EUROBAROMETER 62 ALLMÄNNA OPINIONEN INOM DEN EUROPEISKA UNIONEN HÖSTEN 2004 NATIONELL RAPPORT

Transkript

1 Standard Eurobarometer European Commission ALLMÄNNA OPINIONEN INOM DEN EUROPEISKA UNIONEN HÖSTEN 00 Standard Eurobarometer 6 / Autumn 00 TNS Opinion & Social f NATIONELL RAPPORT SVERIGE Denna undersökning har beställts och koordinerats av Generaldirektoratet för press och kommunikation. Denna rapport har producerats för Europeiska kommissionens representation i Sverige. Detta dokument representerar inte Europeiska kommissionens åsikter. De tolkningar och åsikter som - - framförs är uteslutande författarnas.

2 Innehåll SAMMANFATTNING... INLEDNING... Nationell politik och nationell identitet...6. De viktigaste frågorna för svenskarna Förtroende för institutionerna Demokratin får betyg Nationell och europeisk identitet... 0 Kunskaper om Europeiska unionen.... Kunskapsläget.... Källor för EU-information Kunskapen om, och tilltron till, de europeiska institutionerna... 7 Svenska åsikter om Europeiska unionen...9. Bilden av det svenska medlemskapet Bilden av den Europeiska unionen... Europeiska unionen i världen...8. Utrikes- och försvarspolitik Nivå för beslut om EU:s försvarspolitik EU:s och USA:s roll... 5 Europeiska unionens framtid Den europeiska integrationen Nivå för beslutsfattande regeringen eller EU? Europeiska prioriteringar... 0 SLUTSATSER... BILAGOR I. Technical specifications... II. Frågeformulär... 5

3 SAMMANFATTNING Inledning Standard Eurobarometer 6 är en opinionsundersökning som bygger på intervjuer med nära personer i de 5 EU-länderna och de fyra ansökarländerna (Bulgarien, Rumänien, Kroatien och Turkiet) samt norra Cypern. I Sverige deltog 000 personer. Intervjuerna genomfördes mellan oktober och 8 november 00. Undersökningen är beställd och koordinerad av Europeiska kommissionens generaldirektorat för press och kommunikation. Den svenska rapporten bygger på den svenska delen av undersökningen, som jämförs med resultaten från alla EU-länderna (EU5).. Nationell politik och nationell identitet De tillfrågade européerna pekar ut kampen mot arbetslösheten som den viktigaste frågan för deras länder. Svenskarna håller med och placerar arbetslösheten på ungefär samma nivå som resten av EU (EU5 6%, Sverige %). Men medan den ekonomiska situationen är den andra viktigaste frågan för de flesta européer, är svenskarna mer intresserade av sjukvården, som de sätter nästan lika högt som arbetslösheten. Sjukvårdssystemet har blivit en mindre viktig fråga det senaste året, medan oron för arbetslösheten har ökat. Jämfört med andra européer prioriterar svenskarna kampen mot brottslighet högre. EU:s roll i kampen mot arbetslösheten ses som positiv bland ungefär var fjärde svensk, samma nivå som inom EU5. EU:s roll ses som negativ av 7% i både Sverige och övriga EU. EU:s roll för sjukvården ses som positiv av % av svenskarna och % inom EU5. Radion, FN och polisen fortsätter att vara de institutioner som flest svenskar litar på. Tilltron till Europeiska unionen har ökat både inom EU5 (+9 procentenheter, till 50%) och i Sverige (+ procentenheter, till %). Men svenskarna är tillsammans med invånarna i Finland och Storbritannien de som visar lägst tilltro till EU. Svenskarna litar också mer på sin riksdag och regering, samt på de politiska partierna, än vad som är fallet inom övriga EU. Försvaret är den institution som flest tillfrågade inom EU5 litar på, men hamnar på sjätte plats i Sverige. Svenskarna sätter religiösa institutioner lägst, och Sverige är det land där religiösa institutioner och välgörenhetsinstitutioner får lägst siffror. Tre av fyra svenskar är nöjda med hur den svenska demokratin fungerar, ett resultat som ligger över EU-snittet. Sverige hör till de länder som är minst nöjda med hur EU-demokratin fungerar. Svenskarna identifierar sig med sin nationstillhörighet i högre grad än medeleuropén. De intervjuade är mer stolta över att vara svenska än över att vara européer, men deras grad av stolthet är i båda fallen över EU-snittet. De är också mer fästa vid Europa än EU-snittet.. Kunskaper om Europeiska unionen När svenskarna ombeds sätta betyg på sina kunskaper om EU på en skala från till tio blir snittbetyget,9, ett av de högsta i Europa. Medeltalet inom EU5 är,. Svenskarnas självförtroende har en viss grund i verkligheten. I en kunskapstest ligger de svenska intervjupersonernas svar på eller över Europasnittet i de flesta frågor. Men det finns en del kunskapsluckor hos svenskarna. Några månader efter valet till Europaparlamentet vet visserligen varannan svensk att det är medborgarna som väljer parlamentets ledamöter. Men hela fyra av tio säger att detta påstående är falskt, och en av tio vet inte. Bara Estland och Lettland, två nya medlemsländer, har ett lägre resultat än Sverige. Många svenskar tror också att valet hölls 00 och inte 00. Däremot vet över en tredjedel av svenskarna att den största utgiften för EU är jordbruket, jämfört med 6% av EU5. Å andra sidan tror % av svenskarna och 0% inom EU5 att den största summan går till administration och personal, vilket inte stämmer. I likhet med övriga Europa är de traditionella nyhetsmedierna (TV, tidningar och radio) de källor som svenskarna använder i första hand för att söka information om EU. I den här frågan sätter - -

4 svenskarna samtliga informationskällor högre än EU-snittet, vilket tyder på att deras intresse för information om EU är högre än i allmänhet i Europa. De tillfrågade i Sverige är relativt nöjda med medias EU-rapportering. Hälften av svenskarna tycker att det är lagom mycket EU i nyheterna, något högre än EU-snittet. Av dem som inte är nöjda tycker flera att svenska medier talar för lite än för mycket om EU. Varannan svensk tycker att medierna presenterar EU på ett objektivt sätt, även det något högre än inom EU5. Fler tycker att medierna är för positiva än för negativa. De flesta svenskar (98%) har hört talas om Europaparlamentet, medan Europeiska kommissionen är mindre välkänd (88%). Både Europeiska unionens domstol och Ministerrådet är mer kända i Sverige än Kommissionen. Dessa fyra institutioner är mer kända i Sverige än i EU5. Europaparlamentet är den instution som flest svenskar anser spelar en viktig roll inom EU, medan EU-domstolen är den institution som flest svenskar litar på.. Svenska åsikter om Europeiska unionen Svenskarnas stöd för EU-medlemskapet är starkare än det varit i någon Eurobarometer sedan Sveriges inträde i EU 995. Men det är fortfarande en låg andel av svenskarna som anser att medlemskapet är bra (Sverige 8%, EU5 56%). Fem länder har lägre andel som anser att medlemskapet är bra, medan Sverige har den största andelen som anser att medlemskapet är dåligt. Medan varannan tillfrågad inom EU anser att deras länder har tjänat på EU-medlemskap håller bara var tredje svensk med. Detta är den lägsta andelen i något EU-land. Men de som anser att landet tjänat på medlemskap har ökat med 9 procentenheter sedan våren 00, och är nu fler än någonsin. Svenskarnas bild av EU blir mer positiv. Sedan förra Eurobarometern har andelen som säger att de har en positiv EU-bild ökat med 9 procentenheter till 9%. Men det är fortfarande en lägre andel än i alla utom fyra EU-länder. Andelen som har en negativ bild av EU minskade med procentenheter till %, vilket är det högsta i EU, på samma nivå som Storbritannien. Svenska män är mer nöjda med EU-medlemskapet och har en mer positiv bild av EU än vad kvinnorna har. De som har högre utbildning, placerar sig själva till höger på en politisk skala och som bor i större städer har en mer positiv inställning till EU än de som slutade skolan vid en låg ålder, som står till vänster politiskt och som bor i små och medelstora städer eller på landsbygden. Åldersgruppen upp till 0 är mest positiv, och de mellan 0 och 5 mest negativa. Svenskarna håller med sina europeiska grannar om hur stor roll de tror att EU kommer att spela i deras liv om fem år. Närmare hälften tror att EU:s roll kommer att öka. Men medan de flesta européer också skulle vilja att EU spelar en större roll är svenskarna mer avvaktande. Den roll de skulle önska är mindre än den roll de tror att EU verkligen kommer att spela.. Europeiska unionen i världen Sverige har den största andelen tillfrågade som är emot en gemensam utrikespolitik för EUländerna, och emot en gemensam försvars- och säkerhetspolitik. Även om varannan svensk stöder en gemensam politik för dessa områden är det färre än i de flesta andra länder. Svenskarna visar också lägre stöd för andra aspekter av ett närmare samarbete mellan EUstaterna i utrikes- och försvarspolitiska frågor. Till exempel vill 67% av EU-invånarna att EU ska ha en egen utrikesminister, men bara % av svenskarna är för detta. De är också mindre intresserade av en gemensam flykting- och invandringspolitik och av att EU ska ha en egen plats i FN:s säkerhetsråd. Däremot är deras stöd för att EU arbetar för mänskliga rättigheter större än genomsnittet i Europa. Europeiska unionen får högre betyg än USA när européerna ska ange om EU och USA spelar en positiv eller negativ roll när det gäller ett antal globala frågor. Svenskarna är i allmänhet mindre positiva än EU5 när det gäller EU:s roll. I två fall ser de mer positivt på USA:s inflytande än på EU:s; när det gäller kampen mot terrorismen och för världsekonomins tillväxt. Men de ser betydligt mer negativt på USA:s roll för miljön än vad de flesta andra EU-invånare gör. - -

5 5. Europeiska unionens framtid Utvecklingen mot en fördjupad europeisk politisk union stöds av sex av tio tillfrågade EUmedborgare, men bara fyra av tio svenskar. Sverige, Finland och Storbritannien visar lägst stöd för en politisk union. Stödet har ökat något sedan våren 00 inom både Sverige och EU5. De intervjuade fick ange hur de ser den nuvarande takten i bygget av Europa på en skala från till 7, och vilken takt de skulle vilja ha. De flesta skulle vilja att integrationen ökar takten, medan svenskarna varken vill att takten ska öka eller minska. Åtta av tio svenskar är oroliga för att bygget av Europa ska leda till att Sverige förlorar arbetstillfällen. På andra plats kommer oron för ökad narkotikahandel och internationell organiserad brottslighet. Jämfört med EU-snittet är svenskarna mindre oroliga för att förlora sociala förmåner, för en ekonomisk kris eller för förlusten av nationell identitet, kultur eller språk. Hälften av svenskarna stöder en författning för EU, medan en av fyra är emot, vilket placerar landet bland dem som är mest avvaktande till konstitutionen. Det senaste halvåret har både de som är för och de som är emot minskat något i Sverige, med en ökning av dem som avstår från att svara. Svenskarna visar också mindre stöd för en fortsatt utvidgning av EU än vad EU-snittet gör. Stödet för utvidgning är störst inom de tio nya EU-länderna. Svenska män är mer positiva än kvinnorna till konstitutionen, utvidgningen och utvecklingen mot en politisk union. Även här är de mest positiva personer med högre utbildning, högersympatier boende i större städer. De yngre är mer positiva än de äldre, men de över 55 är den grupp som visar störst stöd för en författning för EU. De svenska respondenterna pekar ut fyra uppgifter som de tycker att EU borde prioritera: att bekämpa fattigdom och social utslagning, att bekämpa organiserad brottslighet och narkotikahandel, att skydda miljön och att bevara fred och säkerhet. Svenskarna rankar miljön högre än de flesta EU-medborgare. - -

6 INLEDNING Bakgrund Eurobarometern är en återkommande opinionsundersökning inom Europeiska unionen. Eurobarometern producerar flera typer av rapporter, däribland standard-eurobarometern, som funnits sedan 97. Sverige deltar sedan våren 995. Standardrapporten publiceras två gånger om året. Den bygger på personliga intervjuer som genomförs vid två till fem tillfällen per år. Undersökningen visar på opinionsläget i Europa när det gäller den gemensamma europeiska politiken, och även synen på nationella frågor. Vissa frågor återkommer vid varje intervjutillfälle, vilket gör det möjligt att följa utvecklingen över tid, medan andra teman är nya. Så genomförs Eurobarometern Eurobarometern utförs på uppdrag och under ledning av Europeiska kommissionens generaldirektorat för press och kommunikation (GD Press). Den här svenska rapporten är skriven för Europeiska kommissionens representation i Sverige. Den bygger på uppgifter från höstundersökningen 00, Eurobarometer 6. Undersökningen genomfördes för första gången av TNS Opinion & Social, ett samarbete mellan TNS och EOS Gallup Europe. I Sverige gjordes intervjuerna av TNS Gallup. Rapporten fokuserar på den svenska delen av materialet och de frågor som är intressanta för Sverige. Undersökningsmetod Underlaget till Eurobarometern samlas in genom personliga intervjuer med EU-medborgare över 5 år som valts ut för att representera alla regioner, och kommer från både landsbygd, mellanstora städer och storstäder. Utöver frågor som visar opinionen kring nationella och europeiska teman, får de tillfrågade uppge bland annat yrke, inkomst, civilstånd och politisk hemhörighet på en höger-vänsterskala. Därmed kan materialet brytas ner enligt ett antal sociodemografiska variabler. Närmare förklaring till undersökningens metod återfinns i bilaga I, Technical Specifications. Intervjuperiod Intervjuerna för Eurobarometer 6 gjordes mellan den oktober och den 8 november 00. I Sverige avslutades undersökningsperioden den november. År 00 har varit ett händelserikt år inom europeisk politik. Under intervjuperioden skrev EU:s stats- och regeringschefer under konstitutionsfördraget vid en ceremoni i Rom 9 oktober. Den november presenterade Europeiska kommissionens nye ordförande José Manuel Barroso sin slutgiltiga lista över kommissionärer, där den svenska kommissionären Margot Wallström ingår som vice ordförande, med ansvar för kommunikationsstrategi och kontakter mellan institutionerna. Andra stora EU-händelser under året var utvidgningen av EU med tio nya medlemsländer maj, och valet till Europaparlamentet, som genomfördes juni i Sverige. Undersökningsunderlag Eurobarometer 6 täcker 0 territorier: de 5 medlemsstaterna, de fyra ansökarländerna (Bulgarien, Rumänien, Kroatien och Turkiet) samt norra Cypern. Totalt intervjuades personer. Av dem finns 79 i de 5 EU-länderna och 5 i de övriga länderna. I Sverige intervjuades 000 personer ur en population på personer över 5 år. Av dessa var 9 procent män och 5 procent kvinnor. I hela EU-gruppen var 8 procent män och 5 procent kvinnor. I det svenska intervjuunderlaget finns 06 personer i Stockholm, 68 i Östra Mellansverige, 89 i Småland med öarna, 6 i Sydsverige, 99 i Västsverige, 96 i Norra Mellansverige, 9 i Mellersta Norrland och 57 i Övre Norrland. - -

7 Terminologi och siffror Genomgående i rapporten jämförs den svenska intervjugruppen (Sverige) med medeltalet för de 5 EU-länderna inklusive Sverige (EU5). Vid jämförelser med tidigare Eurobarometrar jämförs det nya EU (EU5) med EU före utvidgningen (EU5). Nya avrundningsmetoder infördes i årets rapport, vilket kan förklara eventuella skillnader i presentationen av tidigare resultat. Rapportens struktur Det första kapitlet utgår från tillståndet i Sverige: de nationella frågor som svenskarna prioriterar högst, deras tilltro till svenska och internationella institutioner, och deras syn på nationell respektive europeisk identitet. Det andra kapitlet beskriver kunskapsnivån när det gäller EU-frågor och europeiska institutioner, och vilka källor svenskarna går till för att få information om EU. Efter analysen av synen på nationell politik och kunskapsläget går det tredje kapitlet vidare och granskar attityderna till EU i allmänhet, och vilken bild svenskarna har av EU. I kapitel fyra vidgas perspektivet till det globala: Europa och världen. Det femte kapitlet handlar om bygget av Europa och den europeiska integrationen. Slutligen följer en avslutande diskussion. Efter rapporten följer bilagor: de tekniska specifikationerna för undersökningen och det svenska enkätformuläret. Förkortningar EU5 EU-länderna efter utvidgningen 00 EU5 EU-länderna före utvidgningen AT BE CY CZ DE DK EE EL ES FI FR HU IE IT Österrike Belgien Cypern Tjeckien Tyskland Danmark Estland Grekland Spanien Finland Frankrike Ungern Irland Italien LT LU LV MT NL PL PT SE SI SK UK BG CY(n) HR RO TR Litauen Luxemburg Lettland Malta Nederländerna Polen Portugal Sverige Slovenien Slovakien Storbritannien Bulgarien Norra Cypern Kroatien Rumänien Turkiet - 5 -

8 Nationell politik och nationell identitet. De viktigaste frågorna för svenskarna - Arbetslösheten har blivit viktigaste frågan för svenskarna, men sjukvården är fortfarande högt prioriterad - Arbetslösheten är den viktigaste frågan för den egna nationen för både svenskar (%) och de övriga EU-ländernas invånare (6%). Sedan våren 00 (EB6) har arbetslösheten ökat i betydelse för svenskarna med 5 procentenheter (från 9%, andra viktigaste frågan). Därefter prioriterar svenskarna hälso- och sjukvårdssystemet (%), vilket är en mindre viktig fråga inom EU5 (6%). Svenskarna prioriterar fortfarande hälso- och sjukvård avsevärt högre än EU-genomsnittet, men frågan har sjunkit från första plats under våren (- procentenheter, från %). En av tre svenskar (5%) tycker att kampen mot brottslighet är en viktig fråga för landet, något bara var fjärde EU-medborgare (%) håller med om. Inom EU5 är inflationen en av de viktigaste frågorna (6%, samma nivå som sjukvården och terrorismen). Men i Sverige tycker bara procent av de tillfrågade att inflationen är ett prioriterat problem. Jämfört med övriga EU-medborgare prioriterar svenskarna brottslighet, sjukvård, skatter, skolväsende och miljöskydd högre. Svenskarna sätter arbetslösheten, den ekonomiska situationen, inflationen, terrorismen, invandringen, pensionerna och boendefrågor lägre än inom EU5. Vilka tycker du är de två viktigaste frågorna för (vårt land) för tillfället? EU5 SE Arbetslöshet Den ekonomiska situationen Bekämpa brottslighet Ökande priser/inflation Hälso- och sjukvårdssystemet Terrorism Invandring Pensioner Skatter Skolväsendet Boende Skydda miljön Kollektivtrafik Försvar/utrikespolitik Annat /inget svar 6% % 6% 6% 6% % 7% % % 7% 8% 6% % % % % % % % % % % % % 0% 7% 5% % 6% % 5% % Q. Vilka tycker du är de två viktigaste frågorna för Sverige för tillfället? - 6 -

9 - Var fjärde svensk tycker att EU spelar en positiv roll i kampen mot arbetslösheten - Över sex av tio svenskar (6%) anser att EU har en positiv roll när det gäller att bekämpa terrorismen. Det är en högre siffra än EU-snittet (57%). För de flesta övriga frågor av nationellt intresse svarar svenskarna i högre grad än övriga EU-medborgare att EU:s roll är negativ, eller varken positiv eller negativ. Undantagen är kampen mot terrorismen, inflationen och skatterna. När det gäller arbetslösheten, den nationella fråga som svenskarna tycker är viktigast enligt svaren på fråga Q, anser procent av svenskarna att EU har en positiv roll, ungefär samma nivå som i EU5. Svenskarnas näst viktigaste fråga är hälso- och sjukvårdssystemet, och här anser procent att EU:s roll är positiv (% inom EU5), medan 7 procent av svenskarna tycker att EU:s roll är negativ. EU:s roll för kampen mot brottsligheten, svenskarnas tredje viktigaste fråga, ses som positiv av procent av svenskarna (% inom EU5). Europeiska unionens roll för frågor i landet EU5 En positiv roll En negativ roll Varken positiv eller negativ Bekämpa terrorism Utrikespolitik Försvarspolitik Skydda miljön Bekämpa brottslighet Den ekonomiska situationen Skolväsendet Invandring Kollektivtrafik Bekämpa arbetslöshet Hälso- och sjukvårdssystemet Ökande priser/inflation Skatter Boende Pensioner 57% 6% 0% 5% % % 5% % 5% 5% 7% % % 5% % 9% % % % % 7% 9% 8% % 8% 6% 6% 5% 7% 0% % 8% 9% % 9% % 7% % % 6% % 7% 5% % % 7% % 9% 8% 7% 8% 9% 9% % 7% 9% 8% 0% % % 0% 00% Europeiska unionens roll för frågor i landet Sverige En positiv roll En negativ roll Varken positiv eller negativ Bekämpa terrorism Utrikespolitik Försvarspolitik Skydda miljön Bekämpa brottslighet Den ekonomiska situationen Skolväsendet Invandring Kollektivtrafik Bekämpa arbetslöshet Hälso- och sjukvårdssystemet Ökande priser/inflation Skatter Boende Pensioner 6% 8% 5% 5% % 6% % 0% 8% 8% 5% % % 8% 0% 7% % 6% 7% 6% % 8% % 9% 8% 6% % 5% 0% 65% 7% % 0% 60% 9% 8% % % % 6% % % 7% 6% % 7% % % 6% 5% 7% % % % 7% % % % % 8% 0% 00% Q. Tycker du för var och en av följande frågor i Sverige att Europeiska unionen spelar en positiv roll, negativ roll eller varken positiv eller negativ roll? - 7 -

10 . Förtroende för institutionerna - Svenskarna litar mest på radion och FN, minst på religiösa institutioner och de politiska partierna - Radion, FN och polisen fortsätter att vara de institutioner som åtnjuter störst förtroende hos svenskarna. Inom EU-länderna är förtroendet högst för försvaret (69% svarar benägen att lita på ). I Sverige kommer försvaret först på sjätte plats (58%). Förtroendet för EU har ökat sedan våren 00 inom både EU5 (från % till 50%) och i Sverige (från 9% till %). Svenskarna är dock tillsammans med invånarna i Finland och Storbritannien de EU-medborgare som har lägst förtroende för EU. Svenskarna är även de som har minst förtroende för religiösa institutioner och välgörenhetsinstitutioner, även om varannan svensk litar på välgörenhetsinstitutioner. Tilltro till institutionerna Litar Litar inte Radio 76% 0% % FN 7% 7% 9% Polisen 69% % 7% TV 6% % 7% Rättsväsendet 58% 5% 7% Försvaret 58% 0% % EU5 Sverige Riksdagen Välgörenhets- och frivilligorganisationer Regeringen Tidningar Facken EU Stora företag De politiska partierna Religiösa institutioner Försvaret Välgörenhets- och frivilligorganisationer Polisen Radio FN EU TV Religiösa institutioner 56% 9% % 8% 8% % 8% % 8% 69% 66% 6% 6% 5% 50% 50% 6% 7% 8% 5% 56% 5% 5% 6% 67% 7% % 5% % % % 6% 5% % 8% % 8% 6% % % % 9% % 9% 8% 5% 7% % % 5% 0% Rättsväsendet 5% 9% 7% Tidningar % 5% 6% Facken 9% 7% % Riksdagen 8% 55% 8% Regeringen % 60% 6% Stora företag % 58% % De politiska partierna 7% 77% 6% 0% 00% Q0. Jag skulle vilja ställa en fråga om hur mycket du litar på vissa institutioner. Vill du för var och en av följande institutioner säga om du är benägen att lita på den eller inte

11 . Demokratin får betyg - Tre av fyra svenskar är nöjda med Sveriges demokrati, mindre nöjda med EU:s demokratiska system - Tre av fyra svenskar är nöjda (76% svarar mycket nöjd eller ganska nöjd ) med hur demokratin fungerar i Sverige. Det innebär att svenskarna ger sitt demokratiska system högre betyg än vad EU-snittet gör (57%). Svenskarna hör till de länder som är minst nöjda med demokratin inom EU 5 (% nöjda). Det är dock en ökning jämfört med EB6, våren 00 (9% nöjda). Inom EU har betyget på EU:s demokrati stigit från % till 8%. Demokratin i (VÅRT LAND) Nöjd Missnöjd Demokratin i EU Nöjd Missnöjd EU5 Sverige EB6 Ändring EB6 Ändring 57% 0% % 8% 5% 7% % % % % % % Qa. Är du i stort mycket nöjd, ganska nöjd, ganska missnöjd eller mycket missnöjd med hur demokratin fungerar i Sverige? 5 Qb. Och när det gäller demokratin i Europeiska unionen? - 9 -

12 . Nationell och europeisk identitet - Svenskarnas koppling till nationell identitet över genomsnittet - Svenskarnas identifiering med sin nation är något starkare än EU-snittets. Men hur svenskarnas svar skiljer sig från EU5 beror något på hur frågan ställs. I frågan om nationell och europeisk identitet delades intervjugruppen upp och fick två listor med olika svarsalternativ 6. Svarskort Nationalitet och Enbart Europé och Enbart A europé nationalitet nationalitet europé EU5 7% (+) % (+ /-0) 7% (+) % (-) % (-) Sverige 5% (+8) 8% (-9) % (+) % (+) % (+ /-0) (förändring jämfört med EB6 i parentes) Svarskort B I första hand nationalitet, därefter europé Enbart nationalitet Lika mycket nationalitet som europé (spontant) I första hand europé, därefter nationalitet Enbart europé EU5 8% (-) 7% (-5) 7% (ej i EB6) % (ej i EB6) % (-) % (-) Sverige 8% (+6) % (-) 5% (ej i EB6) % (ej i EB6) % (+/-0) % (-) (förändring jämfört med EB6 i parentes) I gruppen som besvarade svarskort A med fyra alternativ känner sig varannan svensk (8%), som enbart svensk, medan något färre (5%) känner sig som svensk och europé. Inom EU5 är det fler som identifierar sig med både Europa och nationen än med enbart nationen. När det gäller de som besvarade svarskort B identifierar sig varannan (8%) inom både Sverige och EU5 med i första hand sin nationalitet, därefter som europé, medan något större andel svenskar än övriga identiferar sig enbart med nationen. Vårbarometern 00 (EB6) var den första som införde delade svarsgrupper. Sedan dess har svenskarnas koppling till den nationella identiteten försvagats och identifieringen med Europa ökat. - Svenskarna mer stolta över att vara européer än genomsnittet i EU, men mer stolta över sin nationalitet än över att vara européer - Över nio av tio svenskar (9%) är mycket eller ganska stolta över att vara svenskar, medan 7% säger sig vara inte särskilt eller inte alls stolta 7. Svenskarnas nationalstolthet är något över EUsnittets (86% stolta, % inte stolta). Svenskarna är också något mer stolta över att vara européer 8 (7% stolta, % inte stolta), jämfört med EU-snittet (68% stolta, 6 % inte stolta). Sedan EB60 (hösten 00) har stoltheten över att vara europé vuxit med 7 procentenheter (från 6%) inom EU. I övrigt är förändringarna små. 6 QA. Inom den närmaste framtiden, betraktar du dig som? Enbart svensk, Svensk och europé, Europé och svensk, Enbart europé,. QB. Inom den närmaste framtiden, betraktar du dig som? Enbart svensk, I första hand svensk, därefter europé, I första hand europé, därefter svensk, Enbart europé, Lika mycket svensk som europé (spontant),. 7 Q5. Skulle du säga att du är mycket stolt, ganska stolt, inte särskilt stolt eller inte alls stolt över att vara (nationalitet enligt fråga )? 8 Q6. Och skulle du säga att du är mycket stolt, ganska stolt, inte särskilt stolt eller inte alls stolt över att vara europé? - 0 -

13 - Svenskarna mer fästa vid Europa än medeleuropén - Tre av fyra svenskar (76%) säger sig vara fästa vid Europa, jämfört med 67 procent av EUmedborgarna 9. Men i likhet med övriga tillfrågade är svenskarna mer fästa vid sitt land, sin region och sin stad eller by än vid Europa. Sedan hösten 00 har andelen européer som är fästa vid Europa ökat från 58 till 67 procent (+9 procentenheter), medan den svenska ökningen är procentenheter (från 7%). Känsla för hembygden - EU5 och Sverige Fäst Inte fäst 9% 88% 87% 9% 87% 85% 67% % 8% % % 6% % 5% % % % 0% 76% % % (VÅRT LAND) Din region Din hemstad/by Europa Sverige Din region Din hemstad/by Europa EU5 Sverige 9 Q7. Människor kan vara olika fästa vid sin hemstad/by, sin del av landet, sitt land eller Europa. Hur fäst är du vid...? - -

14 Kunskaper om Europeiska unionen. Kunskapsläget - Svenskarna bedömer sina EU-kunskaper över genomsnittet - Svenskarnas EU-kunskaper står sig gott i en internationell jämförelse. De tillfrågade tycker själva att de är välinformerade om EU och dess politik, och kunskapstester visar att svenskarnas EUkunnande är över genomsnittet. När intervjupersonerna ombeds sätta betyg på de egna kunskaperna om EU på en tiogradig skala 0 hamnar svenskarna över EU-snittet, på samma nivå som danskar och luxemburgare (,9 i medelpoäng jämfört med, för EU5). Hur mycket tycker du att du vet om Europeiska unionen, dess politik och dess institutioner? Skala från "vet ingenting alls" till 0, "vet en hel del". Medelvärde. EU5, 5,05,0,9,9,9,8,7,7,6,6,6,6,5,5,,,,,,,,,0,9,8 NL AT DE LU SE MT DK CY IE CZ SK SI BE FI EL PT EE LV PL LT FR IT HU ES UK,7,6,5,,5 CY(n) RO BG HR TR - Svenskarna har över genomsnittligt resultat på flera kunskapsfrågor, men hälften av svenskarna vet inte att medborgarna väljer EU-parlamentariker - När det gäller direkta kunskapsfrågor om EU är svenskarnas kunskaper också över eller lika med genomsnittet på flera frågor, men inte alla. Q0. För vart och ett av följande påståenden om Europeiska EU5 Sverige unionen vill jag att du talar om för mig om du tror att det är Sant Falskt Vet Sant Falskt Vet sant eller falskt. ej ej Europeiska unionen består av medlemsstater (falskt) 7% 58% 5% % 66% % Medlemmarna i Europaparlamentet väljs direkt av EU:s medborgare 58% % 8% 5% 8% % (sant) Europeiska kommissionens president väljs direkt av EU:s medborgare 9% 59% % % 77% % (falskt) Europeiska unionen har en egen hymn (sant) 6% % 0% 5% 6% 9% Varje år uppmärksammas Europadagen gemensamt av alla EU:s % 5% 5% % 8% % medlemsstater (sant) Det senaste Europaparlamentsvalet ägde rum i juni 00 (falskt) % 6% % % % 5% Närmare sju av tio svenskar (66%) vet att EU numera har fler än tolv medlemsstater, och fler än tre fjärdedelar (77%) vet att EU-kommissionens ordförande inte väljs direkt av EUmedborgarna. 0 Q. Om vi använder den här skalan, hur mycket tycker du att du vet om Europeiska unionen, dess politik och dess institutioner? Q0. För vart och ett av följande påståenden om Europeiska unionen vill jag att du talar om för mig om du tror att det är sant eller falskt. - -

15 Några månader efter valet till Europarlamentet i juni 00 säger bara fyra av tio svenskar (%) att påståendet att valet ägde rum 00 är falskt. De klarar ändå frågan bättre än EU-snittet (6% valde rätt svar). Än mer anmärkningsvärt är kanske svenskarnas dåliga kunskaper om vem som väljer EUparlamentet. Även om hälften av svenskarna (5%) vet att EU-medborgarna väljer Europarlamentet i direktval så säger 8 procent att det påståendet är falskt, och procent svarar vet ej. Bara Estland och Lettland, två nya medlemstater, har sämre resultat än svenskarna på frågan. Inom EU5 ger 58 procent korrekt svar på frågan. Att EU har en egen hymn känner drygt var tredje EU-medborgare till. Här är svenskarna i nivå med EU5. Fyra av tio (% i både Sverige och EU5) vet att EU:s medlemsstater årligen uppmärksammar Europadagen. - EU-flaggan välkänd i Sverige, men mindre positiv symbol för svenskarna - EU:s blåa flagga med stjärnor är en välkänd symbol i Sverige. Nästan alla svenskar (99%) har sett flaggan tidigare, och nästan lika många (97%) känner till vad den representerar. Inom EU5 har 9% sett flaggan, och 9% vet vad den står för. Däremot är svenskarna mindre positivt inställda till flaggan än andra européer. Hälften av de tillfrågade i EU-länderna (50%) identifierar sig med flaggan, vilket bara 9 procent gör i Sverige, Nederländerna och Lettland. Ungefär lika stor andel svenskar (0%) vill se EU-flaggan på alla offentliga byggnader i Sverige, något som 55% av européerna vill se. Sverige har också färre som tycker att flaggan är en bra symbol för Europa, och att den representerar något bra. Syn på EU-flaggan. % JA EU5 SE Denna flagga är en bra symbol för Europa 8% 78% Denna flagga representerar något bra 69% 57% Jag identifierar mig med denna flagga 50% 9% Denna flagga borde synas på alla offentliga byggnader i (VÅRT LAND), bredvid nationens flagga 55% 0% Q8a. Har du någon gång sett denna symbol? (Visa den europeiska flaggan) Q8b. Kan du tala om för mig vad den betyder? Q9. Detta är den europeiska flaggan. Jag har en lista med påståenden om den och jag vill veta om du instämmer med respektive påstående eller inte, oavsett utsträckning. - -

16 - Jordbruk och administration EU:s största utgifter, tror svenskarna - Stöd till Europas jordbruksnäring är EU:s största utgiftspost, drygt 0 procent av budgeten 5. Det är också vad över var tredje svensk (6%) tror 6. Här skiljer sig svenskarna från övriga EUmedborgare, där bara 6 procent tror att jordbruket är den största utgiften. EU:s administration står för cirka 5 procent av budgeten, alltså en mindre del. Men många svenskar (%) tror att administration, personal och byggnader är EU:s största budgetpost. Den här åsikten delas även av många européer (0%). Medan procent av EU5 tror att den tyngsta utgiften är utrikespolitik och bistånd till länder utanför EU tror bara procent av svenskarna det samma. Åsikten att personal och administration är EU:s största utgift är vanligare bland kvinnor (5% av de svenska kvinnorna svarar att detta är den största utgiften) än bland män (%). Förhållandet är det omvända när det gäller jordbruket, ett svar som 9 procent av männen och procent av kvinnorna väljer. Bland dem som tror att administration är den största utgiften finns en liten övervikt bland åldersgruppen 5- år jämfört med de äldre, bland dem som politiskt står till vänster och mitten, jämfört med högerväljarna, bland personer som bor på landet eller i mindre städer jämfört med dem från storstäder samt för dem som har en negativ bild av EU. Område där Europeiska unionen använder den största delen av sin budget - EU5 Administrations- och personalkostnader, byggnader Jordbruk Utrikespolitik och bistånd till länder utanför EU Sysselsättning och sociala angelägenheter Regionalt stöd Vetenskaplig forskning Annat % 5% 8% 7% 0% Område där Europeiska unionen använder den största delen av sin budget - Sverige Administrations- och personalkostnader, byggnader Jordbruk Utrikespolitik och bistånd till länder utanför EU Sysselsättning och sociala angelägenheter Regionalt stöd Vetenskaplig forskning Annat 6% % % 0% % % % 8% % 6% 6% 5 Källa: Europeiska unionen och dess budget: Vart går dina pengar? Serien Europa på väg. Generaldirektoratet för utbildning och kultur, Q8. Vilket av följande tror du att EU:s budget används mest till? - -

17 . Källor för EU-information - Nyhetsmedier viktigast som källa till EU-information. Svenskarna lyssnar till släkt och vänner i EU-frågor. - Svenskarna är mer benägna än EU-snittet att använda en rad informationskällor för att få information om EU och dess politik 7. Traditionella nyhetsmedia som tv, tidningar och dagstidningar fortsätter att vara de viktigaste källorna för EU-information. Svenskarna är de EU-medborgare som ger högst siffror för diskussioner med släkt och vänner, dagstidningar samt böcker, broschyrer och informationshäften. Internet som källa för EUinformation är mest använt i Nederländerna (%) och därefter i Sverige. Källor för att få information om Europeiska unionen, dess politik och institutioner. EU5 och Sverige EU5 Sverige TV Tidningar Radio Diskussioner med släktingar, vänner, kolleger Andra tidningar, tidskrifter Internet Böcker, broschyrer, informationshäften Möten (Söker aldrig sådan information/inte intresserad) (Annat) % 8% 8% 6% % % % 0% % % 6% % 6% 9% % 5% % 7% % 7% 7% 78% 0% 00% - Tv, dagspress och radio är de mest eftersökta källorna för EU-information - De traditionella nyhetsmedierna är också de källor för information om EU 8 som de flesta föredrar i både Sverige och övriga EU-länder. TV är mest populärt (Sverige 57%, EU5 58%) följt av dagstidningar (Sverige 5%, EU5 6%) och radio (Sverige 0%, EU5 8%). Detta gäller i både Sverige och resten av EU. Jämfört med EU-snittet visar svenskarna större intresse för bland annat dagstidningar, radio, Internet och en kortfattad informationsbroschyr (Sverige %, EU5 6%). 7 Q. Vilka av följande källor använder du dig av när du söker efter information om Europeiska unionen,dess handlingsprogram, dess institutioner etc. Använder du någon annan källa? 8 Q. Hur skulle du i allmänhet föredra att få information om Europeiska unionen? Något annat sätt? - 5 -

18 - Varannan svensk nöjd med mängden EU-information i media, lika många tycker att medierna är objektiva - Hälften av svenskarna (5%) tycker att de svenska medierna talar lagom mycket om EU 9. Det är en högre andel än EU-snittet (6%). Av dem som inte är nöjda tycker avsevärt fler svenskar (8%) att de får för lite EU-information än för mycket (5%). Även inom EU5 vill 8% läsa och höra mer om EU, medan % vill ha mindre EU-nyheter. Sedan vårmätningen 00 (EB6) har andelen svenskar som är nöjda med mängden EU-nyheter minskat (-6) medan de som får för lite EU-fakta ökat (+). Lagom mängd EU-information? Lagom mycket För lite För mycket EU5 6% 8% % 5% Sverige 5% 8% 5% % De svenska mediernas EU-rapportering är objektiv, anser hälften av svenskarna (5%) 0. Var femte (0%) tycker att rapporteringen är för positiv, medan 6 procent tycker att medierna är för negativa. Inom EU5 är procent nöjda, 8 procent tycker att deras nationella medier är för positiva och procent att de är för negativa. Under 00 ökade de svenskar som tycker att medierna är objektiva något (från 9%, +), medan svarsandelen för positivt minskade (från 6%, -6). De som svarade för negativt ökade från 5 till 6 procent. Objektiva medier? Objektivt För positivt För negativt EU5 % 8% % % Sverige 5% 0% 6% % 9 Q5. Tycker du generellt sett att svenska medier talar för mycket, lagom mycket eller för lite om Europeiska unionen? 0 Q6. Och tycker du att svenska medier framställer Europeiska unionen på ett sätt som är för positivt, objektivt eller negativt? - 6 -

19 . Kunskapen om, och tilltron till, de europeiska institutionerna - Europaparlamentet mest känt av de europeiska institutionerna - De flesta svenskar (98%) känner till Europaparlamentet, följt av Europeiska unionens domstol, EU:s ministerråd och Europeiska kommissionen. Parlamentet, EU:s ministerråd och Europeiska unionens domstol är mest välkända i Sverige av alla EU-länder. Sverige är även över EU-snittet när det gäller kunskap om kommissionen och centralbanken. Kännedomen om Europeiska centralbanken ökade under 00 och låg kvar på en hög nivå våren 00. Men nu säger sig färre känna till Centralbanken (från 9% i EB6, -5). För övriga institutioner märks mindre skillnader. Kunskapen om Europeiska kommissionen är fortsatt 88%, samma nivå som våren 00. Hösten 999 kände 9 procent av svenskarna till Europeiska kommissionen, en siffra som Sverige inte nått upp till under den senaste femårsperioden. Har du hört talas om...? Ja Nej EU5 SE EU5 SE EU5 SE Europaparlamentet 9% 98% 7% % % 0% Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) 75% 9% % 6% % % EU:s ministerråd 66% 9% % 8% % % Europeiska kommissionen 8% 88% 6% % % % Europeiska centralbanken 7% 86% 7% % % % EU:s ekonomiska och sociala kommitté 7% 7% 59% 68% % 5% Europeiska revisionsrätten 7% 6% 50% 70% % % Europeiska ombudsmannen 7% % 60% 7% % % EU:s regionkommitté 8% 0% 69% 76% % % - Europaparlamentet har viktig roll i EU, säger nio av tio svenskar - Europaparlamentet är den institution som flest svenskar (88%) tror spelar en viktig roll inom EU, följt av EU-domstolen (85%) och ministerrådet (80%). Även i öviga EU-länder bedöms parlamentets roll som störst (8%), men EU5 sätter kommissionen på andra plats (75%) och domstolen som trea (7%). Tror du att följande europeiska organ Ja Nej spelar en viktig roll i EU? EU5 SE EU5 SE EU5 SE Europaparlamentet 8% 88% 8% 7% 0% 5% Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) 7% 85% 0% 7% 8% 8% EU:s ministerråd 6% 80% % 8% % % Europeiska kommissionen 75% 79% 9% 6% 6% 5% Europeiska centralbanken 70% 78% 9% 8% 0% % Europeiska revisionsrätten 5% % % 5% % 5% EU:s ekonomiska och sociala kommitté 6% % 5% 5% 9% 5% Europeiska ombudsmannen % % 8% % 0% 55% EU:s regionkommitté 8% % 8% 9% % 60% Q7. Har du hört talas om...? Q8. Och för vart och ett av följande europeiska organ, tror du att de spelar en viktig roll inom EU eller inte? - 7 -

20 - Svenskarna har störst förtroende för Europeiska unionens domstol - Europeiska unionens domstol är det EU-organ som flest svenskar litar på (70%), följt av Europaparlamentet (55%) och Europeiska centralbanken (5%). EU-länderna i stort litar mest på Europaparlamentet och EU-domstolen (57%), följt av Europeiska kommissionen (5%). Svenskarna har högre förtroende än EU-snittet för ministerrådet, domstolen och centralbanken, och jämförelsevis lägre förtroende för övriga organ. De flesta av EU-ländernas invånare har större förtroende för Europaparlamentet än för Europeiska kommissionen. Inom EU5 säger sig 57 procent lita på kommissionen, och 5 procent på parlamentet. Sverige visar samma mönster, 55 procent litar på parlamentet och 7 procent på kommissionen. Sverige hör till de länder där de båda institutionerna får lägst siffror, tillsammans med Storbritannien, Lettland, Polen, Tyskland och Österrike. Litar du på följande europeiska organ? Ja Nej EU5 SE EU5 SE EU5 SE Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) 57% 70% % 6% % % Europaparlamentet 57% 55% 6% % 6% % Europeiska centralbanken 50% 5% 5% % 6% % Europeiska kommissionen 5% 7% 7% % % % EU:s ministerråd 5% 6% 9% 5% 6% 9% Europeiska revisionsrätten 9% % % 0% 7% 56% Europeiska ombudsmannen 5% 9% % % % 57% EU:s ekonomiska och sociala kommitté % 8% 5% % % 59% EU:s regionkommitté 0% % % % 6% 6% Q9. Och för vart och ett av dessa organ vill jag att du säger om du är benägen att lita på det eller inte? - 8 -

21 Svenska åsikter om den europeiska unionen. Bilden av det svenska medlemskapet Svenskarna mer positiva till EU-medlemskapet än någonsin, men Sverige har största gruppen som tycker att medlemskapet är dåligt Svenskarnas stöd för EU-medlemskapet är nu starkare än någonsin sedan EU-inträdet 995. Närmare hälften av svenskarna (8%) tycker att det är bra att Sverige är medlem i EU. Stödet har ökat med procentenheter sedan våren 00 (från 7%). Samtidigt minskade andelen som anser att medlemskapet är dåligt med 9 procentenheter (från %). Ändå har Sverige EU:s största andel (%) som anser att medlemskapet är dåligt. 7 procent tycker att medlemskapet varken är bra eller dåligt, och en procent svarar vet ej. Genomsnittet för de 5 EU-länderna visar att 56 procent tycker att det är bra att deras länder är medlemmar i EU, 8 procent att det varken är bra eller dåligt, procent att det är dåligt, och tre procent vet inte. Stöd för medlemskap i EU Bra Varken bra eller dåligt Dåligt EU5 56% 8% % % LU IE NL BE ES LT DK EL DE PT IT SK FR CY EE SI PL HU FI SE AT CZ MT LV UK 85% 77% 75% 7% 7% 69% 6% 6% 60% 59% 57% 57% 56% 5% 5% 5% 50% 9% 8% 8% 6% 5% 5% 0% 8% 5% 0% 6% % % 8% 6% 6% 6% 7% 8% 0% 6% 8% 7% 6% 5% 0% % % % 5% 9% 6% 7% 5% 6% % 9% % 9% 6% % % % 5% 0% 5% % 8% 5% 0% 5% 6% 7% % % 8% % 0% 0% 7% 9% % % % % 6% 0% 00% Q. Vad tycker du generellt om att Sverige är medlem i EU? - 9 -

22 Svenska män är mer positiva än kvinnorna. Medan 56 procent av männen tycker att medlemskapet är bra tycker 0 procent av kvinnorna det samma. Åldersgruppen 0-5 år är den mest negativa, och därefter de över 55, medan de under 9 är något mer positiva. De som slutade sin utbildning vid 5 år är mer negativa än de som har högre utbildning eller fortfarande studerar. De som står till vänster politiskt är mer negativa, följda av mittenväljarna, och de som röstar åt höger är mest positiva. Intervjupersoner som anser att deras kunskap om EU är liten är mindre nöjda än de som har mellanstor eller stor kunskap om EU. De som bor i glesbygd, byar och i mindre städer är mer negativa än storstadsbor. De intervjuade i Stockholmsregionen är mest positiva, och de i Norrland är mest negativa. Vad tycker du generellt om att Sverige är medlem i EU? Bra Dåligt Varken bra eller dåligt Män Kvinnor Ålder Politiskt till vänster Mitten Höger Liten kunskap om EU Mellanstor kunskap om EU Stor kunskap om EU Bor i glesbygd eller by Liten eller medelstor stad Stor stad 56% 0% 5% 50% % 8% 6% 7% 66% 8% 5% 9% 8% 7% 60% 0% 8% 0% 9% 0% 6% 5% % 0% % % % 9% 5% 6% % 0% 9% 9% 6% 5% 7% 9% % 6% 5% 9% % 6% % % 0% % 0% 00% Vad tycker du om att Sverige är medlem i EU? Utveckling i Sverige Bra Dåligt Varken bra eller dåligt 7% % 0% 6% % 8% 5% 6% % % 8% 6% % 7% 8% 0% % 9% 7% 7% 5% % % % 5% 6% 5% 5% 7% % 9% 5% 0% 6% % % 0% 7% % 8% 6% 8% % 7% 7% % 9% 8% 7% % 9% % 5% % 5% % 5% % 6% % % % % % % % % EB.0 EB5. EB7. EB9 EB5.0 EB5 EB55. EB57. EB6-0 -

23 - Fler än någonsin anser att Sverige tjänat på EU-medlemskap - Medan över varannan EU-medborgare (5%) anser att deras land tjänat på EU-medlemskapet 5 tycker bara var tredje svensk (6%) det samma. Det är den lägsta siffran bland de 5 EUländerna. Av svenskarna tycker 7 procent att Sverige förlorat och 7 procent svarar vet ej. Inom EU5 tycker procent att deras land förlorat, och procent svarar vet ej. Men allt fler svenskar ser fördelar med EU-medlemskapet. Sedan våren 00 har de som tycker att landet tjänat på medlemskapet ökat med nio procentenheter, från 7 procent, och är nu högre än i någon svensk Eurobarometer sedan 995. Under året har de svenskar som anser att landet förlorat på medlemskapet minskat med procentenheter, från 59 procent. Har Sverige tjänat eller förlorat på att gå med i EU? Tjänat Förlorat 5% 56% 5% 6% 55% 55% 5% 9% 56% 5% 55% 5% 7% 59% 7% 9% 6% 9% 9% 8% 7% 0% 9% 6% 0% % 7% 9% 9% 7% 6% 5% % 7% % % % 0% % 7% 9% 5% % 6% 7% EB.bis EB7. EB9 EB5.0 EB5 EB55. EB57. EB Q. Med hänsyn till allt du känner till, skulle du säga att Sverige har tjänat på eller förlorat på att gå med i EU? - -

24 . Bilden av den Europeiska unionen - Svenskarnas bild av EU allt mer positiv - Medan varannan EU-medborgare (50%) har en mycket eller ganska positiv bild av EU, har 8 procent av svenskarna en positiv EU-bild 6. Det är på samma nivå som danskar och ester, och något högre än invånarna i Finland, Österrike och Storbritannien. Sverige och Storbritannien har högst andel invånare med en negativ bild av EU (%). Svenskarnas bild av EU har blivit mer positiv under 00. Jämfört med vårmätningen (EB6) ökade andelen som har en ganska eller mycket positiv bild av EU med 9 procentenheter (från 9%) medan de ganska eller mycket negativa minskade med procenenheter (från %). Andelen neutrala är fortsatt 0 procent. En liknande förändring märks inom hela EU: andelen positiva ökade från till 50 procent, medan de negativa minskade från till 5 procent, och de neutrala ökade från till procent. De svenska kvinnorna har en mer negativ EU-bild än männen. Åldersgruppen 0-5 år är mest negativa, och de i åldern 5- mest positiva. De med kortare utbildning är mer negativa än de som har högre utbildning eller fortfarande studerar. Vänsterväljarna har den mest negativa bilden. Storstadsbor är mer positiva än de i mindre städer och på landet. De i Mellersta Norrland har den mest negativa bilden av EU, medan Stockholmsborna har den mest positiva. Bilden av Europeiska unionen Positiv Neutral Negativ EU5 50% % 5% IE IT ES SI LU PT LT BE EL FR CY SK DE HU PL NL MT CZ LV DK SE EE FI AT UK 6% 6% 6% 6% 60% 60% 59% 58% 5% 5% 8% 7% 6% 6% 5% 5% 0% 0% 8% 8% 8% 5% % % 75% % 8% 0% 0% 6% 8% 0% 9% 0% 8% % 0% 0% 8% % 7% 7% 0% 9% 8% 5% % % 9% 6% % % 8% 6% 5% % 9% % 5% 8% % 7% 8% 0% 6% % % % 6% 9% 6% 0% 5% 0% % % % 6% % 5% RO BG TR CY(n) HR 6% 6% 6% 57% 76% 7% 0% 5% 8% % % 9% 9% % % 6% 7% % % 0% 00% 6 Q. Framkallar Europeiska unionen generellt sett en mycket positiv, ganska positiv, neutral, ganska negativ eller mycket negativ bild för dig? - -

25 Q Framkallar Europeiska unionen generellt sett en mycket positiv, neutral, ganska negativ eller mycket negativ bild för dig? Svar: Mycket + ganska positivt * Länder Irland 75% Italien 6% Spanien 6% Slovenien 6% Luxemburg 6% Portugal 60% Litauen 60% Belgien 59% Grekland 58% Frankrike 5% Cypern 5% EU5 50% Slovakien 8% Tyskland 7% Polen 6% Ungern 6% Nederländerna 5% Malta 5% Tjeckien 0% Lettland 0% Danmark 8% Sverige 8% Estland 8% Finland 5% Österrike % Storbritannien % Resultat i ansökarländerna Rumänien 76% Bulgarien 6% Turkiet 6% Kroatien 6% Förklar ing 7% - 00% 6% - 70% 5% - 60% % - 50% 0% - 0% *Norra Cypern (57 %) - Lika delar sorg och glädje om Europeiska unionen skulle upphöra - Var fjärde svensk (6%) skulle bli mycket ledsen vid tanken på att Europeiska unionen hade upphört 7, och lika många skulle bli mycket lättade. I hela EU skulle 9 procent bli ledsna och procent lättade. Inom EU skulle procent bli varken ledsna eller lättade, samma nivå som i Sverige. De svenskar som skulle bli ledsna ligger kvar på samma nivå som under våren 00, de som skulle bli lättade har minskat med procentenheter (från 8%). Skillnaderna är att de som svarar vet ej minskat med 5 procentenheter (från 0%) och de som säger sig vara likgiltiga ökat med 8 procentenheter (från 5%). 7 Q5. Om du i morgon fick höra att Europeiska unionen hade upphört, skulle du bli mycket ledsen för det, vara likgiltig eller mycket lättad? - -

26 - Allt fler känner att EU inger dem hopp - Närmare hälften av alla de tillfrågade i både Sverige (8%) och EU (7%) svarar att EU ger dem en känsla av hopp 8. Jämfört med övriga EU känner fler svenskar misstro, likgiltighet och avvisande, men även entusiasm. Just åsikten att EU inger hopp har ökat sedan våren 00, i både EU i stort och i Sverige. För EU5 är ökningen 9 procentenheter (från 8% EB6). För Sverige är ökningen procentenheter (från 6%). Känslor som Europeiska unionen väcker EU 5 - Sverige EU5 SE Hopp 7% 8% Tillit Likgiltighet Missstro % 6% 9% % 8% 5% Oro Entusiasm Att vilja avvisa den 7% 6% 7% % 5% % % % 8 Q7. Inger Europeiska unionen dig en känsla av...? - -

27 - EU-medborgarnas fria rörlighet över gränserna betyder mest för svenskarna - En stor del av svenskarna (70%) förknippar EU med friheten att resa, studera och arbeta inom EU 9. Den åsikten delas av hälften (5%) av EU-medborgarna. Hälften av svenskarna anser att EU innebär fred, men lika många förknippar EU med byråkrati. Jämfört med våren 00 anser fler svenskar att EU betyder demokrati, starkare röst i världen, fred, ekonomiskt välstånd, kulturell diversitet, euro, frihet att resa och arbeta och socialt skydd. Övriga påståenden (arbetslöshet, byråkrati, förlust av vår kulturella identitet, inte tillräcklig kontroll vid de yttre gränserna) har ändrats med procentenheter eller mindre. Inom EU5 har åsikten att EU står för fred, arbetslöshet, demokrati, ekonomiskt välstånd och en starkare röst i världen ökat något, medan färre förknippar EU med ekonomiskt slöseri samt med euron. Förändringarna i den svenska intervjugruppen är i flera fall större än i EU-snittet. Vad betyder Europeiska unionen för dig personligen? EU5 - Sverige EU5 SE Frihet att resa, studera och arbeta var som helst inom EU Euron Freden En starkare röst i världen Kulturell mångfald Demokrati Slöseri med pengar Ekonomiskt välstånd Byråkrati Inte tillräcklig kontroll vid de yttre gränserna Arbetslöshet Ökad kriminalitet Förlust av vår kulturella identitet Socialt skydd Annat (spontant) Vet 0% ej 5% 70% % 6% 6% 50% % % 0% 8% 5% 9% % 7% % 8 % % 50% % 5% 8 % 5 % 8 % % % 5 % % 9% % % % 9 Q6. Vad betyder EU för dig personligen? - 5 -