Syriska armenier i Armenien

Transkript

1 Sveriges ambassad Jerevan D-post: JERE/ /1428 Syriska armenier i Armenien Omkring syriska armenier har sökt sig till Armenien sedan konflikten i Syrien började. Inströmningen har minskat under 2013, men UNHCR i Jerevan förutser att den åter kan öka, beroende på utvecklingen i Syrien och Libanon, där många syriska armenier nu befinner sig. Armeniska myndigheter har en generös inställning till syriska armenier som söker sig till Armenien. Medborgarskapsprocessen är förenklad och medborgarskap och pass kan sökas vid armeniska ambassader och konsulat i utlandet. Majoriteten syriska armenier i Armenien har armeniskt medborgarskap. En liten del har sökt och fått asyl. Ungefär hälften av de syriska armenierna lever på egna besparingar, endast omkring 10 procent förvärvsarbetar. Företagsklimatet är kärvt, arbetslösheten hög och lönerna låga. Frestelsen att resa vidare är stor för många. Sex ambassader utfärdar Schengenviseringar i Jerevan. Avslagsprocenten är omkring 10 procent, men skillnaden mellan ambassaderna är stor. Sverige representeras av Tyskland (633 ansökningar under 2013). VISsystemet är inte utrullat i Armenien. Före konflikten i Syrien fanns uppskattningsvis etniska armenier i landet. Idag finns kanske av dessa kvar. Av de armenier som flytt Syrien under de senaste åren uppskattas omkring ha sökt sig till Armenien. Inströmningen av syriska armenier började under 2012, men har avtagit sedan mitten av 2013, bl a för att flygförbindelserna mellan Aleppo och Jerevan avbrutits. De flesta syriska armenier har tagit sig till Armenien med flyg från Aleppo eller Beirut eller, i mindre utsträckning, med bil genom Turkiet och Georgien. Sedan flygförbindelserna mellan Aleppo och Jerevan avbröts reser de flesta med Middle East Airlines direktflight från Beirut, som går en eller två gånger i veckan beroende på säsong. UNHCR i Jerevan förväntar sig fortsatt inströmning av syriska armenier, i en omfattning som kommer att bero på den fortsatta utvecklingen i Syrien och Libanon, där många syriska armenier nu uppehåller sig. Man beräknar att ytterligare upp till personer kan ta sin tillflykt till Armenien. En ökning av antalet familjeåterföreningsärenden kan också ligga i korten.

2 Rättslig status i Armenien Den armeniska regeringen är angelägen om att balansera den omfattande utflyttningen från landet och tar generellt gärna emot etniska armenier från andra länder. Armeniska myndigheter har enligt UNHCR i Jerevan en generös inställning till de syriska armenierna och erbjuder stöd och skydd i enlighet med sina åtaganden under FN:s flyktingkonvention (för den lilla andelen icke-armenier som söker asyl i Armenien kan situationen se annorlunda ut). Det finns tre former av rättslig status för syriska armenier i Armenien: - Medborgarskap Medborgarskapsprocessen är förenklad för etniska armenier, som är undantagna krav på viss tids vistelse i landet och kunskaper om det armeniska språket och konstitutionen. För att ansöka om medborgarskap krävs endast ett dokument från en utländsk myndighet eller den armeniska kyrkan i utlandet som intygar att den sökande är etnisk armenier. Sedan juli 2012 kan syriska armenier dessutom ansöka om och få medborgarskap och pass vid armeniska ambassader och konsulat i utlandet. Den armeniska ambassaden i Damaskus och konsulatet i Aleppo hålls fortfarande öppna för att underlätta accessen för de armenier som finns kvar i Syrien. Medborgarskapsansökningar handläggs av den armeniska polisens avdelning för pass och viseringar och handläggningstiden är upp till sex månader. Majoriteten av de syriska armenierna i Armenien har armeniskt medborgarskap. Från konfliktens början fram till november 2013 har omkring syriska armenier beviljats armeniskt medborgarskap. - Flyktingstatus Mindre än 10 procent av de syriska armenier som har anlänt till Armenien har sökt asyl - sedan konfliktens början fram till november 2013 drygt 800 personer. Nästan 90 procent av ansökningarna har beviljats. Omkring 140 ärenden har stängts, bl a därför att ansökan dragits tillbaka eller den sökande lämnat landet. Asyllagstiftning och asylprocess finns på plats i Armenien och fungerar i stort sett, även om såväl lagstiftning som praxis behöver utvecklas ytterligare för att nå internationell standard. UNHCR samarbetar med den statliga migrationsmyndigheten för att öka effektiviteten och transparensen i processen. Inte minst gäller detta säkerhetstjänstens roll. UNHCR i Jerevan har inte fått rapporter om refoulement av etniska armenier från Syrien. - Uppehållstillstånd Syriska armenier som inte vill ansöka om medborgarskap eller inte har något dokument som styrker att de är etniska armenier kan få uppehållstillstånd för en period om ett eller fem år. Tillståndet kan förlängas. Etniska armenier kan få

3 uppehållstillstånd för en period om tio år. Uppehållstillståndet ger tillgång till hälso- och sjukvård och utbildning. Ekonomiska och sociala villkor Majoriteten syriska armenier finns i Jerevan. Ett litet antal har bosatt sig i regionerna och ett ännu mindre antal har tilldelats jordbruksmark i Nagorno- Karabach, vilket lett till kritik och anklagelser från Azerbajdzjan om armenisk kolonisering av den icke-erkända utbrytarrepubliken. Ungefär hälften av de syriska armenierna klarar sig än så länge på egna besparingar, men dessa kommer förr eller senare att sina. Den ekonomiska situationen i Armenien är kärv, tillgången till bostäder knapp och arbetslösheten hög, inklusive bland de syriska armenierna. För många av de syriska armenier som var egenförtagare i Syrien har det varit svårt att starta nya företag i Armenien, där företagsklimatet är ett annat och marknaden liten och isolerad. De flesta syriska armenier talar armeniska, om än en dialekt som skiljer sig kraftigt från den som talas i Armenien, men inte ryska, vilket ligger dem i fatet på arbetsmarknaden. Enligt armeniska myndigheter förvärvsarbetar endast omkring 10 procent av de syriska armenierna, huvudsakligen inom offentlig sektor och särskilt inom utbildning och hälso- och sjukvård. Lönerna är låga, inte minst i jämförelse med vad många tjänade i Syrien. Den armeniska regeringen har problem att förse de syriska armenier som inte klarar sig på egen hand med bostäder och ekonomiskt stöd och har upprepade gånger bett om internationell hjälp. Man försöker dock underlätta situationen för de syriska armenierna, bl a genom att undanta dem från tull på importerade bilar och vissa typer av maskiner, ge dem tillträde till kostnadsfri eller subventionerad universitetsutbildning, arbetsförmedlingstjänster, tillgång till mikrokrediter med förmånlig ränta etc. Man planerar ett nytt bostadsområde där syriska armenier ska erbjudas subventionerade bostäder, det s k Nya Aleppo. Till en del har dessa åtgärder finansierats via bidrag från den armeniska diasporan. En interdepartementell arbetsgrupp, där UNHCR deltar som observatör, samordnar under ledning av diasporaministern regeringens åtgärder. De syriska armenier som ansökt om och fått armeniskt medborgarskap eller uppehållstillstånd är inte flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention och faller därmed egentligen inte inom UNHCR:s mandat. UNHCR har dock klassificerat dem som personer som lever under flyktingliknande förhållanden och bistår med stöd i olika former, bl a direkt humanitärt stöd, starta-eget-stöd, mikrolån, yrkesutbildning och social och juridisk rådgivning. De dåliga ekonomiska förhållandena gör att frestelsen att resa vidare är stor för många. Några hägrande resmål är Frankrike, som har den största armeniska diasporan i Europa, Sverige, Österrike, USA och Kanada. Schengenviseringar Schengenviseringar utfärdas i Jerevan av Tyskland (som företräder Sverige), Frankrike, Italien, Litauen, Grekland och Polen. I genomsnitt avslås omkring 10

4 procent av ansökningarna, men skillnaden mellan ambassaderna är stor, både vad gäller antal beviljade viseringar och det uppgivna syftet med ansökan om visering. Tyskland hanterar den största volymen viseringsansökningar i Jerevan. Den tyska ambassaden tog under 2013 emot drygt ansökningar, varav knappt 9 procent avslogs. Tyskland representerar Sverige, Österrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg. Cirka av det totala antalet ansökningar gällde representationsviseringar, varav 633 för Sverige (113 avslag = nästan 18 procent). Frankrike tog under 2013 emot omkring ansökningar, varav omkring 20 procent avslogs. Den franska ambassaden representerar Portugal, Norge och Island. Majoriteten ansökningar gäller viseringar till Frankrike. Den franska ambassadens höga avslagsnivå ska ses mot bakgrund av att Frankrike, med sin halv miljon stora armeniska diaspora, får ta emot ungefär hälften av de asylsökande i EU som bedöms vara hemmahörande i Armenien, under 2013 omkring personer. Italien utfärdade under 2013 omkring viseringar, med en avslagsnivå på endast 2-3 procent. Det huvudsakliga syfte som angavs i viseringsansökningarna var turism. Litauen tog under 2013 emot knappt ansökningar, varav cirka 10 procent avslogs. Litauen representerar Estland, Lettland, Danmark, Ungern och Spanien och över ansökningar gällde representationsviseringar. Grekland tog under 2013 emot omkring ansökningar, huvudsakligen för turism. Grekland representerar inga andra Schengenländer. Polen tog under 2013 emot drygt ansökningar, varav knappt 10 procent avslogs. Polen representerar sedan januari 2014 Tjeckien, Slovakien och Slovenien och sedan mars 2014 även Schweiz, så en ökning av antalet ansökningar ligger i korten. Schengensamarbetet i Jerevan är välfungerande, enligt de migrationsansvariga i Schengenkretsen, med undantag för att Italien inte deltar i informationsutbytet. VIS-systemet är inte utrullat i Armenien. Förfrågningar om medborgarskap och viseringar Ambassaden i Jerevan är undantagen från skyldigheten att utfärda Schengenviseringar och handlägga ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd. Ambassaden har dock möjlighet att bistå med att förmedla förfrågningar om armeniskt medborgarskap. Sådana förfrågningar ska innehålla uppgift om personens namn, födelsedatum, födelseort och föräldrarnas namn och födelsedatum och kan ställas till e-postadressen ambassaden.jerevan@gov.se. Om möjligt vill armeniska myndigheter också ha kopia av pass eller födelsebevis, och för personer födda efter 1980 även av föräldrarnas pass eller födelsebevis.

5 Ambassaden kan också ställa frågan i Schengenkretsen om visering utfärdats. Det är vanligt förekommande att armenier väljer att söka visering i Ryssland istället för i Armenien, och frågor om visering kan därför också ställas till ambassaden i Moskva och generalkonsulatet i Sankt Petersburg.