HUR STÅR DET TILL MED DEMOKRATIN PÅ EU-NIVÅ? RUTGER LINDAHL CENTRUM FÖR EUROPAFORSKNING (CERGU), GÖTEBORGS UNIVERSITET

Transkript

1 HUR STÅR DET TILL MED DEMOKRATIN PÅ EU-NIVÅ? RUTGER LINDAHL CENTRUM FÖR EUROPAFORSKNING (CERGU), GÖTEBORGS UNIVERSITET

2 Analysen av hur demokratiskt EU och dess institutioner fungerar, bör ske i ett flernivåperspektiv. EUROPEISKA UNIONEN NATIONSNIVÅ REGIONNIVÅ KOMMUNNIVÅ

3 Aktualiserar både frågan om demos (folk) och kratia (styre/beslutsmakt): Hur avgränsas ett demos(folk) från ett annat? Vad händer när flera demoi infogas under samma styre (demoikrati)? Grundtanke: Tydlig demos-koppling => stark samhörighetskänsla => stabilt demokratiskt samhälle.

4 LEDORD: LEGITIMITET EFFEKTIVITET ANSVARSUTKRÄVANDE

5 Flernivåsystem: exempel på demokratiaspekter Positivt Fler informations- och påverkanskanaler Bättre representativitet på olika nivåer (flera identiteter) Ingen enhetsstorlek bäst för allt, tar bättre vara på kompetens Bättre möjlighet till påverkan vid beslut genom samverkan mellan nivåer Negativt Komplext system, svårt att förstå och utkräva ansvar Många val kan leda till sjunkande valdeltagande Risk att t.ex. lokala frågor avgör röstning även på andra nivåer Ökat inflytande för starka lobby-grupper och särintressen, svaga grupper riskerar utestängas

6 EU är ingen stat utan en samarbetsorganisation med överstatliga inslag.

7 Formella strukturer är EU demokratiskt? Jämförelse mellan Europeiska Unionen och en nationalstat: - demos - territorium -organisation

8 En idealtyp för hur en demokratisk organisation bör se ut (skillnad mellan idealtyp och verklighet = demokratiskt underskott). Exempel på idealtyp (Robert Dahl): 1) Medräknande (Vilka ingår i demos? Medborgarskap?). 2) Lika rösträtt (Varje medborgares röst har lika stor vikt). 3) Effektivt deltagande (Alla har rätt att uttrycka åsikter; yttrande- och mötesfrihet). 4) Upplyst förståelse (Kunskapsspridning, media, tryckfrihet). 5) Kontroll över samhällsdagordningen (Vilka frågor tas upp?)

9 EUROPEISKA RÅDET EU:sinstitutioner MINISTERRÅDET EUROPAPARLAMENTET KOMMISSIONEN

10 Två kedjor för representation och legitimitet Ministerrådet Regering Riksdagen Partiorganisation (länk) Folket (röstar, 4e år) Europaparlamentet EP-grupp Partiorganisation (länk) Folket (röstar vart 5e år ) Mellanstatlig kedja Överstatlig kedja

11 EUROPEISKA RÅDET - representation för 28 medlemsstater Strategisk planering och policybeslut. Medlemmar: Stats- och regeringschefer Ordförande: Vald av ER för 2,5 + 2,5 år (Donald Tusk) Ministerrådet EU:s förhandlingsmaskineri Verksamhetsstyrning, ökad andel majoritetsbeslut (QMV). Medbeslutande tillsammans med Europaparlamentet. Medlemmar: En minister från varje EU-land; sakområdet avgör vem som deltar. Ordförandeskap: Växlar halvårsvis mellan medlemsstaterna.

12 Kommissionen - lägger förslag och följer upp beslut Två delar en politisk och en tjänstemannaorganisation: Kommissionärskollegiet (eller den exekutiva kommissionen) Den administrativa kommissionen (tjänstemännen) Sverige är länkat till kommissionen på flera sätt: Sverige utser en kommissionär ( OBS! Instruktionsförbud) Svenskar jobbar på kommissionen som tjänstemän (i olika generaldirektorat, DG). Kommissionen har informationskontor i Sverige. Svenska statstjänstemän är med och förbereder och genomför EUbeslut (i expertgrupper och kommittologin ).

13 Folket/medborgarna Mellanstatlig kedja Röstar till riksdagen (+kommun och landsting) vart 4e år Högt valdeltagande (Sverige) Röstar på nationella partier, främst utifrån ideologiska skillnader mellan vänster och höger (Sverige) Vänster-högerdimension Överstatlig kedja Röstar till Europaparlamentet vart 5e år Lågt valdeltagande (Sverige) Röstar på nationella partier, ofta utifrån vad man tycker om EU (i Sverige, i andra länder ofta 2a rangens val) EU-dimension?

14 Europaparlamentet - successivt förstärkt roll = debatterande och MEDBESLUTANDE Partigrupper och partidelegationer I början instabila partigrupperingar, men nu stabil kärna Oftast naturligt vilken partigrupp de svenska partierna skall ingå i internationellt samarbete (Europapartier). Partigrupperna har regelbundet gruppmöten. Diskussion och beslut om gruppens linje inför omröstning i plenarsessioner. De nationella partidelegationerna har egna möten. Många frågor görs upp i förhandlingar mellan de nationella partidelegationerna.

15 De politiska partierna Mellanstatlig kedja Svenska partier Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Feministiskt initiativ Sverigedemokraterna Överstatlig kedja Partigrupperingar i EP Europeiska enade vänstern/nordisk grön vänster (GUE/NGL) Progressiva förbundet av socialdemokrater i EP (S&D) De gröna/europeiska fria alliansen, (Greens/EFA) Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) Europeiska folkpartiet och Europademokraterna (EPP-ED) Europeiska folkpartiet och Europademokraterna (EPP-ED) Progressiva förbundet av socialdemokrater i EP (S&D) Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa (EFDD)

16 Europaparlamentarikerna Partigrupperna = viktiga men EP:s arbetsordning = ledamöterna har fria mandat => dilemma. Den enskilde ledamoten nomineras av sitt nationella parti måste åternomineras av detta, kräver lojalitet. Risk för lojalitetskonflikt om nationella och europeiska partinivån har olika åsikter = korstryck. Svårt för nationella partier på hemmaplan att inkludera europaparlamentariker. Stor variation i partisamarbetet på Europanivå (Europapartier).

17 EU-demokrati? Lagstiftningsinitiativ Initiativ från Kommissionen (K) till Europaparlamentet (EP) & Ministerrådet (R) - ordinarie lagstiftningsförfarande. => EP mer proaktivt än de flesta nationella parlament. Exekutivmakt Kommissionen ej direktvald = utses av nationella regeringar, måste godkännas av EP. => EP dock fortfarande svagare roll än i de flesta medlemsstater. Institutionellt ansvarsutkrävande Maktbalansen mellan R EP K är inte tillräckligt utvecklad. => ex. svårt för EP avsätta kommissionen.

18 Riksdagen och EU Sveriges riksdag är normalt sett aktivt involverad i lagstiftningsprocessen (utskottsarbete) + EU-nämnden. MEN: Risk att mer makt förskjuts från riksdagen till regeringen pga att: fler beslut tas på EU-nivå, regeringen representerar Sveriges intressen i Ministerrådet, utrikespolitiken traditionellt mellanstatlig **************** Direktkontakt mellan EP och nationella parlament.

19 EU-demokrati exempel på kritik De nationella parlamenten = minskat inflytande och kontroll, regeringarna har stärkt sin position. Europaparlamentet fortfarande relativt svagt; lågt valdeltagande = legitimitetsproblem. Inga europeiska val ; i många länder = 2:a rangens val. EU uppfattas vara alltför långt bort från medborgarna; svag europeisk identitet = svag demosgemenskap. Särintressens möjligheter till inflytande på beslut. Politisk representativitet: motsvarar den förda politiken vad majoriteten av Europas medborgare önskar?

20 EU-demokrati positiva aspekter Breddad politisk bas för politiska initiativ / politisk påverkan. Ytterligare en nivå för politisk samverkan / politisk påverkan. Förstärkt skydd mot (nationella) antidemokratiska tendenser. Förstärkt effekt av politiska beslut / ökad effektivitet. Förstärkt kontroll av särintressens inflytande på beslut. Möjlighet till medborgarinitiativ.

21

22

23

24 Tänkbara utvecklingsalternativ: FEDERALISERING => FÖRDRAGSREVISION. ÅTERNATIONALISERING AV BESLUTSMAKT => FÖRDRAGSREVISION. FORTSATT SAMARBETE INOM RAMEN FÖR NUVARANDE FÖRDRAG.