1(5) Datum Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

Transkript

1 1(5) Datum Diarienummer VDMB Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck

2 2(5) Vårt sätt att leva blir ekologiska fotavtryck i naturen Allt vi människor gör har inverkan på vår miljö på något sätt. Maten vi äter, kläderna vi har på oss, ja allt som produceras får effekter för världens skogar, hav, vattendrag, mark, luft, djur och växter. Ju mer vi producerar och konsumerar, desto mer påverkas allt levande omkring oss. När vi studerar våra ekologiska fotavtryck förstår vi mer om denna påverkan och kan bättre bidra till samhällets omställning mot en mer ansvarsfull produktion och konsumtion. Alla beslut som kan påverka människors val av konsumtion, transport och boende påverkar därmed också människornas ekologiska fotavtryck. Var i världen syns våra avtryck? När man talar om ekologiska fotavtryck menar man ibland de mycket konkreta spåren av vår konsumtion, det kan vara ett kalhygge i tropikerna som drevs fram pga palmoljan i mina chips, eller förgiftat grundvatten och försaltade åkrar som kan kopplas till bomullen i min T-shirt. Det finns många vanliga handelsvaror som idag tas fram på ett mycket ohållbart sätt. Genom fotavtrycksberäkningar uppskattar man hur stor biologiskt produktiv yta som krävs för att ta fram allt vi konsumerar och absorbera avfallet som bildas. Här ingår alla ytor någonstans på jorden som krävs för att möta vår efterfrågan på till exempel mat, byggnadsmaterial och förnybar energi och för att ge plats åt våra byggnader och vägar. I vårt ekologiska fotavtryck ingår också vår användning av fossila bränslen. Denna del av fotavtrycket räknas ut genom att man uppskattar hur stor yta med nyplanterad skog som skulle behövas för att "fånga upp" koldioxid-utsläppen från vår användning av olja, kol och gas. Ekologiska fotavtryck anges i enheten globala hektar (gha), vilken motsvarar en globalt genomsnittlig hektar med avseende på biologisk produktivitet. Så beräknar man ekologiska fotavtryck I beräkningar av det ekologiska fotavtrycket utgår man inte från konkreta spår i naturen utan man använder statistik över konsumtion och produktion för att uppskatta hur mycket av planetens förnyelsebara förmåga som behövs för att ta fram allt som vi konsumerar och absorbera avfallet som bildas. Om man skulle dela upp jordens produktiva yta på antalet människor på jorden, så skulle var och en av oss få 1,7 globala hektar till vårt förfogande. Vi svenskar har ett genomsnittligt ekologiskt fotavtryck på 6,4 globala hektar och ligger på 10e plats på listan över länder med störst fotavtryck per person. Om alla andra hade ett lika stort avtryck som vi svenskar, skulle vi behöva 3,7 jordklot i stället för det enda vi har. Samtidigt som vi i Nord lever som om vi hade tre planeter till förfogande får människor i Syd inte utrymme att tillfredsställa sina mest basala behov. Hur ser infrastrukturen och de tekniska lösningarna ut som säkrar en god livskvalitet för alla utan att utarma ekosystemen och den biologiska mångfalden? Vilka är framtidens hållbara urbana livsstilar? Samtidigt som det finns stora problem finns det också fantastiska möjligheter. Genom innovationer och samarbete mellan olika aktörer kan städer utveckla smarta sätt att möta mänskliga behov med minimala fotavtryck och med bibehållen eller ökad livskvalitet. REAP, Resorce and Environment Analasys Program Stockholm Environmental Institute (SEI) har tagit fram verktyget REAP. Det är en modell som utvecklats för att hjälpa beslutsfattare att förstå och mäta miljöbelastning av beslut som kan påverka människors val och konsumtion. REAP kan användas på lokal, regional och nationell nivå och genererar indikatorer på: - Det ekologiska fotavtrycket som krävs för att försörja ett område. Mäts som globala hektar (gha). - Växthusgaser. Mäts som ton koldioxidekvivalenter (tco2e). - Energibärare. Mäts i terrawattimmar (TWh).

3 3(5) Alla värden kan mätas per person eller för ettt aktuellt område. Verktyget kan också användas förr att ta fram scenarier och jämföra effekterna över tidd av olika antagna förändringar. REAP tar hänsyn till såväl de direkta som de indirekta utsläppen från hela h leverantörskedjan som en följd av befolkningens totala konsumtion av varor och tjänster. Det kallas för konsumtionsperspektivet. De flesta traditionella verktygen mäter annars enbart de direkta utsläppen som sker inom områdets gränserr som en följdd av den egna produktionen och bränsleanvändningen. Det kallas ofta för det territoriella perspektivet. Med direkt och indirekt påverkan menas den direkta påverkan som sker i samband med konsumtionen, t.ex. bilens utsläpp under u körningng medan indirekt avser påverkan som uppstått längs med hela leverantörskedjan ur ett såå kallat livscykelperspektiv, t.ex. vid tillverkning och transport av bilen till försäljningsstället. De bakgrundsdata som ligger till grund för REAP är till största delen från 2004 ochh 2007 och hämtade från handelsdatabasen GTAP, från statistiska centralbyrån, från Globall Footprint Network, s.k. MOSAIC data samt lokal och regional energistatistik. REAP underhålls och förnyass när nyare data finns tillgänglig. Krylboprogrammet En av de grundläggande intentionerna med Program för Krylbo-Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel är att ortens utveckling ska gå i linje med WWFs mål att mänskligheten ekologiska fotavtryck år 2050 skaa ha anpassats till planetens bärkraft. Ett E sätt att mäta detta är att använda verktyget REAP för att räkna ut Krylbos ekologiska fotavtryckk idag och undersöka vilka möjligheter som finns att påverka utvecklingen av fotavtrycket i framtiden. Det är dock inte möjligt att använda REAP för en del av en kommun. Ett alternativ har varit att ta fram en mängd olika specifika bakgrundsdata för just Krylbo och genom konsult räkna ut Krylbos ekologiska fotavtryck. Ett annat alternativ har varit att låta ett statistiskt utvalt antal av Krylbos invånaree räkna ut sina personliga ekologiska fotavtryck och sedan extrapolera dessa resultat till hela orten. Vi har, av kostnadsskäl, valt att istället använda REAP och räkna ut Avestas ekologiska fotavtryck och o utgå ifrånn det grova antagandet att fotavtrycket per person är detsamma i Krylbo som i helaa Avesta. Nedan redovisas därför alla värden som det ekologiska fotavtrycket mätt i globala hektarr per person (gha). Tanken är att man ska kunna göra en förnyad beräkningg i framtiden för att se effekten av utförda åtgärder. Fig. 1 Det ekologiska fotavtrycket perr person. Det ekologiska fotavtrycket per person i Krylbo är 6,36 gha (globala hektar). Fotavtrycket delas upp i en del som hushållens egen konsumtion svarar för (rött 5, 02 gha), den del av offentliga tjänster som s t.ex. hälsovård, utbildning, försvar etc svarar för (blått 0,51 gha) och investeringar i infrastrukturr

4 4(5) (grönt 0,65 gha). Den resterande delen (gult 0,18 gha) utgörs främst av miljöeffekterr från inter- (Croplands) Betesmark (Pasture), Bebyggd mark (Builtland), Fiskevatten (Sea), Skogsmark (Forest), Energi, i nationella transporter. Det ekologiska fotavtrycket är fördelat i sju olika bioproduktiva områden: Odlingsmark REAP uppdelat på fossila bränslen (Fossil Fuels) och kärnkraft (Nuclear Power). För fossila bränslen beräknas den yta ny växande skog som skulle behövas för att ta hand om o de koldioxidutsläpp som uppkommit. Denna yta utgör den största andelen av det ekologiska fotavtrycket i Krylbo. Fig. 2 Hushållens ekologiska fotavtryck delas i sin tur upp på direkt och indirekt påverkan p och utgör totalt 5,02 gha per person Fig. 3 Hushållens direkta påverkan påå det ekologiskaa fotavtrycket härstammar från den energi som används inom hushållet och drivmedelsanvändning till hushållens egna transporter. Tillsammans utgör de 1,89 gha per person.

5 5(5) Fig. 4 Hushållens indirekta påverkan på det ekologiska fotavtrycket utgörs av konsumtionen av v varor och tjänster. Konsumtionens fotavtryck är 3,13 ghaa per person. Den största delen av hushållens fotavtryck f från konsumtionen utgörs av a s.k. koldioxidyta - d.v.s. mark som krävs för att binda koldioxidd - samt jordbruksmark och skog. Det är framförallt maten och produktionen av hushållens inköpta energi som utgör en stor del av fotavtrycket, men även konsum- fotavtryck ligga på 1,7 gha per person. Idag ligger detta globala genomsnitt på 2,5 gha per person och i tion av rekreation och kultur utgör en betydande del. Inom planetens bärkraft För att nå målet att senast 2050 uppnått en hållbar nivå behöver jordens genomsnittliga ekologiska Krylbo ligger det på 6,36 gha perr person. Olika val påverkar hur stort detta d ekologiska fotavtryck blir. Det handlar om individens val när det gäller bostad, uppvärmning, transporter och konsumtion. Det handlar också om producenternas val oavsett t var de finns i världen samt om samhällets planering och styrning. Kommunernas ekologiska fotavtryck uträknatt som genomsnitt per person varierar i Sverige relativt lite. Det beror på attt den genomsnittliga konsumtionen av varor och tjänster, energianvändning och transporter inte varierar stort mellan olika kommuner. Däremot kan variationen mellan enskilda hushållss fotavtryck bli relativt stor beroende på individuella val. Individens ekologiska fotavtryck förändras direkt om val av uppvärmning i bostaden och om val av transport förändras. Ca en tredjedel av det totala ekologiska fotavtrycket påverkas direkt av dessa val. Ca hälften av det ekologiska fotavtrycket utgörs av konsumtion av varor och tjänster. Här kan indi- kan också förändras mycket om produktionen n av varor och tjänster förändras. Produktionens avtryck påverkas av alla de olika producenternas respektive val av t.ex. energi och o råvaror och dessa val kan ha viden till viss del välja vilka och hur mycket avv varor och tjänster som konsumeras. k Men fotavtrycket stor betydelse för konsumentens ekologiska avtryck. Den tredje komponenten som påverkar det ekologiska fotavtrycket är de d samhällstjänster och inves- av teringarr i samhällets infrastrukturr som individen inte aktivt väljer men ändå ä tar del av. Denna del avtrycket styrs t.ex. av politiska ställningstaganden. I alla dessa led kan man göra antaganden och modeller och t.ex. med hjälp h av REAPP förutse effek- bärkraft krävs att alla, såväl de individuella valen, producenterna i hela världen och samhällets struktur arbetar mot detta gemensamma mål. terna av olika sammanvägda förändringar. För att senast 2050 nå en nivå som liggerr inom planetens