Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Transkript

1 Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening Innehållsförteckning Inre marknad och konkurrens... 2 Samråd angående översyn av mervärdesskatt för offentlig sektor och undantag av hänsyn till allmänintresset... 2 Modernisering av reglerna för statsstöd... 2 EU:s digitala inre marknad... 3 Miljö och klimat... 4 Översyn av direktivet om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB-direktivet)... 4 Översyn av direktivet om omgivningsbuller... 5 Paketet för renare luft i Europa... 5 Översyn av EU:s regler för miljötillsyn... 6 Resurseffektivitetspaketet... 6 Ramverk för klimat- och energipolitiken Samråd angående översyn av energieffektivitetsmålet Transport... 7 Stadstransportpaketet... 7 Intelligenta transportsystem (ITS)... 8 Forskning och innovation... 8 Samråd om Horisont 2020: Samhällsutmaning 5 Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och råmaterial... 8 Övriga frågor... 9 EU-strategi för städer... 9 Översyn av Europa 2020-strategin

2 Inre marknad och konkurrens Samråd angående översyn av mervärdesskatt för offentlig sektor och undantag av hänsyn till allmänintresset 1 EU-kommissionen ser över momsregler i offentlig sektor och har publicerat ett samråd som ska utgöra ett bidrag till den konsekvensbedömning som man nu tar fram i frågan. Det är ännu oklart om översynen kommer resultera i ett lagstiftningsförslag, men Europakontoret bevakar utvecklingen i frågan. Inget nytt att rapportera denna månad. 14 okt april 2014: Samråd öppet. Årskiftet 2014/15: Preliminär tidpunkt för eventuellt lagstiftningsförslag. Modernisering av reglerna för statsstöd För närvarande bedriver Europakontoret endast bevakning och rapportering av moderniseringsarbetet av EU-reglerna för statsstöd. Just nu är EU-kommissionens förslag om EUriktlinjer för statligt stöd till miljö- och energiskydd aktuellt. Ramverk för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation 2 Europeiska kommissionen antog den 21 maj i år nya regler om statligt stöd till forskning, utveckling och innovation. De nya reglerna utgör en viktig del av kommissionens reformprogram gällande statligt stöd. Reglerna bestämmer under vilka förhållanden medlemstaterna kan bevilja statligt stöd till företag för att bedriva forskning, utveckling och innovation. Dessutom har omfattningen av åtgärder som inte längre behövas anmälas till kommissionen för förhandsgodkännande vidgats under en ny allmän Gruppundantagsförordning. För att öka den ekonomiska tillväxten strävar EU efter att öka FoU-investeringarna till 3 % av BNP. De nya reglerna ska hjälpa till med detta och göra det möjligt för medlemsstaterna att nå målen i tillväxtstrategin Europa 2020 samt samtidigt begränsa snedvridningarna på den inre marknaden. 1 Samråd om mervärdesskatt: 2 Ramverk för statligt stöd: 2

3 De nya reglerna finns i två kompletterande texter: den nya Gruppundantagsförordningen, som också omfattar andra former av statligt stöd, samt de nya reglerna för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation. Kommissionens första ambition är att möjliggöra större flexibilitet för att genomföra forskning, utveckling och åtgärder. Inom Gruppundantagsförordningen ökas den nedre tröskeln under vilket stöd inte behöver anmälas till kommissionen. Exempelvis kan medlemstaterna nu bevilja stöd med upp till 15 miljoner euro per projekt och stödmottagare, mot tidigare 7,5 miljoner euro. Dessutom har omfattningen av Gruppundantagsförordningen ökat mot tidigare och innefattar nu pilotprojekt, prototyper, innovationskluster samt stöd till process- och organisationsinnovation. Den andra ambitionen är att högre stödnivåer ska bli tillåtet. Inom ramprogrammet för FoU tillåts nu stöd upp till 70 procent av kostnaderna för stora företag och 90 procent för mindre företag, för tillämpad forskning. De högre stödnivåerna kommer dock bara tillåtas om kommissionen bedömer att det finns ett finanseringsglapp. Den tredje ambitionen är förenkling och ökad rättsäkerhet. För att förenkla bedömning av stora stödbelopp till projekt som bedöms vara i det gemensamma intresset och som samfinansieras av EU, t.ex. inom Horisont 2020, kommer dessa nu antas vara berättigade till statligt stöd utan vidare granskning av kommissionen. 21 maj 2014: Kommissionen antar nya regler för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation. 1 juli 2014: De nya reglerna börjar gälla. EU:s digitala inre marknad EU:s ambition för den digitala inre marknaden är omfattande och därför finns det ett stort antal initiativ som är föreslagna och igång samtidigt. Europakontoret rapporterar endast om de initiativ som bedöms mest relevanta för Stockholmsregionen. En fråga av intresse är kommissionens förslag om en ny dataskyddsförordning som ska ersätta direktivet från Dataskyddsförordningen 3 Inget nytt att rapportera denna månad. 12 mars 2014: Omröstning hölls i Europaparlamentets plenar. Slutet av 2014: Preliminär tidpunkt då kommissionen och Europaparlamentet vill nå en överenskommelse med rådet. 3 Kommissionens förslag till dataskyddsförordning: 3

4 Miljö och klimat Översyn av direktivet om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB-direktivet) Europakontoret har bevakat processen med revideringen av MKB-direktivet. Inget påverkansarbete har dock skett. En kompromiss av den föreslagna revideringen av MKB-direktivet har nu godkänts av både rådet och Europaparlamentet. Förändringarna redovisas kortfattat i denna rapport och sedan avslutas bevakningen av frågan. Den 26 oktober 2012 publicerade EU-kommissionen ett förslag till revidering av MKB-direktivet. Bakgrunden till revideringen är att MKB-direktivet har tillämpats i 25 år utan några större ändringar, samtidigt som det har skett stora förändringar av de politiska, rättsliga och tekniska förhållandena i EU. Det hade också visat sig att det fanns ett antal brister i tillämpningen av MKB-direktivet. 4 Det övergripande syftet med revideringsförslaget var därför att ändra bestämmelserna för att rätta till bristerna, ta hänsyn till pågående miljömässiga och socioekonomiska förändringar och utmaningar, och förenkla direktivet. Många medlemsländer, precis som den svenska regeringen, ifrågasatte inledningsvis delar av EUkommissionens förslag. Det rådde skilda meningar om det nya förslaget verkligen innebar förenklingar. Efter trilogförhandlingar kom sedan rådet och Europaparlamentet överens om en kompromiss som nu antagits av båda institutionerna. 5 Förhoppningen är att det ändrade MKB-direktivet kommer att erbjuda bättre skydd för miljön och samtidigt minska de administrativa bördor som följer av EU-lagstiftningen, i linje med EUkommissionens strävan efter smartare reglering. Direktivet inför, precis som tidigare, minimikrav vilket betyder att principerna för miljöbedömningar av projekt harmoniseras. Dock kan medlemsstaterna fortfarande ställa högre krav än vad som framgår av direktivet. Revideringen av MKB-direktivet innebär bl.a. att: Det införs tidsramar för de olika stegen i miljöbedömningar: behovsbedömning ska fattas inom 90 dagar (även om förlängningar är möjliga i undantagsfall) och offentliga samråd bör pågå i minst 30 dagar. Medlemsstaterna måste också se till att de slutliga besluten fattas inom en rimlig tid. Processen för behovsprövningen har förenklats. Besluten skall vara motiverad med hänsyn till de uppdaterade urvalskriterierna. MKB-rapporter ska göras tydligare för allmänheten, särskilt när det gäller bedömningar av det aktuella tillståndet i miljön och beaktandet av alternativ till projektet som föreslås. 4 Rapport om tillämpningen av MKB-direktivet: 5 Kompromisstexten finns här: 4

5 Kvaliteten och innehållet i rapporterna kommer att förbättras. Behöriga myndigheter kommer också att behöva bevisa sin objektivitet, för att undvika intressekonflikter. Grunderna om tillståndsbeslut måste bli tydligare och göras öppnare för allmänheten. Medlemsstaterna ska också ange tidsramar för giltigheten av motiverade slutsatser eller yttranden som en del av MKB-förfarandet. Medlemsstaterna måste nu implementera de nya reglerna i sin lagstiftning senast den 16 maj Översyn av direktivet om omgivningsbuller Kontaktperson på Europakontoret: gustaf.lundgren@stockholmregion.org EU-kommissionen gör för närvarande en översyn av direktivet om omgivningsbuller. Översynen har skett i form av en öppen konsultation där Stockholmsregionen har deltagit. Ett yttrande antogs av Europaföreningen hösten Som tidigare rapporterats gör kommissionen en översyn av bilaga nr. 2 i direktivet om omgivningsbuller 6 och diskussioner pågår just nu mellan medlemsstaterna och kommissionen. Europakontoret återkommer i ett senare skede angående resultatet av dessa diskussioner. Den europeiska miljöbyrån (EEA) släppte i början av maj en bästa praxis-guide 7 om omgivningsbuller och hur man skapar tysta områden på bästa sätt med exempel från olika länder i EU. Europakontoret skrev om denna guide på hemsidan den 7 maj. 2014: Översyn av bilaga nr 2 i bullerdirektivet Paketet för renare luft i Europa EU-kommissionen presenterade den 18 december 2013 ett paket med förslag till åtgärder för renare luft i Europa. Europakontoret och har under arbetet med att ta fram förslag till ny lagstiftning varit i tät kontakt med EU-kommissionen för att lyfta fram Stockholmsregionens åsikter om ny lagstiftning samt för att informera om åtgärderna med att förbättra luften som pågår i regionen. EUkommissionens förslag ligger i linje med regionens åsikter. Europakontoret kommer dock att fortsätta att bevaka förhandlingarna som nu inleds mellan rådet och Europaparlamentet. Inget nytt att rapportera denna månad. 6 Direktivet om omgivningsbuller (2002/49/EG), pdf-version på svenska: 7 Guiden i sin helhet: 5

6 Våren 2014: Rådsförhandlingar om luftpaketet inleds. Hösten 2014: Förhandingar om luftpaketet inleds i Europaparlamentet. Översyn av EU:s regler för miljötillsyn EU-kommissionen höll ett samråd om översyn av EU:s regler för miljötillsyn under våren Tanken är att EU-kommissionen ska föreslå ett nytt horisontellt bindande regelverk för miljötillsyn senare under året. Då bindande regler för miljötillsyn kan komma att innebära förändrade förutsättningar för kommuner i regionen att ta sitt miljötillsynsansvar, fick Europakontoret i uppdrag av Stockholmsregionens Europaförening att, tillsammans med medlemmarna, ta fram ett förslag till yttrande och delta i samrådet. Yttrandet antogs den 13 juni Inget nytt att rapportera denna månad. Våren 2014: EU-kommissionen ska presentera förslag om bindande regler för miljötillsyn. Resurseffektivitetspaketet EU-kommissionens generaldirektorat för miljö fokuserar under 2014 på avfall och resurseffektivitet. Innan sommaren planerar man att släppa ett resurseffektivitetspaket. I paketet kommer bland annat en översyn av EU:s avfallspolitik och dess mål att ingå. Europakontoret bevakar frågan och rapporterar löpande. Resurseffektivitetspaketet skulle ha presenterats i maj 2014 men har försenats. Temat för årets miljövecka som äger rum i Bryssel 3-5 juni är dock resurseffektivitet och avfall och Europakontoret ämnar återkomma med mer information i nästa månadsrapport. Våren 2014: Resurseffektivitetspaketet ska presenteras. 3-5 juni 2014: Miljöveckan i Bryssel med fokus på resurseffektivitet och avfall. Ramverk för klimat- och energipolitiken 2030 EU-kommissionen publicerade den 27 mars 2013 en grönbok med tillhöranade samråd där man önskade få in åsikter om de nya klimatmålen till år Konsultationen var öppen fram till den 2 juli Som svar på samrådet informerade Europakontoret EU-kommissionen om klimat- och energistrategin för Stockholms län med syftet att synliggöra Stockholmsregionen som en klimatsmart region. Utifrån resultaten från samrådet har kommissionen nu presenterat ett förslag till nytt ramverk för klimat- och energipolitiken fram till

7 Inget nytt att rapportera denna månad. Oktober 2014: Preliminär deadline för när rådet ska nå överenskommelse angående ramverket. Samråd angående översyn av energieffektivitetsmålet 2020 EU-kommissionen utvärderar just nu EU:s energieffektivitetsmål 2020 och undersöker samtidigt möjligheterna för ett nytt mål för I och med detta publicerade man ett kortare webbsamråd 8 i februari i år. Då Europaföreningen redan har antagna synpunkter från tidigare yttranden om energieffektivitet sammanställde Europakontoret ett svar utifrån dessa samt kända ståndpunkter i regionen och skickade in dessa till kommissionen i slutet av april. Detta för att fortsätta bidra till EU:s politikutveckling på området. Europakontoret skickade i april in svar till EU-kommissionen på samrådet om en översyn av energieffektivitetsmålet Kommissionen har ännu inte publicerat någon sammanfattande rapport från samrådet och det är i dagsläget oklart när den blir klar. Kommissionen aviserar dock att man kommer publicera en rapport om översynen av energieffektivitetsmålet i september i år, tre månader senare än planerat. Denna kommer även utgöra ett bidrag till förhandlingarna om klimatmålen 2030 som väntas vara klara i oktober i år. Europakontoret återkommer när samrådsresultatet blivit känt. September 2014: Trolig tidpunkt för utvärderingsrapport av energieffektivitetsmålet 2020 och Oktober 2014: Tidpunkt då rådet ska nå överenskommelse om de nya 2030 klimat- och energimålen. Transport Stadstransportpaketet Kontaktperson på Europakontoret: gustaf.lundgren@stockholmregion.org EU-kommissionens stadstransportpaket släpptes i december förra året. Paketet innehåller inga bindande åtgärder och ligger därmed helt i linje med vad Stockholmsregionen yrkat på i tidigare yttranden. 8 Kommissionens samråd: 7

8 Stadstransportpaketet har förhandlats och antagits formellt under våren. Kommissionen kommer nu att följa upp stadstransportpaketet med olika initiativ under 2014, t.ex. kommer en plattform för erfarenhetsutbyte att skapas. Den juni arrangeras även en SUMP-konferens 9 ( Sustainable Urban Mobility Plans ) i Sopot i Polen. Europakontoret återkommer angående fler initiativ på stadstransportområdet som kan vara av intresse att följa. 2014: Medlemsstaterna förväntas implementera de rekommendationer som anges i stadstransportpaketet Intelligenta transportsystem (ITS) Kontaktperson på Europakontoret: gustaf.lundgren@stockholmregion.org Europaföreningen har under svarat på tre samråd om intelligenta transportsystem (ITS) och har även påverkat i frågan genom politisk närvaro i Bryssel. Ett eventuellt nytt (reviderat) ITSdirektiv kan bli aktuellt under 2014, beroende på vilka resultat man får in från dessa samråd. Europaföreningen deltog under förra året i flera samråd om intelligenta transportsystem (ITS) där EU-kommissionen önskat få svar på frågor som bl.a. rör tillgänglighet av data, EU:s roll m.m. Europaföreningen svarade även på ytterligare ett samråd under våren där tidigare kända ståndpunkter från regionen fördes fram. 2014: Kommissionen bearbetar inkomna svar och tar eventuellt initiativ till ett nytt, reviderat ITS-direktiv Forskning och innovation Samråd om Horisont 2020: Samhällsutmaning 5 Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och råmaterial 10 Som en del av utformandet av de nya arbetsprogrammen för bjuder kommissionen in till samråd om samhällsutmaning Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och råmaterial. Samrådet bygger på sju frågor som återfinns i samrådsdokumentet. Kommissionen frågar bl a vilka utmaningar inom områdena som man ser vara störst under tiden för nästa arbetsprogram och vilka barriärer som kan definieras för att möta dessa utmaningar Samråd samhällsutmaning 5: 8

9 De synpunkter som inkommer kommer utgöra en del i det kunskapsunderlag som kommissionen samlar in inför utlysningarnas utformning för Det är oklart ifall kommissionen kommer hålla offentliga samråd även för andra samhällsutmaningar. Just nu har man valt att ha ett samråd endast för samhällsutmaning nr 5. Europakontoret har bedrivit påverkansarbete av Horisont 2020 på ett tidigare stadium och har inte uppdraget att fortsätta påverka när programmet finns på plats och gått över till en mer teknisk fas med utformning av utlysningar. Samrådstiden är också ovanligt kort. Europakontoret vill ändå informera medlemmarna om möjligheten att skicka in synpunkter till kommissionen, dessa ska vara inkomna senast 16 juni. 14 maj 16 juni 2014: Samråd öppet. Övriga frågor EU-strategi för städer EU-kommissionen har inlett diskussioner om att eventuellt föreslå en EU-strategi för städer. Europakontoret bevakar frågan och rapporterar löpande i månadsrapporten. Beroende på utvecklingen i frågan kan det bli aktuellt för Stockholmsregionens Europaförening att ta fram ett yttrande från regionen Inget nytt att rapportera denna månad : Diskussionerna fortsätter under nästa trojka av ordförandeländer (Italien, Lettland och Luxemburg) med fokus på mindre och medelstora städer. Våren 2016: Under det nederländska ordförandeskapet planeras en EU-strategi för städer att sjösättas. Översyn av Europa 2020-strategin EU-kommissionen har inlett en halvtidsöversyn av Europa 2020-strategin. Som inledning på översynen har EU-kommissionen öppnat ett samråd med syftet att samla de erfarenheter som finns från de första fyra åren, och säkerhetsställa att Europa 2020 fungerar som en post-krisstrategi för tillväxt och jobb. Baserat på resultaten från samrådet kommer EU-kommissionen sen lägga fram förslag till den fortsatta utvecklingen av strategin i början av Stockholmsregionens Europaförening har tagit fram ett yttrande med nio prioriteringar att ta i beaktande för det fortsatta arbetet mot en smart, hållbar och inkluderande tillväxt för alla i unionen fram till 2020 och Europakontoret föreslår att det yttrandet blir regionens inspel i samrådet. 9

10 Den 5:e maj 2014 inledde EU-kommissionen ett öppet samråd om tillväxtstrategin Europa Samrådet pågår fram till 31 oktober Genom samrådet önskar EU-kommissionen få in synpunkter från alla berörda parter på tillväxtstrategin. Tillväxtstrategin Europa 2020 antogs den 17 juni Syftet med samrådet är att samla de erfarenheter som finns från de första fyra åren, och säkerhetsställa att Europa 2020 fungerar som en post-krisstrategi för tillväxt och jobb. När samrådet är avslutat kommer EU-kommissionen analysera och bearbeta svaren. Baserat på resultaten från samrådet kommer EU-kommissionen sen lägga fram förslag till den fortsatta utvecklingen av strategin i början av Europa 2020-strategin är utformad som ett partnerskap mellan EU och medlemsstaterna, och dess framgång är beroende av engagemanget från de nationella liksom de lokala och regionala nivåerna. Därför anser EU-kommissionen att det är viktigt att få synpunkter från alla som deltar i genomförandet av strategin, för att lära av erfarenheter och utforma bästa praxis. Med anledning av Stockholmsregionens 20-åriga närvaro i Bryssel, det stundande Europaparlamentsvalet och tillsättandet av en ny EU-kommission, antog Stockholmsregionens Europaförening den 24 april ett yttrande 12 med nio prioriteringar att ta i beaktande för det fortsatta arbetet fram till Europakontoret föreslår att det yttrandet utgör regionens inspel i samrådet om Europa 2020-strategin. De nio prioriteringar är följande: Upprätthåll subsidiaritetsprincipen Koncentrera insatserna där EU-politik har ett tydligt mervärde Förverkliga den inre marknaden och prioritera ökad handel Låt inte finanskrisen bli en ursäkt för ökad protektionism och nationalism Fortsätt att satsa på förbättrad transportinfrastruktur i Europa Se bredband som en samhällskritisk infrastruktur, precis som järnväg, vägar, hamnar och flygplatser Fortsätt att satsa på forskning och innovation Fortsätt att satsa på ambitiösa miljömål utan att med onödig detaljreglering hämma innovationer och utveckling av miljövänlig teknik Gör EU:s energi- och klimatpolitik fram till 2030 mer offensiv så att 2050-målet ska kunna nås 5:e maj-31 oktober 2014: Samråd om Europa 2020-strategin. Första kvartalet 2015: Kommissionen lägger fram förslag till den fortsatta utvecklingen av strategin. 11 Samrådet finns här: 12 Yttrandet finns att läsa här: rforeuframtill db4ae11145f9bfbf169cf4c.html 10