EUROBAROMETER 65 VÅREN 2006 NATIONELL RAPPORT SVERIGE. Standard Eurobarometer ALLMÄNNA OPINIONEN INOM EUROPEISKA UNIONEN

Transkript

1 Standard Eurobarometer European Commission EUROBAROMETER 65 ALLMÄNNA OPINIONEN INOM EUROPEISKA UNIONEN VÅREN 2006 NATIONELL RAPPORT Standard Eurobarometer 65 / Spring 2006 TNS Opinion & Social SVERIGE Denna rapport har beställts av Generaldirektoratet för kommunikation. Denna rapport har producerats för Europeiska kommissionens representation I Sverige. Detta dokument representerar inte Europeiska kommissionens åsikter. De tolkningar och åsikter som framförs är uteslutande författarnas. 2

2 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 1 Opinionsläget Livskvaliteten Förväntningar inför framtiden Utvecklingen de senaste fem åren Utvecklingen de kommande fem åren Svenskarna, EU och Sverige Nationell och europeisk identitet Religion, etnicitet och hemteknik De viktigaste frågorna för svenskarna Förtroendet för institutioner Bilden av Sverige jämfört med EU 16 3 Svenska åsikter om EU Förtroendet för EU:s institutioner Stödet för EU-medlemskapet Bilden av medlemskapets förtjänster Bilden av EU Kunskaper om Europeiska unionen Framtid, farhågor och förväntningar EU:s framtida inflytande över medborgarnas vardag EU:s politiska genomslag Farhågor Prioriteringar Svenskarnas syn i energifrågor Medborgarna och media Källor för EU-information Medievanor Svenskarnas informationsbehov Bilden av medias EU-rapportering 36 Slutsatser 37 Bilagor: Technical Specifications Frågeformulär (Questionnaire) 2

3 Sammanfattning 1. Opinionsläget Svenskarna är mycket tillfreds med sin livssituation och har en större allmän framtidsoptimism än de flesta andra européer. Varannan svensk tror att deras liv i allmänhet kommer att förbättras under de närmaste tolv månaderna och en tredjedel tror att Sveriges ekonomiska position kommer att förbättras samtidigt som färre tror att den kommer att försämras en avsevärd förskjutning i optimistisk riktning sedan höstmätningen (EB64). Svenskarna är mer optimistiska beträffande det egna hushållets ekonomi och arbetsmarknadens allmänna utveckling än den egna positionen på arbetsmarknaden. Svenskarna uppvisar också en allmän utvecklingsoptimism. En majoritet av svenskarna anser att deras situation är bättre idag än för fem år sedan och hälften tror att den kommer att vara bättre om fem år. Få svenskar anser att deras situation försämrats under samma period och än färre tror att den kommer att försämras de närmaste fem åren. Svenskarnas optimism ligger en bra bit över det europeiska genomsnittet. 2. Svenskarna, EU och Sverige Svenskarna är mer fästa vid Europa än vid EU, samt mer fästa vid Europa och mindre fästa vid EU än genomsnittseuropén. Mest fästa är svenskarna vid hemlandet. Arbetslösheten och hälso- och sjukvårdssystemet är de två viktigaste frågorna för svenskarna, som prioriterar båda frågorna i större utsträckning än EU25. Förtroendet har ökat för samtliga institutioner sedan höstmätningen. Störst förtroende har svenskarna för Förenta Nationerna och rättsväsendet och minst förtroende har svenskarna för de politiska partierna. Fyra av tio svenskar har förtroende för EU. Drygt nio av tio svenskar anser att deras livskvalitet är bra, vilket är en bra bit över det europeiska genomsnittet. Svenskarna är genomgående mer nöjda än genomsnittseuropén och överlag nöjda med en rad förhållanden som rör deras liv: den ekonomiska situationen, landets ekonomi och sysselsättning, miljön och den sociala välfärden. 3. Svenska åsikter om EU Svenskarna har större förtroende för Europaparlamentet än EU-kommissionen och störst förtroende för EGdomstolen som sju av tio svenskar litar på. Svenskarnas förtroende för EU-kommissionen är något lägre än genomsnittet i EU. Stödet för Sveriges medlemskap har fått ett kraftigt uppsving sedan höstmätningen. Varannan svensk tycker att det är positivt att Sverige är med i EU och färre är negativa. Svenskarna är dock fortfarande mindre förtjusta i EU än genomsnittet. När det gäller bilden av EU är grupperna som har en positiv respektive neutral bild ungefär lika stora medan de som har en negativ bild är färre. Svenskarna förknippar främst EU med friheten att resa, studera och arbeta varsomhelst inom EU och i mindre utsträckning med frågor som socialt skydd, ekonomiskt välstånd och förlust av vår kulturella identitet. Svenskarna bedömer att deras kunskaper om EU ligger över genomsnittet, men i själva verket är kunskaperna mycket nära snittet. I vissa fall framstår kunskapsluckorna som inte allt för obetydliga. Var tredje svensk tror t.ex. att EU består av femton medlemsstater. Svenskarna tror att Europaparlamentet och EG-domstolen är av störst betydelse inom EU. Minst viktigt bedömer svenskarna Europeiska unionens råd vara, som knappt hälften tror spelar en betydande roll inom EU. 3

4 4. Framtid, farhågor och förväntningar Svenskarna är mer ljumma till EU:s inflytande än övriga EU-medborgare. Fler svenskar än EU-medborgare i snitt tror att EU:s roll i deras kommer att vara oförändrad om fem år och färre svenskar vill att EU skall spela en viktigare roll i deras liv framöver. Svenskarna tilltalas av EU:s inflytande när det gäller frågor som rör lag och ordning. Svenskarna är mest positiva till EU:s roll när det gäller terroristbekämpning. Varannan svensk ställer sig också positiv till EU när det gäller brottsbekämpning och miljöskydd. Ytterst få svenskar anser att EU spelar en positiv funktion när det gäller pensioner och kollektivtrafik. Svenskarna är överlag mindre oroade än EU-medborgare i snitt över att uppbyggnaden av Europa skall medföra problem. Svenskarna är mest oroade över frågor som rör utflyttning av jobb, handel med droger och internationell brottslighet samt ökade ekonomiska förpliktelser med anledning av medlemskapet. Svenskarna är minst oroade över att Europabygget skall hota vår kultur, skapa en ekonomisk kris eller leda till att de sociala förmånerna eroderas. Svenskarna prioriterar EU:s miljöskyddsarbete i avsevärt större utsträckning än andra européer, men den viktigaste frågan för EU, för såväl svenskar som andra EU-medborgare, är kampen mot fattigdom och social utslagning. 5. Medborgarna och media De traditionella nyhetsmedierna TV och tidningar är viktigast när svenskarna söker information om EU. Jämfört med EU-snittet använder sig svenskarna mera av tidningar och Internet. Det svenska tidningsläsandet är i topp i EU. Sju av tio svenskar läser en dagstidning varje dag. En majoritet av svenskarna tycker att media rapporterar lagom mycket om EU. Gruppen som vill ha mer omfattande EU-rapportering är avsevärt större än den som vill ha mindre. Runt hälften av svenskarna tycker att medias EU-rapportering är objektiv. Mest objektiv anses tv vara. 4

5 Inledning Bakgrund Eurobarometern är en återkommande opinionsundersökning inom Europeiska unionen. Eurobarometern producerar flera typer av rapporter, däribland standard-eurobarometern, som funnits sedan Sverige deltar sedan våren Standardrapporten publiceras två gånger per år. Undersökningen visar på opinionsläget i Europa när det gäller den gemensamma europeiska politiken, och även synen på nationella frågor. Vissa frågor återkommer vid varje intervjutillfälle, vilket gör det möjligt att följa utvecklingen över tid, medan andra teman är nya. Så genomförs Eurobarometern Eurobarometern utförs på uppdrag och under ledning av Europeiska kommissionens generaldirektorat för kommunikation (GD COMM). Den här svenska rapporten bygger på uppgifter från vårundersökningen 2005, Eurobarometer Intervjuerna genomfördes av TNS Opinion & Social. De svenska intervjuerna genomfördes av TNS Gallup. Rapporten fokuserar på den svenska delen av materialet och de frågor som är intressanta för Sverige. Undersökningsmetod Underlaget till Eurobarometern samlas in genom personliga intervjuer med EU-medborgare över 15 år som valts ut för att representera alla regioner, och kommer från både landsbygd, mellanstora städer och storstäder. Utöver frågor som visar opinionen kring nationella och europeiska teman, får de tillfrågade uppge bland annat yrke, inkomst, civilstånd och politisk hemhörighet på en höger-vänsterskala. Därmed kan materialet brytas ner enligt ett antal sociodemografiska variabler. Närmare förklaring till undersökningens metod återfinns i bilagan Technical Specifications. Intervjuperiod I Sverige gjordes intervjuerna för Eurobarometer 65.2 mellan den 28 mars och den 24 april I hela EU pågick intervjuperioden från den 27 mars till den 1 maj. Undersökningsunderlag Intervjuerna genomfördes i de 25 medlemsländerna Belgien, Danmark, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Storbritannien, Österrike, Sverige, Finland, Cypern (Södra), Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien och Slovenien. Intervjuer genomfördes även i de två blivande medlemsländerna Bulgarien och Rumänien, de två ansökarländerna Kroatien och Turkiet, samt i den norra delen av Cypern. Totalt intervjuades personer. I Sverige intervjuades personer ur en befolkningsgrupp på personer över 15 år. Av de svenska intervjupersonerna var 49 procent män och 51 procent kvinnor. I hela EUgruppen var 48 procent män och 52 procent kvinnor. Den geografiska fördelningen inom Sverige var 21 procent från Stockholm, 17 procent från östra Mellansverige, 9 procent från Småland med öarna, 15 procent från Sydsverige, 20 procent från Västsverige, 10 procent från norra Mellansverige, 4 procent från mellersta Norrland och sex procent från övre Norrland. Terminologi och siffror Genomgående i rapporten jämförs den svenska intervjugruppen (SE) med medeltalet för de 25 EU- länderna inklusive Sverige (EU25). 5

6 Om inget annat anges står alla tal i procent av dem som besvarat en fråga. Decimaler har avrundats till närmaste heltal. Decimalen 5 har avrundats uppåt. Avrundningen gör att summan av procenttalen inte alltid uppgår till 100. För vissa frågor redovisas svaren omräknade till ett medeltal som avrundats till en decimal. Rapportens struktur Det första kapitlet utgår från situationen i Sverige: livskvalitet, framtida förväntningar och utvecklingen de senaste samt kommande fem åren. Det andra kapitlet beskriver svenskarna och förhållandet mellan svenskarna, Sverige och EU: svenskarnas syn på nationell respektive europeisk identitet, förtroendet för nationella institutioner och prioriterade frågor. Kapitel tre analyserar inställningen till EU, till det svenska medlemskapet samt kunskapen om EU. Det fjärde kapitlet handlar om inflytande, genomslag och farhågor förknippade med EU samt om energifrågan. Det femte kapitlet behandlar mediefrågor: Källor för EU-information, informationsbehov och medievanor. Efter rapporten följer de tekniska specifikationerna för undersökningen samt frågeformuläret. 6

7 1. Opinionsläget 1.1 Livskvaliteten - Svenskarna bland de mest nöjda i EU - Svenskarna återfinns bland de EU-medborgare som är mest nöjda med sin livssituation procent av svenskarna är nöjda med livet. Endast danskarna (97 procent) och holländarna (95 procent) är mer nöjda med sin livssituation än svenskarna och Sverige hamnar långt över EU-snittet (81 procent). 1 QA3. På det stora hela, är du mycket nöjd, ganska nöjd, ganska missnöjd eller mycket missnöjd med det liv du lever? Skulle du säga att du är 7

8 1.2 Förväntningar inför framtiden - Svenskarna ser ljust på framtiden - Hälften av svenskarna (49 procent) tror att deras liv i allmänhet kommer att förbättras under de kommande tolv månaderna 2. Det placerar Sverige i toppen bland EU:s medlemsländer, endast irländarna uppvisar lika stor framtidsoptimism. Inom EU25 tror var tredje (35 procent) att deras allmänna livssituation kommer att förbättras de närmaste tolv månaderna. - Svenskarna allt mer optimistiska beträffande Sveriges ekonomiska utveckling - Hälften av svenskarna (46 procent) tror att den ekonomiska situationen i Sverige kommer att vara oförändrad under de närmaste tolv månaderna. En tredjedel (31 procent) tror att den ekonomiska situationen kommer att bli bättre medan 15 procent tror att den kommer att bli sämre. Det innebär att det inträffat en kraftig förskjutning i optimistisk riktning sedan höstmätningen (EB64), då en fjärdedel vardera av svenskarna trodde att det skulle bli bättre (22 procent) respektive sämre (27 procent). Svenskarna är mer optimistiska om det egna landets framtidsutsikter än EU-snittet (21 procent). Störst framtidstro har medborgarna i Estland, där varannan (47 procent) tror på bättre ekonomiska tider. 2 QA4.Vad har du för förväntningar inför de kommande tolv månaderna: kommer de kommande tolv månaderna att bli bättre, sämre eller oförändrade när det gäller...? 8

9 - Var tredje hushåll tror på bättre tider - Svenskarna är mer optimistiska om det egna hushållets framtidsekonomi än medborgarna i de flesta övriga medlemsländer. Drygt var tredje svensk (37 procent) tror att det egna hushållets ekonomiska situation kommer att förbättras under de närmaste tolv månaderna medan var fjärde (25 procent) inom EU25 tror detsamma. En av tio tror att ekonomin kommer att försämras, vilket är en lägre andel än EU-snittet (19 procent) och lägre andel än i de flesta andra länder. 9

10 - Svenskarna allt mer positiva om utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden - Svenskarna är mer positiva till landets framtida arbetsmarknadssituation än EU-snittet. En tredjedel av svenskarna (32 procent) tror att det kommer bli bättre och en femtedel (21 procent) tror att arbetsmarknaden kommer att utvecklas till det sämre framöver. Inom EU25 tror en femtedel (21 procent) att arbetsmarknadssituationen kommer att utvecklas till det bättre medan fyra av tio (38 procent) tror att den kommer utvecklas till det sämre. Svenskarna har blivit mer optimistiska beträffande utvecklingen på arbetsmarknaden sedan den senaste höstmätningen (EB 64), andelen som tror på en bättre framtida arbetsmarknadssituation har ökat med tio procentenheter medan andelen som tror på en sämre framtida arbetsmarknadssituation har minskat med 13 procentenheter. Däremot är en mindre andel av svenskarna positiva beträffande den egna arbetssituationen. Var fjärde svensk (27 procent) tror att den egna arbetssituationen kommer att förbättras under de följande tolv månaderna, men endast fyra procentenheter tror att den kommer att försämras 3. Inom EU25 tror var femte (21 procent) på förbättrad egen arbetssituation och var tionde (9 procent) på försämrad. 3 QA

11 1.3. Utvecklingen de senaste fem åren - Svenskarna anser att utvecklingen gått åt rätt håll - Sex av tio svenskar (60 procent) anser att deras situation är bättre idag än för fem år sedan medan drygt var tionde (14 procent) anser att den försämrats och var fjärde (25 procent) anser att den är oförändrad. 4 Jämfört med övriga européer tillhör svenskarna de mest optimistiska. Inom EU25 anser endast var tredje (36 procent) att deras situation förbättrats de senaste fem åren. 4 QA5. Om du jämför din situation idag med hur den var för fem år sedan, skulle du säga att den förbättrats, är i stort sett oförändrad eller att den försämrats? 11

12 1.4 Utvecklingen de kommande fem åren - Varannan svensk tror på bättre tider - Varannan svensk tror att den egna situationen kommer att förbättras under de närmaste fem åren 5. Svenskarna tillhör därmed de mest optimistiska inom EU, endast medborgarna på Irland och i Estland uppvisar större framtidsoptimism. Sex procent av svenskarna tror att deras situation kommer att försämras. Inom EU25 tror var fjärde (39 procent) att den egna situationen kommer att förbättras de närmaste fem åren. 5 QA6. Tror du att din personliga situation under de närmaste fem åren kommer att förbättras, vara i stort sett oförändrad eller försämras? 12

13 2. Svenskarna, EU och Sverige 2.1 Nationell och europeisk identitet - Svenskarna mer fästa vid Europa än EU - Svenskarna är mer fästa vid Europa än det europeiska genomsnittet. Tre fjärdedelar (77 procent) säger sig vara fästa vid Europa, jämfört med sex av tio (62 procent) inom EU25 6. Endast invånarna i Ungern och Polen är mer fästa vid Europa. Samtidigt är svenskarna mindre fästa vid EU än det europeiska genomsnittet. Fyra av tio svenskar (39 procent) säger sig vara fästa vid EU medan varannan europé (50 procent) uppger detsamma. Mest fästa är svenskarna vid hemlandet (95 procent), därefter vid regionen (86 procent) samt hemstaden/byn (86 procent). Här ligger siffrorna nära EU-snittet. 6 QA35. Människor kan vara olika fästa vid sin hemstad/by, sin del av landet, sitt land eller Europa. Hur fäst är du vid? 13

14 2.2 Religion, etnicitet och hemteknik 7 - Svenskarna mer uppkopplade än övriga EU - En fjärdedel av de tillfrågade(23 procent) uppger att de bor i storstäder, en tredjedel att de bor i glesbygden (36 procent) och fyra av tio att de bor i en liten eller mellanstor stad (40 procent). 8 I stort sett samtliga svenska hushåll har TV (98 procent). 74 procent av hushållen har en dvd-spelare, 90 procent en musik-cd-spelare, 85 procent en dator och 81 procent en bil. 79 procent har en Internetuppkoppling hemma. 9 Sverige är därmed betydligt mer uppkopplat och hemdatortätare än övriga EU. I EU25 har 46 procent av hushållen Internetuppkoppling medan 60 procent av hushållen har en dator. Även inom euroområdet är siffrorna i stort desamma som inom EU25. En femtedel av svenskarna (22 procent) bor i en färdigamorterad bostad och sex av tio (61 procent) bor i en bostad som de betalar av på. 86 procent av de tillfrågade har två föräldrar som är födda i Sverige, fem procent har en förälder som är född i Sverige och en som är född i ett annat EU-land, fem procent har två föräldrar som är födda i ett annat EU-land, två procent har en svenskfödd förälder och en förälder som är född utanför ett EU-land och tre procent har två föräldrar som är födda utanför ett EU-land. 10 Inom EU25 har nio av tio (89 procent) två föräldrar som är födda i det egna hemlandet. Hälften av de tillfrågande (53 procent) ser sig själva som protestanter, en procent ser sig själva som ortodoxa respektive katoliker och sju procent uppger att de tillhör en annan kristen inriktning. En procent uppger att de är buddister och en procent att de är muslimer. En fjärdedel (23 procent) av de tillfrågade anser sig vara agnostiker medan tre procent ser sig själva som ateister De viktigaste frågorna för svenskarna - Arbetslösheten fortfarande viktigaste frågan för varannan svensk - Arbetslösheten och hälso- och sjukvårdssystemet är de två viktigaste frågorna för svenskarna 12. Hälften (57 procent) av svenskarna anser att bekämpningen av arbetslösheten är den viktigaste frågan. Det är en marginell ökning (två procentenheter) sedan höstmätningen (EB64). Svenskarna prioriterar arbetslösheten i något större utsträckning än övriga Europa. Inom EU25 anser 49 procent att arbetslösheten är den viktigaste frågan, en ökning med fem procentenheter sedan höstmätningen (EB64). En tredjedel av svenskarna (35 procent) oroas över hälso- och sjukvårdssystemet, vilket är en bra bit över EUsnittet (18 procent) samt en ökning med åtta procentenheter sedan Eurobarometer 64. Hälso- och sjukvårdssystemet har också passerat brottsligheten som den näst viktigaste frågan sedan höstmätningen (EB64). 7 Uppgifterna i avsnittet baseras på uppgifter från de tillfrågade, dvs. EU-medborgare över 15 år - se avsnittet om undersökningsmetod m.m. i inledningen. Det är med andra ord de intervjuades subjektiva uppfattning om boende och religion som ligger till grund för de siffror som redovisas. Siffrorna kan därför avvika något från vad som anses allmänt vedertaget i dessa sammanhang. 8 D25. Skulle du säga att du bor i?glesbygd eller by/ En liten eller medelstor stad/en stor stad. 9 D46. Vilka av följande tillhörigheter har du i ditt hushåll? 10 D42. Vilket av följande påståenden stämmer in på dig? 11 D44. Ser du dig själv som något av följande? 12 QA28a. Vilka tycker du är de två viktigaste frågorna för Sverige för tillfället? 14

15 2.4 Förtroendet för institutioner - Lågt förtroende för de politiska partierna - Svenskarna har störst förtroende för Förenta Nationerna (76 procent) och rättsväsendet (63 procent) 13. Svenskarna har lägst förtroende för de politiska partierna (23 procent) och regeringen (36 procent). Fyra av tio (39 procent) svenskar har förtroende för den Europeiska unionen och drygt varannan svensk (56 procent) har förtroende för riksdagen. Förtroendet har ökat för samtliga institutioner jämfört med höstmätningen (EB64). För rättsväsendet och EU har förtroendet ökat kraftigt sedan Eurobarometer 64, med tolv respektive nio procentenheter. Jämfört med andra européer (EU25) har svenskarna större förtroende för Förenta Nationerna, rättsväsendet och riksdagen/det nationella parlamentet samt lägre förtroende för den Europeiska unionen. Svenskarna har i stort sett lika stort förtroende som andra européer för den egna regeringen och de politiska partierna. 13 QA10. Jag skulle vilja ställa en fråga om hur mycket du litar på vissa institutioner. Vill du för var och en av följande institutioner säga om du är benägen att lita på den eller inte. 15

16 2.5 Bilden av Sverige jämfört med EU - Svenskarna nöjda med sin livskvalitet - Över nio av tio svenskar (93 procent) anser att deras livskvalitet är ganska eller mycket bra. 14 Svenskarna är därmed mer nöjda med sin livskvalitet än det europeiska genomsnittet (77 procent). Svenskarna är också nöjda med sin ekonomiska situation, som 84 procent anser vara bra. 79 procent av svenskarna är också nöjda med landets ekonomi, jämfört med 36 procent inom EU procent av svenskarna är nöjda med situationen för landets sysselsättning, 72 procent är nöjda med situationen för landets miljö och 66 procent är nöjda med den sociala välfärden. I samtliga dessa fall är svenskarna mer nöjda än genomsnittseuropén. 55 procent av svenskarna är nöjda med situationen för den europeiska ekonomin, vilket är något över snittet i EU C1. Hur bedömer du den nuvarande situationen för vart och ett av följande områden? 16

17 3. Svenska åsikter om EU 3.1 Förtroendet för EU:s institutioner - Svenskarna har störst förtroende för EG-domstolen - Svenskarna har störst förtroende för EG-domstolen (68 procent) och minst förtroende för Europeiska unionens råd (28 procent) 15. Fyra av tio svenskar (44 procent) har förtroende för Europeiska kommissionen, vilket är en marginell ökning, två procentenheter, sedan höstmätningen (EB64). Drygt hälften (57 procent) av svenskarna har förtroende för Europeiska centralbanken och varannan (49 procent) har förtroende för Europaparlamentet. Svenskarna har större förtroende för EG-domstolen och Europeiska centralbanken än andra européer och lägre förtroende för övriga institutioner än genomsnittseuropén. Endast danskarna har större förtroende för EGdomstolen än svenskarna. 15 QA25. Och för vart och ett av dessa organ vill jag att du säger om du är benägen att lita på det eller inte? 17

18 18

19 3.2 Stödet för EU-medlemskapet - Varannan svensk positiv till EU-medlemskapet Hälften av svenskarna (49 procent) anser att det är positivt att Sverige är medlem i EU medan en av fem (19 procent) anser att det är dåligt. 16 En tredjedel (29 procent) tycker att medlemskapet varken är bra eller dåligt. Stödet för EU-medlemskapet är därmed något lägre i Sverige än i EU25 (55 procent). Stödet för EUmedlemskapet har dock ökat kraftigt, med 10 procentenheter, sedan höstmätningen (EB64) samtidigt som andelen som ser medlemskapet som något negativt minskat i ungefär samma utsträckning. 16 QA11a. Vad tycker du generellt om att Sverige är medlem i EU? Är det? 19

20 3.3 Bilden av medlemskapets förtjänster - Allt fler ser vinster med medlemskapet - Fyra av tio svenskar (43 procent) anser att Sverige tjänat på att gå med i EU och lika många anser att Sverige förlorat (41 procent) på att gå med i EU 17. I snitt anser hälften inom EU25 (54 procent) att deras land tjänat på att bli medlem i EU. Andelen som ser vinster med medlemskapet är fortfarande bland de lägsta bland medlemsländerna, men svenskarna tycks se allt större förtjänster med medlemskapet. Andelen som anser att Sverige tjänat på medlemskapet är elva procentenheter högre samtidigt som andelen som anser att Sverige förlorat på medlemskapet är 15 procentenheter lägre jämfört med höstmätningen (EB64). 17 QA12a. Med hänsyn till allt du känner till, skulle du säga att Sverige har tjänat på eller förlorat på att gå med i EU? Tjänat. Förlorat. Vet ej. 20

21 3.4. Bilden av EU - Färre ser negativt på EU - Fyra av tio svenskar har en mycket eller ganska positiv bild av EU (39 procent), lika många har en neutral bild (36 procent) och var fjärde har en ganska eller mycket negativ syn på EU (23 procent) 18. Inom EU25 ser varannan (50 procent) positivt på EU och knappt var femte (16 procent) har en negativ bild av EU. Andelen positivt inställda har ökat något (fem procentenheter) men framförallt har negativt inställda minskat med 15 procentenheter sedan höstmätningen (EB64). 18 QA13. Framkallar Europeiska unionen generellt sett en mycket positiv, ganska positiv, neutral, ganska negativ eller mycket negativ bild för dig? 21

22 - Svenskarna förknippar EU med resor, arbete och studier utomlands - Den aspekt som betyder mest för svenskarna är friheten att resa, studera och arbeta varsomhelst inom EU 19. Detta nämner sju av tio svenskar (71 procent) jämfört med varannan (50 procent) EU-medborgare. Svenskarna förknippar i större utsträckning än den genomsnittlige EU-medborgaren EU med fred, demokrati, kulturell mångfald, en starkare röst i världen, byråkrati, slöseri med pengar, ökad kriminalitet och otillräcklig gränskontroll. Svenskarna förknippar i mindre utsträckning än EU-snittet EU med ekonomiskt välstånd, socialt skydd, euron, arbetslöshet och förlust av vår kulturella identitet. 19 QA14. Vad betyder Europeiska unionen för dig personligen? 22

23 3.5 Kunskaper om Europeiska unionen - Svenskarnas kunskaper som genomsnittet - Svenskarna bedömer sina kunskaper om hur EU fungerar som EU-genomsnittet. 46 procent av svenskarna uppger att de vet hur EU fungerar lika många anger att de inte förstår hur EU fungerar 20. Siffrorna är i stort sett oförändrade sedan höstmätningen (EB64). 20 QA15.5. Är du benägen att instämma eller inte instämma i följande påståenden? Jag förstår hur Europeiska unionen fungerar. 23

24 - Endast varannan svensk känner till Europeiska unionens råd - De flesta svenskar (97 procent) har hört talas om Europaparlamentet. 21 Nästan lika välkända är Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen), Europeiska centralbanken och Europeiska kommissionen, som ungefär nio av tio svenskar känner till. Däremot känner inte mer än varannan svensk (48 procent) till Europeiska unionens råd. EG-domstolen är betydligt mer känd i Sverige än i EU25 (69 procent) medan det omvända gäller för Europeiska unions råd, som är mindre känt i Sverige än inom EU25 (64 procent). Kommissionen är mer känd i Europa, där den hamnar på andra plats, än i Sverige, där den hamnar först på tredje plats, efter EG-domstolen och Europaparlamentet. 21 QA23. Har du hört talas om? 24

25 - Var tredje svensk tror att EU består av 15 medlemsstater Svenskarna bedömer sina kunskaper om hur EU fungerar som något över genomsnittet. På en tiogradig skala ligger svenskarnas medelvärde på 4,7 jämfört med 4,5 inom EU I Eurobarometer 65 ingick ett kunskapstest, där de tillfrågade fick ta ställning till tre påståenden om EU. 23 Svenskarnas kunskaper låg mycket nära det europeiska genomsnittet. Svenskarnas andel korrekta svar var 46 procent jämfört med 45 procent inom EU25. Svenskarnas andel felaktiga svar (40 procent) var sex procentenheter högre än EU25 och de som svarade vet ej (14 procent) var sju procentenheter färre än inom EU25. Var tredje svensk (36 procent) tror att EU endast består av femton medlemsstater. 22 QA19. Om vi använder den här skalan, hur mycket tycker du att du vet om Europeiska unionen, dess politik och dess institutioner? 23 QA26. För vart och ett av följande påståenden om Europeiska unionen vill jag att du talar om för mig om du tror att det är sant eller falskt. Europeiska unionen består för närvarande av femton medlemsstater. Medlemmarna i Europaparlamentet väljs direkt av EU:s medborgare. Större delen av den europeiska budgeten går till administrations- och personalkostnader. 25

26 - Europaparlamentet spelar störst roll, tror svenskarna - De tillfrågade fick också ta ställning till de olika europeiska organens betydelse inom EU. 24 Svenskarna tror att Europaparlamentet (86 procent) spelar störst roll, följt av EG-domstolen (84 procent) och Europeiska centralbanken (83 procent). Minst viktigt bedöms Europeiska unionens råd vara (45 procent). Sju av tio (72 procent) av svenskar anser att Europeiska kommissionen spelar en viktig roll inom EU. Jämfört med medeleuropén tror svenskarna att Europaparlamentet, Europeiska kommissionen, EG-domstolen och Europeiska centralbanken spelar en större roll inom EU, medan det omvända gäller för Europeiska unionens råd. 24 QA24. Och för vart och ett av följande europeiska organ, tror du att de spelar en viktig roll inom EU eller inte? 26

27 4. Framtid, farhågor och förväntningar 4.1 EU:s framtida inflytande över medborgarnas vardag - Svenskarna mer skeptiska till EU:s framtida inflytande än europén - Hälften av svenskarna (52 procent) tror att EU:s roll i deras liv kommer att vara oförändrad om fem år. Det är en högre andel än inom EU25 (42 procent). 25 En tredjedel av svenskarna (36 procent) tror att EU:s roll kommer att bli viktigare, fem procentenheter färre än inom EU25. Medan knappt hälften (46 procent) av EU-medborgarna skulle vilja att EU spelar en viktigare roll i deras liv om fem år, vill endast var tredje svensk (37 procent) detsamma. 26 Lika många (36 procent) vill att inflytandet skall vara oförändrat och var femte svensk (21 procent) hoppas att EU:s inflytande minskar. 25 QA16a. Tror du att Europeiska unionen om fem år kommer att spela en viktigare roll, en mindre viktig roll eller samma roll som nu i ditt dagliga liv? 26 QA16b. Och skulle du vilja att Europeiska unionen om fem år spelade en viktigare roll, en mindre viktig roll eller samma roll som nu i ditt dagliga liv? 27

28 4.2 EU:s politiska genomslag - Två av tre svenskar ser positivt på EU:s roll i kampen mot terrorismen - Var fjärde svensk (27 procent) tycker att EU spelar en positiv roll i kampen mot arbetslösheten 27, den fråga som svenskarna rankat som viktigast för landet. 28 Däremot anser endast 17 procent av svenskarna att EU har ett positivt inflytande på hälso- och sjukvårdssystemet, den näst viktigaste frågan, enligt svenskarna. Svenskarna är annars mest positiva till EU:s roll när det gäller terroristbekämpningen. Två tredjedelar (66 procent) anser att EU spelar en positiv roll när det gäller att bekämpa terrorismen, vilket innebär att svenskarna är mer positiva än genomsnittet (58 procent). Varannan svensk anser att EU spelar en positiv roll när det gäller miljöskyddet (52 procent), brottsbekämpningen (46 procent) samt försvars- och utrikespolitiken (46 procent). Svenskarna är minst positiva till EU:s inflytande när det gäller pensioner (7 procent) och kollektivtrafik (7 procent), vilket, i båda fallen, är europeiska bottennoteringar. Fyra av tio svenskar (38 procent) anser att EU har haft ett positivt inflytande på den ekonomiska situationen och tre av tio (29 procent) anser att EU har haft ett positivt inflytande på inflationen. 27 QA29. Tycker du för var och en av följande frågor i Sverige att Europeiska unionen spelar en positiv roll, negativ roll eller varken positiv eller negativ roll? 28 QA28a. Vilka tycker du är de två viktigaste frågorna för Sverige för tillfället? Se ovan. 28

29 4.3 Farhågor - Svenskarna mer trygga än genomsnittseuropén, men oroas över jobbflytt - Tre av fyra svenskar (74 procent) känner oro för att uppbyggnaden av Europa skall leda till att jobb flyttar till andra medlemsländer med lägre produktionskostnader. 29 Tanken att jobb skall flytta ut oroar svenskar i ungefär samma utsträckning som genomsnittseuropén. Risken för att handeln med droger och den internationella organiserade brottsligheten kommer att öka, är också något som oroar svenskarna. Sju av tio svenskar (70 procent) oroas över detta medan endast sex av tio (60 procent) européer oroas över detsamma. 45 procent av svenskarna oroas över risken att mindre medlemsstater förlorar makt, vilket är fem procentenheter fler än inom EU25. Det är dock en tillbakagång med 11 procentenheter sedan höstmätningen (EB64). Generellt oroas svenskarna i mindre utsträckning än övriga européer över att EU:s uppbyggnad skall medföra negativa konsekvenser och i flera fall framstår svenskarna som avsevärt tryggare än snittet inom EU25. Var tredje svensk (33 procent) oroas över att vi kommer att förlora våra sociala förmåner medan varannan europé gör detsamma. Svenskarna är också avsevärt mindre oroade över att uppbyggnaden av Europa skall medföra en ekonomisk kris (28 procent), att det kommer att innebära slutet för den svenska kronan (38 procent) eller att det kommer att medföra att vi kommer att förlora vår nationella identitet och kultur (26 procent). Nästen hälften av européerna (47 procent) oroas över risken för en ekonomisk kris, dryg hälften (54 procent) oroas över hotet mot den egna nationella valutan och fyra av tio (39 procent) oroas över hotet mot det egna landets identitet och kultur. Sex av tio svenskar (62 procent) oroas över att Sverige kommer att tvingas betala mer till EU och ungefär lika många oroas över att det kommer att bli svårare för svenska lantbrukare (58 procent), här avviker Sverige inte från genomsnittet. 29 QA17. En del personer kan känna oro inför uppbyggnaden av Europa, Europeiska unionen. Här är en lista på saker som en del personer säger att de känner oro inför. För vart och ett av följande vill jag att du talar om för mig om det oroar dig eller inte för närvarande. 29

30 30

31 4.4 Prioriteringar - Fattigdom fortfarande viktigaste frågan, anser varannan svensk - Varannan svensk (48 procent) anser att kampen mot fattigdom och social utslagning bör prioriteras av EU 30, det är något fler än EU-snittet (43 procent). Därefter kommer skyddet av miljön (41 procent) och bekämpningen av arbetslösheten (38 procent). Svenskarnas rangordning är oförändrad sedan höstmätningen (EB64) Även inom EU25 sätts kampen mot fattigdom och social utslagning samt arbetslöshetsbekämpning främst (43 procent vardera). Däremot prioriterar svenskarna miljöskyddet i avsevärt större utsträckning, endast var femte (19 procent) europé anser att frågan bör prioriteras. 4.5 Svenskarnas syn i energifrågor - En majoritet av svenskarna vill inte betala mer för förnyelsebar energi - I strävan att minska energikonsumtionen ser svenskarna helst att myndigheterna tillhandahåller mer information om effektiv energianvändning och att de tar fram skattelättnader som stödjer effektiv energianvändning. 31 Stödet för att betala mer för energi från förnybara källor är svagt hos svenskarna. Sex av tio svenskar (58 procent) är inte beredda att betala mer för energi från förnybara källor, en ökning med åtta procentenheter sedan höstmätningen (EB64). 32 Var femte svensk (21 procent) är beredd att betala upp till fem procent mer för energi från förnybara källor. Svenskarna avviker inte från EU25, utan har en betalningsvilja som motsvarar genomsnittseuropéns. Viljan till ekonomiska uppoffringar på energiområdet är låg. Svenskarna är överlag mer benägna att ändra energikonsumtionsvanorna än att betala mer för energin. Varannan svensk (49 procent) avser att minska energikonsumtionen, men är inte beredd att betala mer, medan var femte (19 procent) inte tänker ändra på energikonsumtionsvanorna och är beredd att betala mer. 33 En majoritet av svenskarna (53 procent) anser att den nationella nivån är mest lämplig för att möta nya energiutmaningar de kommande åren. 34 Var fjärde svensk (24 procent) anser att den europeiska nivån är den mest lämpliga och 17 procent att den lokala nivån är att föredra. Svenskarna är mer skeptiska till övergripande europeiska energipolitiska lösningar än genomsnittet. Inom EU25 anser var fjärde (39 procent) att den europeiska nivån är den mest lämpliga. 30 QA31. Från den här listan över åtgärder, vilka tre åtgärder tycker du att Europeiska unionen bör prioritera? 31 QF1. Mot bakgrund av de höga energipriserna föreslår en del människor nya åtgärder som ska hjälpa folk att minska sin energikonsumtion. Enligt din åsikt, vad bör de offentliga myndigheterna prioritera för att hjälpa folk att minska på sin energikonsumtion. 32 QF2a. Skulle du vara beredd att betala mer för energi från förnybara källor än för energi från andra källor? 33 QF2b. Som du kanske vet, står vi just nu inför nya energiutmaningar (t.ex. höga energipriser, internationella åtaganden att minska CO2-utsläppen) som kan innebära uppoffringar för medborgarna. Vilket av de följande förslagen håller du mest med om? 34 QF3. För att kunna reagera på de nya energiutmaningarna som vi kommer att möta de kommande åren, vilken nivå är, enligt dig, mest lämplig för denna typ av beslut? 31

32 5. Medborgarna och media 5.1 Källor för EU-information - TV och dagstidningar främsta nyhetskällorna för EU-information - TV och dagstidningar är de viktigaste källorna för EU-information i såväl Sverige som andra länder. 35 Sju av tio svenskar använder sig av TV (68 procent) och sex av tio använder sig av tidningar (63 procent). Informationsinhämtningen via TV motsvarar det europeiska genomsnittet (70 procent) medan svenskarna hämtar information från tidningarna i betydligt högre grad än genomsnittseuropén (42 procent). Svenskarna återfinns i den absoluta EU-toppen när det gäller kunskapsinhämtning via dagstidningar. Fyra av tio svenskar använder Internet (40 procent) respektive radion (39 procent) när de vill söka efter kunskap om EU. Inom EU25 använder sig 23 procent av Internet, och svenskarna tillhör de flitigaste användarna av Internet. Med undantag för TV, använder sig svenskarna av samtliga informationskällor i högre grad än EUsnittet. Var tionde svensk (11 procent) söker aldrig information om EU, eller är inte intresserad. 35 QA20. Vilka av följande källor använder du dig av när du söker efter information om Europeiska unionen, dess handlingsprogram, dess institutioner etc? Använder du någon annan källa? 32

33 5.2 Medievanor - Svenskt tidningsläsande i topp i Europa - Sverige och Finland är Europas mest tidningsläsande länder. Sju av tio svenskar (70 procent) läser dagstidningar varje dag. 36 Inom EU25 är siffran var tredje (35 procent). I Sverige är dagstidningarna nästan en lika vanlig nyhetskälla som TV (72 procent), en siffra som är något över det europeiska genomsnittet (66 procent). Varannan svensk (50 procent) lyssnar på nyheterna i radio varje dag. Inom EU25 kommer radion på andra plats, efter TV men före dagstidningarna. Inom EU svarar 18 procent att de aldrig läser nyheter i dagstidningar. I Sverige är det två procent som aldrig läser nyheterna i tidningarna. Motsvarande siffra för Grekland och Portugal, som återfinns i botten, är var tredje person. 36 QA18. Hur ofta...? ser du nyheterna på tv? läser du nyheterna i dagstidningen? lyssnar du på nyheterna i radio? 33

34 34

35 5.3 Svenskarnas informationsbehov - Tre av fyra svenskar vill har mer EU-information i TV - Över hälften av svenskarna tycker att svensk TV och press talar lagom mycket om EU. 37 När det gäller radion är fyra av tio (43 procent) nöjda. Ytterst få svenskar tycker att det är för mycket EU-information i radio, TV och press. Däremot tycker cirka var tredje eller fjärde att det är för lite information om EU i nämnda media. Svenskarna är ungefär lika nöjda med medias EU-rapportering som snittet av EU-medborgare. 37 QA21. Tycker du generellt sett att svensk tv/radio/press talar för mycket, lagom mycket eller för lite om Europeiska unionen? 35

36 5.4. Bilden av medias EU-rapportering Runt hälften av svenskarna anser att medias bild av EU är objektiv. 38 Mest objektiv anses TV vara (57 procent). 14 procentenheter anser att rapporteringen är för positiv medan 12 procentenheter anser att den är för negativ. För radio och press är fördelningen snarlik: hälften anser att mediebilden av EU är objektiv och två jämnstora, men förhållandevis små, grupper anser att den är för positiv respektive för negativ. Dock har fyra av tio tillfrågade (38 procent) ingen åsikt om hur radion framställer EU, något som sannolikt hör ihop med att radion är det minst använda av nyhetsmedierna. 38 QA22. Och tycker du att svensk tv/radio/press framställer Europeiska unionen på ett sätt som är för positivt, objektivt eller för negativt? 36

37 Slutsatser Livskvalitet, förväntningar och förtroende Svenskarna nöjda med sin livskvalitet Större allmän framtidsoptimism Arbetslöshet viktigaste frågan Ökad förtroende för institutioner Fortsatt lågt förtroende för regeringen och de politiska partierna Svenskarna verkar i allmänhet nöjda med livet. 94 procent av svenskarna uppger att de är nöjda med det liv de lever. Svenskarna känner också en större allmän framtidsoptimism än övriga medborgare inom EU. Hälften av svenskarna tror att deras liv kommer att förbättras i såväl det korta perspektivet - de närmaste tolv månaderna som det långa perspektivet de kommande fem åren. Få svenskar tror att deras liv kommer att utvecklas i fel riktning. Svenskarna är också mer optimistiska än medeleuropén på en rad områden som den egna arbetssituationen, landets arbetsmarknadssituation och landets ekonomiska utveckling på de två sistnämnda områdena har svenskarna också tagit ett optimistiskt kliv sedan höstmätningen (EB64). Arbetslösheten är fortfarande den viktigaste frågan för svenskarna. Däremot oroar sig svenskarna mer för hälsooch sjukvårdssystemet, som passerat brottsligheten som den näst viktigaste frågan sedan senaste mätningen (EB64). Svenskarnas förtroende för olika institutioner har ökat under perioden, särskilt för EU och rättsväsendet. Störst förtroende har dock svenskarna för FN. Lägst förtroende har svenskarna för regeringen och de politiska partierna, vilket i ett europeiskt perspektiv framstår som normalt. Tre av fyra svenskar litar på FN medan endast en av fyra har förtroende för de politiska partierna. Förtroendet för rättsväsendet avspeglas även i EU-sammanhang. Av EU:s institutioner har svenskarna störst förtroende för EG-domstolen och minst förtroende för Europeiska unionens råd. Endast danskarna har större förtroende för EG-domstolen än svenskarna. Svenskarna har även större förtroende för Europeiska centralbanken än medeleuropén, medan det motsatta gäller övriga institutioner, vilket i sammanhanget kanske framstår som något märkligt med tanke på att Sverige inte infört euron. Åsikter och kunskaper om EU Ökat stöd för EU-medlemskapet Fler anser att Sverige tjänat på medlemskapet Färre svenskar negativa till EU Svenskar förknippar EU med resor, studier och jobb Svenskarnas kunskaper om EU som genomsnittet Svenskarna anser att Europaparlamentet är mest betydelsefullt Svenskt tidningsläsande i Europatopp Svenskarna har blivit mer positiva till EU-medlemskapet. Stödet för EU har ökat kraftigt under perioden, med tio procentenheter. Varannan svensk ser idag positivt på medlemskapet samtidigt som färre ser negativt på det. I ett europeiskt sammanhang är dock stödet fortfarande lägre i Sverige än hos medeleuropén och i de flesta andra länder. Lika många svenskar anser att Sverige tjänat som förlorat på att gå med i EU, men de som anser att medlemskapet har varit gynnsamt har kraftigt stärkt sin position. Fyra av tio svenskar har en positiv bild av EU, vilket är en mindre ökning, men framförallt har färre svenskar en negativ bild av EU. Knappt var fjärde svensk har en negativ bild av EU, vilket är över genomsnittet. Den aspekt som svenskarna mest förknippar EU med är friheten att resa, studera och arbeta varsomhelst inom EU. Minst förknippas EU med socialt skydd och förlust av vår kulturella identitet. Svenskarna uppskattar själva sina kunskaper som något över snittet, vilket faktiskt är fallet - i alla fall om man utgår från det kunskapstest som genomfördes i samband med EB65. Nästan alla svenskar känner till centrala EUorgan som Europaparlamentet, EG-domstolen, Europeiska centralbanken och Europeiska kommissionen. 37

38 Däremot känner endast varannan till ministerrådet. Det verkar existera en tämligen stark korrelation mellan kännedomen om de olika EU-organen och bedömningen av deras vikt inom EU-systemet: svenskarna anser att Europaparlamentet spelar störst roll medan Europeiska unionens råd bedöms som minst viktigt. TV och tidningar är de viktigaste källorna för EU-information, även om fyra av tio svenskar hämtar sin information från Internet. Svenskarna läser avsevärt mer dagstidningar än medeleuropén. Sju av tio svenskar läser dagligen nyheterna i dagstidningen och det svenska tidningsläsandet är i topp i Europa. Även Internetanvändningen är högre i Sverige. En majoritet av svenskarna anser att EU-rapporteringen är objektiv. EU och individen Svenskarna skeptiska till ökat EU-inflytande Svenskarna mest positiva till EU:s terroristbekämpning Svenskarna tryggare än genomsnittet Tre av fyra svenskar oroas över konkurrensen från låglöneländer Svenskarna mer miljömedvetna Svenskarna är mer skeptiska än andra européer till ökat inflytande för EU. Var tredje svensk vill att inflytandet skall öka på fem års sikt medan lika många vill att det skall vara oförändrat och var femte vill att det skall minska. Knappt varannan medeleuropé ställer sig positiv till ökat inflytande. Svenskarna anser att EU spelar en positiv roll när det gäller frågor som rör lag och ordning och gemensam säkerhet men är mindre positiva beträffande frågor som förknippas med den sociala välfärden. Svenskarna är mest positiva till EU:s roll, och bland de mest positiva inom EU, när det gäller terroristbekämpning, kampen mot internationell brottslighet och försvars- och utrikespolitik och minst positiva när det gäller pensionerna och hälso- och sjukvårdssystemet. Svenskarna är överlag mindre oroliga än många andra européer när det gäller en rad faktorer som ofta förknippas med EU. Svenskarna oroas t.ex. i mindre utsträckning över att små länder skall förlora sin makt, över förlusten av sociala förmåner eller risken för en ekonomisk kris. Fler svenskar är dock oroade över brottsligheten och handeln med droger och tre av fyra svenskar oroas över att jobben skall flytta till andra länder det är dock en oro som svenskarna delar med andra européer. Oron över detta verkar vara tämligen stor över 40 procent även i länder som anses som låglöneländer. Till exempel känner fyra av tio letter och varannan est oro över detta. Svenskarna anser fortfarande att kampen mot fattigdom och social utslagning är den fråga som främst bör prioriteras av EU. Svenskarna prioriterar miljöskyddet i avsevärt större utsträckning än medeleuropén. 38