Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Transkript

1 P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, antagen 1948, med beaktande av Förenta nationernas internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, antagen 1966, med beaktande av artikel 12 i Förenta nationernas internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, antagen 1966, med beaktande av artiklarna 5 och 152 i EG-fördraget, med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, med beaktande av artiklarna 12.1 och 16.1 e i konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och de allmänna rekommendationerna 21 och 24 från kommittén om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, med beaktande av Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, med beaktande av artikel 24 i konventionen om barnets rättigheter, antagen 1989, med beaktande av deklarationen och handlingsprogrammet från Förenta nationernas konferens om befolkning och utveckling (Kairo den 13 september 1994) och dokumentet om nyckelåtgärder från Kairo+5-konferensen (1999), med beaktande av deklarationen och handlingsprogrammet från den fjärde internationella kvinnokonferensen (Peking den 15 september 1995) och slutdokumentet från Peking+5-konferensen (New York den 10 juni 2000), med beaktande av sin resolution av den 29 september om resultatet av världskonferensen om befolkning och utveckling i Kairo samt sin resolution av den 4 juli om genomförandet av det handlingsprogram som antogs vid Kairokonferensen om befolkning, 1 2 EGT C 305, , s. 80. EGT C 211, , s. 31.

2 med beaktande av sin resolution av den 15 juni om Europeiska unionens medverkan i Förenta nationernas fjärde internationella kvinnokonferens i Peking: Jämställdhet, utveckling och fred, sin resolution av den 21 september om den fjärde internationella kvinnokonferensen i Peking samt sin resolution av den 18 maj om uppföljningen till handlingsplanen från Peking, med beaktande av sin resolution av den 9 mars om kvinnors hälsotillstånd inom Europeiska gemenskapen, med beaktande av Europeiska kommissionens vitbok Nya insatser för Europas ungdom av den 21 november 2001 (KOM(2001) 681), med beaktande av Världshälsoorganisationens dokument om definitioner och indikatorer för familjeplanering, mödra- och barnhälsa samt reproduktiv hälsa som används vid WHO:s regionalkontor i Europa, mars 1999, med beaktande av STOA:s slutrapport om fertilitet och födelsekontroll, Fertility awareness and contraception (arbetsplan 1995), med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor (A5-0223/2002), och av följande skäl: A. Kvinnor och män bör ha frihet att fatta egna välgrundade och ansvarsfulla beslut om sin sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, och därvid ta hänsyn till andras hälsointressen, och ha alla medel och möjligheter för att göra detta. B. EU:s behörighet på detta område består i att utarbeta riktlinjer och ta meningsfulla initiativ för att främja samarbete. C. Offentliga åtgärder där man förbigår kvinnors och mäns informerade samtycke till preventivmedelsanvändning för att uppnå demografiska mål kan leda till tvångsmetoder. D. I EU och medlemsstaterna finns det skillnader i sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa. Framför allt finns det enorma skillnader mellan de europeiska kvinnornas tillgång till reproduktiv hälsovård, preventivmedel och abort, beroende på olika inkomst, lönenivå och/eller bosättningsland. A. Alla undersökningar visar att det görs färre aborter i vissa medlemsstater som kombinerar en mycket liberal abortlagstiftning med bra sexualundervisning, familjeplaneringstjänster av hög kvalitet och tillgång till en rad olika preventivmedel. Fortfarande har dock vissa av medlemsstaterna som för liknande politik ett mycket stort antal aborter och tonårsgraviditeter. B. Uppmärksamhet måste ägnas inte bara åt att avbryta oönskade graviditeter, men definitivt också åt att undvika oönskade graviditeter EGT C 166, , s. 92. EGT C 269, , s EGT C 59, , s EGT C 175, , s. 68.

3 C. Det är inte endast kvinnornas, utan även männens, ansvar att undvika oönskade graviditeter. D. För att oönskade graviditeter skall kunna undvikas är det särskilt viktigt med ordentlig upplysning om sexualitet, ansvar gentemot andra i relationer, hälsa, olika metoder för att undvika graviditet osv., varvid föräldrar och skola kan spela viktiga roller. E. God tillgång till alla former av födelsekontroll skulle minska antalet oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. F. Osäkra aborter utgör en allvarlig risk för kvinnors fysiska och mentala hälsa. G. I kandidatländerna är antalet aborter större och användningen av preventivmedel mer begränsad än i medlemsstaterna, och kvinnorna saknar systematisk och adekvat sexualupplysning. H. I många av kandidatländerna är hälsovårdssystemen otillräckligt medicinskt och hygieniskt utrustade och otillräckligt inriktade på befolkningens behov. I. Antalet tonårsgraviditeter ökar, och i vissa medlemsstaterna saknas högkvalitativ sexualundervisning och särskild sexualupplysning och reproduktiv hälsovård för tonåringar. J. Spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar oroväckande, oskyddade sexuella kontakter är riskabla och kvarlevande vanföreställningar kopplar felaktigt samman risken för hiv/aids-infektion med vissa bestämda överföringssätt trots tillgången till information om förebyggande åtgärder och överföringssätt i EU. Det är viktigt att främja god sexuell hälsa som ett sätt att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar. K. Sexuellt våld får förödande konsekvenser för sexualiteten och för kvinnors och tonårsflickors reproduktiva hälsa. Kvinnlig könsstympning medför skadliga följder för sexuella relationer, graviditeter och förlossningar. L. På europeisk nivå saknas för närvarande fullständig och lättillgänglig statistik om indikatorer för sexuell och reproduktiv hälsa. M. Fortfarande blir alltför många kvinnor och allt fler unga flickor oönskat gravida. N. Sexuell och reproduktiv hälsa och sexuella och reproduktiva rättigheter handlar inte bara om tillgång till preventivmedel och möjligheter att göra abort. O. Preventivmedel används främst av kvinnor. P. Det är svårt att jämföra åtgärder för sexuell och reproduktiv hälsa, både inom EU och mellan EU och kandidatländerna. Preventivmedel 1. Europaparlamentet konstaterar att lagstiftande och reglerande politik i fråga om reproduktiv hälsa och i synnerhet aborter faller inom medlemsstaternas ansvarsområde och att subsidiaritetsprincipen gäller på dessa områden, men noterar dock att EU kan stödja utformningen av denna politik genom att främja utbyte av bästa praxis.

4 2. Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar att utveckla en nationell politik för sexuell och reproduktiv hälsa av hög kvalitet, i samarbete med flera olika organisationer ur det civila samhället, att tillhandahålla omfattande information om effektiva och ansvarsfulla familjeplaneringsmetoder och att därmed garantera lika tillgång till alla slags preventivmedel av hög kvalitet liksom till kunskap om metoder för naturlig fruktsamhetskontroll. 3. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar att se till att kvinnor och män kan ge informerat samtycke till preventivmedelsanvändning och metoder för naturlig fruktsamhetskontroll. 4. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar att arbeta för att tillhandahålla preventivmedel samt sexualupplysning och reproduktiv hälsovård gratis eller till låg kostnad för utsatta grupper, som ungdomar, etniska minoriteter och socialt utslagna. 5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till personer som lever i fattigdom får bättre tillgång till sexualupplysning och reproduktiv hälsovård, och i synnerhet se till att de erbjuds preventivmedel samt förebyggande och diagnos av sexuellt överförbara sjukdomar. 6. Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar att underlätta tillgång till akuta preventivmedel för nödsituationer (t.ex. dagen-efterpiller). 7. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar att påskynda forskningen kring preventivmedel för män i syfte att skapa jämlikhet mellan kvinnor och män vad gäller effekterna av preventivmedelsanvändningen. Oönskade graviditeter och abort 8. Europaparlamentet betonar att aborter inte bör främjas som en familjeplaneringsmetod. 9. Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar att arbeta för att genomföra en hälso- och socialpolitik som leder till ett minskat antal aborter, framför allt genom att tillhandahålla rådgivning och tjänster för familjeplanering, materiellt och finansiellt stöd för gravida som befinner sig i svårigheter, och att betrakta osäkra aborter som en mycket viktig folkhälsofråga. 10. Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar att se till att det ges opartisk, vetenskaplig och lättbegriplig information och rådgivning om sexuell och reproduktiv hälsa, även om hur oönskade graviditeter kan undvikas, och om faran med osäkra aborter som utförs under olämpliga förhållanden. 11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar att tillhandahålla specialiserade tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa som bör erbjudas av utbildad personal med olika fackkunskaper, däribland yrkesmässig rådgivning och vägledning av hög kvalitet anpassad till särskilda gruppers (t.ex. invandrares) behov. Europaparlamentet understryker att rådgivningen och vägledningen måste vara konfidentiell och inte får vara fördömande. Om vårdenheten eventuellt har berättigade samvetsinvändningar måste personen i fråga kunna hänvisas till en annan vårdenhet. Vid

5 abortrådgivning måste man påpeka riskerna för hälsan (fysiskt och psykiskt) och alternativa lösningar måste diskuteras (adoption, möjligheter till stöd om kvinnan beslutar sig för att behålla barnet). 12. Europaparlamentet anser att aborter bör vara lagliga, säkra och tillgängliga för alla, för att trygga kvinnors reproduktiva hälsa och rättigheter. 13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar att under alla förhållanden avstå från att åtala kvinnor som har genomgått olagliga aborter. Tonåringars sexuella och reproduktiva hälsa/sexualundervisning 14. Europaparlamentet betonar att tonåringars sexuella och reproduktiva hälsa och deras behov i fråga om sexualitet och reproduktion skiljer sig från vuxnas. 15. Europaparlamentet erinrar om att unga människors aktiva deltagande (deras rättigheter, synpunkter och kompetens) är viktigt när det gäller att utveckla, genomföra och utvärdera program för sexualundervisning i samarbete med andra berörda, särskilt föräldrarna. Här är det också viktigt att stärka föräldrarnas kompetens. 16. Europaparlamentet erinrar om att sexualundervisning bör bedrivas med hänsyn till kön, det vill säga att hänsyn måste tas till flickors och pojkars särskilda känslighet, och att den bör starta tidigt i livet för att fortsätta i vuxen ålder, med en strategi som fokuserar på olika skeden i livets utveckling och med hänsyn till olika livsstilar och som på ett lämpligt sätt uppmärksammar riskerna för sexuellt överförda sjukdomar (dvs. hiv/aids). 17. Europaparlamentet betonar att sexualundervisningen måste utformas utifrån en positiv helhetssyn där man tar hänsyn till både psykosociala och biologisk-medicinska aspekter och att den måste grundas på ömsesidig respekt och ansvar. 18. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar att använda varierande metoder för att nå ungdomar: formell och informell utbildning, reklamkampanjer, social marknadsföring för kondomanvändning och projekt som konfidentiell telefonrådgivning. Man bör också ta hänsyn till särskilda gruppers behov och uppmuntra insats av kamratrådgivare ("peer educators") i sexualfrågor. 19. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar att förbättra och utöka ungdomars tillgång till hälsovård (ungdomsmottagningar och mottagningar i skolor osv.) och anpassa den till ungdomarnas önskemål och behov. 20. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar att stödja gravida tonåringar, vare sig de önskar avbryta graviditeten eller föda barnet, och sörja för deras fortsatta utbildning. 21. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas regeringar att fortsätta och utöka informationen till allmänheten om hiv/aids, om hur sjukdomen överförs och om de beteenden som underlättar spridningen (särskilt bland de mest marginaliserade grupperna i samhället som har svårast att få tillgång till information). EU:s allmänna politik för sexuell och reproduktiv hälsa

6 22. Europaparlamentet välkomnar den forskning som nu stöds av kommissionen om indikatorer för och harmoniserade definitioner av sexuell och reproduktiv hälsa, och uppmanar kommissionen att se till att dessa initiativ fullföljs inom gemenskapens nya handlingsprogram för hälsa. 23. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar att ge kommissionen relevanta uppgifter och information om sin politik, för en Europaomfattande databas för statistik om sexuell och reproduktiv hälsa, och att ställa samman en handbok om bästa metoder och positiva erfarenheter på området sexuell och reproduktiv hälsa. 24. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar att erbjuda sexualupplysning och reproduktiv hälsovård utan någon form av diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller civilstånd. 25. Europaparlamentet rekommenderar att en process för ömsesidigt lärande bör inledas, grundad på jämförelser mellan uppgifter om sexuell och reproduktiv hälsa och utbyte av positiva erfarenheter och bästa metoder i medlemsstaternas och kandidatländernas program och åtgärder för sexuell och reproduktiv hälsa. 26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta upp ungdomars åsikter om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa som en viktig fråga i uppföljningen av vitboken om nya insatser för Europas ungdom. 27. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att i sin föranslutningsstrategi ge större tekniskt och ekonomiskt stöd till kandidatländerna, så att de kan utveckla och genomföra hälsofrämjande program och kvalitetsstandarder för sexualupplysning och reproduktiv hälsovård, samt se till att befintligt EU-stöd till Östeuropa och Centralasien innefattar sådana program. 28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt med tanke på programmen för Central- och Östeuropa beakta de förödande effekterna av Bush-administrationens Mexico City-policy som innebär att inga medel ges till frivilligorganisationer som ibland som en sista utväg hänvisar kvinnor till abortkliniker. Parlamentet uppmanar kommissionen att fylla det hål i budgeten som uppstått genom Mexico City-policyn. 29. Europaparlamentet beklagar i detta sammanhang resultatet av FN:s extra session om barn i maj 2002 då man till följd av en koalition mellan Heliga stolen, Förenta staterna och flera andra av FN:s medlemsstater inte kunde komma överens om en positiv skrivning om ökad tillgång till reproduktiv hälsovård, vilket inbegriper information om reproduktiv hälsa och sexualupplysning, och uppmanar rådet och kommissionen att samordna medlemsstaternas arbete så att EU:s ståndpunkt företräds bättre vid framtida möten på FN-nivå. 30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den fortgående övervakningen och utvärderingen av handlingsprogrammen från världskonferensen om befolkning och utveckling (Kairo) och fjärde internationella kvinnokonferensen (Peking) verkligen äger rum och att regelbundet överlämna sammanfattande rapporter till Europaparlamentet. 31. Europaparlamentet välkomnar det mål som sattes upp i slutdokumentet från Peking+5-konferensen om att primärvård, inklusive sexualupplysning och reproduktiv

7 hälsovård, av hög kvalitet skall vara allmänt tillgänglig Rådet uppmanas att i uppföljningsarbetet och inom ramen för sin behörighet utveckla indikatorer och riktmärken för viktiga intresseområden och regelbundet överlämna sammanfattande rapporter till Europaparlamentet. 32. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att vidarebefordra denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar.