Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE

Transkript

1 Nya ledamöter och formering av politiska grupper I valet 2009 kommer antalet ledamöter att minska från dagens 785 till 736. Det innebär att Sverige får 18 ledamöter i stället för 19. Om Lissabonfördraget träder ikraft under mandatperioden kommer det totala antalet ledamöter automatiskt att öka, från 736 till 751. Sverige tillhör de tolv länder som då skulle få fler ledamöter, 20 istället för 18. Tyskland skulle, som enda medlemsland, förlora ledamöter om Lissabonfördraget trädde ikraft. För att undvika en situation där tre tyska ledamöter måste skickas hem har EU:s stats- och regeringschefer enats om att tillfälligt tillåta 754 ledamöter i Europaparlamentet under mandatperioden om Lissabonfördraget träder ikraft. (se tabell på baksidan) Efter valet gäller nya villkor för ledamöternas löner. De nya reglerna innebär att alla ledamöter ska tjäna lika mycket. Lönen är fastställd till 7665 euro per månad och ska betalas från EU-budgeten. I dagsläget betalas ledamöternas löner av medlemsländerna, oftast samma lön som nationella parlamentariker, vilket kan innebära stora skillnader mellan ledamöter från olika länder. Medlemsländerna och omvalda ledamöter kan dock välja att tillämpa nuvarande system under en övergångsperiod. Europaparlamentet tog nyligen beslut om att ändra reglerna för de politiska grupperna. Efter valet i juni måste en grupp bestå av minst 25 ledamöter från minst 7 medlemsländer. Idag måste en grupp bestå av minst 20 ledamöter från minst 6 medlemsländer och det finns sju politiska grupper samt grupplösa. Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet PES Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE Gruppen De gröna/europeiska fria alliansen Gröna/EFA Gruppen Unionen för nationernas Europa UEN Gruppen Europeiska enade vänstern/nordisk grön vänster GUE/NGL Gruppen Självständighet/Demokrati IND/DEM Grupplösa - ledamöter som inte tillhör någon politisk grupp

2 Antal ledamöter idag Antal ledamöter val 09 Lissabonfördraget Tyskland Frankrike Förenade kungariket Italien Spanien Polen Rumänien Nederländerna Belgien Grekland Ungern Tjeckien Portugal Sverige Bulgarien Österrike Danmark Slovakien Finland Litauen Irland Lettland Slovenien Estland Cypern Luxemburg Malta Totalt

3 Tidigare val Det första valet till Europaparlamentet hölls för 30 år sedan. Valet organiseras sedan dess vart femte år och i år är det sjunde gången ledamöterna väljs direkt av medborgarna. 37,85 procent av svenska väljare deltog i valet Beslutet att välja ledamöterna i direkta val fattades Mellan åren 1958 och 1979 utsågs ledamöterna till Europaparlamentet bland nationella parlamentsledamöter, vilket innebar att de hade dubbla uppdrag. I det första direktvalet till Europaparlamentet, som ägde rum den 7 10 juni 1979, utsågs 410 ledamöter. I samband med att nya länder har anslutit sig till EU har särskilda val till Europaparlamentet organiserats i respektive nytt medlemsland. Det gjordes i Grekland 1981, Portugal och Spanien 1987, Sverige 1995, Österrike och Finland 1996 samt Bulgarien och Rumänien Den stora utvidgningen, då tio nya länder blev medlemmar, ägde rum valåret Antalet väljare som deltar i valet till Europaparlamentet varierar från land till land. Den generella, nedåtgående trenden återspeglar väljarnas deltagande i lokala och allmänna val i de flesta medlemsländer. I valet till Europaparlamentet 2004 ökade deltagandet i fyra av de länder där det inte är obligatoriskt att rösta - Finland, Irland, Nederländerna och Storbritannien. Valdeltagande i Europaparlamentsvalet totalt ,00% 80,00% 60,00% 40,00% 61,99% 58,98% 58,41% 56,67% 49,51% 45,47% 20,00% 0,00%

4 Medlemsland Tyskland 65,73 56,76 62,28 60,02 45,19 43 Frankrike 60,71 56,72 48,8 52,71 46,76 42,76 Belgien 1 91,36 92,09 90,73 90,66 91,05 90,81 Italien 2 85,65 82,47 81,07 73,6 69,76 71,72 Luxemburg 1 88,91 88,79 87,39 88,55 87,27 91,35 Nederländerna 58,12 50,88 47,48 35,69 30,02 39,26 Storbritannien 32,35 32,57 36,37 36, ,52 Irland 63,61 47,56 68,28 43,98 50,21 58,58 Danmark 47,82 52,38 46,17 52,92 50,46 47,89 Grekland 1 81,48 80,59 80,03 73,18 70,25 63,22 Spanien 68,52 54,71 59,14 63,05 45,14 Portugal 72,42 51,1 35,54 39,93 38,6 Sverige 41,63 38,84 37,85 Österrike 67,73 49,4 42,43 Finland 57,6 30,14 39,43 Tjeckien 28,3 Estland 26,83 Cypern 1 72,5 Lettland 41,34 Litauen 48,38 Ungern 38,5 Malta 82,39 Polen 20,87 Slovenien 28,35 Slovakien 16,97 Rumänien 29,47 Bulgarien 29,22 Totalt EU 61,99-58,98-58,41 56, ,51 45,47-1 Belgien, Luxemburg, Grekland och Cypern är det obligatoriskt att rösta. 2 Det var obligatoriskt att rösta i Italien fram till 1992.

5 Vallagar i olika EU-länder Europaparlamentsvalet genomförs, till största del, utifrån nationella vallagar och traditioner i medlemsländerna. Gemensamt för alla EU-länder är att valen ska vara fria, hemliga och direkta. Ledamöterna ska väljas i medlemsländerna utifrån ett proportionellt valsystem. Valet måste äga rum under perioden 4 7 juni 2009 men det exakta datumet och öppettiderna i vallokalerna bestäms i varje land. En majoritet av länder kommer, liksom Sverige, att genomföra valet söndagen den 7 juni. I Storbritannien och Nederländerna röstar väljarna på torsdagen. Irländska väljare röstar på fredagen. I Lettland, Slovakien samt på Malta och Cypern röstar väljarna på lördagen. I vissa länder är vallokalerna öppna under två dagar, till exempel Tjeckien (fredag och lördag) och Italien (lördag och söndag). Flera länder tillämpar personval och låter väljaren kryssa för en favoritkandidat på partilistan om hon eller han så önskar. Detta görs bland annat i Sverige, Danmark, Finland, Belgien, Bulgarien, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Slovakien och Slovenien. I till exempel Estland, Frankrike, Grekland, Spanien, Storbritannien och Ungern, kan väljaren bara rösta på partier. Det finns en gemensam "högsta gräns" för partispärrar. EU-länderna kan kräva att partierna ska ha fått högst fem procent av rösterna för att få vara med i fördelningen av mandat. Däremot kan länderna välja att ha lägre spärrar, som till exempel i Sverige där spärren ligger på fyra procent, eller ingen spärr alls. Länderna kan också välja att dela in landet i en eller flera valkretsar. De flesta länder har, liksom Sverige, bara en valkrets men till exempel Belgien, Irland, Italien, Frankrike, Polen och Storbritannien har flera. I några EU-länder är det, enligt den nationella vallagen, obligatoriskt att rösta. Detta gäller i Belgien, Grekland, Luxemburg och Cypern. Åldergränsen för att få rösta och för att få kandidera i valet varierar mellan länderna. I flera länder är åldersgränsen i båda fallen 18 år (Sverige, Danmark, Finland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Slovenien och Tyskland). Men till exempel i Österrike kan väljaren rösta redan vid 16 års ålder men kandidera vid 18 år. I Italien kan väljaren rösta vid 18 års ålder men inte kandidera förrän vid 25 års ålder. EU-medborgare som bor i ett annat EU-land har rätt att rösta där hon eller han bor. Det går ibland att välja att rösta på kandidaterna, antingen i det gamla eller i det nya hemlandet men det gäller att, i god tid i förväg, undersöka vilka regler som gäller för respektive land. EU-medborgare som bor i ett annat EU-land har också rätt att kandidera där hon eller han bor. Det finns flera exempel på detta bland nuvarande ledamöter.

6

7 Makt och inflytande Europaparlamentet är lagstiftande tillsammans med rådet i cirka två tredjedelar av all EU-lagstiftning. Det gäller miljöfrågor, transport, konsumentsäkerhet, illegal invandring och den inre marknaden. Ledamöterna kan välja att godkänna, ändra eller förkasta förslag från kommissionen. Under nuvarande mandatperiod valde parlamentet att förkasta förslaget om tillträde till marknaden för hamntjänster och ett direktiv om patentbarheten för datorrelaterade uppfinningar (mjukvarupatentdirektivet). Exempel på förslag som ändrades märkbart av parlamentet innan de antogs är både tjänstedirektivet och EU:s kemikalielagstiftning REACH. Inom andra politikområden, exempelvis frågor som rör skatter, industri och jordbruk, samråder rådet med parlamentet. Ledamöterna kan föreslå ändringar i lagförslag och det påverkar ofta rådets beslut. Två exempel från nuvarande mandatperiod är besluten om märkning av får och frivillig omställning för jordbrukare, från direktstöd till landsbygdsutveckling. Ibland krävs parlamentets samtycke till olika lagförslag. Det innebär att parlamentet inte kan ändra något i innehållet men har rätt att antingen förkasta eller godkänna förslaget i sin helhet. Parlamentets samtycke krävs när länder vill gå med i EU och när andra typer av avtal med länder utanför EU ska godkännas. Parlamentet påverkar den politiska agendan på flera sätt. Parlamentet kan uppmana kommissionen att presentera ett lagförslag inom ett särskilt område och ge förslag på utformningen av lagförslag. Detta görs i så kallade initiativbetänkanden. Parlamentet kan även ge rekommendationer och ställa frågor till rådet, kommissionen och andra EU-aktörer. EU:s budget fastställs av parlamentet och rådet. Det gäller både den kortsiktiga (ett år) och långsiktiga (sju år) budgeten. Parlamentet har sista ordet när det gäller social- och regionalfonderna, energi, forskning, transport, utvecklingsbistånd, miljö, utbildning och kultur. Rådet har sista ordet när det gäller jordbruksstödet. Parlamentet är ansvarigt för att följa upp och bevilja ansvarsfrihet för EU-institutionernas sätt att använda pengarna. Parlamentet måste godkänna varje ny kommissionsordförande och samtliga kommissionärer. Innan de godkänns hålls enskilda utfrågningar i olika parlamentsutskott och slutligen röstar hela parlamentet. Parlamentet granskar även nomineringarna till Europeiska Centralbankens (ECB) viktigaste beslutande organ och Europeiska revisionsrätten. ECB:s ordförande måste dessutom presentera årsrapporten inför hela parlamentet samt göra uppföljningar till ansvarigt utskott var tredje månad. Parlamentet kan tillsätta tillfälliga utskott för att granska påstådda överträdelser och missförhållanden kopplade till gemenskapsrätten eller för att hantera en särskild fråga under en viss period (till exempel det tillfälliga utskottet för klimatförändringen). Ett annat sätt för parlamentet att granska övriga EU-institutioner är att ställa muntliga eller skriftliga frågor.

8 Alla medborgare i EU och alla som är bosatta i ett medlemsland har rätt att ensamma eller tillsammans med andra personer göra en framställning till parlamentet. Det kan gälla ett klagomål, en begäran eller ett påpekande om hur EU-lagarna tillämpas. Det kan också vara en uppmaning till parlamentet att ta ställning i en viss fråga. Andelen EU-lagstiftning som beslutas av både parlamentet och rådet skulle öka betydligt om Lissabonfördraget trädde i kraft. Det skulle ge parlamentet mer inflytande inom jordbruk, fiske, migration, sport samt budgetprocessen och utnämningen av kommissionens ordförande.

9 Språk och kommunikation Det finns inga språkkrav på politiker som röstas fram att företräda medborgarna i Europaparlamentet. Ledamöterna har en lagstadgad rätt att läsa dokument, lyssna på debatter och göra inlägg på sitt eget språk. Samma rätt gäller för medborgare som vill följa parlamentets arbete. Eftersom Europaparlamentet stiftar lagar har institutionen en skyldighet att garantera en korrekt översättning av antagna dokument till de 23 officiella språken. Av parlamentets tjänstemän arbetar ungefär en tredjedel, 1500, med tolkning, översättning och juridisk textgranskning. Europaparlamentets kostnad för tolkning och översättning uppgick 2008 till 484 miljoner euro. Det representerar ungefär en tredjedel av parlamentets totala kostnader. Kostnaden för tolkning och översättning i samtliga EU-institutioner, inklusive parlamentet, utgör 1 procent av EU:s budget och motsvarar cirka 25 kronor per invånare per år. EU-institutionerna använder tre alfabet - det latinska, det grekiska och det kyrilliska - i olika texter. Det finns 506 möjliga sätt att kombinera de 23 officiella språken (23 x 22) och eftersom det är svårt att hantera alla dessa kombinationer översätts/tolkas först till några utvalda språk och utifrån dessa till övriga språk. Officiella språk i Europaparlamentet: bulgariska danska engelska estniska finska franska grekiska italienska iriska maltesiska nederländska lettiska litauiska polska portugisiska rumänska slovakiska slovenska spanska svenska tjeckiska tyska ungerska

10

11 Andel kvinnor Den totala andelen kvinnor i det nuvarande Europaparlamentet (31,4 procent) är större än genomsnittet för alla nationella parlament i EU-länderna (23 procent). Sveriges riksdag toppar listan bland nationella parlament med 47 procent kvinnor, tätt följd av Finland (41,5 procent) och Danmark (38 procent). Längs ner på listan hamnar Malta (8,7 procent), Rumänien (9,4 procent) och Cypern (14,3 procent). Skillnaden mellan andelen kvinnor och män som väljs till Europaparlamentet varierar också från land till land. Estland, Luxemburg och Slovenien har lika många kvinnliga som manliga ledamöter i det nuvarande parlamentet. Sverige har nio kvinnliga och tio manliga ledamöter. Polen tillhör de länder som har en mindre andel och vare sig Cypern eller Malta har någon kvinnlig ledamot alls. Women as % of MEPs in EU countries(october 2008) 60,0 50,0 40,0 30,0 20, ,0 0,0 Austria Belgium Bulgaria 0.0 Cyprus Czech Republic Denmark Estonia Finland France Germany Greece Hungary Ireland Italy Latvia Lithuania Luxembourg 0.0 Malta Netherlands Poland Portugal Romania Slovakia Slovenia Spain Sweden UK Average Andelen kvinnor varierar mellan de politiska grupperna i Europaparlamentet. Tre av de sju grupperna leds av både en man och en kvinna men ingen grupp har en kvinna som ensam ordförande. Sedan det första direktvalet 1979 har Europaparlamentet haft 26 talmän. Av dessa har två varit kvinnor från Frankrike, Simone Veil ( ) och Nicole Fontaine ( ). I det nuvarande parlamentet har underutskottet för säkerhet och försvar relativt få kvinnliga ledamöter medan utskottet för den inre marknaden har relativt många. Det utskott som toppar listan av kvinnlig representation (92,5 procent) är utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. Bland Europaparlamentets tjänstemän är 59 procent kvinnor. 52,7 procent av chefsbefattningar och 24,1 procent av högre chefsbefattningar (enhetschef eller högre) innehas av kvinnor. 63,8 procent av assistenttjänster innehas av kvinnor.