EUROBAROMETER 68 ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN HÖSTEN

Transkript

1 Standard Eurobarometer European Commission EUROBAROMETER 68 ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN HÖSTEN 2007 Standard Eurobarometer 68 / Autumn 2007 TNS Opinion & Social NATIONELL REPORT SVERIGE Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska kommisionens representation I Sverige Det här dokumentet representerar inte den Europeiska kommissionens åsikter. De tolkningar och åsikter som framförs är uteslutande författarens.

2 Standard INLEDNING Den här rapporten bygger på en opinionsundersökning genomförd mellan 22 september och 3 november 2007 i 31 europeiska länder. Sammanlagt har personer intervjuats. Av dessa intervjupersoner finns i Europeiska unionens tjugosju medlemsländer. Den gruppen kallas EU27. När jämförelser görs mellan Sverige och Europa eller européerna är det EU27 som avses. Intervjuer har även gjorts i kandidatländerna Turkiet och Kroatien och därutöver i den turkiska delen av Cypern och i Förra Jugoslaviska Republiken Makedonien. En standardutgåva av Europabarometern produceras och ges ut två gånger per år. Undersökningens svenska del tecknar en ljus bild av ekonomin och sysselsättningen. I siffrorna syns det tydligt att den svenska ekonomin utvecklats mycket starkt de senaste åren och att arbetslösheten minskat påtagligt. Sverige ligger i en tätklunga tillsammans med ett fåtal andra länder i Europa när det gäller andelen positiva till situationen i ekonomin och på arbetsmarknaden. Och avståndet är stort mellan svenskarnas uppfattning och det europeiska genomsnittet. Men det verkar som om opinionen i Sverige passerar, eller har passerat, ett krön. Det är något färre idag som tycker att utvecklingen går åt rätt håll jämfört med för ett år sedan. Men optimisterna är fortfarande i klar majoritet jämfört med pessimisterna. Européerna ser ljusare på framtiden än tidigare men på en betydligt lägre nivå än svenskarna. Förtroendet för EU och dess institutioner visar sig på många sätt. För EU är det naturligtvis av betydelse om medborgarna anser att unionen tar hänsyn till det enskilda landets nationella intressen eller ej. I Sverige tycker en majoritet att EU tar sådana hänsyn. Och det är en högre nivå än genomsnittet för Europa. Med tanke på att Sverige uppfattas som ett EU-skeptiskt land är det uppmätta förtroendet värt uppmärksamhet. Den skepsis som finns verkar inte vara helt entydig. Diskussionen om på vilken nivå beslut bör fattas, nationellt eller inom EU, lär förbli en del av det som ger unionen dess karaktär för överskådlig framtid. Men det är den speciella sakfrågan som verkar avgöra vilken beslutsnivå Europas medborgare anser vara den rätta. För svenskarna tycks miljöskyddet utgöra en självklart gränsöverskridande fråga. Fler än åtta av tio anser att beslut om detta bör tas inom EU. Däremot menar en majoritet att pensioner och ekonomi är en angelägenhet för den svenska regeringen. Svenskarna anser att tre fjärdedelar av befolkningen är dåligt informerade om EU. Bara en av hundra uppfattas som mycket välinformerad. Resultaten tyder på att svenskarna är medvetna om brister i kunskaperna om EU. Den senare delen av undersökningen antyder att en del av förklaringen kan ligga i att medierna underrapporterar om politiska händelser i anslutning till Europeiska unionen. Mönstret är förhållandevis lika i Europa i allmänhet. Medierna har en framträdande roll i spridning av information och kunskaper om EU, dess politik och hur unionens medlemmar agerar. För det stora flertalet är TV, radio och tidningar (och i mindre utsträckning Internet) de kunskapskällor man förfogar över. Medierna formar den bild människor har av EU men inte nödvändigtvis deras åsikter. Att många har bristande kunskaper i ämnet beror inte enbart, eller kanske ens till övervägande del på medierna, men att medierna har någon betydelse för bristerna antyds i undersökningen.

3 Knappt hälften av svenskarna anser att TV talar för lite om EU. Och fyra av tio menar att radion och tidningarna gör detsamma. I Europa är mönstret likadant. Hälften av européerna tycker att de ser och hör för lite om EU på TV. Samtidigt har svenskarna stort förtroende för etermedia. Åtta av tio litar på radion och sex av tio på TV. Därför är det ingen överraskning att sex av tio svenskar anser att EUrapporteringen i radio och TV är objektiv. Mycket tyder på att svenskarna och européerna i allmänhet efterfrågar information i medierna som inte fullt ut tillgodoses. Rapporten har tre huvudkapitel. De har kort återgivits ovan. Den kompletteras med tre bilagor som innehåller det frågeformulär som använts i Sverige och en teknisk förklaring av hur undersökningen utfördes samt av och för vem. EUROBAROMETERN är en återkommande opinionsundersökning som utförs på uppdrag av den Europeiska kommissionen. Standardversionen utförs varje halvår, på våren och hösten. I vårens undersökning, som den här rapporten har till syfte att återspegla, intervjuades personer i den Europeiska unionens 27 länder.* I Sverige intervjuades personer över hela landet av TNS Gallup mellan 22 september och 3 november Av samtliga personer var 51% kvinnor och 49% män. Trettiosju procent var över 55 år. Tjugofyra procent återfanns i åldersgrupperna år respektive år. Resterande 15% var mellan 15 och 24 år gamla. En av fyra deltagare var pensionär medan en av tio studerade. Fyra procent var arbetslösa och en procent arbetade i hemmet utan att ha något avlönat yrke. Resten var sysselsatta i någon form av arbete. * Det europeiska samarbetet startades 1951 av Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederländerna. Unionen utvidgades därefter i fyra steg mellan 1973 och Danmark, Irland, Storbritannien, Grekland, Portugal, Spanien, Finland, Sverige och Österrike anslöts under den perioden. År 2004 var det dags att utvidga EU igen. De första tio nya medlemsländerna var Cypern (södra), Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. De två senaste, Bulgarien och Rumänien, anslöts till EU i januari Lorentz Lyttkens, fil. dr. i sociologi, författade rapporten för den Europeiska kommissionens generaldirektorat för kommunikation och kommissionens representation i Stockholm.

4 EUROBAROMETER 68.1 Innehållsförteckning INLEDNING I I.a I.b I.c I.d FRAMTIDSTRO & POLITISKT ENGAGEMANG Ljus bild av ekonomi & sysselsättning Viktiga politiska frågor just nu Allmän framtidstro Förtroendet för regering & riksdag II II.a II.b II.c II.d RÄTT NIVÅ FÖR BESLUT, SYN PÅ EU & KUNSKAP OM EU EU tar hänsyn till Sverige anser en majoritet Svenskarna dåligt informerade om europeisk politik Miljöskyddet en uppgift för EU EU:s roll positiv för miljön III III.a III.b III.c SYNEN PÅ MEDIERNAS EU-RAPPORTERING Medierna rapporterar alltför lite om EU Svenskarna nöjda med mediernas objektivitet i EU-rapportering Svenskarna litar på TV och radio SAMMANFATTNING IV VI TEKNISK FÖRKLARING EUROBAROMETERNS FRÅGOR

5 FRAMTIDSTRO & POLITISKT ENGAGEMANG I.a Ljus bild av ekonomi & sysselsättning - 86% av svenskarna har en ljus bild av ekonomin Många fler nöjda med sysselsättningen än för ett år sedan Svenskarna har en ljus bild av ekonomin och sysselsättningen i Sverige. 86% tycker att situationen för den svenska ekonomin är bra och bara 11% att den är dålig. Det är få länder i unionen som har en mer positiv bild av den ekonomiska utvecklingen i det egna landet än Sverige men i den lilla gruppen ingår Danmark (97%), Finland (91%) och Nederländerna (88%). Européerna har generellt en mörkare syn på ekonomin i de egna länderna. Där anser 48% att ekonomin är bra, 49% att den är dålig. Fig I.1 Nästan nio av tio svenskar har en ljus bild av ekonomin. Synen på sysselsättningen är positiv i Sverige. 79% anser att situationen är ganska bra eller mycket bra. Européerna i allmänhet har en mörkare bild. 36% tycker att situationen är bra, 61% att den är dålig. Det är bara i Danmark (93%) och Nederländerna (91%) där medborgarna har en mer positiv bild än svenskarna.

6 Svenskarna har blivit mycket mer nöjda med sysselsättningen sedan mätningen för ett år sedan (Eurobarometer 66.1). Då ansåg bara 37% att situationen för sysselsättningen var bra eller mycket bra. En majoritet av svenskarna (59% tycker att situationen för miljön är bra. Men rätt många har den motsatta uppfattningen (40%). Danskarna är lite mer positiva (67%) men av de nordiska länderna utgör Finland undantaget. Där är 84% nöjda med situationen för miljön. De nordiska EU-länderna är genomgående mer positiva än EU-medborgarna i allmänhet (46%). Det nordiska mönstret upprepar sig när det gäller hur man bedömer situationen för den sociala välfärden. 64% av svenskarna är nöjda. I Danmark är andelen nöjda 72% och i Finland 82%. Bland EU:s medborgare i allmänhet är de nöjda betydligt färre (46%). I.b Viktiga politiska frågor just nu - Allt färre oroade av arbetslösheten - Sjukvården den mest brännande frågan I den undersökning som gjordes våren 2007 (EB 67.2) ansåg 43% av svenskarna att arbetslösheten var en av de viktigaste två frågorna i Sverige vid det tillfället. Ingen annan fråga fick samma vikt. Den siffran har sjunkit till 20%. Arbetslösheten hamnar nu på delad fjärde plats i rangordningen av de viktigaste frågorna. I stället är det sjukvården som intar tätplatsen med 41%. Och det är problemen med vårdens tillgänglighet, snarare än dess kvaliteter när man väl får vård, som gör den till en brännande fråga. Därefter kommer brott med 29% och miljöskyddet med 27%. För lite mer än var fjärde svensk är alltså brottsbekämpning och miljöskydd det viktigaste landet har att ägna sig åt. Men två av fem sätter sjukvården främst. I Eurobarometern från hösten 2006 (EB 66.1) var det mer än hälften av svenskarna (56%) som ansåg att arbetslösheten var en av de två viktigaste frågorna. Arbetslösheten har med andra ord förlorat en stor del av sin vikt under det gångna året. De nordiska EU-länderna ger alla sjukvården en tätplats. I Danmark 42% och i Finland 49%. EU-medborgarna i allmänhet (27%) är lite mer bekymrade över arbetslösheten än svenskarna (20%) men delar svenskarnas uppfattning om brott (24%). Däremot skiljer de sig när det gäller sjukvården (21%) och miljöskyddet (7%). Det är en dubbelt så stor andel svenskar som anser sjukvården viktig jämfört med européerna och fyra gånger så många när det gäller miljöskyddet. I Sverige och Finland är det få (2% respektive 1%) som tycker att terrorism är en viktig fråga. Däremot har 17% av danskarna den uppfattningen. Det är en stor skillnad. För danskarna är även immigrationen en viktigare fråga (22%) än för svenskarna (13%) trots att Sverige tar emot betydligt fler flyktingar än Danmark. I Finland är det rätt få (6%) som anser frågan viktig. För EU i allmänhet är det drygt en av sex (15%) som anser immigrationen vara ett viktigt spörsmål.

7 Fig. I.2 Arbetslösheten oroar mycket mindre. Vilka tycker du är de två viktigaste frågorna för Sverige just nu? Våren 07 Hösten 07 Brott 21% 29% Ekonomin 16% 10% Inflationen 3% 4% Skatter 4% 7% Arbetslöshet 43% 20% Terrorism 2% 2% Säkerhetspolitik 2% 2% Bostäder 3% 4% Immigration 9% 13% Sjukvården 31% 41% Utbildningen 18% 20% Pensionerna 7% 7% Miljöskyddet 27% 27% Energiförsörjningen 13% 12% Annat 0% 1% Vet ej 0% 1% I.c Allmän framtidstro - Svenskarna mindre optimistiska än för ett år sedan Svenskarna är mindre optimistiska idag än för ett år sen. Hösten 2006 ansåg 49% att utvecklingen gick åt rätt håll. Den siffran har sjunkit till 44%. Men andelen som har en ljus bild av framtiden är ändå större än de som tycker att utvecklingen går åt fel håll (36%). Pessimisterna har blivit fler trots att svensk ekonomi utvecklats väl, arbetslösheten sjunkit och lönerna stigit mer än på länge.

8 Fig. I.3 Några skuggor på en ljus bild. I dagsläget, skulle du generellt säga att saker går åt rätt eller åt fel håll? Lite mindre optimism i Sverige 60% 50% 40% 30% Hösten 06 Hösten 07 20% 10% 0% Åt rätt håll Åt fel håll Varken eller Vet ej Européerna i allmänhet har en mörkare bild av framtiden. 34% anser att saker går åt rätt håll och 41% är pessimister. Men optimismen i EU har ökat från 28% hösten 2006 till 34 % hösten 07. Till historien hör att en av fem förhåller sig neutral.

9 Fig I.4 Ljusglimtar i skuggorna Européerna mer optimistiska men från låg nivå 60% 50% 40% 30% Hösten 06 Hösten 07 20% 10% 0% Åt rätt håll Åt fel håll Varken eller Vet ej I.d Förtroendet för regering & riksdag - Stödet har minskat kraftigt för regeringen - Fler litar på riksdagen är regeringen Det är bara två av fem svenskar som har förtroende för regeringen. Sedan undersökningen våren 2007 har stödet minskat med 14%. Det beror med stor sannolikhet på att förtroendet för Fredrik Reinfeldts alliansregering sjunkit kraftigt. I novembers partisympatimätning visar Synovate och DN.se att de borgerliga partierna har sitt lägsta stöd sedan I mätningen leder vänsterblocket med socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet

10 med 18,6% över alliansen med moderaterna, folkpartiet, centern och kristdemokraterna. En så stor skillnad mellan blocken är sällsynt. Fig. I.5 Tappat förtroende för svenska regeringen. Trots det stora fallet i stöd för den svenska regeringen är det ändå högre än för genomsnittet i EU. Där är 34% benägna att lita på sina respektive regeringar. Den siffran har sjunkit från 41 procentenheter i förra undersökningen. Regeringarna i Danmark (57%) och Finland (58%) har tappat i förtroende. Men nergången sker från mycket höga nivåer och är inte riktigt lika stora som i Sverige.

11 Fig. I.6 Högt förtroende för svenska riksdagen jämfört med EU. I Eurobarometern från våren 2007 var sju av tio svenskar benägna att lita på riksdagen. Nu är det knappt sex av tio eller 57%. Jämfört med EU-genomsnittet är det fortfarande en mycket hög siffra. Lite drygt en av tre EU-medborgare litar på sitt parlament eller 35%. Av Nordens EU-länder har danskarna störst förtroende för sitt parlament (74%) följda av finländarna (65%). De nordiska länderna ligger i topp när det gäller förtroendet för parlamenten tillsammans med ett fåtal andra medlemmar i unionen.

12 II RÄTT NIVÅ FÖR BESLUT, SYN PÅ EU & KUNSKAP OM EU II.a EU tar hänsyn till Sverige anser en majoritet - Tron är stark på att vår röst räknas i EU - Fler än varannan svensk anser att EU tar hänsyn till Sverige - Svenskarna litar mer på att EU tar hänsyn än européerna Svenskarna har en stark tro på att vår röst räknas i EU. Fyra av fem (79%) är benägna att instämma i påståendet att vår röst räknas i EU. En stor majoritet av svenskarna är med andra ord övertygade om att deras valda företrädare blir tagna på allvar av de andra i Unionen. I Europa i allmänhet är inte tron på den egna rösten lika stark. Tre av fem européer är benägna att instämma i påståendet att den egna nationens röst räknas. Sveriges (nationens) röst räknas i EU 90% 80% 70% 60% 50% 40% Sverige EU27 30% 20% 10% 0% Instämmer Instämmer inte Vet ej De nordiska medlemsländerna bildar inget enhetligt block på det här området. Danskarna har samma uppfattning som svenskarna men finländarna hamnar på europeiskt genomsnitt. Av Unionens äldre och stora medlemmar finner man Frankrike och Tyskland i topp långt över genomsnittet och Storbritannien och Italien långt under. Storleken i sig tycks alltså inte ha särskilt stor betydelse för medborgarnas tro på den egna röstens styrka i EU. Troligen spelar inrikes förhållanden större roll.

13 Mer än hälften av svenskarna litar på att EU tar hänsyn till Sveriges intressen. Det är en intressant siffra med tanke på att bara 38% av svenskarna angav att de litade på EU i Eurobarometerns undersökning hösten Den genomsnittlige europén litar mindre på att EU tar hänsyn till respektive lands intressen än svensken. Trots det sa 45% av EUmedborgarna att de litade på EU i undersökningen hösten Sverige betraktas efter Storbritannien som unionens mest EU-skeptiska medlemmar. Men för svenskt vidkommande är kanske den bilden inte helt entydig. Av de nordiska EUmedlemmarna avviker Finland kraftigt från det mönster Sverige och Danmark delar. Bara 21 procentenheter i Finland är benägna att instämma i att EU tar hänsyn till Finlands intressen.

14 Fig. II.1 Svenskarna mer nöjda med EU:s hänsynstagande än genomsnittet, II.b Svenskarna dåligt informerade om europeisk politik - Bara en av hundra svenskar mycket välinformerad om europeisk politik Tre av fyra svenskar anses dåligt informerade Svenskarna anser att tre av fyra personer är dåligt informerade om europeisk politik. De flesta, 66% anses inte så välinformerade och 10 % är inte informerade alls. Bara en av fem bedöms som bra informerad. Resultatet kan förstås tolkas på många olika sätt men en möjlighet är att andelen dåligt informerade ger ett underbetyg till mediernas rapportering om europeisk politik.

15 Fig. II.2 Svenskarna och européerna dåligt informerade om EU. EU-genomsnittet skiljer sig inte från nivåerna i Sverige. I EU anses 18% bra informerade och 78% dåligt. Av de nordiska EU-medlemmarna avviker Danmark. Där anses 41% bra informerade. Det är en av de högsta nivåerna i unionen. II.c Miljöskyddet en uppgift för EU - 84% av svenskarna tycker miljöfrågor ska hanteras inom EU Pensioner & ekonomi är däremot en uppgift för svenska regeringen Nivån för beslutsfattandet är en ständig diskussionsfråga i unionen. Intensivast blir den om beslut hör hemma på den nationella nivån eller bör fattas gemensamt inom EU. Olika sakfrågor bedöms väldigt olika av EU:s medborgare och av olika medlemsländers medborgare. Nästan nio av tio svenskar anser att pensioner hör hemma på den nationella nivån. I Finland och Danmark har nio av tio samma uppfattning. Även en stor majoritet av EU-medborgarna, 70 procentenheter, vill att pensionerna ska skötas av den egna regeringen.

16 Drygt sju av tio svenskar vill att regeringen sköter ekonomin. Bara drygt två av tio, eller 23 procentenheter, menar att den bör vara en uppgift för EU. I Danmark och Finland har man samma hållning. I EU finns däremot en liten majoritet för att ekonomin bör skötas inom unionen. 48% anser det och 47% föredrar den egna regeringen. Inom Eurozonen är stödet för unionen när det gäller skötseln av ekonomin större. 54 procent har den åsikten. Det kan även tyda på att flertalet är nöjda även med den gemensamma valutan. Fig. II.3 EU ska hålla sig borta från svensk ekonomi. Inflationsbekämpningen uppfattas som en nationell angelägenhet av nästan sex av tio svenskar. Här avviker Sverige från sina nordiska grannar. I Danmark anser 52% och i Finland 60% att frågan bör hanteras inom unionen. Det är också mönstret inom Europa i allmänhet. Fler vill se inflationen hanteras av EU (49%) än av den egna regeringen (45%).

17 Fig. II.4 EU ska engagera sig i miljöskyddet tycker svenskarna. När det gäller miljöskyddet råder det omvända förhållandet. 84% av svenskarna menar att den frågan bäst behandlas inom den Europeiska unionen. Det stödet har dessutom ökat från 66% i Eurobarometern från hösten Bland unionens medborgare har mer än sju personer av tio samma åsikt. Det är uppenbart att väldigt många européer betraktar kampen mot miljöförstöring som en naturligt gränsöverskridande fråga.

18 II.d EU:s roll positiv för miljön - 6 av 10 svenskar anser EU positivt för miljön 2 av 3 tycker inte att EU spelar roll för bostäder eller pensioner en tredjedel ser positivt på EU:s roll för ekonomin Den verkningsgrad Europas medborgare tillskriver unionen i positiv eller negativ mening säger något om den betydelse den har i européernas allmänna medvetande. I Sverige anser drygt tre av tio att EU spelar en positiv roll för den ekonomiska situationen, två av tio ser en negativ roll. Man kan säga att en liten majoritet av svenskarna tillskriver EU en förmåga att påverka ekonomin. Men när det gäller bostäder och pensioner anser en stor majoritet att EU vare sig spelar en positiv eller negativ roll. Fig. II.5 EU har inget med våra pensioner att göra enligt svenskarna. Däremot har EU en stor positiv roll för miljöskyddet enligt svenskarna.

19 Fig: II.6 EU har stor betydelse för miljöskyddet tycker svenskarna. III SYNEN PÅ MEDIERNAS EU-RAPPORTERING III.a Medierna rapporterar alltför lite om EU - Nästan varannan svensk anser TV talar för lite om EU Bara två eller tre av hundra tycker TV, radio och press talar för mycket om EU Det är nästan varannan svensk, eller 45 procentenheter, som anser att TV talar för lite om EU. Den andelen har ökat från 34% sedan våren Drygt fyra av tio svenskar menar att även radion (42%) och pressen (42%) talar för lite om EU. Även den andelen har ökat väsentligt sedan våren Siffrorna tyder på att medierna gör en annan bedömning än mediekonsumenterna och misstar sig rätt grundligt på tittarnas, lyssnarnas och läsarnas önskningar. Den tolkningen förstärks av att det bara är 3% eller färre som tycker att TV, radio och press talar för mycket om EU. Européernas uppfattning visar samma mönster. Europas medier tycks ge EU en lägre nyhetsvärdering än unionens medborgare gör och avståndet mellan dem är stort.

20 Fig. III.1 Svenskar och många européer anser TV talar för lite om EU Sociodemografiska faktorer som ålder, utbildning eller bostadsort ger inget större genomslag i hur människor svarar på frågan i Europa. Unionens medborgare har, oavsett bakgrund, en rätt samstämmig uppfattning. TV, radio och press talar alltför lite om EU. III.b Svenskarna nöjda med mediernas objektivitet i EU-rapportering - Nästan sex av tio svenskar anser TV objektiva i rapporter om EU Lika många nöjda med radion De flesta har ingen uppfattning om hur EU framställs på Internet Nästan sex av tio svenskar (57%) tycker att TV framställer EU objektivt. Knappt tre av tio (28%) menar att TV beskriver EU alltför positivt (15%) eller alltför negativt (13%). När det gäller radion är 58% nöjda med mediets objektivitet och bara 19% missnöjda (enligt 11% är budskapen alltför positiva, enligt 8% alltför negativa). Beträffande pressen är något färre, men fortfarande nästan en av två svenskar (47%), nöjda med objektiviteten. Men något fler, 35 procentenheter, tycker att tidningarna är partiska.

21 Uppfattningen i Europa är likartad. Varannan EU-medborgare uppfattar rapporteringen om EU som objektiv i TV, radio och press och en av fyra som partisk. Fig. III.2 En majoritet nöjd med TV:s och radions EU-rapportering. Tycker du att EU framställs alltför positivt, objektivt eller negativt i svenska medier? 70% 60% 50% 40% 30% 20% TV Radio Press Intenet 10% 0% För positivt Objektivt För negativt Vet ej När det gäller Internet har de flesta svenskar (64%) och européer (55%) ingen uppfattning om EU framställs objektivt eller partiskt. Internet är väl heller inte (ännu) fullt jämförbart med traditionella medier även om utvecklingen kanske rör sig i den riktningen. När det gäller Internet vore det intressant att veta i vilken utsträckning människor aktivt söker information om EU. III.c Svenskarna litar på TV och radio - Nästan åtta av tio svenskar litar på radion - Drygt sex av tio litar på TV - Många fler misstror pressen än litar på den Medborgarnas förtroende för samhällets institutioner är på många sätt avgörande för hur ekonomi, politik och andra områden fungerar. Förtroende är grunden för allt ömsesidigt agerande. Livet i det stora och det lilla fungerar helt enkelt bättre om vi litar på varandra. Är förtroendet stabilt högt över tiden innebär det att människor har goda skäl att lita på andra.

22 Fig. III.3 Svenskarnas förtroende för radion mycket stort. Svenskarna har ett mycket högt förtroende för radiomediet. Nästan åtta av tio är benägna att lita på radion. Även TV rankas högt. Fler än sex av tio (64%) är benägna att lita på de budskap de får del av via TV. Det innebär att svenskarna på det hela taget känner sig trygga med etermedia. Däremot är misstron större mot pressen. Nästan sex av tio (58%) är inte benägna att lita på tidningarna. Det är troligt att misstron är större mot kvällspressen än morgontidningarna men det framgår inte av undersökningen. I Finland och Danmark har människor, precis som i Sverige, ett högt förtroende för radio och TV. Men när det gäller pressen skiljer sig länderna åt. I Danmark och Finland är sex av tio (57% respektive 60%) benägna att lita på tidningarna jämfört med fyra av sex (39%) i Sverige. Det är en rätt stor skillnad.

23 SAMMANFATTNING Undersökningens svenska del tecknar en ljus bild av ekonomin och sysselsättningen. I siffrorna syns det tydligt att den svenska ekonomin utvecklats mycket starkt de senaste åren och att arbetslösheten minskat påtagligt. Sverige ligger i en tätklunga tillsammans med ett fåtal andra länder i Europa när det gäller andelen positiva till situationen i ekonomin och på arbetsmarknaden. Och avståndet är stort mellan svenskarnas uppfattning och det europeiska genomsnittet. Men det verkar som om opinionen i Sverige passerar, eller har passerat, ett krön. Det är något färre idag som tycker att utvecklingen går åt rätt håll jämfört med för ett år sedan. Men optimisterna är fortfarande i klar majoritet jämfört med pessimisterna. Européerna ser ljusare på framtiden än tidigare men på en betydligt lägre nivå än svenskarna. Förtroendet för EU och dess institutioner visar sig på många sätt. En stor majoritet av svenskarna menar att Sveriges röst räknas i EU. Tron på den egna röstens styrka är större i Sverige än för genomsnittet i EU27. För den Europeiska Unionen är det naturligtvis av betydelse om medborgarna anser att unionen tar hänsyn till det enskilda landets nationella intressen eller ej. I Sverige tycker en majoritet att EU tar sådana hänsyn. Och det är en högre nivå än genomsnittet för Europa. Med tanke på att Sverige uppfattas som ett EU-skeptiskt land är det uppmätta förtroendet värt uppmärksamhet. Den skepsis som finns verkar inte vara helt entydig. Diskussionen om på vilken nivå beslut bör fattas, nationellt eller inom EU, lär förbli en del av det som ger unionen dess karaktär för överskådlig framtid. Men det är den speciella sakfrågan som verkar avgöra vilken beslutsnivå Europas medborgare anser vara den rätta. För svenskarna tycks miljöskyddet utgöra en självklart gränsöverskridande fråga. Fler än åtta av tio anser att beslut om detta bör tas inom EU. Däremot menar en stor majoritet att pensioner och ekonomi är en angelägenhet för den svenska regeringen. Bland européerna finns det en liten övervikt för att beslut om ekonomin fattas inom EU. Svenskarna anser att tre fjärdedelar av befolkningen är dåligt informerade om EU. Bara en av hundra uppfattas som mycket välinformerad. Resultaten tyder på att svenskarna är medvetna om brister i kunskaperna om EU. Den senare delen av undersökningen antyder att en del av förklaringen kan ligga i att medierna underrapporterar om politiska händelser i anslutning till Europeiska unionen. Mönstret är förhållandevis lika i Europa i allmänhet. Medierna har en framträdande roll i spridning av information och kunskaper om EU, dess politik och hur unionens medlemmar agerar. För det stora flertalet är TV, radio och tidningar (och i mindre utsträckning Internet) de kunskapskällor man förfogar över. Medierna formar den bild människor har av EU men inte nödvändigtvis deras åsikter. Att många har bristande kunskaper i ämnet beror inte enbart, eller kanske ens till övervägande del på medierna, men att medierna har någon betydelse för bristerna antyds i undersökningen.

24 Knappt hälften av svenskarna anser att TV talar för lite om EU. Och fyra av tio menar att radion och tidningarna gör detsamma. I Europa är mönstret likadant. Hälften av européerna tycker att de ser och hör för lite om EU på TV. Samtidigt har svenskarna stort förtroende för etermedia. Åtta av tio litar på radion och sex av tio på TV. Därför är det ingen överraskning att sex av tio svenskar anser att EUrapporteringen i radio och TV är objektiv. Mycket tyder på att svenskarna och européerna i allmänhet efterfrågar information i medierna som inte fullt ut tillgodoses.

25 IV TEKNISK FÖRKLARING EUROBAROMETER 68.1 TECHNICAL SPECIFICATIONS Between the 22 nd of September and the 3 rd of November 2007, TNS Opinion & Social, a consortium created between Taylor Nelson Sofres and EOS Gallup Europe, carried out wave 68.1 of the EUROBAROMETER, on request of the EUROPEAN COMMISSION, Directorate-General for Communication, Public Opinion and Media Monitoring. The EUROBAROMETER 68.1 covers the population of the respective nationalities of the European Union Member States, resident in each of the Member States and aged 15 years and over. The EUROBAROMETER 68.1 has also been conducted in the two candidate countries (Croatia and Turkey), in the Turkish Cypriot Community and in the former Yugoslav Republic of Macedonia. In these countries, the survey covers the national population of citizens and the population of citizens of all the European Union Member States that are residents in these countries and have a sufficient command of the national languages to answer the questionnaire. The basic sample design applied in all states is a multi-stage, random (probability) one. In each country, a number of sampling points was drawn with probability proportional to population size (for a total coverage of the country) and to population density. In order to do so, the sampling points were drawn systematically from each of the "administrative regional units", after stratification by individual unit and type of area. They thus represent the whole territory of the countries surveyed according to the EUROSTAT NUTS II (or equivalent) and according to

26 the distribution of the resident population of the respective nationalities in terms of metropolitan, urban and rural areas. In each of the selected sampling points, a starting address was drawn, at random. Further addresses (every Nth address) were selected by standard "random route" procedures, from the initial address. In each household, the respondent was drawn, at random (following the "closest birthday rule"). All interviews were conducted face-to-face in people's homes and in the appropriate national language. As far as the data capture is concerned, CAPI (Computer Assisted Personal Interview) was used in those countries where this technique was available.

27 EUROBAROMETERNS FRÅGOR A Projektnummer ( ) EB67.3 A B Landskod ( ) EB67.3 B C EB projektnummer ( ) EB67.3 C D Intervjunummer (löpnummer) ( ) EB67.3 D E ROTERAS (OBS DETTA STYR VILKA FRÅGOR SOM SEDAN STÄLLS) (117) A 1 B 2 EB67.3 E Alternativ 28 ställs inte i SE Alternativ 29 ställs inte i SE Alternativ 30 ställs inte i SE Alternativ 31 ställs inte i SE Q1 Vilken är din nationalitet? Ange det land (eller de länder) som stämmer för dig. (FLERA SVAR MÖJLIGA) ( ) Belgien 1,

28 Danmark 2, Tyskland 3, Grekland 4, Spanien 5, Frankrike 6, Irland 7, Italien 8, Luxemburg 9, Nederländerna 10, Portugal 11, Storbritannien (England, Skottland, Wales, Nordirland) 12, Österrike 13, Sverige 14, Finland 15, Cypern 16, Tjeckien 17, Estland 18, Ungern 19, Lettland 20, Litauen 21, Malta 22, Polen 23, Slovakien 24, Slovenien 25, Bulgarien 26, Rumänien 27, 28, 29, 30, 31, Annat land (SPONTANT - AVSLUTA) 32, Vet ej (SPONTANT) 33, EB67.3 Q1 (AVSLUTA OM 'ANNAT LAND' ELLER 'VET EJ') FRÅGA QA1 TILL QA16 QA1 När du träffar vänner och bekanta, diskuterar ni då politik ofta, ibland eller aldrig? (171) Ofta 1 Ibland 2 Aldrig 3 Vet ej (SPONTANT) 4 EB67.2 QA1 QA2 När du har en stark åsikt, försöker du då övertala dina vänner, släkt eller arbetskamrater så att de håller med dig? Händer det? (LÄS UPP) (172)

29 Ofta 1 Ibland 2 Sällan 3 Aldrig 4 Vet ej (SPONTANT) 5 EB67.2 QA2 QA3 På det stora hela, är du mycket nöjd, ganska nöjd, ganska missnöjd eller mycket missnöjd med det liv du lever? Skulle du säga att du är? (LÄS UPP) (173) Mycket nöjd 1 Ganska nöjd 2 Ganska missnöjd 3 Mycket missnöjd 4 Vet ej (SPONTANT) 5 EB67.2 QA3 QA4: STÄLL INTE ALTERNATIV 2 I SVERIGE QA4 Hur bedömer du den nuvarande situationen för vart och ett av följande områden? (VISA KORT MED SKALA - ETT SVAR PER RAD) (LÄS UPP) Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej (SPONTANT) (174) (175) (176) (177) (178) (179) 1 Situationen för den svenska ekonomin Situationen för den europeiska ekonomin 4 Situationen för sysselsättningen i Sverige 5 Situationen för miljön i Sverige 6 Situationen för den sociala välfärden i Sverige EB67.2 QA49 (ITEM 1 AND 2) - EB66.1 QA51 (ITEMS 3-6) QA5: ALTERNATIV 3 OCH 6 STÄLLS INTE I SVERIGE

30 QA5 Vad har du för förväntningar inför de kommande tolv månaderna: kommer de kommande tolv månaderna att bli bättre, sämre eller oförändrade när det gäller...? (LÄS UPP) Bättre Sämre Oförändrade Vet ej (SPONTANT) (180) 1 Ditt liv i allmänhet 4 2 Den ekonomiska 4 (181) situationen i Sverige 3 4 (182) 4 Den ekonomiska 4 (183) situationen i ditt hushåll 5 Arbetsmarknadssituationen 4 (184) i Sverige 6 4 (185) (186) 7 Din egen arbetssituation 4 (187) 8 Den ekonomiska situationen i EU 4 EB67.2 QA4 DO NOT ASK QA6a in CY(tcc) CY(tcc) GO TO QA6b QA6a Vilka tycker du är de två viktigaste frågorna för Sverige just nu? (VISA KORT - LÄS UPP - MAX 2 SVAR) ( ) Brottslighet 1, Den ekonomiska situationen 2, Stigande priser/inflation 3, Skatter 4, Arbetslöshet 5, Terrorism 6, Försvars- och utrikespolitik 7, Boende 8, Invandring 9, Hälso- och sjukvårdssystemet 10, Skolväsendet 11, Pensioner 12, Skydda miljön 13, Energifrågor 14, Annat (SPONTANT) 15, Vet ej (SPONTANT) 16, EB67.2 QA18a

31 QA6b ( ) 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, EB67.2 QA18b (FRÅGA ALLA) QA7 I dagsläget, skulle du generellt sett säga att saker går åt rätt håll eller åt fel håll i? (ETT SVAR PER RAD) (LÄS UPP) Saker går åt rätt håll Saker går åt fel håll Varken det ena eller det andra (SPONTANT) Vet ej (SPONTANT) (220) 1 Sverige 4 (221) 2 EU 4 EB66.1 QA5 QA8: DO NOT ASK ITEMS 5,7,11 and 12 in CY(tcc) QA8 Jag skulle vilja ställa en fråga om hur mycket du litar på vissa institutioner. Vill du för var och en av följande institutioner säga om du är benägen att lita på den eller inte. (LÄS UPP) Benägen att lita på Inte benägen att lita på Vet ej (SPONTANT) (222) 1 Tidningarna (223) 2 Radio

32 (224) 3 TV (225) 4 Internet 5 Det svenska (226) rättsväsendet (227) 6 Polisen (228) 7 Försvaret (229) 8 Religiösa institutioner (230) 9 Fackföreningarna (231) 10 Politiska partier (232) 11 Den svenska regeringen 12 Riksdagen (233) (234) 13 Europeiska unionen, EU (235) 14 Förenta nationerna, FN (236) 15 Konsumentorganisationer EB67.2 QA16 (ITEMS 1-4, 11-13) - EB66.3 QA18 (ITEM 10) - EB66.1 QA6 (ITEMS 5-9, 14, 15) QA9a Är du benägen att instämma eller inte instämma i följande påståenden? (LÄS UPP) Benägen att instämma Inte benägen att instämma Vet ej (SPONTANT) (237) 1 Min röst räknas i EU (238) 2 Sveriges röst räknas i EU 3 Jag känner mig mycket (239) delaktig i europeiska frågor 4 Det tas hänsyn till (240) Sveriges intressen i EU 5 De största länderna har (241) störst makt i EU 6 Jag förstår hur EU (242) fungerar (243) 7 Sverige kommer att ha mer inflytande i EU i framtiden EB67.2 QA34a TREND MODIFIED QA9b

33 (244) 1 2 (245) 3 (246) 4 (247) 5 (248) 6 (249) 7 (250) EB67.2 QA34b TREND MODIFIED QA10: ALTERNATIV 3 STÄLLS INTE I SVERIGE QA10 Människor kan vara olika fästa vid sin hemort eller hemstad, till sitt land eller till EU. Hur fäst är du vid? (VISA KORT MED SKALA - ETT SVAR PER RAD) (LÄS UPP) Mycket fäst vid Ganska fäst vid Inte särskilt fäst vid Inte alls fäst vid Vet ej (SPONTANT) 1 Din 4 5 (251) hemort/hemstad (252) 2 Sverige 4 5 (253) (254) 4 Europeiska unionen 4 5 EB67.2 QA33 DO NOT ASK QA11a and QA11b IN CY(tcc) - CY(tcc) GO TO QA12 QA11a QA11b Är du i stort, mycket nöjd, ganska nöjd, ganska missnöjd eller mycket missnöjd med hur demokratin fungerar i Sverige? Och när det gäller demokratin i Europeiska unionen? (VISA KORT MED SKALA - ENDAST ETT SVAR PER KOLUMN) (255) (256) (LÄS UPP) QA11a QA11b I Sverige I Europeiska unionen Mycket nöjd 1 1 Ganska nöjd 2 2

34 Ganska missnöjd 3 3 Mycket missnöjd 4 4 Vet ej (SPONTANT) 5 5 EB65.2 Q34a & b (FRÅGA ALLA) DO NOT ASK QA12a and QA13a in TR, HR, FYROM and CY(tcc) FYROM, TR and HR GO TO QA12b CY(tcc) GO TO QA12c QA12a Vad tycker du generellt om att Sverige är medlem i EU? Är det? (LÄS UPP) (257) Bra 1 Dåligt 2 Varken bra eller dåligt 3 Vet ej (SPONTANT) 4 EB67.2 QA9a QA13a Med hänsyn till allt du känner till, skulle du säga att Sverige har tjänat på eller förlorat på att gå med i EU? (258) Tjänat 1 Förlorat 2 Vet ej (SPONTANT) 3 EB67.2 QA10a (259) EB67.2 QA9b (260) EB67.2 QA10b

35 (261) EB67.2 QA9c (262) EB67.2 QA10c (FRÅGA ALLA) QA14 Framkallar Europeiska unionen generellt sätt en mycket positiv, ganska positiv, neutral, ganska negativ eller mycket negativ bild för dig? (263) Mycket positiv 1 Ganska positiv 2 Neutral 3 Ganska negativ 4 Mycket negativ 5 Vet ej (SPONTANT) 6 EB67.2 QA11 QA15 Har du hört talas om? (LÄS UPP) Ja Nej Vet ej (SPONTANT) (264) 1 Europaparlamentet (265) 2 Europeiska

36 (266) (267) (268) (269) (270) (271) (272) kommissionen 3 Europeiska unionens råd 4 Europeiska gemenskapernas domstol (EGdomstolen) 5 Europeiska ombudsmannen 6 Europeiska centralbanken 7 Europeiska revisionsrätten 8 EU:s regionkommitté 9 EU:s ekonomiska och sociala kommitté EB67.2 QA13 (ITEMS 1-3, 6) - EB66.1 QA18 (ITEMS 4-5, 7-9) QA16 Och för vart och ett av dessa organ vill jag att du säger om du är benägen att lita på det eller inte? (LÄS UPP) Benägen att lita på Inte benägen att lita på Vet ej (SPONTANT) (273) 1 Europaparlamentet 2 Europeiska (274) kommissionen 3 Europeiska unionens (275) råd 4 Europeiska (276) gemenskapernas domstol (EGdomstolen) 5 Europeiska (277) ombudsmannen 6 Europeiska (278) centralbanken 7 Europeiska (279) revisionsrätten 8 EU:s regionkommitté (280) (281) 9 EU:s ekonomiska och sociala kommitté EB67.2 QA15 (ITEMS 1-3, 6) - EB66.1 QA19 (ITEMS 4-5, 7-9) Låt oss byta ämne ASK QB IN EU27 - OTHERS GO TO QA17

37 QB1 Vilken av följande institutioner anser du har störst beslutsmakt inom EU idag? (LÄS UPP - ENDAST ETT SVAR) (302) Europaparlamentet 1 EU-kommissionen 2 Europeiska unionens råd 3 Alla har lika stor beslutsmakt (SPONTANT) 4 Annat (SPONTANT) 5 Vet ej (SPONTANT) 6 NEW QB2 Och vilken av följande institutioner anser du borde ha störst beslutsmakt inom EU? (LÄS UPP - ENDAST ETT SVAR) (303) Europaparlamentet 1 EU-kommissionen 2 Europeiska unionens råd 3 Alla borde ha lika stor beslutsmakt (SPONTANT) 4 Annat (SPONTANT) 5 Vet ej (SPONTANT) 6 NEW QB3 Har du den senaste tiden läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet i tidningar, på Internet, radio eller TV? (304) Ja 1 Nej 2 Vet ej (SPONTANT) 3 NEW QB4 Anser du att du rent allmänt är mycket väl, ganska väl, ganska dåligt eller mycket dåligt insatt i Europaparlamentets verksamhet? (ENDAST ETT SVAR) (305) Mycket väl insatt 1 Ganska väl insatt 2 Ganska dåligt insatt 3 Mycket dåligt insatt 4 Vet ej (SPONTANT) 5

38 NEW QB5 Använd följande skala, där 1 betyder att du inte vet någonting alls och 10 betyder att du vet mycket, för att sätta betyg på dina kunskaper om Europaparlamentet när det gäller (VISA KORT MED SKALA - ETT SVAR PER RAD) (LÄS UPP) 1 Vet ingenting alls Vet mycket Vet ej (SPONTANT) ( ) 1 Dess roll inom Europeiska unionen 2 Parlamentsledamöterna ( ) NEW QB6 För vart och ett av följande påståenden om Europeiska unionen vill jag att du talar om för mig om du tror att det är sant eller falskt. (LÄS UPP) Sant Falskt Vet ej (SPONTANT) (310) (311) (312) (313) 1 Ledamöterna i Europaparlamentet väljs direkt av EU:s medborgare 2 Europaparlamentet grundades för 50 år sedan 3 Om EU ska utvidgas måste det först godkännas av Europaparlamentet 4 EU:s budget fastställs gemensamt av Europaparlamentet och medlemsstaterna EB67.2 QA17 (ITEM 1) QB7 När tror du att nästa val till Europaparlamentet kommer att hållas i Sverige? (SKRIV NER SVAR - OM "DK" KODA '99' '99' '99')

39 ( ) ( ) ( ) DAG MÅNAD ÅR NEW QB8 Tror du att ledamöternas placering i Europaparlamentet bestäms av? (ENDAST ETT SVAR) (320) Deras nationalitet 1 Deras politiska samhörighet 2 Vet ej (SPONTANT) 3 NEW QB9 Hur många svenska ledamöter tror du representerar Sverige i Europaparlamentet? (SKRIV NER SVAR - OM 'INGEN' KODA '0000' - OM "DK" KODA '9999') ( ) Svenska ledamöter NEW QB10 Finns det något särskilt med Europaparlamentet som du uppskattar? (SKRIV NER SVAR - KODAS PÅ KONTORET) 10 2 (325, ) NEW QB11 Finns det något särskilt med Europaparlamentet som du inte uppskattar? (SKRIV NER SVAR - KODAS PÅ KONTORET) 10 2 (346, )

40 NEW QB12 Ange för vart och ett av följande ord/uttryck om det stämmer med din uppfattning om Europaparlamentet mycket väl, ganska väl, ganska dåligt eller mycket dåligt. (VISA KORT MED SKALA - ETT SVAR PER RAD) (LÄS UPP) Stämmer mycket väl Stämmer ganska väl Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Vet ej (SPONTANT) (367) 1 Dynamiskt 4 5 (368) 2 Demokratiskt Lyssnar på EU:s 4 5 (369) medborgare (370) 4 Inte välkänt 4 5 (371) 5 Ineffektivt 4 5 (372) 6 Teknokratiskt 4 5 NEW QB13 Har du rent allmänt en mycket positiv, ganska positiv, ganska negativ eller mycket negativ bild av Europaparlamentet? (ENDAST ETT SVAR) (373) Mycket positiv 1 Ganska positiv 2 Neutral 3 Ganska negativ 4 Mycket negativ 5 Vet ej (SPONTANT) 6 NEW QB14 Tycker du att Europaparlamentets roll inom EU är?

41 (LÄS UPP - ENDAST ETT SVAR) (374) Mycket viktig 1 Viktig 2 Inte särskilt viktig 3 Inte alls viktig 4 Vet ej (SPONTANT) 5 EB67.2 QA14 TREND STRONGLY MODIFIED QB15 Skulle du personligen vilja att Europaparlamentet spelade en viktigare roll eller en mindre viktig roll än idag? (ENDAST ETT SVAR) (375) Viktigare 1 Mindre viktig 2 Samma (SPONTANT) 3 Vet ej (SPONTANT) 4 NEW QB16 Skulle du säga att Europaparlamentets roll inom Europeiska unionen de senaste 10 året har? (LÄS UPP - ENDAST ETT SVAR) (376) Stärkts 1 Försvagats 2 Varit densamma 3 Vet ej (SPONTANT) 4 NEW QB17 Skulle du säga att Europaparlamentets beslut antas i första hand? (LÄS UPP - ENDAST ETT SVAR) (377) Utifrån parlamentsledamöternas nationella intressen 1 Utifrån parlamentsledamöternas politiska tillhörighet 2 Både och (SPONTANT) 3 Vet ej (SPONTANT) 4 NEW

42 QB18 Inom vart och ett av följande områden, tycker du att Europaparlamentets roll har varit avgörande, viktig men inte avgörande, inte särskilt viktig eller inte alls viktig? (VISA KORT MED SKALA - ETT SVAR PER RAD) (LÄS UPP) Avgörande Viktig men inte avgörande Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Vet ej (SPONTANT) (378) (379) (380) (381) (382) 1 Minska kostnaderna för att ringa eller ta emot mobiltelefonsamtal utomlands 2 Upprätta en svart lista över flygbolag som anses osäkra och har flygförbud i hela Europa 3 Skärpa kontrollerna av kemiska produkter som anses skadliga för människors hälsa 4 Förbjuda användningen av sex stycken cancerframkallande ämnen i leksaker och barnartiklar 5 Införa kvalitetskrav för badvatten NEW QB19 Europaparlamentet försvarar utvecklingen av vissa politikområden på EU-nivå. Vilket eller vilka av följande politikområden tycker du att man ska prioritera? (VISA KORT - LÄS UPP - MAX 4 SVAR) ( ) En gemensam utlandspolitik 1, En gemensam försvarspolitik 2, Att effektivt bekämpa klimatförändringar 3, En gemensam energipolitik 4, Förbättra konsument- och folkhälsoskyddet 5, Ett miljövänligt jordbruk 6, Att bekämpa terrorism men samtidigt respektera individens rättigheter 7, Samordna ekonomisk politik, budget- och skattepolitik 8, Vetenskaplig forskning och utveckling (F&U) 9, Satsa på en europeisk samhällsmodell 10,

43 En gemensam invandringspolitik 11, Vet ej (SPONTANT) 12, NEW QB20 Vilken eller vilka av följande värderingar tycker du att Europaparlamentet bör prioritera? (VISA KORT - LÄS UPP - MAX 3 SVAR) ( ) Jämställdhet mellan män och kvinnor 1, Skydd av minoritetsgrupper 2, Dialogen mellan kulturer och religioner 3, Solidaritet mellan EU:s medlemsstater 4, Solidaritet mellan EU och fattiga länder i världen 5, Skydd av mänskliga rättigheter i världen 6, Avskaffandet av dödsstraff i hela världen 7, Inget av dessa (SPONTANT) 8, Vet ej (SPONTANT) 9, NEW ASK QA17 TO QA19 IN EU27 + TR + HR + CY(tcc) + FYROM QA17 För vart och ett av följande påståenden om Europeiska Unionen vill jag att du talar om för mig om du tror att det är sant eller falskt. (LÄS UPP) Sant Falskt Vet ej (SPONTANT) (404) (405) (406) EB67.2 QA17 (ITEMS 1, 2) 1 EU består för närvarande av femton medlemsstater 2 Var sjätte månad tar en annan medlemsstat över ordförandeskapet i EU 3 För närvarande har 12 medlemsstater euro som valuta QA18a (407) 1

44 2 3 EB67.2 QA44a QA18b (408) EB67.2 QA44b QA18c (409) EB67.2 QA44c QA18d (410) EB67.2 QA44d (FRÅGA ALLA) QA19 Tycker du att svenskar generellt sett är välinformerade eller inte om de politiska frågorna i Europa? (LÄS UPP - ENDAST ETT SVAR) (411) Mycket välinformerade 1

45 Ganska välinformerade 2 Inte speciellt välinformerade 3 Inte alls informerade 4 Vet ej (SPONTANT) 5 EB67.2 QA22a (FILTER MODIFIED)-QUESTION ASKED TO A HALF OF THE SAMPLE QC1 Tycker du att det rent allmänt talas för mycket, lagom eller för lite om EU i följande svenska medier? (ETT SVAR PÅ VARJE RAD) (LÄS UPP) För mycket Lagom För lite Vet ej (SPONTANT) (412) 1 TV 4 (413) 2 Radio 4 (414) 3 Press 4 (415) 4 På webbplatser 4 EB65.2 QA21 TREND MODIFIED QC2 Tycker du att EU framställs alltför positivt, objektivt eller alltför negativt i följande svenska medier? (ETT SVAR PÅ VARJE RAD) (LÄS UPP) Alltför positivt Objektivt Alltför negativt Vet ej (SPONTANT) (416) 1 TV 4 (417) 2 Radio 4 (418) 3 Press 4 (419) 4 På webbplatser 4 EB65.2 QA22 TREND MODIFIED FÖR VERSION A: STÄLL ALTERNATIV 10 - FÖR VERSION B: STÄLL ALTERNATIV 11 OCH 12 QA20A STÄLLS I SVERIGE QA20a Inom vart och ett av följande områden, tycker du att beslut ska fattas av den svenska regeringen eller gemensamt inom EU?

46 (LÄS UPP - ROTERA) Svenska regeringen Tillsammans med EU Vet ej (SPONTANT) (420) 1 Brottsbekämpning (421) 2 Beskattning 3 Kampen mot (422) arbetslösheten 4 Kampen mot (423) terrorism 5 Försvar och (424) utrikespolitik (425) 6 Invandring (426) 7 Utbildningsväsendet (427) 8 Pensioner (428) 9 Miljöskydd 10 Sjukvård och (429) socialvård (430) 11 Sjukvård (431) 12 Socialvård (432) 13 Jordbruk och fiske (433) 14 Konsumentskydd 15 Vetenskaplig och (434) teknisk forskning 16 Stöd till regioner (435) som står inför ekonomiska svårigheter (436) 17 Energi (437) 18 Konkurrens (438) 19 Transporter (439) 20 Ekonomi (440) 21 Bekämpa inflation EB67.2 QA20a TREND MODIFIED QA20b (441) 1

47 (442) 2 (443) 3 (444) 4 (445) 5 (446) 6 (447) 7 (448) 8 (449) 9 10 (450) (451) 11 (452) 12 (453) 13 (454) 14 (455) (456) (457) 17 (458) 18 (459) 19 (460) 20 (461) 21 EB67.2 QA20b TREND MODIFIED (FRÅGA ALLA) QA21 Tycker du för var och en av följande frågor i Sverige att Europeiska unionen spelar en positiv roll, negativ roll eller varken positiv eller negativ roll? (LÄS UPP) Positiv roll Negativ roll Varken negativ eller positiv roll Vet ej (SPONTANT) (462) 1 Bekämpa brottslighet 4 (463) 2 Kollektivtrafik 4 (464) 3 Den ekonomiska situationen 4 (465) 4 Ökande priser/inflation 4 (466) 5 Skatter 4 (467) 6 Bekämpa arbetslöshet 4 (468) 7 Bekämpa terrorism 4 (469) 8 Försvars- och utrikespolitik 4 (470) 9 Boende 4 (471) 10 Invandring 4 (472) 11 Hälso- och sjukvårdssystemet 4 (473) 12 Skolväsendet 4 (474) 13 Pensioner 4 (475) 14 Skyddar miljön 4 EB65.2 QA29

48 QA22 Vilken är din uppfattning om följande påståenden? Vill du för vart och ett av dem säga om du är för eller emot? (LÄS UPP - ROTERA) För Emot Vet ej (SPONTANT) (476) (477) (478) (479) (480) 1 En Europeisk monetär union med en enda valuta, Euron 2 En gemensam utrikespolitik för EU:s medlemsstater gentemot länder utanför EU 3 En gemensam försvars- och säkerhetspolitik för EU:s medlemsstater 4 Ytterligare utvidgning av EU under de kommande åren till att omfatta andra länder 5 Att Europas uppbyggnad sker snabbare i en grupp länder än i de andra länderna EB67.2 QA27 TREND MODIFIED QA23 Europeiska unionen har redan en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik och en europeisk säkerhets- och försvarspolitik. Just nu pågår det en debatt om hur mycket mer dessa ska utvecklas. Är du benägen att instämma eller inte med följande påståenden? (LÄS UPP - ROTERA) Benägen att instämma Inte benägen att instämma Vet ej (SPONTANT) (481) (482) 1 EU:s utrikespolitik bör vara oberoende av USA:s utrikespolitik 2 EU bör föra en gemensam invandringspolitik gentemot människor som kommer från länder utanför EU EB67.2 QA39 TREND MODIFIED QA24 Skulle du säga att du är mycket optimistisk, ganska optimistisk, ganska pessimistisk eller mycket pessimistisk över Europeiska unionens framtid? NT (ENDAST ETT SVAR) (483) NT Mycket optimistisk 1 NT Ganska optimistisk 2 NT Ganska pessimistisk 3 NT Mycket pessimistisk 4 NT Vet ej (SPONTANT) 5 EB67.2 QA37

49 NT QA25 Den europeiska integrationen har fokuserat på olika områden de senaste åren. Vilka aspekter tycker du att EU:s institutioner skall lägga tonvikt på inom de närmaste åren för att stärka Europeiska unionen i framtiden? NT (VISA KORT - LÄS UPP - ROTERA - MAX 3 SVAR) ( ) NT Den inre marknaden 1, NT Kulturpolitik 2, NT Europeisk utrikespolitik 3, NT Europeisk försvarspolitik 4, NT Migrationsfrågor 5, NT Europeisk utbildningspolitik 6, NT Miljöfrågor 7, NT Energifrågor 8, NT Solidaritet med fattigare regioner 9, NT Vetenskaplig forskning 10, NT Sociala frågor 11, NT Brottsbekämpning 12, NT Ingen av dessa (SPONTANT) 13, NT Annat (SPONTANT), 14, NT Vet ej (SPONTANT) 15, EB67.2 QA41 NT NT D1 DEMOGRAFI När det gäller politik brukar man tala om "vänster" och "höger". Var skulle du själv placera dig på den här skalan? NT NT (VISA KORT) (FÖRESLÅ INTE - OM IP TVEKAR - LÄS UPP IGEN) 1 Vänster Höger ( ) NT Vägrar (SPONTANT) 11 NT Vet ej (SPONTANT) 12 EB67.3 D1 NT NT D7 (D2 TILL D6 FINNS EJ) Kan du ge mig siffran för det påstående som bäst motsvarar din nuvarande situation? NT (VISA KORT - LÄS UPP - ENDAST ETT SVAR) ( ) NT Gift 1 NT Omgift 2