EUROBAROMETER 66 ALLMÄNNA OPINIONEN INOM EUROPEISKA UNIONEN HÖSTEN 2006 NATIONELL RAPPORT

Transkript

1 Standard Eurobarometer European Commission EUROBAROMETER 66 ALLMÄNNA OPINIONEN INOM EUROPEISKA UNIONEN HÖSTEN 2006 NATIONELL RAPPORT Standard Eurobarometer 66 / Autumn 2006 TNS Opinion & Social SVERIGE Denna rapport har beställts av Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för Europeiska kommissionens representation I Sverige. Detta dokument representerar inte Europeiska kommissionens åsikter. De tolkningar och åsikter som framförs är uteslutande författarnas. 2

2 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 1 Opinionsläget Livskvaliteten Förväntningar inför framtiden Förtroendet för nationella och europeiska institutioner Stödet för EU-medlemskapet Bilden av medlemskapets förtjänster De viktigaste frågorna för svenskarna 15 2 Ekonomin och sysselsättningen Medlemskapets inverkan Den gemensamma marknaden och konkurrenskraften Globalisering och prioriteringar Bilden av ekonomin och sysselsättningen 19 3 En europeisk politisk union Stödet för en europeisk politisk union Nivå för beslutsfattande Stödet för euron, Gusp och konstitutionen Prioriteringar Åsikter om EU:s konstitution EU-medborgarnas rättigheter 26 4 Utvidgningen Stödet för utvidgningen Stödet för nya medlemsländer Turkiet 29 5 Värderingar Medborgarens röst i EU Värderingar i livsstilsfrågor Kärnvärden och samhörighet 35 Slutsatser 36 Bilagor: Technical Specifications Frågeformulär (Questionnaire) 2

3 Sammanfattning 1 Opinionsläget Svenskarna är mycket tillfreds med sin livssituation och har en större allmän framtidsoptimism än de flesta andra européer. Varannan svensk tror att deras liv i allmänhet kommer att förbättras under de närmaste tolv månaderna och en tredjedel tror att Sveriges ekonomiska situation kommer att förbättras under de närmaste tolv månaderna. Svenskarna är mindre optimistiska beträffande den egna positionen på arbetsmarknaden än beträffande det egna hushållets ekonomi och arbetsmarknadens allmänna utveckling. Svenskarnas tilltro till den svenska arbetsmarknaden har ökat kraftigt. Svenskarna har störst förtroende för riksdagen och lägst förtroende för de politiska partierna. Förtroendet för regeringen har ökat kraftigt, med 10 procentenheter, medan förtroendet för EU är oförändrat. Fyra av tio svenskar har förtroende för den Europeiska unionen. Stödet för Sveriges medlemskap är i stort sett oförändrat. Varannan svensk tycker att det är positivt att Sverige är med i EU, men svenskarna är fortfarande mindre förtjusta i EU än genomsnittet. Lika många svenskar anser att Sverige tjänat som förlorat på medlemskapet. Arbetslösheten och hälso- och sjukvårdssystemet är de två viktigaste frågorna för svenskarna, som prioriterar båda frågorna i större utsträckning än EU25. Svenskarna är mest positiva till EU:s globala roll när det gäller möjligheten att skapa fred i världen och miljöskydd. 2 Ekonomin och sysselsättningen Varannan svensk anser att Sverige tjänat ekonomiskt på medlemskapet, medan var tredje anser att Sverige förlorat. Svenskarna ser också positivt på det ökade konkurrenstrycket som följt i medlemskapets fotspår. Tre av fyra anser att den ökade konkurrensen varit positiv och varannan anser att svenska företags internationella konkurrenskraft förbättras tack vare den ökade konkurrensen. Svenskarna ser globaliseringen mer som möjlighet än som hot. Sex av tio svenskar är positiva till globaliseringen och andelen har ökat sedan vårmätningen. Svenskarna tror, i likhet med övriga européer, att ökade satsningar på utbildning och främjande av nyföretagande är de viktigaste åtgärderna för att förbättra ekonomin. Svenskarna är mycket nöjda med situationen för den svenska ekonomin och mer nöjda med Sveriges ekonomi än med EU:s ekonomi. Var tredje svensk är nöjd med situationen på arbetsmarknaden. På alla tre områdena har svenskarna blivit nöjdare sedan vårmätningen (EB65). 3 En ekonomisk politisk union Stödet för en politisk union har ökat något. Men fortfarande är fler negativa än positiva till en politisk union och stödet för en politisk union är bland det lägsta inom EU. Svenskarna föredrar i större utsträckning än EU-snittet att den egna regeringen fattar beslut i olika frågor. Svenskarna tilltalas dock av EU:s inflytande när det gäller terroristbekämpning. Störst stöd för beslutsfattande på EU-nivå erhåller annars frågor som miljöskydd och regionalstöd medan pensioner och hälso- och sjukvård har mycket svagt stöd. Jämfört med EU25 är gapet särskilt stort när det gäller att avhända sig makt över försvarsoch utrikespolitiken samt invandringspolitiken. En majoritet av svenskarna är för den europeiska monetära unionen, inklusive euron. En majoritet stödjer också en gemensam utrikespolitik och en gemensam försvars- och säkerhetspolitik. Stödet är dock svagare i Sverige än inom EU25, med undantag för utvidgningen. 3

4 Svenskarna prioriterar EU:s miljöskyddsarbete i avsevärt större utsträckning än andra européer, och för svenskarnas del har frågan passerat kampen mot fattigdom och social utslagning som den viktigaste frågan. Stödet för EU:s konstitution har ökat kraftigt och numera är varannan svensk för konstitutionen, men stödet är fortfarande lägre än i övriga EU. Två av tre svenskar tror att konstitutionen skulle göra EU mer effektivt, demokratiskt respektive starkare i världen. Varannan svensk tror också att konstitutionen behövs för att EU ska fungera bra. 4 Utvidgningen Svenskarna har blivit mer positiva till utvidgningen och stödet är starkare i Sverige än EU-snittet. Drygt hälften av svenskarna är för en fortsatt utvidgning medan var tredje är emot. Norge, Island och Schweiz är mest välkomna, nio av tio svenskar kan tänka sig dem som medlemmar, medan Albanien, Ukraina och Turkiet har lägst stöd. Endast Turkiets medlemskap har stöd hos mindre än hälften av svenskarna. Svenskarna rangordnar nya medlemmar i stort sett i samma utsträckning som övriga EU, men svenskarna är mer positiva till nya medlemsländer. Trots att Turkiet har lägst stöd i den svenska folkopinionen är stödet för Turkiet bland EU:s medlemsländer starkast i Sverige. Svenskarna ser också överlag mer positivt på Turkiet. De flesta svenskar anser att Turkiet såväl geografiskt som historiskt tillhör Europa och en majoritet tror att ett turkiskt medlemskap skulle stärka säkerheten i området. Respekt för mänskliga rättigheter och en ordnad ekonomi ser svenskarna som krav för turkiskt medlemskap. 5 Värderingar Trots en rörelse i positiv riktning jämfört med förra höstmätningen är det fortfarande fler svenskar som anser att deras röst inte räknas i EU än som anser att den räknas. Samtidigt noteras ett kraftigt ras för svenskarnas upplevda delaktighet i europeiska frågor. Raset är avsevärt kraftigare i Sverige än inom EU25. Svenskarna anser att staten blandar sig i deras liv för mycket. I likhet med öviga européer vill svenskarna att brottslingar straffas hårdare. Däremot ser svenskarna avsevärt mer positivt på invandrare åtta av tio anser att invandrarna bidrar med mycket i Sverige - och uppvisar en avsevärt generösare attityd gentemot homosexuella än övriga inom EU. En liberalare narkotikapolitik har mycket litet stöd hos svenskarna. Fred, mänskliga rättigheter och demokrati är de tre värden som svenskarna värderar högst. Svenskarna uppfattar EU först och främst som ett fredsprojekt, därefter kommer demokrati och mänskliga rättigheter. Genomsnittseuropén har en något annorlunda rangordning av samma värden. Hälften av svenskarna anser att Europas länder värderingsmässigt står nära varandra medan hälften anser att de inte gör det. 4

5 Inledning Bakgrund Eurobarometern är en återkommande opinionsundersökning inom Europeiska unionen. Eurobarometern producerar flera typer av rapporter, däribland standard-eurobarometern, som funnits sedan Sverige deltar sedan våren Standardrapporten publiceras två gånger per år. Undersökningen visar på opinionsläget i Europa när det gäller den gemensamma europeiska politiken, och även synen på nationella frågor. Vissa frågor återkommer vid varje intervjutillfälle, vilket gör det möjligt att följa utvecklingen över tid, medan andra teman är nya. Så genomförs Eurobarometern Eurobarometern utförs på uppdrag och under ledning av Europeiska kommissionens generaldirektorat för kommunikation (GD COMM). Den här svenska rapporten bygger på uppgifter från höstundersökningen 2006, Eurobarometer Intervjuerna genomfördes av TNS Opinion & Social. De svenska intervjuerna genomfördes av TNS Gallup. Rapporten fokuserar på den svenska delen av materialet och de frågor som är intressanta för Sverige. Undersökningsmetod Underlaget till Eurobarometern samlas in genom personliga intervjuer med EU-medborgare över 15 år som valts ut för att representera alla regioner, och kommer från både landsbygd, mellanstora städer och storstäder. Utöver frågor som visar opinionen kring nationella och europeiska teman, får de tillfrågade uppge bland annat yrke, inkomst, civilstånd och politisk hemhörighet på en höger-vänsterskala. Därmed kan materialet brytas ner enligt ett antal sociodemografiska variabler. Närmare förklaring till undersökningens metod återfinns i bilagan Technical Specifications. Intervjuperiod I Sverige gjordes intervjuerna för Eurobarometer 66.1 mellan den 7 september och den 2 oktober I hela EU pågick intervjuperioden från den 6 september till den 10 oktober. Undersökningsunderlag Intervjuerna genomfördes i de 25 medlemsländerna Belgien, Danmark, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Storbritannien, Österrike, Sverige, Finland, Cypern (Södra), Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien och Slovenien. Intervjuer genomfördes även i de två blivande medlemsländerna Bulgarien och Rumänien, de två ansökarländerna Kroatien och Turkiet, samt i den norra delen av Cypern. Totalt intervjuades personer. I Sverige intervjuades personer ur en befolkningsgrupp på personer över 15 år. Av de svenska intervjupersonerna var 49 procent män och 51 procent kvinnor. I hela EUgruppen var 48 procent män och 52 procent kvinnor. Den geografiska fördelningen inom Sverige var 21 procent från Stockholm, 17 procent från östra Mellansverige, 9 procent från Småland med öarna, 15 procent från Sydsverige, 20 procent från Västsverige, 9 procent från norra Mellansverige, 4 procent från mellersta Norrland och 6 procent från övre Norrland. Terminologi och siffror Genomgående i rapporten jämförs den svenska intervjugruppen (SE) med medeltalet för de 25 EU-länderna inklusive Sverige (EU25). 5

6 Om inget annat anges står alla tal i procent av dem som besvarat en fråga. Decimaler har avrundats till närmaste heltal. Decimalen 5 har avrundats uppåt. Avrundningen gör att summan av procenttalen inte alltid uppgår till 100. För vissa frågor redovisas svaren omräknade till ett medeltal som avrundats till en decimal. Rapportens struktur Det första kapitlet beskriver opinionsläget: livskvalitet, förtroendet för institutioner, förväntningar, prioriteringar och stödet för medlemskapet. Det andra kapitlet handlar om ekonomin och sysselsättningen: de ekonomiska konsekvenserna av medlemskapet, den gemensamma marknaden och globaliseringen samt synen på ekonomin och arbetsmarknaden. Kapitel tre analyserar inställningen till EU, beslutsnivåer, konstitutionen samt stödet för en gemensam europeisk politik inom olika områden. Det fjärde kapitlet handlar om utvidgningen i allmänhet och Turkiet. Det femte kapitlet behandlar värderingar och delaktighet. Efter rapporten följer de tekniska specifikationerna för undersökningen samt frågeformuläret. 6

7 1 Opinionsläget Livskvaliteten - Svenskarna mest nöjda i EU - Svenskarna är mest nöjda av alla EU-medborgare med sin livssituation procent av svenskarna är nöjda med livet, en ökning med fyra procentenheter sedan vårmätningen (EB 65). Sverige hamnar långt över EUsnittet (82 procent). Minst nöjda är medborgarna i Ungern. 1 Olika avrundningsmetoder har använts för diagrammen och svarsformulären, som en konsekvens därav kan siffrorna skilja sig åt med någon decimal. 2 QA3. På det stora hela, är du mycket nöjd, ganska nöjd, ganska missnöjd eller mycket missnöjd med det liv du lever? Skulle du säga att du är 7

8 1.2 Förväntningar inför framtiden - Svenskarna ser ljust på framtiden - Hälften av svenskarna (47 procent) tror att deras liv i allmänhet kommer att förbättras under de kommande tolv månaderna 3. Det placerar Sverige i toppen bland EU:s medlemsländer, endast medborgare i Storbritannien och Estland uppvisar större framtidsoptimism. Inom EU25 tror var tredje (34 procent) att deras allmänna livssituation kommer att förbättras de närmaste tolv månaderna. Endast två procent av svenskarna tror att deras allmänna livssituation kommer att försämras, vilket är den lägsta siffran i EU25. - Svenskarna fortsatt optimistiska beträffande Sveriges ekonomiska utveckling - Fyra av tio svenskar (43 procent) tror att den ekonomiska situationen i Sverige kommer att vara oförändrad under de närmaste tolv månaderna. En tredjedel (32 procent) tror att den ekonomiska situationen kommer att bli bättre medan 17 procent tror att den kommer att bli sämre. Siffrorna är i stort sett oförändrade sedan vårmätningen (EB65). Svenskarna är mer optimistiska om det egna landets framtidsutsikter än EU-snittet (20 procent). Svenskarna tillhör de mest optimistiska inom EU men det råder ett markant gap mellan Sverige och de länder som återfinns i den absoluta toppen. Störst ekonomisk framtidstro har medborgarna i Estland och Nederländerna, där varannan (50 procent) tror på bättre ekonomiska tider. 3 QA4. Vad har du för förväntningar inför de kommande tolv månaderna: kommer de kommande tolv månaderna att bli bättre, sämre eller oförändrade när det gäller...? 8

9 - Var tredje hushåll tror på bättre tider - Svenskarna är mer optimistiska om det egna hushållets framtidsekonomi än medborgarna i de flesta övriga medlemsländer. Drygt var tredje svensk (36 procent) tror att det egna hushållets ekonomiska situation kommer att förbättras under de närmaste tolv månaderna medan var fjärde (24 procent) inom EU25 tror detsamma. En av tio tror att ekonomin kommer att försämras, vilket är en lägre andel än EU-snittet (19 procent) och lägre andel än i de flesta andra länder. 9

10 - Kraftigt ökad tilltro till utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden - Svenskarna är avsevärt mer positiva till landets framtida arbetsmarknadssituation än EU-snittet. Knappt hälften av svenskarna (46 procent) tror att det kommer att bli bättre medan drygt en av tio (13 procent) tror att arbetsmarknaden kommer att utvecklas till det sämre framöver. Inom EU25 tror var fjärde (23 procent) att arbetsmarknadssituationen kommer att utvecklas till det bättre medan var tredje (34 procent) tror att den kommer att utvecklas till det sämre. Den positiva trend som noterades i samband med vårmätningen (EB65) håller i sig och svenskarna har blivit än mer optimistiska beträffande utvecklingen på arbetsmarknaden. Andelen som tror på en bättre framtida arbetsmarknadssituation har ökat med hela 14 procentenheter samtidigt som andelen som tror på en sämre framtida arbetsmarknadssituation har minskat med 8 procentenheter. Däremot är fortfarande en mindre andel av svenskarna positiva beträffande den egna arbetssituationen. Var fjärde svensk (26 procent) tror att den egna arbetssituationen kommer att förbättras under de följande tolv månaderna, men endast 4 procentenheter tror att den kommer att försämras 4. Siffrorna är i stort sett oförändrade sedan EB65 och ligger nära snittet i EU25. 4 QA

11 1.3 Förtroendet för nationella och europeiska institutioner - Ökat förtroende för regeringen - Svenskarna har störst förtroende för riksdagen (61 procent) 5. Svenskarna har lägst förtroende för de politiska partierna (27 procent). Knappt hälften (46 procent) av svenskarna har förtroende för regeringen, en ökning med 10 procentenheter sedan vårmätningen (EB65) och med all sannolikhet en avspegling av valet/maktskiftet. Förtroendet har även ökat något för riksdagen och de politiska partierna. Ungefär lika många svenskar litar på (43 procent) respektive misstror fackföreningarna (45 procent). Fyra av tio (38 procent) svenskar har förtroende för den Europeiska unionen en oförändrad siffra. Var tredje (32 procent) svensk litar på Internet, en siffra mycket nära snittet i EU25. Jämfört med andra européer (EU25) har svenskarna större förtroende för de nationella institutionerna regering, riksdag, politiska partier, fackföreningar samt lägre förtroende för den Europeiska unionen. Endast i Storbritannien är skepsisen gentemot EU mer utbredd än i Sverige. 5 QA6. Jag skulle vilja ställa en fråga om hur mycket du litar på vissa institutioner. Vill du för var och en av följande institutioner säga om du är benägen att lita på den eller inte. 11

12 12

13 1.4 Stödet för EU-medlemskapet - Varannan svensk positiv till EU-medlemskapet Hälften av svenskarna (49 procent) anser att det är positivt att Sverige är medlem i EU medan en av fyra (26 procent) anser att det är dåligt. 6 En fjärdedel (25 procent) tycker att medlemskapet varken är bra eller dåligt. Det innebär att stödet dvs. andelen positivt inställda för EU-medlemskapet är oförändrat sedan vårmätningen (EB65) medan antalet som är negativt inställda har ökat med 7 procentenheter. Stödet för EU-medlemskapet är fortfarande något lägre i Sverige än i EU25 (53 procent). 6 QA7a. Vad tycker du generellt om att Sverige är medlem i EU? Är det? 13

14 1.5 Bilden av medlemskapets förtjänster - Lika många anser att Sverige tjänat som förlorat på medlemskapet - Fyra av tio svenskar (41 procent) anser att Sverige tjänat på att gå med i EU och lika många anser att Sverige förlorat (43 procent) på att gå med i EU 7. I snitt anser hälften inom EU25 (54 procent) att deras land tjänat på att bli medlem i EU. Den positiva trend som noterades i samband med vårmätningen (EB65) har brutits, dock utan att det skett några större förändringar. Andelen som anser att Sverige har tjänat på medlemskapet har minskat med ett par procentenheter medan andelen som anser att Sverige har förlorat har ökat i samma utsträckning. Andelen svenskar som ser vinster med medlemskapet är fortfarande bland de lägsta bland medlemsländerna 7 QA8a. Med hänsyn till allt du känner till, skulle du säga att Sverige har tjänat på eller förlorat på att gå med i EU? Tjänat. Förlorat. Vet ej. 14

15 1.6 De viktigaste frågorna för svenskarna - Arbetslösheten fortfarande viktigaste frågan för varannan svensk - Arbetslösheten och hälso- och sjukvårdssystemet är fortfarande de två viktigaste frågorna för svenskarna 8. Hälften (56 procent) av svenskarna anser att bekämpningen av arbetslösheten är den viktigaste frågan, en marginell minskning (en procentenhet) sedan vårmätningen (EB65). Svenskarna prioriterar arbetslösheten i större utsträckning än övriga Europa. Inom EU25 anser 40 procent att arbetslösheten är den viktigaste frågan, en minskning med fem procentenheter sedan vårmätningen (EB64). En tredjedel av svenskarna (32 procent) oroas över hälso- och sjukvårdssystemet, vilket är en bra bit över EUsnittet (16 procent), men i övrigt är siffrorna i stort sett oförändrade sedan den senaste mätningen. 1.7 Synen på EU:s globala roll - EU spelar en positiv roll i kampen mot terrorismen, anser drygt hälften av svenskarna - Två tredjedelar (64 procent) av svenskarna anser att EU spelar en positiv roll när det gäller att skapa fred i världen. 9 Ungefär varannan svensk anser att EU spelar en positiv roll i kampen mot terrorism (55 procent), världsekonomins tillväxt (47 procent) samt kampen mot fattigdomen (45 procent). Sex av tio (60 procent) svenskar anser att EU spelar en positiv roll för miljöskyddet. Svenskarna är mer positiva till EU:s möjligheter att skapa fred i världen än snittet inom EU25, lika positiva som andra européer beträffande miljöskyddet samt mindre positiva i övriga frågor. Andelen svenskar som anser att EU spelar en positiv roll för världsekonomins tillväxt har ökat med 6 procentenheter sedan senaste mätningen (EB64.2), i övrigt är siffrorna nära nog desamma. 8 QA23. Vilka tycker du är de två viktigaste frågorna för Sverige för tillfället? 9 QA29b. Anser du att Europeiska unionen övervägande spelar en positiv roll, negativ roll eller varken en positiv eller negativ roll när det gäller? 15

16 2 Ekonomin och sysselsättningen 2.1 Medlemskapets inverkan - Majoritet anser att Sverige tjänat på medlemskapet Hälften av svenskarna (54 procent) anser att Sverige tjänat ekonomiskt på att gå med i EU medan en tredjedel (37 procent) anser att medlemskapet varit till nackdel för ekonomin. 10 Svenskarnas uppfattning i frågan ligger mycket nära snittet i EU25. Beträffande sysselsättningen är meningarna delade. I stort sett lika många anser att medlemskapet medfört fördelar (42 procent) som nackdelar (46 procent) för sysselsättningen i Sverige. 11 Andelen som anser att medlemskapet har haft en positiv inverkan på sysselsättningen har dock ökat med 4 procentenheter sedan senaste mätningen (EB64.2) samtidigt som andelen som anser att medlemskapet haft en negativ inverkan minskat med 8 procentenheter under samma period. 10 QA9a.2. Människor är oeniga om fördelarna och nackdelarna med Sveriges medlemskap i EU. Jag kommer nu att läsa upp några sådana områden och vill att du, för vart och ett av dem, säger om Sveriges EU-medlemskap har en mycket positiv, ganska positiv, ganska negativ eller mycket negativ effekt. 11 QA9a.6 Samma fråga som ovan. 16

17 2.2 Den gemensamma marknaden och konkurrenskraften - Svenskar positiva till konkurrens Tre av fyra (72 procent) svenskar anser att den ökade konkurrensen som följt i spåret av medlemskapet varit positiv. 12 Varannan svensk anser också att svenska företags internationella konkurrenskraft förbättras tack vare den gemensamma marknaden. 13 Endast 16 procent anser att vår internationella konkurrenskraft försämrats på grund av den gemensamma marknaden. Svenskar är mer positiva till medlemskapets betydelse för konkurrenskraften än snittet inom EU25 (42 procent). Medborgare i Danmark, Irland och Baltikum är mest positiva till den gemensamma marknadens betydelse för det egna landets företags konkurrenskraft, medan medborgare i Frankrike är minst positiva. 12 QA40. Den gemensamma marknaden ökade konkurrensen inom en rad områden, såsom transport, telekommunikationstjänster och bank- och försäkringstjänster. Generellt sett, anser du att det har en effekt? 13 QA41. Jämfört med för 10 år sedan, tror du att den gemensamma marknaden medfört att svenska företags internationella konkurrenskraft blivit bättre, sämre eller är oförändrad? 17

18 2.3 Globalisering och prioriteringar - Svenskarna positiva till globaliseringen - Sex av tio (59 procent) svenskar anser att globaliseringen medför möjligheter för svenska företag medan en tredjedel (31 procent) anser att globaliseringen hotar arbetstillfällen och företagande. 14 Svenskarna har blivit mer positiva i synen på globaliseringen sedan den senaste mätningen (EB65.1) och är, näst efter danskarna, mest positiva till globaliseringen inom EU. - Förbättrad utbildning efterfrågas - De viktigaste åtgärderna för att få ekonomin att fungera bättre är förbättrad utbildning och yrkesutbildning (65 procent), främjande av nyföretagande (58 procent) samt investeringar i forskning och innovation (53 procent), anser svenskarna. 15 Svenskarna gör samma tre topprioriteringar som genomsnittseuropén (EU25). I botten av svarsalternativen återfinns utökad arbetstid (3 procent). Förändringarna är mycket små sedan vårmätningen (EB65). 14 QA43. Vilket av följande två påståenden är det som är närmast din åsikt när det gäller globaliseringen? 15 QA46. Vilka av följande förslag skulle du prioritera för att få den europeiska ekonomin att fungera bättre? (max tre svar) 18

19 2.4. Bilden av ekonomin och sysselsättningen - Svenskarna nöjda med ekonomin, men inte med sysselsättningen - Svenskarna är nöjda med Sveriges ekonomiska situation, som 85 procent anser vara bra. 16 Svenskarna tillhör gruppen av de mest nöjda och svenskarna är avsevärt mer nöjda än genomsnittseuropén. Inom EU25 är endast varannan (46 procent) nöjd med det egna landets ekonomiska situation. Mest nöjda med det egna landets ekonomi är medborgare i Danmark, minst nöjda är invånarna i Portugal och Ungern. Två av tre (63 procent) svenskar är nöjda med situationen för den europeiska ekonomin, vilket är något över snittet i EU25. Var tredje (37 procent) svensk är nöjd med situationen för landets sysselsättning, jämfört med var fjärde (27 procent) inom EU25. Svenskarna har blivit mer nöjda inom samtliga uppräknade områden sedan vårmätningen (EB65). 16 QA51. Hur bedömer du den nuvarande situationen för vart och ett av följande områden? 19

20 3 En europeisk politisk union 3.1 Stödet för en europeisk politisk union - Ökat stöd för en politisk union - Fyra av tio svenskar (42 procent) är för en europeisk politisk union medan knappt hälften (47 procent) är emot en. 17 Det innebär att stödet för en europeisk politisk union är svagare och motståndet starkare i Sverige än inom EU25, där mer än varannan (54 procent) är för en europeisk politisk union. Av den Europeiska unionens medlemsländer är det endast Finland, Österrike och Storbritannien som uppvisar ett svagare stöd för en europeisk politisk union. Däremot har stödet för en europeisk politisk union ökat något hos svenskarna. Sedan höstmätningen 2005 (EB64.2) har andelen som är för en europeisk politisk union ökat med 3 procentenheter samtidigt som andelen som är emot har minskat med 7 procentenheter. 17 QA11. Är du själv för eller emot utvecklingen mot en europeisk politisk union? 20

21 3.2 Nivå för beslutsfattande - EU bör hantera terroristbekämpning men inte pensioner, anser svenskarna Svenskarna föredrar i högre grad än EU-snittet att den nationella regeringen fattar beslut i olika frågor, i stället för att beslut tas inom EU. 18 Den fråga där svenskarna ger störst stöd till att EU tar beslut är kampen mot terrorism (88 procent., Det är också en av de få frågor där stödet hos svenskarna är högre än hos EU-snittet (79 procent). Även beträffande miljöskydd (Sverige 66 procent, EU25 64 procent), regionalstöd (Sverige 68 procent, EU25 57 procent), konkurrensfrågor (Sverige 51 procent, EU25 54 procent), vetenskaplig och teknisk forskning (Sverige 67 procent, EU25 70 procent) samt energifrågor (Sverige 50 procent, EU25 60 procent) finns det stöd hos svenskarna för att beslut skall fattas gemensamt inom EU. På flera områden är svenskarnas skepsis mot större maktbefogenheter för EU utbredd jämfört med EU25. Det gäller framförallt försvars- och utrikespolitiken (Sverige 37 procent, EU25 65 procent) och invandringen (25 procent, EU25 57 procent). Svenskarna föredrar också nationellt beslutsfattande i högre grad än EU25 när det gäller konsumentskydd, jordbruks- och fiskepolitik, arbetslöshetsbekämpning, utbildningspolitik, brottsbekämpning, beskattning, hälso-, sjuk- och socialvård samt pensioner. Särskilt starkt, i såväl relativa som absoluta termer, är stödet för nationellt beslutsfattande inom sektorer som normalt räknas som välfärdsstatens kärnuppgifter. 95 procent av svenskarna vill att beslut som rör pensionen fattas av svenska regeringen och 90 procent av svenskarna vill att svenska staten fattar beslut i frågor som rör hälso-, sjuk- och socialvård. Svenskarna är också minst benägna av samtliga medlemsländers befolkningar att släppa ifrån sig makt inom dessa områden. 18 QA24. Inom vilka av följande områden tycker du att beslut ska fattas av den svenska regeringen, och inom vilka ska beslut fattas gemensamt inom EU? 21

22 3.3 Stödet för euron, Gusp och konstitutionen - En majoritet av svenskarna stöder en gemensam utrikespolitik - En majoritet (51 procent) av svenskarna är något överraskande, kan det tyckas för den europeiska monetära unionen, inklusive euron. 19 Stödet är dock svagare än inom EU25 (60 procent) och framförallt är motståndet starkare i Sverige än i de flesta övriga medlemsländer. Även när det gäller en gemensam utrikespolitik för EU:s medlemsländer gentemot länder utanför EU, en gemensam försvars- och säkerhetspolitik för EU:s medlemsländer, konstitutionen samt att Europas uppbyggnad sker snabbare i en grupp länder än i de andra länderna är stödet svagare i Sverige än inom EU25. En majoritet av svenskarna är dock för en gemensam utrikespolitik (51 procent) respektive försvars- och säkerhetspolitik (54 procent) och fler svenskar (44 procent) är för konstitutionen än emot (32 procent). I sistnämnda fall har dessutom stödet ökat med 5 procentenheter sedan vårmätningen (EB65). Endast när det gäller utvidgningen är stödet starkare i Sverige än inom EU procent av svenskarna stöder utvidgningen jämfört med 46 procent inom EU25, minst utvidgningsvänliga är medborgare i Tyskland (30 procent). 19 QA25. Vilken är din uppfattning om följande påståenden? Vill du för vart och ett av dem säga om du är för eller emot? 22

23 3.4 Prioriteringar - Skydda miljön numera viktigaste frågan, anser varannan svensk - Varannan svensk (50 procent) anser att skyddet av miljön bör prioriteras av EU. 20 Därefter kommer kampen mot fattigdom och social utslagning (43 procent) och bekämpningen av arbetslösheten (32 procent). Sedan vårmätningen (EB65) har rangordningen förändrats, skyddet av miljön och kampen mot fattigdom och social utslagning har bytt plats med varandra. Inom EU25 sätts kampen mot fattigdom och social utslagning (43 procent), arbetslöshetsbekämpning (40 procent) och upprätthållandet av fred och säkerhet i Europa (29) främst. Svenskarna prioriterar miljöskyddet i avsevärt större utsträckning, endast var femte (22 procent) europé anser att frågan bör prioriteras. 3.5 Åsikter om EU:s konstitution - Stödet för EU:s konstitution ökar - Hälften (50 procent) av svenskarna är för EU:s konstitution, var fjärde (26 procent) är emot och lika många svarar vet ej (24 procent). 21 Svenskarna är något mindre positiva än EU-snittet, 53 procent, men andelen som svarar att de är för EU:s konstitution har ökat med 10 procentenheter sedan vårmätningen (EB65). Det är framförallt andelen osäkra som sjunkit kraftigt sedan senaste mätningen. - Två av tre svenskar tror att konstitutionen skulle göra EU:s ledning mer demokratisk - Två av tre EU-medborgare (66 procent) anser att konstitutionen skulle göra EU:s ledning mer demokratisk, och nästan lika många (64 procent) anser att ledningen skulle bli mer effektiv. 22 Drygt hälften (58 procent) anser att ledningen av EU skulle bli mer transparent, två av tre (68 procent) tror att den skulle göra EU starkare i världen och lika många (63 procent) att den skulle göra EU ekonomiskt starkare samtidigt som drygt hälften tror att konstitutionen skulle göra EU mer samhällstillvänt. Svenskarna tycker i stort sett som genomsnittseuropén. Två av tre tror att ledningen skulle bli demokratisk (66 procent) och effektiv (65 procent). Sju av tio svenskar tror att konstitutionen skulle göra EU starkare i världen. Andelen svenskar som instämmer i påståendena har ökat, i flera fall kraftigt med upp till 10 procentenheter, sedan vårmätningen (EB65). Andelen svenskar som anser att konstitutionen skulle göra EU:s ledning mer demokratisk har ökat ännu mer - från 52 procent till 66 procent. 20 QA26. Från den här listan över åtgärder, vilka tre åtgärder tycker du att Europeiska unionen bör prioritera? 21 QA35. Utifrån vad du känner till, skulle du säga att du är för eller emot EU:s konstitution? 22 QA36. Kan du för vart och ett av följande påståenden säga om du instämmer helt och hållet, instämmer delvis, tar delvis avstånd eller tar helt och hållet avstånd. Om alla medlemsstaterna antar fördraget som ger Europa en konstitution skulle det göra EU... 23

24 24

25 - Varannan svensk tror att konstitutionen behövs för att EU skall fungera bra Svenskarna har inte tilltro till att konstitutionen är nödvändig för att EU ska fungera tillfredsställande i lika stor utsträckning som andra EU-medborgare. Sex av tio inom EU25 (61 procent) anser att en europeisk konstitution är nödvändig för att säkerställa att de europeiska institutionerna fungerar bra medan endast varannan svensk (49 procent) anser detsamma. 23 En tredjedel av svenskarna (29 procent) tror att EU fungerar lika bra utan en konstitution medan endast var fjärde inom EU25 (24 procent) gör det. Såväl för svensk som europeisk (EU25) del är siffrorna oförändrade sedan den senaste mätningen (EB64.2) 23 QA38. Vilket av de följande påståendena beskriver bäst din åsikt? En europeisk konstitution är nödvändig för att säkerställa att de Europeiska institutionerna fungerar bra. En europeisk konstitution är inte nödvändig för att säkerställa att de Europeiska institutionerna fungerar bra. Vet ej (spontant). 25

26 3.6 EU-medborgarnas rättigheter - Var fjärde svensk har haft nytta av rättigheterna som EU-medborgare - Var fjärde svensk jämfört med var tredje europé anser sig ha dragit nytta av de rättigheter som tillkommer dem som EU-medborgare. 24 Det är en av de lägsta siffrorna i EU. Störst nytta anser sig medborgare i Cypern och Malta ha haft. 24 QA42.3. För vart och ett av följande resultat som EU uppnått, kan du säga om du dragit nytta av det eller inte? 26

27 4 Utvidgningen 4.1. Stödet för utvidgningen - Fler stöder EU:s utvidgning - Svenskarna var tidigare fördelade i två lika stora läger, där ungefär hälften var för respektive emot en fortsatt utvidgning. Numera är drygt hälften (53 procent) av svenskarna för en fortsatt utvidgning medan var tredje (37 procent) är emot en fortsatt utvidgning av EU. 25 Sedan höstmätningen 2005 (EB64.2) har stödet för en fortsatt utvidgning ökat med 5 procentenheter samtidigt som andelen negativa minskat med 9 procentenheter. Stödet är också något starkare i Sverige än inom EU25 (46 procent). 25 QA25.4. Vilken är din uppfattning om följande påståenden? Vill du för vart och ett av dem säga om du är för eller emot? 27

28 4.2 Stödet för nya medlemsländer - Norge och Island mest välkomna i EU, Turkiet och Albanien minst Svenskarna är i samtliga fall långt mer positiva än EU-snittet till framtida nya medlemsstater i EU. Som regel återfinns Sverige i den absoluta toppen av välkomstligan. Norge, Island och Schweiz är mest välkomna, nio av tio svenskar kan tänka sig dem som medlemmar. 26 Turkiet, Albanien och Ukraina har lägst stöd. Endast när det gäller Turkiet är färre än hälften av svenskarna (46 procent) för ett medlemskap. Det hindrar inte att Sverige är den mest Turkiet-vänliga nationen i EU, i botten återfinns Österrike. Endast vart tjugonde österrikare stöder ett turkiskt medlemskap (medan var femte cypriot och var fjärde grek gör detsamma). Sverige rangordnar nya framtida medlemmar i i stort sett samma preferensordning som EU25. Topptrion Norge, Island och Schweiz stöds av ca tre fjärdedelar av EU-snittet medan Turkiet, Albanien och Serbien stöds av ca en tredjedel inom EU25. Lägst är stödet för Turkiet (28 procent). De blivande medlemsländerna, Rumänien och Bulgarien, erhåller stöd av sju av tio svenskar (68 procent respektive 70 procent) och av knappt varannan inom EU25 (41 procent respektive 46 procent). Stödet för respektive länder är i stort sett oförändrat sedan förra höstmätningen (EB64.2), det gäller för såväl Sveriges som EU25:s del. 26 QA33. För vart och ett av följande länder, skulle du vara för eller emot att det i framtiden är en del av EU? 28

29 4.3 Turkiet - Svenskarna mest positiva till Turkiet - Stödet för Turkiet är starkare i Sverige än de flesta andra länder. Åtta av tio (79 procent) svenskar anser att Turkiet geografiskt delvis tillhör Europa, sex av tio (63 procent) anser att Turkiet på grund av sin historia delvis tillhör Europa samtidigt som sex av tio (59 procent) anser att turkiskt EU-medlemskap skulle stärka säkerheten i regionen. 27 Det är värden långt över det europeiska snittet (EU25). Varannan svensk (52 procent) anser att de kulturella skillnaderna mellan Turkiet och medlemsstaterna i EU är för stora för att Turkiet ska få ansluta sig till EU medan sex av tio (61 procent) inom EU25 gör detsamma. Varannan svensk (55 procent) instämmer i påståendet risken finns att Turkiets inträde gynnar invandring till mer utvecklade länder i EU medan två av tre (66 procent) inom EU25 gör detsamma. En knapp tredjedel (28 procent) av svenskarna tror att ett turkiskt medlemskap skulle medföra en föryngring av den åldrande europeiska befolkningen. Här skiljer sig Sverige inte nämnvärt från andra medlemsländer. Men svenskarna ställer också krav på ett turkiskt medlemskap. Fler än nio av tio (96 procent) svenskar kräver att Turkiet respekterar de mänskliga rättigheterna och åtta av tio (83 procent) anser att Turkiets ekonomi måste förbättras. Svenskarna är i dessa avseenden något strängare än genomsnittet i EU (EU25). 27 QA.34. Kan du för vart och ett av följande påståenden säga om om du instämmer helt och hållet, instämmer delvis, tar delvis avstånd eller tar helt och hållet avstånd. 29

30 30

31 5 Värderingar 5.1 Medborgarens röst i EU - Fler svenskar anser att deras röst räknas i EU - Fyra av tio (40 procent) av svenskarna anser att deras röst räknas i EU, det är något över EU-snittet (34 procent). 28 Drygt hälften (55 procent) av svenskarna anser att deras röst inte räknas i EU. Trenden är positiv. Andelen svenskar som anser att deras röst räknas har ökat med fem procentenheter och andelen som anser att deras röst inte räknas har minskat med sex procentenheter sedan förra höstmätningen (EB64). Andelen svenskar som säger sig förstå hur EU fungerar är större än i övriga EU. 47 procent av svenskarna anger att de förstår hur EU fungerar medan motsvarande siffra inom EU25 är 43 procent. Hälften av svenskarna (48 procent) säger sig inte veta hur EU fungerar. 28 QA12. Är du benägen att instämma eller inte instämma i följande påståenden? 31

32 - Kraftig ras för svenskarnas delaktighet - Däremot har andelen svenskar som säger sig vara mycket delaktiga i europeiska frågor rasat kraftigt sedan förra hösten (EB64) och andelen är lägre än i övriga EU. 17 procent av svenskarna säger sig vara mycket delaktiga i europeiska frågor ett ras med 27 procentenheter. Under samma mätperiod har andelen inom EU25 som säger sig vara mycket delaktiga i europeiska frågor rasat med endast 7 procentenheter. 32

33 5.2 Värderingar i livsstilsfrågor - Åtta av tio svenskar anser att invandrarna bidrar med mycket - I Eurobarometer 66 ingick ett frågebatteri där de intervjuade fick frågan om de instämmer eller tar avstånd från en rad påståenden. 29 Svenskarna uppvisar en större skepsis gentemot staten än övriga i EU. Sju av tio (71 procent) svenskar anser att staten blandar sig i våra liv för mycket, vilket är över genomsnittet i EU (63 procent) och en siffra som endast överträffas av ett par andra länder. Tvärtemot vad man kan tro är svenskarna mindre egalitära än övriga. Varannan svensk anser att vi behöver mer jämlikhet och rättvisa även om det innebär mindre frihet för individen, en siffra som är under genomsnittet (64 procent) och en av de lägre i EU. Åtta av tio (81 procent) svenskar anser att brottslingar borde straffas hårdare, och svenskarna tycker därmed som övriga Europa. Det är också den fråga där samsynen är störst och där spridningen är minst inom gruppen. (I de flesta länder instämmer procent i påståendet att brottslingarna borde straffas hårdare. Extremvärdena utgörs av Cypern och Danmark, där 97 procent respektive 71 procent instämmer i påståendet). Såväl i absoluta som relativa tal framstår svenskarna som positiva till invandrare. Åtta av tio (79 procent) anser att invandrarna bidrar med mycket i Sverige. Det är, med god marginal till tvåan Portugal, den högsta siffran i EU. Inom EU25 anser 40 procent detsamma medan en majoritet tar avstånd från påståendet. Trenden är att svenskarna blivit mer positiva till invandrare, sedan den senaste mätningen (EB60.1) har andelen som instämmer ökat med 14 procentenheter samtidigt som andelen som tar avstånd har minskat i samma utsträckning. 29 QA47.1-3, 5, Säg, för vart och ett av följande förslag, om du 33

34 Svenskarna är också förhållandevis toleranta gentemot homosexuella. 71 procent anser att homosexuella äktenskap borde tillåtas i hela Europa och varannan (51 procent) stöder homoadoptioner. Inom EU25 är siffrorna 44 procent respektive 33 procent. Endast medborgare i Nederländerna uppvisar en generösare inställning än svenskarna. Svenskarna är också något mer positiva till marknadsekonomi. Sju av tio (72 procent) instämmer i att fri konkurrens är den bästa garantin för ekonomiskt välstånd, medan två av tre (64 procent) inom EU25 gör detsamma. Svenskarna skiljer sig inte heller nämnvärt från genomsnittseuropén vad det gäller avvägningen mellan fritid och arbete. 55 procent av svenskarna anser att fritid borde ges större vikt än arbete medan 48 procent inom EU gör detsamma. I frågan om religionens inflytande i samhället är svenskarna relativt jämnt fördelade i två läger. 46 procent instämmer i påståendet att religion spelar en alltför viktig roll i vårt samhälle medan 51 procent avvisar påståendet. Inom EU25 är det en lika stor andel som instämmer som i Sverige. Den svenska narkotikapolitiken har av allt att döma stort stöd hos den egna befolkningen. Färre än en av tio (9 procent) anser att personlig konsumtion av cannabis borde legaliseras i hela Europa medan nio av tio (89 procent) avvisar tanken. Svenskarna är därmed, tillsammans med finländarna, mest avvisande till en legalisering av cannabis. Inom EU25 anser var fjärde (26 procent) att personlig konsumtion av cannabis borde legaliseras och i Nederländerna anser hälften detsamma. 34

35 5.3 Kärnvärden och samhörighet - Svenskarna ser EU som ett fredsprojekt I tur och ordning är fred, mänskliga rättigheter och demokrati de tre värden som svenskarna värderar högst. 30 Rangordningen är oförändrad sedan den senaste gjorda mätningen (EB60.1). Inom EU25 är rangordningen fred, respekt för mänskligt liv samt mänskliga rättigheter. Först och främst uppfattar svenskarna EU som ett fredsprojekt, följt av demokrati och mänskliga rättigheter. 31 Genomsnittseuropén placerar mänskliga rättigheter och demokrati på delad förstaplats och först efter det kommer freden. Svenskarna är delade i två ungefär lika stora läger, där hälften anser att Europas länder värderingsmässigt står nära varandra och hälften att de inte gör det. 32 Inom EU25 anser hälften (48 procent) att Europas länder står nära varandra medan fyra av tio (41 procent) anser att de avseende gemensamma värderingar befinner sig långt från varandra. 30 QA48a. Vilka tre alternativ på den här listan värderar du personligen högst? 31 QA48b. Och vilka tre av följande värden representerar bäst EU? 32 QA49. Enligt din mening - när det gäller gemensamma värderingar är då EU:s medlemsländer 35

36 Slutsatser Livskvalitet, förväntningar och förtroende Svenskarna nöjda med sin livskvalitet Större allmän framtidsoptimism Kraftigt ökad tilltro till arbetsmarknaden Ökat förtroende för regeringen Lågt förtroende för EU Arbetslöshet viktigaste frågan Svenskarna verkar i allmänhet nöjda med livet. 98 procent av svenskarna uppger att de är nöjda med det liv de lever den högsta siffran inom EU. Svenskarna känner också en större allmän framtidsoptimism än de flesta övriga medborgare inom EU. Hälften av svenskarna tror att deras liv kommer att förbättras under de närmaste 12 månaderna. Få svenskar tror att deras liv kommer att utvecklas i fel riktning. Svenskarna är också mer optimistiska än medeleuropén på en rad områden som landets ekonomiska utveckling och landets arbetsmarknadssituation inom det sistnämnda området noteras en kraftig ökning sedan vårmätningen (EB65), vilket innebär att den positiva trend som noterades då håller i sig. Svenskarnas förtroende för olika institutioner är i stort sett oförändrat, med undantag för förtroendet för regeringen som ökat kraftigt, något som med stor sannolikhet hör ihop med valet och maktskiftet (mätningen sträckte sig över valet). Svenskarna har annars störst förtroende för riksdagen. Jämfört med andra medlemsländer (EU25) har svenskarna större förtroende för de nationella institutionerna samt lägre förtroende för den Europeiska unionen. Förtroendet för EU är näst lägst bland medlemsländerna. Arbetslösheten är fortfarande den viktigaste frågan för svenskarna. Däremot oroar sig svenskarna mer för hälsooch sjukvårdssystemet än övriga EU. Stödet för medlemskapet och synen på ekonomin Oförändrat stöd för EU Majoriteten anser att Sverige tjänat ekonomiskt på medlemskapet Svenskarna positiva till konkurrens och globalisering Svenskarna mycket nöjda med landets ekonomi. Lika många svenskar anser att Sverige tjänat som förlorat på att gå med i EU. Siffrorna är oförändrade och andelen som ser vinster med medlemskapet är bland de lägsta inom EU. Drygt hälften anser att Sverige tjänat ekonomiskt på medlemskapet, medan en av tre anser att Sverige förlorat. Svenskarna är överlag positiva till företeelser som konkurrens och globalisering. En överväldigande majoritet anser att den ökade konkurrensen som följt som en konsekvens av medlemskapet har varit positiv och varannan svensk anser att den förbättrat de svenska företagens konkurrenskraft. Svenskarnas stöd för globaliseringen är, näst efter Danmark, det högsta inom EU och har dessutom ökat något. Svenskarna är mer nöjda än andra när det gäller det egna landets ekonomi och arbetsmarknad. Svenskarna har dessutom blivit mer nöjda sedan vårmätningen och när det gäller det egna landets ekonomi tillhör svenskarna de mest nöjda inom EU. 36

37 EU uppgifter och uppdrag Ökat stöd för en politisk union Svenskarna skeptiska till att släppa ifrån sig beslutanderätten Svenskarna positiva till terroristbekämpning på EU-nivå Majoritet för euron Miljön viktigaste frågan Kraftigt ökat stöd för konstitution EU bra för världsfreden Majoritet för utvidgningen Svenskarna positiva till nya medlemsländer Svenskarna mest Turkiet-vänliga Stödet för en politisk union har ökat något även om det är svagt jämfört med andra länder. Fyra av tio svenskar är för en politisk union. Svenskarna är mer ovilliga att släppa ifrån sig beslutanderätt inom olika politikområden än andra medlemsländer. Svenskarna är mest positiva till att släppa ifrån sig beslutanderätt när det gäller gränsöverskridande verksamheter och minst benägna när det gäller områden som normalt sett anses tillhöra välfärdsstatens kärnuppgifter. Störst är stödet när det gäller terroristbekämpning, ett av få områden där stödet är större hos svenskarna än hos EU-snittet. Nio av tio svenskar anser att frågor som rör terroristbekämpning bör beslutas gemensamt inom EU. Miljöskydd och regionalstöd är andra områden där en majoritet av svenskarna är beredda att dela med sig av makten. En förkrossande majoritet av svenskarna vill att den svenska regeringen beslutar om pensioner och sjukvård. En majoritet av svenskarna är för euron. Majoriteten stöder också en gemensam utrikespolitik och en gemensam försvars- och säkerhetspolitik men, med undantag för utvidgningen, är stödet svagare i Sverige än inom EU25. Svenskarna har blivit mer miljömedvetna. Svenskarna anser att miljöskyddet är EU:s viktigaste prioritering, frågan har därmed petat ned kampen mot fattigdom och social utslagning från förstaplatsen. Svenskarna avviker kraftigt från övriga Europa och prioriterar miljön i avsevärt större utsträckning. Stödet för konstitutionen har ökat kraftigt, även om stödet fortfarande är något lägre än snittet i EU. Hälften av svenskarna är för EU:s konstitution och fler svenskar än tidigare anser att den skulle göra EU mer demokratiskt och ledningen mer effektiv. Tilltron till EU på den globala arenan är störst när det handlar om att skapa fred i världen, där två av tre svenskar anser att EU spelar en positiv roll. En majoritet av svenskarna anser också att EU spelar en positiv roll när det gäller miljöskydd och i kampen mot terrorismen. Stödet för utvidgningen har ökat och en majoritet av svenskarna är för utvidgningen. Svenskarna är i samtliga fall långt mer positiva till nya medlemsstater än EU-snittet. Mest positiva är svenskarna till länder som liknar Sverige Norge, Island och Schweiz och minst positiva är svenskarna till länder som såväl geografiskt som kulturellt befinner sig långt ifrån Sverige Ukraina, Albanien och Turkiet. Svenskarnas preferenser skiljer sig dock inte nämnvärt från medeleuropéns. Turkiet är det enda land vars stöd understiger hälften av befolkningen, vilket inte hindrar att stödet för Turkiet är högst i Sverige av samtliga medlemsländer. I större utsträckning än andra medlemsländer anser svenskarna dessutom att Turkiet tillhör Europa geografiskt och historiskt. Samtidigt är svenskarna mycket tydliga om att Turkiet måste leva upp till kraven på mänskliga rättigheter samt ha ordning på ekonomin, om de ska vara aktuella för medlemskap. Värderingar och värden Fler anser att deras röst räknas i EU Kraftigt ras för delaktigheten Svenskar ser positivt på invandringen Svenskar förhållandevis toleranta mot homosexuella Svenskarna ser EU som ett fredsprojekt Fyra av tio svenskar anser att deras röst räknas, vilket är fler än tidigare, samtidig anser en majoritet att deras röst inte räknas. Däremot har andelen svenskar som anser sig vara mycket delaktiga i europeiska frågor rasat kraftigt 37

38 från 42 procent till 17 procent sedan förra hösten. Det är naturligtvis svårt att exakt sätta fingret på vad det beror på men inrikespolitisk fokusering under valår i kombination med att det inte förts någon Europadebatt, eller varit val till Europaparlamentet eller någon folkomröstning med anknytning till EU, har med stor sannolikhet medfört att Europafrågorna hamnat i skymundan. I vad som närmast kan beskrivas som livsstilsfrågor uppvisar svenskarna en blandning av liberalism och hårda tag. Svenskarna ser positivt på invandrare och uppvisar, i alla fall jämfört med andra, en tolerant attityd till homosexuella. Däremot anser en förkrossande majoritet av svenskarna att det behövs hårdare tag mot brottslingar och stödet för legalisering av cannabis är mycket, mycket svagt i Sverige. Svenskarna uppskattar fred mest av allt och fred är också den egenskap som de i störst uträckning förknippar med EU. 38