EUROBAROMETER 61 VÅREN 2004 NATIONELL RAPPORT SVERIGE. Standard Eurobarometer Europeiska kommissionen ALLMÄNNA OPINIONEN I DEN EUROPEISKA UNIONEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EUROBAROMETER 61 VÅREN 2004 NATIONELL RAPPORT SVERIGE. Standard Eurobarometer Europeiska kommissionen ALLMÄNNA OPINIONEN I DEN EUROPEISKA UNIONEN"

Transkript

1 Standard Eurobarometer Europeiska kommissionen EUROBAROMETER 61 ALLMÄNNA OPINIONEN I DEN EUROPEISKA UNIONEN VÅREN 2004 Standard Eurobarometer 61 / Våren European Opinion Research Group EEIG NATIONELL RAPPORT SVERIGE Denna undersökning har beställts och koordinerats av Generaldirektoratet för Press och Kommunikation. Denna rapport har producerats för Europeiska kommissionens representation i Sverige. Detta dokument representerar inte Europeiska kommissionens åsikter. De tolkningar och å sikter som framförs är uteslutande författarnas. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 1

2 Eurobarometer 61 Nationell rapport Sverige Sammanfattning 2 1. Inledning 4 2. Nationell politik och nationell identitet De viktigaste frågorna för svenskarna Förtroende för institutionerna Demokratin får betyg Nationell och europeisk identitet Kunskapen om Europeiska unionen Kunskapsläget Källor för EU-information Kunskapen om, och tilltron till, de europeiska institutionerna Svenska åsikter om den europeiska unionen Bilden av det svenska medlemskapet Bilden av den Europeiska unionen Europeiska unionen i världen Europeiska unionens framtid Den europeiska integrationen Utrikes- och säkerhetspolitik Reformen av de europeiska institutionerna 38 Bilagor: I. Technical Specifications II. Frågeformulär Eurobarometer 60.1, Sverige III. Eurobarometer Key Indicators Spring 2004 Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 2

3 Sammanfattning Nationell politik och nationell identitet Det finns inget EU-land som sätter sjukvårdsfrågorna högre än vad man gör i Sverige. I EU i stort är arbetslösheten den viktigaste nationella frågan. Men arbetslösheten är en allt viktigare fråga även i Sverige. Sedan hösten 2003 (Eurobarometer 60.1) har frågan passerat brottsligheten och den ekonomiska situationen, och är nu den näst viktigaste frågan för svenskarna. Skolväsendet är en fråga som väger tyngre i Sverige än i EU-snittet, medan invandringen, terrorismen och inflationen är mindre viktiga i Sverige jämfört med övriga EU. Förtroendet för EU ligger under EU-snittet, medan förtroendet för riksdagen, regeringen och ligger över. De institutioner svenskarna litar mest på är FN, radion och polisen. Svenskarna är mer nöjda än EU15 med den nationella demokratin, och mindre nöjda med demokratin i EU. De har också en jämförelsevis stark nationell identitet. Runt fyra av tio svenskar känner sig som både svenskar och européer, sex av tio är enbart svenskar, och en procent är enbart européer. De som ser sig som enbart svenskar har ökat sedan Kunskapen om Europeiska unionen Svenskarna bedömer sina kunskaper om EU som över genomsnittet. De kände sig också bättre informerade om utvidgningen av EU. Men några månader innan EU fick tio nya medlemmar var närmare sju av tio svenskar inte särskilt eller inte alls välinformerade om utvidgningen. Årets Eurobarometer innehåller ett kunskapstest, som visar att svenskarna inte missbedömer sina EU-kunskaper. För åtta av tio frågor hamnar de över genomsnittet. Nyhetsmedierna tv, dagstidningar och radio är de viktigaste källorna för EU-information. Svenskarna diskuterar också gärna med släkt, vänner och kolleger. Medierna får bättre betyg i Sverige än i övriga EU. Sex av tio svenskar tycker att svenska medier talar lagom mycket om EU, och varannan att EU framställs på ett objektivt sätt. Av de missnöjda tycker fler att det är för lite EU-information och inte för mycket, och fler att EU framställs för positivt än för negativt. De EU-institutioner som flest svenskar känner till är Europaparlamentet, EG-domstolen, ministerrådet, Europeiska centralbanken och Europeiska kommissionen. Dessa har nio av tio svenskar eller fler hört talas om. Detta är också de EU-institutioner som flest tror spelar en viktig roll, och som flest litar på. Kännedomen om kommissionen har minskat något sedan hösten 2003, och kommissionen är nu mindre känd än den var Svenska åsikter om den europeiska unionen Sverige hör till de mest EU-kritiska länderna. En tredjedel av svenskarna tycker att det är dåligt att Sverige är med i EU, och sex av tio att landet förlorat på medlemskapet. På bägge punkterna uppvisar Sverige det lägsta stödet bland EU-länderna. Den bild som svenskarna har av EU är den näst mest negativa, efter britternas. Sverige är det EU-land där störst andel invånare förknippar EU med slöseri med pengar byråkrati och otillräcklig kontroll vid gränserna. Landet har lägst andel som förknippar EU Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 3

4 med ekonomiskt välstånd och socialt skydd. Å andra sidan anser svenskarna i lägre grad än EU-snittet att EU är liktydigt med arbetslöshet. Störst personlig betydelse för svenskarna har friheten att resa, studera och arbeta inom EU. Sex av tio svenskar tycker att EU spelar en positiv roll i kampen mot terrorismen. Därefter kommer utrikespolitiken, där hälften av svenskarna tycker att EU:s roll är positiv. Svenskarnas viktigaste nationella fråga är sjukvårdspolitiken, och där tycker 14 procent att EU:s roll är positiv. Närmare fyra av tio svenskar anser att jordbruk är den tyngsta posten i EU:s budget, och nästan lika tror många att den största utgiften är administration, personal och byggnader. Europa i världen Globaliseringen, skapandet av en världsomspännande marknad, uppfattas som mer positiv i Sverige än i övriga länder. Svenskarna har ungefär samma syn som övriga EU-medborgare på globaliseringens nackdelar. Men de ser ljusare än något annat land på de möjligheter globaliseringen skapar för landet, svenska företag och den enskilde. De har också större förtroende än EU-snittet för att effekterna av globaliseringen kan kontrolleras. Fyra av tio svenskar räknar med att EU kan kontrollera utvecklingen, den högsta andelen bland EU-länderna. Europas framtid Svenskarna är i stort sett överens med övriga EU-länder om hur fort integrationen av EU går. Men svenskarna är bland de mest motvilliga till att öka takten. Bara Storbritannien och Danmark har en lägre önskad hastighet. Varannan svensk är för en författning för EU, men stödet är lägre än EU-snittet. De som vill ha EMU och euron har blivit något fler sedan hösten Stödet för euron är högre än i Storbritannien, men lägre än i Danmark. Svenskarna stöder utvidgningen i högre grad än EUsnittet, både de tio länder som gick med i maj, och en framtida utvidgning. Sverige är mer tveksamt än EU15 till att EU-länderna har en gemensam utrikespolitik, och en gemensam försvars- och säkerhetspolitik. Stödet för att EU-länderna finner en gemensam ståndpunkt vid en internationell kris är på samma nivå som i övriga länder. Men Sverige har en låg andel som vill att EU ska ha en utrikesminister. Närmare sju av tio, ungefär lika många som i övriga EU, vill att EU ska ha en militär insatsstyrka. Runt åtta av tio svenskar, fler än i något annat land, är oroliga för att en fortsatt integration inom unionen ska leda till ökad narkotikahandel och organiserad brottslighet. Nästan lika många är oroliga för att jobben försvinner utomlands. Svenskarna är mindre oroliga än EU15 för att förlora sociala förmåner eller för en ekonomisk kris på grund av EU-integrationen. De är också mindre oroliga för att det egna språket och den nationella kulturen ska försvinna. Allt fler svenskar vill förlänga ordförandeperioden i EU. Över hälften vill att medlemsstaterna ska ha kvar sin vetorätt, och stödet har ökat. Närmare sju av tio tycker att varje medlemsstat ska ha en röst i EU:s ministerråd, medan två av tio vill att makten ska stå i proportion till befolkningsstorleken. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 4

5 1. Inledning Bakgrund Eurobarometern är en återkommande opinionsundersökning inom Europeiska unionen. Eurobarometern producerar flera typer av rapporter, däribland standard-eurobarometern, som funnits sedan Sverige deltar sedan våren Standardrapporten publiceras två gånger om året. Den bygger på personliga intervjuer som genomförs vid mellan två och fem tillfällen per år. Undersökningen visar på opinionsläget i Europa när det gäller den gemensamma europeiska politiken, och även synen på nationella frågor. Vissa frågor återkommer vid varje intervjutillfälle, vilket gör det möjligt att följa utvecklingen över tid, medan andra teman är nya. Så genomförs Eurobarometern Eurobarometern utförs på uppdrag och under ledning av Europeiska kommissionens generaldirektorat för press och kommunikation (GD Press). Den här svenska rapporten bygger på uppgifter från vårundersökningen 2004, Eurobarometer 61. Undersökningen koordinerades av INRA i Bryssel, Belgien. De svenska intervjuerna genomfördes av GfK Sverige. Rapporten fokuserar på den svenska delen av materialet och de frågor som är intressanta för Sverige. Undersökningsmetod Underlaget till Eurobarometern samlas in genom personliga intervjuer med EU-medborgare över 15 år som valts ut för att representera alla regioner, och kommer från både landsbygd, mellanstora städer och storstäder. Utöver frågor som visar opinionen kring nationella och europeiska teman, får de tillfrågade uppge bland annat yrke, inkomst, civilstånd och politisk hemhörighet på en högervänsterskala. Därmed kan materialet brytas ner enligt ett antal sociodemografiska variabler. Intervjupersonerna informerades vid intervjutillfället om att deras svar behandlas anonymt och konfidentiellt. Närmare förklaring till undersökningens metod återfinns i bilaga 1, Technical Specifications. Intervjuperiod I Sverige gjordes intervjuerna för Eurobarometer 61 mellan den 23 februari och den 19 mars Intervjuperioden ligger mellan de två tillfällen det svenska folket kunde ta ställning i EU-frågor; den svenska folkomröstningen om EMU i september 2003 och valet till Europaparlamentet i juni Under intervjuperioden inträffade de uppmärksammade bombdåden i Madrid (11 mars) och några dagar efter den svenska intervjuperiodens slut hölls Europeiska rådets toppmöte i Bryssel (25-26 mars), där medlemsländerna beslutade att återuppta förhandlingarna om EU:s författning. Utvidgningen av EU med tio nya länder skedde den 1 maj Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 5

6 Undersökningsunderlag Totalt intervjuades personer i 15 länder: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland, Storbritannien och Österrike. I varje land genomfördes runt intervjuer. Undantagen är Tyskland där personer intervjuades (varav i väst och 1032 i öst), Luxemburg med 619 intervjuer, och Storbritannien med Vid samma tillfälle gjordes en opinionsundersökning i de länder som inträdde i den europeiska unionen den 1 maj 2004: Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovakien och Slovenien. Några av svaren från dessa länder redovisas i bilaga 3. I Sverige intervjuades personer ur en befolkningsgrupp på personer över 15 år. Av de svenska intervjupersonerna var 49 procent män och 51 procent kvinnor. I hela EUgruppen var 48 procent män och 52 procent kvinnor. Den geografiska fördelningen inom Sverige var 35 procent från Götaland, 20 procent från Svealand, 14 procent från Norrland, 18 procent från Stockholmsregionen, 8 procent från Göteborg och 5 procent från Malmö. Storstadsregionerna redovisas alltså separat. Terminologi och siffror Genomgående i rapporten jämförs den svenska intervjugruppen (Sverige) med medeltalet för de 15 EU-länderna inklusive Sverige (EU15). Vid något tillfälle talas om EU12, det vill säga de tolv länder som infört euron, exklusive Sverige, Danmark och Storbritannien. Begreppet EU25 innefattar de länder som ingår i det utvidgade EU från 1 maj 2004 och NMS10 är de nya medlemsstaterna. Om inget annat anges står alla tal i procent av dem som besvarat en fråga. Decimaler har avrundats till närmaste heltal. Decimalen,5 har avrundats uppåt. Avrundningen gör att summan av procenttalen inte alltid uppgår till 100. För vissa frågor redovisas svaren omräknade till ett medeltal som avrundats till en decimal. Rapportens struktur Det andra kapitlet utgår från tillståndet i Sverige: de nationella frågor som svenskarna prioriterar högst, deras tilltro till svenska och internationella institutioner, och hur de ser på nationell respektive europeisk identitet. Det tredje kapitlet beskriver kunskapsnivån när det gäller EU-frågor och europeiska institutioner, och vilka källor svenskarna går till för att veta mer om EU. Efter analysen av synen på nationell politik och kunskapsläget går det fjärde kapitlet vidare och granskar attityderna till EU i allmänhet, och vilken bild svenskarna har av EU. Här görs en analys av stödet för det svenska medlemskapet i EU utifrån bland annat kön, hemregion och yrke. I kapitel fem vidgas perspektivet till det globala: Europa och världen. Det sjätte kapitlet handlar om unionens framtid, om den europeiska integrationen, framtiden för EU:s säkerhets- och försvarspolitik och reformen av EU:s institutioner. Efter rapporten följer bilagor: de tekniska specifikationerna för undersökningen, det svenska enkätformuläret, samt resultaten från den Eurobarometer som utfördes i de tio nya EUländerna. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 6

7 2. Nationell politik och nationell identitet De viktigaste slutsatserna Hälso- och sjukvårdssystemet är den viktigaste frågan för svenskarna för tillfället. Den här frågan är viktigare i Sverige än i något annat EU-land. Arbetslösheten har gått om den ekonomiska situationen och brottsligheten, och är nu den näst viktigaste frågan. Invandringen, terrorismen och inflationen är mindre viktiga frågor i Sverige än i övriga EU-länder. Tre av fyra svenskar litar på FN och radion. Hälften av svenskarna litar på riksdagen och regeringen, och knappt en tredjedel litar på EU. Förtroendet ökar eller är oförändrat för de flesta institutioner. Svenskarna är mer nöjda med demokratin i sitt land än övriga EU-medborgare. Svenskarna är mindre nöjda med demokratin i EU än i Sverige. Den nationella identiteten är starkare i Sverige än i EU i stort. Gruppen som ser sig som enbart svenskar ökar. En av hundra svenskar säger sig vara enbart europé. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 7

8 2.1 De viktigaste frågorna för svenskarna Vilka är de viktigaste frågorna för ditt land för tillfället? Hälso- och sjukvårdssystemet Arbetslöshet Den ekonomiska situationen Brottslighet Skolväsendet Invandring Skydda miljön Skatter Terrorism Pensioner Försvars-/utrikespolitik Ökande priser/inflation Kollektivtrafik Boende Annat Vet ej Sverige 25 EU Figur 1. Fråga 27: Vilka tycker du är de två viktigaste frågorna för Sverige för tillfället? Svenskarna är de EU-medborgare som prioriterar hälso- och sjukvårdsfrågor högst. Fyra av tio i Sverige tycker att sjukvården är en av de viktigaste frågorna för landet för tillfället, något bara 15 procent av EU-medborgarna håller med om. I EU i stort är arbetslösheten den viktigaste frågan. Men oron för arbetslösheten ökar i Sverige, från 29 procent och en fjärdeplats hösten 2003 (Eurobarometer 60.1) till 39 procent och en andraplats våren De fem viktigaste frågorna för svenskarna är de samma som de var i båda mätningarna 2003 (Eurobarometer 59.1 och 60.1): sjukvården, arbetslösheten, den ekonomiska situationen, brottsligheten och skolväsendet. De fem viktigaste frågorna för EU-genomsnittet är arbetslösheten, brottsligheten, den ekonomiska situationen, ökade priser och inflation samt invandring. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 8

9 2.2. Förtroende för institutionerna Litar du på institutionerna? FN Radio Polisen Tv Riksdagen Rättsväsendet Försvaret Fackföreningarna Regeringen Välgörenhets-, frivilligorganisationer Tidningarna EU Stora företag Religiösa institutioner Politiska partier Sverige EU15 Figur 2. Fråga 7: Vill du för var och en av följande institutioner säga om du är benägen att lita på den eller inte. Figuren visar svarsalternativet Benägen att lita på. Radion och FN delar tätplatsen som de institutioner som tre av fyra svenskar litar på. FN har starkast stöd i Sverige, medan bara varannan EU-medborgare litar på FN. Det europeiska stödet för radion är något närmare svenskarnas siffror. Förtroendet för radion är dock högre i Finland än i Sverige. Även polisen, tv, riksdagen, rättsväsendet, fackföreningarna, regeringen och de politiska partierna åtnjuter större förtroende hos svenskarna än hos EU-medborgarna i genomsnitt. Sverige är det land där förtroendet för religiösa institutioner och välgörenhetsorganisationer är lägst. Jämfört med EU-medborgarna litar svenskarna även mindre på försvaret, tidningarna och EU. Förtroendet för EU är näst lägst i Sverige, efter Storbritannien. Sedan Eurobarometer 60.1 (hösten 2003) har förtroendet ökat något eller legat stilla för samtliga institutioner. Bland de institutioner som fått ökat förtroende märks riksdagen (från 53 till 58 procent) och regeringen (från 42 till 48 procent). Förtroendet för EU har stigit med en procentenhet från 28 till 29 procent. I EU-länderna är förtroendet för de nationella motsvarigheterna till riksdagen oförändrat 35 procent, och förtroendet för regeringarna och EU har ökat med en procentenhet vardera. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 9

10 2.3 Demokratin får betyg Är du nöjd med hur demokratin fungerar i ditt land? Och i EU? 2,8 2,5 2,3 2,4 Demokratin i hemlandet (Medelvärde av Mycket nöjd=4, Ganska nöjd=3, Ganska missnöjd=2 och Mycket missnöjd=2) Demokratin i EU Sverige EU15 Figur 3. Fråga 39: Är du i stort sett ganska nöjd, ganska missnöjd eller mycket missnöjd med hur demokratin fungerar i ditt land? Fråga 39 b: Och när det gäller demokratin i Europeiska unionen? I Sverige är de tillfrågade mer nöjda än EU-snittet med den nationella demokratin, men mindre nöjda med hur demokratin fungerar i EU. Inom EU i stort är synen på landets och EU:s demokrati jämnare. Sverige och östra Tyskland har lägst andel som väljer alternativet Mycket nöjd när det gäller demokratin i EU: 1 procent. Är du nöjd med hur demokratin fungerar? Utveckling i Sverige ,8 2,8 2,9 2,8 2,8 2,7 2,6 2,7 2,4 2,4 2,3 2,3 2,3 2,1 2,1 2,1 2 Vår 99 Vår 00 Höst 00 Höst 01 Höst 02 Vår 03 Höst 03 Vår 04 EB52.0 EB53 EB54.1 EB56.2 EB58.1 EB59.1 EB60.1 EB61 Demokratin i Sverige Demokratin i EU Figur 4. Fråga 39. Utveckling i Sverige sedan Svenskarnas syn på det demokratiska systemet i både Sverige och EU är på samma nivå som vid föregående mätning. Det innebär att den minskning som märktes under 2003 inte fortsatt. Betyget på EU:s demokratiska system minskade under 2003, men är högre än det var i början av mätperioden, under 1999 och I de 15 EU-länderna är trenden sedan 2002 att färre är nöjda med det demokratiska systemet på både nationell och europeisk nivå. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 10

11 2.4. Nationell och europeisk identitet Inom den närmaste framtiden, betraktar du dig som...? Enbart (din nationalitet) (Din nationalitet) och europé Europé och (din nationalitet) Enbart europé Vet ej Enbart (din nationalitet) (Din nationalitet) och europé Enbart europé Vet ej Svarskort A (fem alternativ) Svarskort B (fyra alternativ) Sverige EU15 Figur 5. Fråga 38: Inom den närmaste framtiden, betraktar du dig som...? Figuren redovisar båda varianterna av frågeformulär. Den nationella identiteten är jämförelsevis stark i Sverige. Drygt hälften av de tillfrågade ser sig som enbart svenskar, inte européer. Detta gäller båda svarsgrupperna i årets undersökning, där svarskorten fanns i två varianter. Hälften av de intervjupersonerna fick fem svarsalternativ, däribland Svensk och europé och Europé och svensk. Enbart tre procent av svenskarna valde den senare formuleringen. På svarskort B fanns alternativet Europé och svensk inte med, och 42 procent sade sig ha en svensk och europeisk identitet. Finland och Sverige har lägst andel som säger sig vara enbart européer. Inom den närmaste framtiden, betraktar du dig som...? Utveckling i Sverige Höst 99 Vår 00 Höst 00 Höst 01 Vår 02 Höst 02 Vår 03 Höst 03 Vår 04 EB52.0 EB53 EB54.1 EB56.2 EB57.1 EB58.1 EB59.1 EB60.1 EB61 Enbart svensk Svensk och europé Europé och svensk Enbart europé Figur 6. Fråga 38. Utveckling i Sverige sedan För Eurobarometer 61 redovisas svarsgrupp A. Andelen som ser sig som svenskar har ökat från 48 till 57 procent sedan hösten 2003, medan de som ser sig som svenskar och européer har minskat. Motsvarande utveckling märks inte i EU-genomsnittet. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 11

12 3. Kunskapen om Europeiska unionen De viktigaste slutsatserna Svenskarna bedömer sina kunskaper om EU som något högre än EU-snittet. Gapet mellan svenskarna och andra EU-medborgare i bedömningen av EU-kunnandet minskar. Svenskarna tyckte också att de var något mer välinformerade om EU:s utvidgning i maj Svenskarna nådde goda resultat i ett kunskapstest om EU. De ligger över genomsnittet på åtta av tio frågor. Nyhetsmedierna tv, dagstidningar och radio är mest populära när svenskarna söker EU-information. Sex av tio svenskar tycker att medierna talar lagom mycket om EU, och varannan att mediernas EU-bild är objektiv. Svenskarna är mer nöjda med medierna än övriga EUmedborgare. Europaparlamentet är den EU-institution som flest svenskar känner till. Men parlamentet hamnar på tredje plats bland de institutioner som svenskarna litar på. Mest tilltro har de till EU-domstolen. De minst kända EU-institutionerna är Ombudsmannen och Regionkommittén. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 12

13 3.1. Kunskapsläget Hur mycket tycker du att du vet om EU? (1=Vet ingenting alls, 10=Vet en hel del) Sverige EU15 Figur 7. Fråga 16: Om vi använder den här skalan, hur mycket tycker du att du vet om Europeiska unionen, dess politik och dess institutioner? Intervjupersonerna har själva fått sätta betyg på sina kunskaper om EU. Här hamnar Sverige något över genomsnittet. Svenskarnas medelpoäng är 4,7, jämfört med 4,5 i de 15 EUländerna. Sedan 2000 har svenskarna bedömt sitt EU-kunnande som något högre än i övriga länder. Gapet ökade under 2003, då svenskarnas medel ökade mer än EU-snittet. Våren 2004 har gapet minskat, då svenskarnas medeltal gått ner till 4,7, medan EU15 ökat ytterligare till 4,5. Hur välinformerad är du om utvidgningen av EU i maj? Mycket välinformerad Välinformerad Inte särskilt välinformerad Sverige EU Inte alls välinformerad 0 2 Vet ej Figur 8. Fråga 17: Hur välinformerad tycker du att du är om utvidgningen av EU i maj, dvs. att 10 nya länder går med i EU? Svenskarna tycker också att de är något bättre informerade än EU-snittet om utvidgningen. När svarsalternativen räknats om till ett medelvärde hamnar svenskarna på 2,3 och EU15 på 2,1. Men två månader före utvidgningen sa drygt varannan svensk sig vara inte särskilt välinformerad, den högsta andelen för det svarsalternativet bland EU-länderna. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 13

14 Kunskap om Europeiska unionen Den europeiska flaggan är blå med gula stjärnor (sant) Europeiska kommissionens president väljs direkt av EU:s medborgare (falskt) Medlemmarna i Europaparlamentet väljs direkt av EU:s medborgare (sant) Europeiska unionen består av 12 medlemsstater (falskt) Europeiska gemenskapen skapades precis efter första världskriget i början av 1920-talet (falskt) Europeiska kommissionens säte ligger i Strasbourg (falskt) Varje år uppmärksammas Europadagen gemensamt av alla EU:s medlemsstater (sant) Nästa Europaparlamentsval kommer att äga rum i juni 2006 (falskt) Den europeiska flaggan har en stjärna för varje medlemsland (falskt) Europeiska unionen har en egen hymn (sant) (Korrekt svar inom parentes) Sverige, andel korrekta svar EU15, andel korrekta svar Figur 9. Fråga 24: För vart och ett av följande påståenden om Europeiska unionen vill jag att du talar om för mig om du tror att det är sant eller falskt. I årets undersökning har de tillfrågade inte bara fått ge sig själva betyg, utan även fått svara på kunskapsfrågor om Europeiska unionen. Här visar det sig att svenskarna inte överskattar sitt EU-kunnande. Svenskarna lyckas bättre än genomsnittet på alla frågor utom två. Ett exempel är att fyra av tio svenskar vet att Europeiska kommissionens säte inte ligger i franska Strasbourg, medan bara två av tio i Belgien och Frankrike har rätt på den frågan. Undantagen där svenskarna ligger under EU-medlet handlar om när EG skapades, och om parlamentsvalet. Några månader innan valet kunde bara varannan svensk, en procent under EU-siffran, säga att EU-medborgarna väljer parlamentsledamöterna i direktval. Nio av tio svenskar vet hur EU:s flagga ser ut, och Sverige ligger här på delad förstaplats med Luxemburg. Bara var tredje svensk vet att flaggan inte har en stjärna för varje medlemsland, men det är fler än i något annat EU-land. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 14

15 3.2. Källor för EU-information Vilka källor använder du när du söker information om EU? Tv Dagstidningar Radio Diskussioner med släktingar, vänner, kollegor Internet Böcker, broschyrer, informationshäften Andra tidningar, tidskrifter Fackföreningar eller yrkesorganisationer Andra politiker Söker aldrig efter sådan information/inte intresserad Informationskontor om EU, EU-bibliotek, etc. Statliga eller kommunala informationskontor Möten Andra organisationer (t.ex. konsumentorganisationer) En medlem i Europaparlamentet Cd-rom 0 Annat Vet ej Sverige EU Figur 10. Fråga 18: Vilka källor använder du dig av när du söker efter information om Europeiska unionen, dess handlingsprogram, dess institutioner etc.? TV, tidningar och radio ligger stadigt i toppen som de viktigaste källorna för EUinformation. Samtliga får högre siffror i Sverige än i övriga EU. På fjärde plats kommer släkt och vänner, som över var tredje svensk får information från. Sex av svarsalternativen får högst siffror i Sverige: släkt och vänner, dagstidningar, böcker och broschyrer, fackföreningar, statliga eller kommunala informationskontor och andra politiker. Sverige har lägre andel än EU-snittet som aldrig söker efter information om EU, eller inte är intresserade. Men andelen ointresserade i EU har minskat från 17 procent hösten 2003 till 11 procent våren En granskning av de fem vanligaste informationskällorna visar att intresset för att få EUinformation från tv, radio och dagstidningar ökat stadigt sedan en svacka Ökningen jämfört med hösten 2003 handlar om enstaka procentenheter. Samtalen med släkt och vänner ökade till och med hösten 2003, men har sedan minskat från 39 till 36 procent. Internet som källa till EU-information var på topp våren 2001, med 29 procent. De senaste åren har användningen av denna källa stagnerat, och ligger nu på 26 procent. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 15

16 Talar medierna för mycket, lagom mycket eller för lite om EU? För mycket Lagom mycket För lite Vet ej Sverige EU15 Figur 11. Fråga 19: Tycker du generellt sett att svenska medier talar för mycket, lagom mycket eller för lite om Europeiska unionen? Ungefär sex av tio svenskar tycker att medierna talar lagom mycket om EU, något bara fyra av tio EU-medborgare håller med om. Var tredje svensk tycker att det är för lite EUinformation i media, medan bara en av tjugo tycker att det är för mycket. Framställer medierna EU för positivt, objektivt eller för negativt? För positivt Objektivt För negativt Vet ej Sverige EU15 Figur 12. Fråga 20: Och tycker du att svenska medier framställer Europeiska unionen på ett sätt som är för positivt, objektivt eller för negativt? Svenska medier framställer EU objektivt, tycker varannan svensk. Det är en högre andel än i EU-länderna. Av de som är missnöjda tycker fler att mediernas EU-bild är för positiv än för negativ. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 16

17 3.3. Kunskapen om, och tilltron till, de europeiska institutionerna Kunskap om och förtroende för EU:s institutioner Har du hört talas om? Europaparlamentet Europeiska unionens domstol EU:s ministerråd Europeiska centralbanken Europeiska kommissionen EU:s ekonomiska och sociala kommitté Europeiska revisionsrätten Europeiska ombudsmannen EU:s regionkommitté Tror du att dessa organ spelar en viktig roll inom EU? Europaparlamentet Europeiska unionens domstol Europeiska centralbanken EU:s ministerråd Europeiska kommissionen Europeiska revisionsrätten EU:s ekonomiska och sociala kommitté EU:s regionkommitté Europeiska ombudsmannen Är du benägen att lita på dessa organ? Europeiska unionens domstol Europeiska centralbanken Europaparlamentet EU:s ministerråd Europeiska kommissionen Europeiska revisionsrätten EU:s ekonomiska och sociala kommitté Europeiska ombudsmannen EU:s regionkommitté Sverige EU15 Figur 13. Fråga 21: Har du hört talas om...?. Fråga 22: Och för vart och ett av följande europeiska organ, tror du att de spelar en viktig roll inom EU eller inte?. Fråga 23: Och för vart och ett av dessa organ vill jag att du säger om du är benägen att lita på det eller inte? Bara tre av hundra tillfrågade svenskar har inte hört talas om Europaparlamentet. Välkända är även Europeiska unionens domstol, EU:s ministerråd, Europeiska centralbanken och Europeiska kommissionen. Dessa fem är mer kända i Sverige än i övriga EU. Ministerrådet och Centralbanken är mest välkända i Sverige av EU-länderna. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 17

18 De mest okända EU-institutionerna är Regionkommittén och EU-ombudsmannen, som en av fem känner till. De fem mest kända institutionerna har också högst svarsandel på frågan om de spelar en viktig roll inom EU. Runt åtta av tio tror att de spelar en viktig roll. Europaparlamentet, som flest svenskar känner till, och som flest tror spelar en viktig roll, hamnar först på tredje plats när det gäller tilltro till institutionerna. Störst förtroende har intervjupersonerna för Europeiska unionens domstol, som har sina högsta siffror i Sverige. Minst förtroende har svenskarna för Europeiska ombudsmannen, som var fjärde litar på. Har du hört talas om...? Utveckling i Sverige Höst 99 Vår 00 Höst 00 Vår 01 Höst 01 Vår 02 Höst 02 Vår 03 Höst 03 Vår 04 EB52.0 EB53 EB54.1 EB55.1 EB56.2 EB57.1 EB58.1 EB59.1 EB60.1 EB61 Europaparlamentet Europeiska kommissionen EU:s ministerråd Europeiska centralbanken Europeiska unionens domstol Figur 14. Fråga 21, utveckling i Sverige för de fem mest kända institutionerna. Kännedomen om Europaparlamentet har legat stadigt högt sedan 1999, medan Europeiska kommissionen är något mindre känd 2004 än Under 2003 ökade kunskapen om Europeiska centralbanken. En orsak till den markanta av hur många som sa sig känna till Europeiska unionens domstol under 2003, kan vara att översättningen i frågeformuläret ändrades inför Eurobarometer 60.1, från Europeiska gemenskapernas domstol till Europeiska unionens domstol. Mellan hösten 2003 och våren 2004 märks bara små förändringar för de fem mest kända institutionerna. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 18

19 4. Svenska åsikter om den europeiska unionen Tre av tio svenskar tycker att landets EU-medlemskap varken är bra eller dåligt. Det är fler svenskar som tycker att medlemskapet är bra än som tycker att det är dåligt. Men svenskarna är mindre nöjda än EU-snittet. Män är mer nöjda med medlemskapet än kvinnor. De under 24 år är mest nöjda, liksom de med högre inkomst, högre utbildning, de som står till höger politiskt, och de som bor i större städer. Stockholmarna är mest nöjda med EU-medlemskapet, och norrlänningarna minst. Över hälften av svenskarna tycker att landet förlorat på EU-medlemskapet. Rörelsefriheten inom EU är det viktigaste för svenskarna när de anger vad EU betyder för dem personligen. Sverige har högst andel som förknippar EU med slöseri, byråkrati och otillräcklig kontroll vid gränserna. Sverige är det land där lägst andel anser att EU innebär ekonomiskt välstånd och socialt skydd. Svenskarnas bild av EU är den näst mest negativa i EU, efter britternas. Sverige har högre andel än genomsnittet som anser att landets röst räknas inom EU. Sverige har lägre andel som anser att landet kommer att få mer inflytande i framtiden. Färre än två svenskar av tio anser att EU spelar en positiv roll för sjukvården, den viktigaste frågan i Sverige. Kampen mot terrorismen är den fråga där svenskarna uppfattar EU:s roll som mest positiv. Närmare fyra av tio svenskar vet att jordbruket är den tyngsta posten i EU:s budget. Lika många tror att administration och personal är den största utgiften. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 19

20 4.1. Bilden av det svenska medlemskapet Vad tycker du generellt om att ditt land är medlem i EU? Bra Dåligt Varken bra eller dåligt Sverige EU15 Vet ej Figur 15. Fråga 8: Vad tycker du generellt om att Sverige är medlem i EU? I Sverige tycker fyra av tio tillfrågade att EU-medlemskapet är bra, en mindre andel än EUgenomsnittet. Sverige har den högsta andelen som svarar att medlemskapet är dåligt (33 procent), följt av Österrike och Storbritannien, båda 29 procent. När svaren räknas om till ett medeltal får britterna lägst siffra, följda av österrikarna och svenskarna. Vad tycker du generellt om att ditt land är medlem i EU? Utveckling ,6 2,4 2,2 2,0 1,8 1,6 Höst 00 Vår 00 Höst 00 Vår 01 Höst 01 Vår 02 Höst 02 Vår 03 Höst 03 Vår 04 EB52.0 EB53 EB54.1 EB55.1 EB56.2 EB57.1 EB58.1 EB59.1 EB60.1 EB61 (Medelvärde av alternativen Bra=3, Varken bra eller dåligt=2 och Dåligt=1) Figur 16. Fråga 8, utveckling i Sverige och EU-länderna sedan Sverige EU15 Mellan hösten 2002 och hösten 2003 blev inställningen till EU-medlemskapet mindre positiv i både Sverige och övriga EU-länder. Minskningen har fortsatt under vintern EU-genomsnittet är nu på den lägsta nivån under mätperioden , medan opinionen i Sverige ännu är mer positiv än den var under perioden från våren 2000 till våren Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 20

21 Vad tycker du generellt om att Sverige är medlem i EU? Kön Ålder Ålder vid avslutade Yrke, anställningheltidsstudier Inkomst Politisk skala Bostadsort Region Åsikt i EU-frågor Män Kvinnor <15 år år >20 år Studerar än Egen företagare Företagsledande ställning Skrivbordsarbete Arbetare Hemarbetande Arbetslösa Pensionär Studerande Lägst Låg Hög Högst Vet ej, vägrar Vänster Mitten Höger Inget svar Glesbygd, by Liten, mellanstor stad Stor stad Vet ej Götaland Svealand Norrland Stockholm Göteborg Malmö Benägen att lita på EU Inte benägen att lita på EU Låg kunskap om EU Medel kunskap om EU Hög kunskap om EU För euro Mot euro För utvidgning Mot utvidgning För gemensam europeisk utrikespolitik Mot gemensam europeisk utrikespolitik (Medelvärde av alternativen Bra=3, Varken bra eller dåligt=2 och Dåligt=1) 1,6 1,6 1,9 2,0 2,0 2,0 1,8 2,02,1 2,0 2,0 1,8 1,92,0 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 1,9 1,9 2,0 2,3 2,0 1,8 2,0 2,3 1,8 1,9 2,12,2 1,8 2,0 1,9 1,8 1,7 1,7 1,9 2,1 2,1 2,1 2,3 2,3 2,4 2,4 2,6 2,7 Figur 17. Fråga 8, analys av de svenska svaren utifrån sociodemografiska faktorer, samt inställning i olika frågor kring Europeiska unionen. Svenska män är mer positiva till EU-medlemskapet än kvinnorna. Den mest positiva åldersgruppen är unga mellan 15 och 24 år. Hög inkomst och hög utbildningsnivå innebär högt stöd för EU-medlemskapet. De som har egna företag, är företagsledare eller studerar är också mer positiva, medan hemarbetande och arbetslösa är minst positiva. På den politiska skalan är högerväljarna mest nöjda med EU-medlemskapet, och vänsterväljarna minst. De som bor i storstäder, särskilt Stockholm, tycker i högre grad att medlemskapet är bra än de som bor i glesbygd och småorter. Norrlänningarna är också minst EU-positiva. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 21

22 Intervjupersoner som tycker att de har bra kunskaper om EU är också de som stöder medlemskapet, medan låg kunskap också innebär mer negativ syn på medlemskapet. De som tycker att EU-medlemskapet är bra för Sverige är även för euron, utvidningen, och en gemensam utrikespolitik, samt är mer benägna att lita på EU. Har ditt land tjänat eller förlorat på att gå med i EU? Tjänat Förlorat Vet ej Sverige EU15 Figur 18. Fråga 9: Med hänsyn till allt du känner till, skulle du säga att Sverige har tjänat eller förlorat på att gå med i EU? I Sverige tycker sex av tio att landet förlorat på att gå med i EU. Det är den högsta andelen i EU-länderna, följt av Österrike och Storbritannien på 47 procent. De som tycker att Sverige förlorat har ökat från 50 till 59 procent sedan hösten De som tycker att landet tjänat på medlemskapet har minskat från 31 till 27 procent. Även andelen som svarar Vet ej har minskat, från 19 till 14 procent. En liknande förändring märks inte i EU-genomsnittet. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 22

23 4.2. Bilden av den europeiska unionen Vad betyder EU för dig personligen? Frihet att resa, studera och arbeta inom EU Slöseri med pengar Byråkrati Fred Inte tillräcklig kontroll vid de yttre gränserna Ökad kriminalitet En starkare röst i världen Kulturell mångfald Euron Demokrati Arbetslöshet Förlust av vår kulturella identitet Ekonomiskt välstånd Socialt skydd 5 11 Annat Vet ej Sverige EU15 Figur 19. Fråga 11: Vad betyder Europeiska unionen för dig personligen? EU innebär frihet att resa, studera och arbeta, för sex av tio svenskar. På andra plats kommer slöseri med pengar, följt av byråkrati. Sverige är det EU-land där störst andel av intervjupersonerna förknippar EU med slöseri, byråkrati och otillräcklig kontroll vid gränserna. Fler svenskar än övriga EU-medborgare förknippar EU med ökad kriminalitet, och Sverige har lägst andel som tycker att EU innebär ekonomiskt välstånd och socialt skydd. Å andra sidan tycker färre svenskar än i EU-snittet att EU betyder arbetslöshet. I Sverige är siffran 15 procent, vilket inte är lägst, men betydligt under östra Tysklands 44 procent. Fler svenskar än övriga EU förknippar EU med fred, en starkare röst i världen och kulturell mångfald. Sedan hösten 2003 har andelen som tycker att EU innebär otillräcklig kontroll vid de yttre gränserna, förlust av kulturell identitet samt ekonomiskt välstånd minskat med en eller ett par procentenheter. Övriga alternativ har gått framåt. Den inbördes ordningen är den samma som Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 23

24 under fjolåret, med undantag för alternativet Demokrati, som inte fanns med i Eurobarometer 60.1 Rörelsefriheten i Europa är viktigast för svenskar under 55 år och för dem som läst vid högskola eller ännu studerar. Högre inkomst betyder också större intresse för att resa och arbeta i andra länder. De som bor i Stockholm och Göteborg är mest intresserade, och de som bor i Norrland och Svealand minst. Den åldersgrupp som mest förknippar EU med slöseri med pengar är dem över 55 år, följda av dem mellan 25 och 39 år. Här spelar utbildning också in: 67 procent av de med grundskoleutbildning, kring 54 procent av de som gått gymnasium eller högre utbildning, och 38 procent av dem som ännu studerar har den åsikten. Synen på EU som byråkratiskt är vanligast bland dem mellan 25 och 39 år och dem som har högre utbildning, och minst vanligt bland dem med grundskoleutbildning men samtidigt bland dem som ännu studerar. Högre inkomst innebär också högre grad av syn på EU som byråkratiskt. Göteborgare och stockholmare förknippar EU med byråkrati i högre grad än norrlänningar. Vilken bild framkallar EU för dig? Mycket positiv Ganska positiv Neutral Sverige 15 Ganska negativ EU Mycket negativ 1 4 Vet ej Figur 20. Fråga 10: Framkallar Europeiska unionen generellt sett en mycket positiv, ganska positiv, neutral, ganska negativ eller mycket negativ bild för dig? Fler svenskar än övriga EU-medborgare har en ganska eller mycket negativ bild av EU. De mest negativa är britterna, men svenskarna kommer på andra plats. Skillnaderna jämfört med hösten 2003 är små, för både Sverige och EU-snittet. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 24

25 Är du benägen att instämma i följande påståenden? De största länderna har störst makt i Europeiska unionen Mitt lands röst räknas i Europeiska unionen Jag förstår hur Europeiska unionen fungerar Min röst räknas i Europeiska unionen Jag känner mig säkrare eftersom mitt land är medlem i Europeiska unionen Mitt land kommer att ha mer inflytande i Europeiska unionen i framtiden Det känns som om vi är politiskt mer stabila eftersom mitt land är medlem i Europeiska unionen Det känns som om vi är ekonomiskt mer stabila eftersom mitt land är medlem i Europeiska unionen Sverige EU15 Figur 21. Fråga 12: Är du benägen att instämma i följande påståenden? Nio av tio svenskar tycker att de största länderna har mer makt i EU, något som sju av tio EU-medborgare håller med om. Den här åsikten är vanligast i Finland, Sverige och Danmark. Svenskarna anser i högre grad än EU-snittet att landets röst räknas i EU. Svenskarna är däremot mer tveksamma än andra till om det egna landets inflytande kommer att öka. I Sverige tycker en fjärdedel att EU-medlemskapet leder till ekonomisk stabilitet, vilket är lägst andel i EU-länderna. Sverige har även lägre andel som anser att medlemskapet ger politisk stabilitet, eller personlig säkerhet. Vidare tycker en tredjedel av svenskarna att deras röst räknas i EU, och fyra av tio tycker att de förstår hur EU fungerar. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 25

26 Spelar EU en positiv roll för följande frågor i ditt land? Hälso- och sjukvårdssystemet Bekämpa arbetslöshet Den ekonomiska situationen Bekämpa brottslighet Skolväsendet Invandring Skydda miljön Skatter Bekämpa terrorism Pensioner 7 12 Försvarspolitik Utrikespolitik Ökande priser/inflation Kollektivtrafik Boende Sverige EU15 Figur 22. Fråga 28: Tycker du för var och en av dessa frågor i Sverige att Europeiska unionen spelar en positiv roll, negativ roll eller varken positiv eller negativ roll?. Figuren redovisar svarsalternativet Positiv roll. Frågorna redovisas i den ordning de rankades av svenskarna i fråga 27, figur 1. Kampen mot terrorismen är den fråga där flest svenskar tycker att EU spelar en positiv roll. Därefter kommer utrikespolitiken, där hälften av svenskarna, lika många som EU-snittet, tycker att EU:s roll är positiv. Svenskarnas viktigaste nationella fråga är sjukvården. Där tycker 14 procent av svenskarna att EU:s roll är positiv. Sverige ger högre betyg än genomsnittet till EU:s roll när det gäller terrorismen, miljöskyddet, skatterna, inflationen och arbetslösheten. I övriga frågor är svenskarna mindre nöjda med EU:s insats än EU-snittet. Det gäller i synnerhet försvarspolitiken, där varannan EU-medborgare, men var tredje svensk, tycker att EU spelar en positiv roll. Svenskar och tyskar är de som ser minst positivt på EU:s roll för pensionerna. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 26

27 Vilket av följande tror du EU:s budget används mest till? Jordbruk Administration och personal, byggnader Regionalt stöd Sysselsättning och sociala angelägenheter Utrikespolitik och bistånd till länder utanför EU Vetenskaplig forskning Annat Vet ej Sverige EU15 Figur 23. Fråga 35: Vilket av följande tror du EU:s budget används mest till? Att största delen av EU:s budget går till jordbruk tror närmare fyra av tio svenskar, Lika många tror att den största utgiften är administration, personal och byggnader. För båda alternativen har Sverige högre andel än EU-snittet. En av tio tror att regionalt stöd är den största posten, och där är svenskarna överens med övriga européer. Det är de däremot inte när det handlar om utrikespolitik och bistånd: i Sverige tror fyra procent att detta är en stor budgetpost, jämfört med 14 procent i alla EU-länderna. Men medan 20 procent, en av fem, i EU inte har något svar på frågan om budgeten, är det bara tre av hundra svenskar som svarar Vet ej. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 27

28 5. Europeiska unionen i världen De viktigaste slutsatserna Sverige är det EU-land där högst andel av de tillfrågade anser att globaliseringen innebär fördelar för landet, företagen och den enskilde. Svenskarna bedömer globaliseringens negativa effekter på samma sätt som övriga EUmedborgare. Sverige har större tilltro till att olika aktörer kan kontrollera globaliseringens effekter. EU har störst möjlighet att styra globaliseringen, anser svenskarna. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 28

29 Instämmer du i följande påståenden om globalisering? Globalisering ökar utbudet av produkter till försäljning i mitt land Globalisering gör det svårare att kontrollera kvaliteten på livsmedel som säljs i mitt land Globalisering innebär goda möjligheter för mitt lands företag Globalisering sänker priset på varor och tjänster genom ökad konkurrens Totalt sett är globalisering något bra för mitt land Globalisering leder till maktkoncentration i stora företag på andra bekostnad Globalisering utgör ett hot mot sysselsättningen i mitt land Globalisering ökar de globala miljöproblemen Totalt sett är globalisering något bra för mig Globalisering leder till en tråkigare och med likriktad värld Sverige EU15 Figur 24. Fråga 36: Du kanske har hört talas om begreppet globalisering, dvs. en allmänt ökad öppenhet av alla ekonomier vilket leder till skapandet av en världsomspännande marknad. Är du benägen att instämma med följande påståenden? Figuren redovisar de som svarar Benägen att instämma. Svenskarna är de EU-medborgare som ser mest positivt på globaliseringen, som i frågeformuläret definieras som en allmänt ökad öppenhet av alla ekonomier, vilket leder till skapandet av en världsomspännande marknad. Svenskarna har samma uppfattning som andra om riskerna, men värderar globaliseringens möjligheter högst av alla. I ett antal påståenden beskrivs möjligheter och risker med globaliseringen. Det enda hotet som svenskarna uppfattar starkare än EU-länderna är att det blir svårare att kontrollera kvaliteten på den mat som säljs i landet. Sverige är det land som i högst grad håller med om detta. I övrigt delar de EU-medborgarnas syn att globalisering leder till att makt koncentreras i storföretagen, att miljöproblemen ökar, att sysselsättningen hotas och att världen blir tråkigare och mer likriktad. Men för de påståenden som gäller möjligheter som globaliseringen öppnar för landet, företagen och den enskilde har Sverige störst andel som instämmer av alla länder. Några av frågorna om globalisering ställdes även i Eurobarometer 55.1, våren Sedan dess har andelen svenskar som anser att globaliseringen leder till ökad konkurrens och därmed lägre priser ökat från 61 till 70 procent. Fler anser att globalisering leder till en tråkigare värld och större miljöproblem, men även till större utbud av varor och lägre priser. Oron för maktkoncentration och åsikten att globalisering innebär goda möjligheter för svenska företag är på samma nivå som Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 29

30 Vem litar du på har störst möjlighet att få effekterna av globaliseringen under kontroll? Europeiska unionen Världshandelsorganisationen (WTO) Världsbanken/Internationella valutafonden Förenta nationerna Medborgarna själva Regeringen Miljörörelser Konsumentföreningar Multinationella företag 5 18 USA:s regering 3 12 Politiska partier 7 10 Anti- eller alternativa globaliseringsrörelser Fackföreningar 8 9 Icke-statliga organisationer 5 13 Annat 1 1 Ingen 3 9 Vet ej 2 6 Sverige EU15 Figur 25. Fråga 37: Vem på den här listan litar du på har störst möjlighet att få effekterna av globaliseringen under kontroll? Flera svar var möjliga. Svenskarna har inte bara en ljusare syn på globaliseringen än andra européer. De har också större tilltro till att det går att kontrollera globaliseringen. Fyra av tio tror att EU har en möjlighet att bromsa, och nästan lika många tror på Världshandelsorganisationen, WTO. Medborgarna själva bedöms ha lika stor makt som Sveriges regering. USA:s regering kommer först på tionde plats. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 30

31 Sverige är det land där störst andel har tilltro till EU, FN, miljörörelsen, multinationella företag, USA:s regering samt Världsbanken och Internationella valutafonden. I de 15 EU-länderna anser fler än i Sverige att konsumentföreningar och icke-statliga organisationer kan bromsa globaliseringens effekter. Jämfört med våren 2001 (Eurobarometer 55.1) har svenskarna minskad tilltro till att globaliseringens effekter kan kontrolleras av EU, multinationella företag, USA:s regering och icke-statliga organisationer. Förtroendet har ökat för medborgarnas möjligheter att påverka globaliseringen, liksom för den svenska regeringen, miljörörelsen och konsumentföreningarna. Andelen som svarar Vet ej har minskat från 15 till två procent. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 31

32 6. Europeiska unionens framtid De viktigaste slutsatserna Fler EU-medborgare än svenskar vill att EU ska integreras i snabbare takt. Stödet är större i Sverige än i övriga EU för att skolbarn får lära sig om EU, att alla länder är representerade i Europeiska kommissionen och att EU utvidgas. Stödet är mindre i Sverige för en gemensam europeisk politik i försvars- och utrikesfrågor, för EMU och för en författning för EU. Hälften av svenskarna tror att EU:s roll i deras dagliga liv kommer att förbli den samma om fem år. En tredjedel skulle vilja att EU:s roll blir oförändrad. Fler vill att EU spelar en viktigare roll än en mindre viktig roll. Att EU-integrationen leder till ökad brottslighet och att jobben flyttar utomlands oroar åtta av tio svenskar. Jämfört med övriga EU är svenskarna mindre oroliga för att EU-integrationen leder till förlust av ekonomiska förmåner och en ekonomisk kris. De är också mindre oroliga för att språket och den nationella identiteten ska gå förlorade. Svenskarna stöder att EU arbetar för mänskliga rättigheter, både inom och utanför EU. Svenskarna är också för att EU:s utrikespolitik är oberoende från USA:s. Sverige visar stort stöd för att EU-länderna har en gemensam ståndpunkt vid en internationell kris. Men stödet är lågt för en EU-utrikesminister som representerar EU:s ståndpunkt. Stödet ökar något i Sverige för att EU ska besluta om europeisk försvarspolitik. Men åsikten att de nationella regeringarna ska besluta om försvarspolitiken är vanligare i Sverige än i andra länder. Varannan svensk vill förlänga perioden för EU:s ordförandeskap. Men svenskarna visar också stort stöd för att behålla nuvarande roterande ordförandeskap. Att medlemsstaternas vetorätt ska vara kvar tycker hälften av svenskarna. Principen att varje medlemsland har en röst i ministerrådet har starkast stöd i de nordiska länderna. Endast två av tio svenskar vill att rösterna ska viktas efter befolkningsstorlek. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 32

EUROBAROMETER 62 ALLMÄNNA OPINIONEN INOM DEN EUROPEISKA UNIONEN HÖSTEN 2004 NATIONELL RAPPORT

EUROBAROMETER 62 ALLMÄNNA OPINIONEN INOM DEN EUROPEISKA UNIONEN HÖSTEN 2004 NATIONELL RAPPORT Standard Eurobarometer European Commission ALLMÄNNA OPINIONEN INOM DEN EUROPEISKA UNIONEN HÖSTEN 00 Standard Eurobarometer 6 / Autumn 00 TNS Opinion & Social f NATIONELL RAPPORT SVERIGE Denna undersökning

Läs mer

Standard Eurobarometer EUROBAROMETER 63.4 ALLMÄNNA OPINIONEN INOM DEN EUROPEISKA UNIONEN NATIONELL RAPPORT

Standard Eurobarometer EUROBAROMETER 63.4 ALLMÄNNA OPINIONEN INOM DEN EUROPEISKA UNIONEN NATIONELL RAPPORT Standard Eurobaromete Standard Eurobarometer European Commission EUROBAROMETER 63.4 ALLMÄNNA OPINIONEN INOM DEN EUROPEISKA UNIONEN VÅREN 2005 NATIONELL RAPPORT Standard Eurobarometer 63.4 / Spring 2005

Läs mer

Standard Eurobarometer 90

Standard Eurobarometer 90 Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska

Läs mer

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten

Läs mer

Standard Eurobarometer 86. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Standard Eurobarometer 86. Allmänna opinionen i europeiska Unionen Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten

Läs mer

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 82.4) Parlemeter Övergripande analys

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 82.4) Parlemeter Övergripande analys Directorate-General for Communication Public Opinion Monitoring Unit Bryssel den 30 januari 2015 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 82.4) Parlemeter 2014 Övergripande analys Täckning: EU28 (27

Läs mer

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den ekonomiska och sociala delen

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den ekonomiska och sociala delen Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 15 september 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Sveriges roll i ett EU i förändring

Sveriges roll i ett EU i förändring EUROBAROMETERN 58 - NATIONELL STANDARD- RAPPORT Sveriges roll i ett EU i förändring En rapport för Europeiska kommissionens representation i Sverige Eventuella förklaringar eller åsiktsyttringar speglar

Läs mer

EUROBAROMETER 64 ALLMÄNNA OPINIONEN INOM EUROPEISKA UNIONEN

EUROBAROMETER 64 ALLMÄNNA OPINIONEN INOM EUROPEISKA UNIONEN Standard Eurobarometer European Commission EUROBAROMETER 64 ALLMÄNNA OPINIONEN INOM EUROPEISKA UNIONEN HÖSTEN 2005 Standard Eurobarometer 64 / Autumn 2005 TNS Opinion & Social NATIONELL RAPPORT SVERIGE

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

EUROBAROMETER 65 VÅREN 2006 NATIONELL RAPPORT SVERIGE. Standard Eurobarometer ALLMÄNNA OPINIONEN INOM EUROPEISKA UNIONEN

EUROBAROMETER 65 VÅREN 2006 NATIONELL RAPPORT SVERIGE. Standard Eurobarometer ALLMÄNNA OPINIONEN INOM EUROPEISKA UNIONEN Standard Eurobarometer European Commission EUROBAROMETER 65 ALLMÄNNA OPINIONEN INOM EUROPEISKA UNIONEN VÅREN 2006 NATIONELL RAPPORT Standard Eurobarometer 65 / Spring 2006 TNS Opinion & Social SVERIGE

Läs mer

Standard Eurobarometer 84. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Standard Eurobarometer 84. Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här en har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska kommissionens

Läs mer

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN 15/09/2008 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 69) Våren 2008 De första obearbetade

Läs mer

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland. EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar

Läs mer

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER EU-VALET 2019 EU PÅ 10 MINUTER Det här är EU Sverige är en av 28 * medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige

Läs mer

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) Bryssel den 21 augusti 2013 ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET

Läs mer

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel, 30 november 2015 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009 Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009 EUROPÉERNA OCH DEN EKONOMISKA KRISEN Eurobarometern (EB 71) Population: EU 15+

Läs mer

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (ordinarie Eurobarometerunderökning nr 70) Våren 2008 Analys

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (ordinarie Eurobarometerunderökning nr 70) Våren 2008 Analys Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med medborgarna Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Strasbourg den 12 december 2008 Eurobarometerundersökning

Läs mer

Eurobarometer Parlameter. En undersökning genomförd av TNS Opinion & Social på uppdrag av Europaparlamentet

Eurobarometer Parlameter. En undersökning genomförd av TNS Opinion & Social på uppdrag av Europaparlamentet Eurobarometer 76.3 Parlameter En undersökning genomförd av TNS Opinion & Social på uppdrag av Europaparlamentet och samordnad av generaldirektoratet för kommunikation DV\898570SV.doc INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Parlameter-delen SOCIODEMOGRAFISK BILAGA

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Parlameter-delen SOCIODEMOGRAFISK BILAGA Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) Bryssel, november 2013 ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen 30.9.2009 EB71.3 EU-VALET 2009 Eftervalsundersökning Landsprofil:

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Standard Eurobarometer 80. ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN Höst 2013 NATIONELL RAPPORT SVERIGE

Standard Eurobarometer 80. ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN Höst 2013 NATIONELL RAPPORT SVERIGE Standard Eurobarometer 80 ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN Höst 2013 NATIONELL RAPPORT SVERIGE Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska

Läs mer

EUROBAROMETER 74 PUBLIC OPINION IN THE EUROPEAN UNION

EUROBAROMETER 74 PUBLIC OPINION IN THE EUROPEAN UNION EUROBAROMETER 74 PUBLIC OPINION IN THE EUROPEAN UNION 74 / Autumn 2010 TNS Opinion & Social Autumn 2010 NATIONAL REPORT SWEDEN FEBRUARY 2011 Representation of the European Commission to Sweden 74 / Autumn

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Parlameter-delen SAMMANFATTANDE ANALYS

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Parlameter-delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel, december 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET

Läs mer

EUROBAROMETER 66 ALLMÄNNA OPINIONEN INOM EUROPEISKA UNIONEN HÖSTEN 2006 NATIONELL RAPPORT

EUROBAROMETER 66 ALLMÄNNA OPINIONEN INOM EUROPEISKA UNIONEN HÖSTEN 2006 NATIONELL RAPPORT Standard Eurobarometer European Commission EUROBAROMETER 66 ALLMÄNNA OPINIONEN INOM EUROPEISKA UNIONEN HÖSTEN 2006 NATIONELL RAPPORT Standard Eurobarometer 66 / Autumn 2006 TNS Opinion & Social SVERIGE

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen.

KLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen. Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR ANALYS AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel den 15/10/2008 KLIMATFÖRÄNDRING Särskild Eurobarometerundersökning 300 Våren 2008 De första obearbetade resultaten:

Läs mer

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB Standard 69.2) Våren 2008 Analytisk sammanfattning

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB Standard 69.2) Våren 2008 Analytisk sammanfattning Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Förbindelser med medborgarna ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN 15/09/2008 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Eurobarometerundersökning

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGAR 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 71 parlamentet/kommissionen): januari februari 2009

KLIMATFÖRÄNDRINGAR 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 71 parlamentet/kommissionen): januari februari 2009 Directorate- General for Communication PUBLIC-OPINION MONITORING UNIT 15/07/2009 KLIMATFÖRÄNDRINGAR 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning ( parlamentet/kommissionen): januari februari 2009 Första resultat:

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5)

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) d Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bruxelles, août 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) SOCIODEMOGRAFISK INRIKTNING Ekonomiska

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en)

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0900 (NLE) EUCO 110/13 INST 234 POLGEN 69 OC 295 RÄTTSAKTER Ärende: UTKAST TILL EUROPEISKA RÅDETS BESLUT om Europaparlamentets

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta

Läs mer

ZA5887. Flash Eurobarometer 370 (Attitudes of Europeans towards Tourism in 2013) Country Questionnaire Sweden

ZA5887. Flash Eurobarometer 370 (Attitudes of Europeans towards Tourism in 2013) Country Questionnaire Sweden ZA887 Flash Eurobarometer 70 (Attitudes of Europeans towards Tourism in 0) Country Questionnaire Sweden Tourism - SE D Hur gammal är du? (SKRIV NER OM "VÄGRAR" KOD '99') D Kön Man Kvinna (FRÅGA ALLA) Q

Läs mer

Österrike, Finland och Sverige: 20 år i EU

Österrike, Finland och Sverige: 20 år i EU Flash Eurobarometer 407 Österrike, Finland och Sverige: 20 år i EU RAPPORT Fältperiod: November-December 2014 Publikation: Januari 2015 Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

ZA4229. Eurobarometer 62.0 Standard European Union Trend Questions and Sport. Country Specific Questionnaire Sweden

ZA4229. Eurobarometer 62.0 Standard European Union Trend Questions and Sport. Country Specific Questionnaire Sweden ZA9 Eurobarometer.0 Standard European Union Trend Questions and Sport Country Specific Questionnaire Sweden A Projektnummer 7 7 B Landskod C EB projektnummer 0 D Intervjuarnummer E Version A B Q Vilken

Läs mer

Parlameter Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2)

Parlameter Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2) Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel den 14 februari 2013 Parlameter Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2) FOKUS PÅ ÅLDERSGRUPPER Analysen

Läs mer

L 165 I officiella tidning

L 165 I officiella tidning Europeiska unionens L 165 I officiella tidning Svensk utgåva Lagstiftning sextioförsta årgången 2 juli 2018 Innehållsförteckning II Icke-lagstiftningsakter BESLUT Europeiska rådets beslut (EU) 2018/937

Läs mer

Vad är Europeiska unionen (EU)?

Vad är Europeiska unionen (EU)? Vad är Europeiska unionen (EU)? Den är europeisk = EU ligger i Europa Den är en union = EU förenar länder och folk Låt oss titta närmare: Vad har vi européer gemensamt? Hur har EU utvecklats? Vad gör EU

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning

KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR OPINIONSUNDERSÖKNINGAR Bryssel, den 30 juni 2008 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning I. Terminologisk

Läs mer

STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation

STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation Parlameter 2016 Övergripande analys Europaparlamentets särskilda Eurobarometerundersökning STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation Författare: Jacques Nancy, Enheten

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

ZA6285. Flash Eurobarometer 414 (Preferences of Europeans towards Tourism, 2015) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6285. Flash Eurobarometer 414 (Preferences of Europeans towards Tourism, 2015) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA68 Flash Eurobarometer (Preferences of Europeans towards Tourism, 0) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL TourismFIS D Hur gammal är ni? (SKRIV NER OM "VÄGRAR" KOD '99') D Kön Man Kvinna (FRÅGA

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om borgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Europeiskt häfte Del 2 Skolverket 106 20 Stockholm 2 Allmänna anvisningar DEL 2 Nedanstående anvisningar förklarar vad du

Läs mer

FRÅGA QK3a OM "RÖSTADE", KOD 1 i QK1 - ÖVRIGA GÅ TILL QK3b

FRÅGA QK3a OM RÖSTADE, KOD 1 i QK1 - ÖVRIGA GÅ TILL QK3b QK EU-parlamentsvalet hölls den 7 juni. Av en eller annan anledning var det en del i Sverige som inte röstade i detta val. Röstade du själv i EU-parlamentsvalet? Röstade Röstade inte FL Q TREND MODIFIED

Läs mer

Sida i svenskarnas ögon 2010

Sida i svenskarnas ögon 2010 Sida i svenskarnas ögon 2010 en undersökning bland svenskar över 15 år, bosatta i Sverige om synen på bistånd och Sida Inledning Gullers Grupp har på uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning genomfört

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

EUROBAROMETER 75.2 KRIS OCH LIVSMEDELSTRYGGHET

EUROBAROMETER 75.2 KRIS OCH LIVSMEDELSTRYGGHET EUROBAROMETER 75.2 KRIS OCH LIVSMEDELSTRYGGHET Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet Undersökningen har samordnats av generaldirektoratet för kommunikation TNS Opinion & Social

Läs mer

EUROBAROMETER 72 ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN HÖSTEN

EUROBAROMETER 72 ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN HÖSTEN Standard Eurobarometer European Commission EUROBAROMETER 72 ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN HÖSTEN 2009 Standard Eurobarometer 72 / Autumn 2009 TNS Opinion & Social NATIONAL REPORT 1 SWEDEN Undersökningen

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

EU-medborgare år 2016: Uppfattningar och förväntningar, kampen mot terrorism och radikalisering

EU-medborgare år 2016: Uppfattningar och förväntningar, kampen mot terrorism och radikalisering EU-medborgare år 2016: Uppfattningar och förväntningar, kampen mot terrorism och radikalisering Europaparlamentets särskilda Eurobarometerundersökning STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet

Läs mer

EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009. Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys

EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009. Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Bryssel den 24 juli 2009 EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009 Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Standard Eurobarometer 82. ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN Höst 2014 NATIONELL RAPPORT SVERIGE

Standard Eurobarometer 82. ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN Höst 2014 NATIONELL RAPPORT SVERIGE Standard Eurobarometer 82 ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN Höst 2014 NATIONELL RAPPORT SVERIGE Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

ZA5617. Flash Eurobarometer 334 (Survey on the Attitudes of Europeans Towards Tourism in 2012) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA5617. Flash Eurobarometer 334 (Survey on the Attitudes of Europeans Towards Tourism in 2012) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA567 Flash Eurobarometer 334 (Survey on the Attitudes of Europeans Towards Tourism in 0) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL334 - European's Attitudes towards Tourism - FIS D Hur gammal är ni?

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.6.011 KOM(011) 35 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten

Läs mer

Om Europaparlamentet. på lättläst svenska

Om Europaparlamentet. på lättläst svenska Om Europaparlamentet på lättläst svenska 1 Innehåll Välkommen till Europaparlamentet! sidan 3 Detta gör Europaparlamentet sidan 4 Så använder EU sina pengar sidan 6 Europaparlamentet arbetar för demokrati

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 700) 1,

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 700) 1, P5_TA(2004)0361 Europeisk kulturhuvudstad för åren 2005 till 2019 ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut 1419/1999/EG

Läs mer

Figur 1 Andel företagare av de sysselsatta i ett urval av europeiska länder

Figur 1 Andel företagare av de sysselsatta i ett urval av europeiska länder En nyligen publicerad rapport från World Economic Forum dras slutsatsen att robotisering och artificiell intelligens visserligen kommer att ersätta en del av dagens jobb men att teknikutvecklingen ändå

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING Det konstitutionella fördragets ikraftträdande 8b/2005 KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING Fördraget om en konstitution

Läs mer

Piratpartiet Total, 2566 intervjuer. Alla Kön Ålder Utbildning. Man Kvinna 18-29 år 30-44 år 45-59 år 60- år % % % % % % % % % %

Piratpartiet Total, 2566 intervjuer. Alla Kön Ålder Utbildning. Man Kvinna 18-29 år 30-44 år 45-59 år 60- år % % % % % % % % % % Sida 1 Alla Kön Ålder _ Utbildning Man Kvinna 18-29 år 30-44 år 45-59 år 60- år Grundskola Gymnasium Högskola % Vilka av följande partier kan du tänka dig att rösta på? Piratpartiet Viktat antal intervjuer

Läs mer

ZA4565. Eurobarometer Country Specific Questionnaire Sweden

ZA4565. Eurobarometer Country Specific Questionnaire Sweden ZA565 Eurobarometer 68. Country Specific Questionnaire Sweden A Projektnummer (0-05) EB67. A B Landskod (06-07) EB67. B C EB projektnummer (08-0) EB67. C D Intervjunummer (löpnummer) (-6) E EB67. D ROTERAS

Läs mer

Europaparlamentsvalet

Europaparlamentsvalet Europaparlamentsvalet 25.5.2014 Valarrangemangen Parlaments verksamhet och uppgifter Valdeltagande 1 Europaparlamentsvalet Ordnas vart femte år Parlamentet är unionens enda beslutsorgan vars uppsättning

Läs mer

Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror

Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror PM/08/XXX Bryssel, 16 oktober 2008 Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror Europeiska kommissionen publicerar idag sin årliga översikt över sociala tendenser i medlemsstaterna mot

Läs mer

9. Protokoll om anslutningsfördraget och

9. Protokoll om anslutningsfördraget och Slutakten innehåller en förteckning över bindande protokoll och icke-bindande förklaringar. Slutakt KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Bryssel den trettionde

Läs mer

JAG TROR PÅ MIN RÖST. i EU-valet

JAG TROR PÅ MIN RÖST. i EU-valet Det är lätt att invagga sig i demokratins självklarhet. Den moderna demokratin i Europa har visserligen bara omkring hundra år på nacken. Ändå har det känts som att den alltid har funnits här och som den

Läs mer

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Lycka och livstillfredsställelse i Sverige och Västsverige

Lycka och livstillfredsställelse i Sverige och Västsverige Lycka och livstillfredsställelse i Sverige och Västsverige Lennart Nilsson Åsa Nilsson SOM-institutet, Göteborgs universitet lennart.nilsson@som.gu.se asa.nilsson@som.gu.se Vetenskapsfestivalen 24 april

Läs mer

Välkommen till Europaparlamentet

Välkommen till Europaparlamentet Välkommen till Europaparlamentet Pernilla Jourde pernilla.jourde@ep.europa.eu Enheten för besök och seminarier, GD Kommunikation EU har som mål att främja fred och stabilitet frihet, säkerhet, rättvisa

Läs mer

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004 2004-10-27 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 6 Uppdrag från

Läs mer