trygg och säker plats Svenska domstolar kännetecknas av öppenhet och tillgänglighet. Kammarrätten ska vara en trygg och säker plats för alla som vistas där parter, vittnen, åhörare och medarbetare. En muntlig förhandling ska genomföras lugnt och sakligt. Att ordningen är god är viktigt för de som deltar, till exempel parter och vittnen. Säkerhet vid förhandlingen De flesta domstolar har ordningsvakter som ansvarar för att upprätthålla ordningen i väntrummen eller i de allmänna utrymmena. Om situationen kräver det kan de också sitta med under förhandlingen. I samband med mål där det finns en hotbild kan förhandlingen genomföras med stöd av olika säkerhetshöjande åtgärder, till exempel i form av säkerhetskontroll. Den innebär att alla som besöker domstolen måste passera en larmbåge och väskor röntgas eller genomsökas så att inga farliga föremål tas med in i domstolen. 14

15 Att överklaga kammarrättens dom Kammarrättens avgöranden överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Denna domstols huvuduppgift är att avgöra mål som kan ge vägledning för hur liknande fall ska bedömas i framtiden- så kallade prejudikat. Även i Högsta förvaltningsdomstolen finns det krav på prövningstillstånd. Handläggningen i domstolen sker nästan uteslutande genom skriftlig kommunikation och bedömning av handlingar. Hur du överklagar om du är missnöjd med en dom eller ett beslut framgår i en bilaga till avgörandet. Vanligaste måltyperna Mål om beskattning och olika socialförsäkringsförmåner, till exempel sjukersättning och livränta, är några av de vanligaste typer som domstolen prövar på nytt. Om det krävs prövningstillstånd i ett mål får nya omständigheter eller bevis, som den klagande åberopar först i Högsta förvaltningsdomstolen, endast beaktas om det finns särskilda skäl. Det kan hända att domstolen tar hjälp av experter och andra myndigheter. Det är bara en liten andel av de överklaganden som kommer till Högsta förvaltningsdomstolen som domstolen tar upp till prövning. Det betyder att kammarrätten i praktiken ofta är sista instans när det gäller tvister mellan enskilda personer eller företag och myndigheter. Missnöje med hanteringen av ett mål Om man har synpunkter på hur domstolen har handlagt ett mål kan man vända sig till Justitieombudsmannen (JO) som granskar klagomål på myndigheters agerande gentemot enskilda. Detta gäller oavsett om du överklagar domen eller inte. Att överklaga migrationsdomstolarnas avgöranden Kammarrätten i Stockholm fungerar även som Migrationsöverdomstol. Domstolen prövar överklaganden från migrationsdomstolarna vid förvaltningsrätterna i Stockholm, Malmö, Göteborg och Luleå. Målen prövas enligt bland annat utlänningslagen. Migrationsöverdomstolen är sista instans och målen kan inte överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Migrationsöverdomstolen ger endast prövningstillstånd för ett litet antal av de överklaganden som kommer till domstolen. 15

16 I kammarrätterna avgörs mål mellan myndigheter och enskilda personer eller företag som har överklagats från förvaltningsrätterna. Vilken kammarrätt som ska handlägga ett mål beror på vilken förvaltningsrätt som har meddelat det avgörande som man vill överklaga. Kammarrätterna är oftast andra domstolsinstans bland de allmänna förvaltningsdomstolarna. KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM, INKLUSIVE MIGRATIONSÖVERDOMSTOLEN KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING