Det svenska politiska systemet: Medborgare, partier och intressegrupper

Transkript

1 Det svenska politiska systemet: Medborgare, partier och intressegrupper

2 Upplägg Valsystem och röstbeteende Partier och partisystem i förändring Intressegrupper, föreningar, det sociala kapitalet

3 Rösträttentten Första kammaren Män (35 år) Indirekt val Gradering efter förmögenhet och inkomst Betald skatt Män (23 och 27 år) Gradering efter förmögenhet och inkomst Betald skatt Män och kvinnor (23 år) Betald skatt Män och kvinnor (21 år) Andra kammaren Män (21 år) Krav på taxerad inkomst eller fastighetsinnehav Betald skatt Män (24 år) Betalad skatt Män och kvinnor (23 år) Fattigvårdsstreck Män och kvinnor (21 år)

4 Proportionella valsystem: karaktäristiska ristiska drag Partier nominerar Väljare röstar på partier Mandat allokeras till partier i proportion till det antal röster de fått Graden av proportionalitet kan varierar bla beroende på Antalet valdistrikt two-tier district Trösklar

5 Det svenska valsystemet Trösklar: 4 % i hela landet, 12 % i enskilt distrikt Utjämningsmandat (39 av 349) Jämkade uddavalsmetoden Inslag av personval Sveriges valsystem en av de mest proportionella

6 Trender bland väljarnav Minskat valdeltagande: från omkring 90% under 1970-talet, till omkring 80% idag Minskad partidentifikation Tilltagande röstsplittring Ökad väljarrörlighet

7 Väljarrörlighet rlighet ökat radikalt

8 Folkomröstningar Rusdrycksförbud (1922, nej) Högertrafik (1955, nej) Pensionsfrågan, ATP (1957, oklart) Kärnkraften (1980, oklart) EU-medlemskap (1994, ja) Införandet av euron (2003, nej)

9 Vad är r ett politiskt parti? A political group identified by an official label that presents at elections, and is capable of placing through elections candidates for public office Elitpartier, masspartier and catch all - partier Olika arenor: valarenan, parlamentsarenan, partiarenan

10 Det svenska fempartisystemet och nedfrysningteorin Partisystemet antas vara resultat av långsamma historiska processer Vilken roll spelar valsystemet? Proportionellt valsystem gynnar framväxten av fler partier Det svenska fempartisystemet stabilt from 1930-tal tom 1980-talet

11 Socialdemokraterna och vänsterpartiet (tidigare SKP- VPK) Folkrörelsepartier (växt fram utanför parlamentet) (s): klart dominerande ställning i svensk politik 1930-tal t.o.m tal (omkring 45% av rösterna) Vänsterpartiet stödparti. Komplicerat förhållande till socialdemokratin (s) förlorat problemformuleringsprivilegiet?

12 De borgerliga partierna (tom 1991) (fp): heterogen bas i liberalism (inomparlamentarisk) samt fri- och nykterhetsrörelser (utanför parlament). Idéinriktat parti. (m): bas ursprungligen i valsamarbete mellan olika konservativa högergrupperingar, näringslivsintressen (främst inomparlametariska) (c): bas i jordbrukar- och lansbygdsintressen

13 Samarbete mellan de borgerliga partierna En vacklande koalition: 1930-tal tom 1950-tal samarbete (c) och (s) From 1970-talet borgerlig samverkan huvudmönstret Allianssamarbetet det starkaste försöket till samverkan hitintills, men kan det hålla? Ett av partierna har i allmänhet varit dominant: och 50-tal: folkpartiet 1970-talet: centerpartiet From 1980-talet: moderaterna

14 Utmanande partier Miljöpartiet Kristdemokraterna Ny demokrati Feministiskt initiativ Junilistan Piratpartiet Sveriges pensionärers intresseparti Sverigedemokraterna Kalle Anka-partiet

15 Intressegrupper och föreningslivf Vi tänker kanske främst på Påtryckningsgrupper/intresseorganisationer (fackföreningar, arbetsgivarföreningar, pensionärsorganisationer etc.) Förespråkargrupper (miljöorganisationer, organisationer mot främlingsfientlighet) Men det kan också handla om organisationer med sociala funktioner eller välgörenhetsorganisationer

16 Intressegruppers förändrade f roll Korporatism: det politiska systemet karaktäriseras av institutionaliserat samarbete mellan ett fåtal intressegrupper och stat Pluralism: det politiska systemet karaktäriseras av ett stort antal intressegrupper är verksamma ( lobbyism ) Intressegruppers roll i det svenska politiska systemet har förändrats: från korporatism till pluralism/lobbyism

17 Trender i svenskt föreningslivf Svagare kopplingar mellan partier och föreningsliv Minskat antal medlemmar i organisationer, men ingen radikal minskning Konsekvenser för demokratin? Det sociala kapitalets betydelse?