Ekologiska fotavtryck

Transkript

1 Ekologiska fotavtryck Vad är det och hur beräknas det? ISSN X R 2007:18

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 SAMMANFATTNING INLEDNING EKOLOGISKA FOTAVTRYCK FOTAVTRYCKSANALYS PÅ GLOBAL NIVÅ BEDÖMNING AV EKOLOGISKA FOTAVTRYCK FOTAVTRYCK OCH DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN VARFÖR RÄKNA MED FOTAVTRYCK? ÖVERGRIPANDE BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR UTGÅNGSPUNKTER REDOVISNING FELKÄLLOR BERÄKNING AV ETT EKOLOGISKT FOTAVTRYCK FÖR SVERIGE KONSUMTION AV VEGETABILISKA PRODUKTER KONSUMTION AV ANIMALISKA PRODUKTER KONSUMTION AV FISKPRODUKTER KONSUMTION AV SKOGSPRODUKTER ANVÄNDNING AV FOSSILA BRÄNSLEN KÄRNKRAFTSEL BEBYGGD MARK BERÄKNING AV ETT EKOLOGISKT FOTAVTRYCK FÖR EN KOMMUN VEGETABILISKA PRODUKTER, ANIMALISKA PRODUKTER OCH FISKPRODUKTER KONSUMTION AV SKOGSPRODUKTER ANVÄNDNINGEN AV FOSSILA BRÄNSLEN KÄRNKRAFTSEL BEBYGGD MARK RESULTAT AV ETT EKOLOGISKT FOTAVTRYCK FÖR SVERIGE KONSUMTION AV VEGETABILISKA PRODUKTER KONSUMTION AV ANIMALISKA PRODUKTER KONSUMTION AV FISKPRODUKTER KONSUMTION AV SKOGSPRODUKTER ANVÄNDNINGEN AV FOSSILA BRÄNSLEN KÄRNKRAFTSEL BEBYGGD MARK SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT RESULTAT AV EKOLOGISKT FOTAVTRYCK FÖR KOMMUNER UTVÄRDERING OCH DISKUSSION BERÄKNING AV ETT EKOLOGISKT FOTAVTRYCK FÖR SVERIGE BERÄKNING AV EKOLOGISKA FOTAVTRYCK FÖR KOMMUNER BEDÖMNING AV FOTAVTRYCKSRESULTATET...61 BILAGA 1 - ORDFÖRKLARINGAR Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

4

5 Ekologiska fotavtryck R 2007:18 SAMMANFATTNING Bakgrund Naturens förmåga att genom biologisk produktion förnya och återskapa sig själv är vår viktigaste naturresurs. Jordens produktiva mark- och vattenområden är en förutsättning för vår överlevnad och vårt välstånd och att de används uthålligt är grundläggande för långsiktig hållbarhet. Vi behöver därför utveckla metoder för att kunna mäta tillgången av dessa resurser och vårt utnyttjande av dem. Det ekologiska fotavtrycket är en metod för att mäta vår användning av just dessa resurser. Ett ekologiskt fotavtryck är ett mått på hur mycket av biologiskt produktiva land- och vattenområden som en individ, en stad, ett land eller mänskligheten som helhet använder för att producera de resurser som konsumeras och för att ta hand om det avfall som uppkommer. Användningen av energi, skog och åker samt bebyggd mark utgör som regel de tyngsta delarna. Fotavtrycket kan ställas i relation till den tillgängliga biologiska produktionsförmågan (biokapaciteten) globalt, i ett land eller en kommun. Om det globala fotavtrycket är större än den tillgängliga biokapaciteten så innebär det att vår användning av ekosystemens tjänster inte är långsiktigt hållbar. Det är viktigt att framhålla att: Ekologiska fotavtryck redovisar endast en del av de förhållanden som är av betydelse för långsiktig hållbarhet och fångar endast upp vissa delar av miljöpåverkan. De ger inte heller någon fullständig redovisning av mänsklig användning av naturen. Ekologiska fotavtryck dokumenterar i en ögonblicksbild vad som har hänt under ett år, de beskriver inte framtida behov eller framtida biologisk kapacitet. Ekologiska fotavtryck är ett mått som kan vara underlag för beslut, men som i sig inte tar ställning till någon särskild strategi eller åtgärd. Fotavtrycksanalyserna tar inte ställning till hur mycket av jordens biokapacitet som skall reserveras för den biologiska mångfalden, inte heller till hur jordens resurser skall fördelas. Beräkningarna redovisar tillgång och användning med utgångspunkt från aktuella konsumtionsmönster, aktuell teknologi och aktuell förvaltning av resurserna. Ekologiska fotavtryck speglar befolkningens eller individens livsstil och konsumtion snarare än resursförbrukningen inom ett visst geografiskt område. Ekologiska fotavtryck är ett komplex av parametrar med en stor mängd information i dess olika delar. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

6 Ett ekologiskt fotavtryck inte är något som i sig är dåligt eller gott. Varje människa har sitt ekologiska fotavtryck som är ett mått på de naturliga resurser av produktiva ytor som hon utnyttjar. Frågan är i vilken utsträckning som denna användning är hållbar. Uppdrag Detta är en dokumentation av ett arbete genomfört på Miljöförvaltningen i Göteborg. Arbetet har fått finansiellt stöd från det projekt för miljöindikatorer på kommunal nivå som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Miljömålsrådet. Syftet med arbetet var i huvudsak att: ta fram metoder och ett beräkningsverktyg för beräkning av det ekologiska fotavtrycket för en kommun, även redovisat i form av en fotavtrycksmatris, som en utgångspunkt för de lokala beräkningarna göra en beräkning av det nationella ekologiska fotavtrycket med nationell statistik och med tillräcklig upplösning när det gäller de olika bidragen till fotavtrycket. Metod och utgångspunkter Beräkningarna har utgått från metoder och praxis på internationell nivå men också anpassas till den kunskap om svenska förhållanden och de statistiska uppgifter som finns på nationell nivå. Resultat Sammanfattningsvis så har arbetet visat att det är möjligt att göra en beräkning av det nationella ekologiska fotavtrycket med nationell statistik och med tillräcklig upplösning för att kunna redovisa fotavtryckets olika delar i en fotavtrycksmatris. Beräkningarna har utgått från metoder och praxis på internationell nivå. Det ekologiska fotavtrycket för Sverige beräknades till 6,7 globala hektar per invånare. Beräknat ekologiskt fotavtryck för Sverige år 2002 (globala hektar per invånare) CO 2 -area Bebyggd Åker Betes- Skog Fiske- Totalt mark mark vatten Livsmedel 0,15 0,00 1,08 0,07 0,0007 0,17 1,5 Boende 0,67 0, ,34-1,2 Mobilitet 0,42 0,17 0,01-0,0019-0,6 Varor 1,27 0,03 (-) (-) 1,14-2,4 Service 0,67 0, ,129-0,9 Totalt 3,17 0,54 1,1 0,07 1,61 0,17 6,7 Med ett undantag har samma metoder och omvandlingsfaktorer och liknande använts som vid den internationella beräkningen. Undantaget är beräkningsmetoden för fossila utsläpp från konsumtion varor. Användningen av fossila bräns- 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 Ekologiska fotavtryck R 2007:18 len för konsumtion av varor kunde inte beräknas till ett rimligt värde för den nationella nivån med den metod som används vid den internationella beräkningen. Värdet för de fossila utsläppen för konsumtion av varor blev negativt. Detta märks inte i den internationella beräkningen eftersom man där enbart gör en beräkning för den totala konsumtionen av fossila bränslen, vilket ger ett positivt värde för utsläppen. För att lösa problemet valdes en provisorisk metod som utgick ifrån utsläppen av koldioxid för tillverkning av varor inom OECD-länderna och en justering med hänsyn till extern handel mellan OECD-länder och länder utanför OECD. Beräkningar med den alternativa metoden gav ett fotavtrycksbidrag från konsumtionen av fossilt kol som var dubbelt så stort som i den internationella beräkningen. Avvikelsen motsvarar mer än 10 procent av det totala fotavtrycket. Beräkningar har också gjorts för tre kommuner, Robertfors, Luleå och Göteborg, och ett beräkningsverktyg (i Excel) har tagits fram. Med detta är det möjligt att relativt enkelt beräkna det ekologiska fotavtrycket för en kommun, även det redovisat i en fotavtrycksmatris. Anpassning till den lokala situationen görs för boende, mobilitet och service. För konsumtionen av livsmedel och varor används nationella värden, eftersom lokal statistik saknas. Beräknat ekologiskt fotavtryck för Robertfors 2002 (globala hektar per invånare) CO 2 - Bebyggd Åker Betesmark Skog Fiskevatten Totalt area mark Livsmedel 0,15 0,00 1,09 0,07 0,0007 0,17 1,5 Boende 0,71 0, ,19-1,2 Mobilitet 0,37 0,39 0,01-0,00-0,8 Varor 1,26 0,03 (-) (-) 1,1-2,4 Service 0,34 0, ,00-0,5 Totalt 2,8 0,82 1,1 0,07 1,3 0,17 6,3 Beräknat ekologiskt fotavtryck för Luleå 2002 (globala hektar per invånare) CO2- Bebyggd Åker Betesmark Skog Fiskevatten Totalt area mark Livsmedel 0,15 0,00 1,09 0,07 0,0007 0,17 1,5 Boende 0,50 0, ,05-0,8 Mobilitet 0,39 0,32 0,01-0,00-0,7 Varor 1,3 0,03 (-) (-) 1,1-2,4 Service 0,56 0, ,01-0,7 Totalt 2,9 0,67 1,1 0,07 1,2 0,17 6,1 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

8 Beräknat ekologiskt fotavtryck för Göteborg 2002 (globala hektar per invånare) CO2- area Bebyggd mark Åker Betesmark Skog Fiskevatten Totalt Livsmedel 0,15 0,00 1,09 0,07 0,0007 0,17 1,5 Boende 0,48 0, ,02-0,7 Mobilitet 0,31 0,08 0,01-0,00-0,4 Varor 1,26 0,03 (-) (-) 1,1-2,4 Service 0,49 0, ,0003-0,6 Totalt 2,7 0,4 1,1 0,07 1,2 0,2 5,5 Beräkningen för en kommun är kopplad till det beräknade nationella fotavtrycket som i sin tur genom beräkningsmetoder etc. är kopplat till motsvarande internationella beräkning för Sverige. Beräkningen av fotavtryck för den kommunala nivån har bedömts vara additiv, vilket innebär att om man lägger samman fotavtrycket, uttryckt som globala hektar, eller en viss del av det för alla kommuner så blir summan motsvarande värde för Sverige som helhet. 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 Ekologiska fotavtryck R 2007:18 1. INLEDNING Detta är en dokumentation av ett arbete genomfört på Miljöförvaltningen i Göteborgs stad. Syftet med arbetet var att ta fram metoder och ett beräkningsverktyg för beräkning av det ekologiska fotavtrycket för en kommun, även redovisat i form av en fotavtrycksmatris. Beräkningarna har utgått från metoder och praxis på internationell nivå men också anpassats till den kunskap om svenska förhållanden och de statistiska uppgifter som finns på nationell nivå. Som en utgångspunkt för de lokala beräkningarna är det nödvändigt att först göra en beräkning av det nationella ekologiska fotavtrycket med utgångspunkt från nationell statistik och med tillräcklig upplösning när det gäller de olika bidragen till fotavtrycket. Arbetet har fått finansiellt stöd från det projekt för miljöindikatorer på kommunal nivå som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Miljömålsrådet. I detta kapitel görs en genomgång av vad ett ekologiskt fotavtryck är och vad det kan användas till. I kapitel 2 redovisas de övergripande förutsättningarna för beräkningarna. Det handlar främst om vilka krav som ställts upp för beräkningarna enligt Global Footprint Networks standard. I kapitlet beskrivs även olika presentationssätt samt hur fotavtrycket delas upp i delbidrag vid beräkning och hur dessa bidrag fördelas i en matris. För att undersöka hur beräkningsmetoderna fungerar har fotavtryck beräknats för Sverige respektive tre kommuner. Dessa resultat redovisas i kapitel 5 och 6. Avslutningsvis görs en utvärdering av metoderna i kapitel Ekologiska fotavtryck Naturens förmåga att genom biologisk produktion förnya och återskapa sig själv är vår viktigaste naturresurs. Jordens produktiva mark- och vattenområden är en förutsättning för vår överlevnad och vårt välstånd och att de används uthålligt är grundläggande för långsiktig hållbarhet. Vi behöver därför utveckla metoder för att kunna mäta tillgången av dessa resurser och vårt utnyttjande av dem. Det ekologiska fotavtrycket är en metod för att mäta vår efterfrågan av just dessa resurser. Ett ekologiskt fotavtryck är ett mått på hur mycket av biologiskt produktiva land- och vattenområden som en individ, en stad, ett land eller mänskligheten som helhet använder för att producera de resurser som konsumeras och för att ta hand om det avfall som uppkommer. Det ekologiska fotavtrycket är ett redovisningsverktyg som mäter den efterfrågan som en viss verksamhet har på jordens biologiska produktion under ett bestämt år. Denna efterfrågan kan jämföras med den globalt tillgängliga biologiska produktionsförmågan (biokapaciteten) under samma år. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

10 Utöver direkta uttag från ekosystemen ingår också viss energianvändning, till exempel av fossilt kol som för att bli långsiktigt hållbar innebär att produktiva områden måste tas i anspråk. Metoden går ut på att ekologiskt fotavtryck för fossila bränslen motsvarar den area som behövs för att genom skogsplantering binda den koldioxid som tillförs atmosfären genom förbränning av fossila bränslen. Sådana områden fungerar som koldioxidsänkor under en period av år, beroende på klimat och typ av skog. Därefter måste den mogna skogen för all framtid skötas så att den biologiskt bundna koldioxiden inte frigörs Detta beräkningssätt innebär inte att man ser koldioxidbindning i skogsmark som en rimlig lösning på klimatproblemet. Det har valts eftersom alternativa metoder, till exempel ersättning av fossila bränslen genom förbränning av biomassa eller med drivmedel som produceras från biomassa ger ännu större fotavtryck. Även kärnenergi ingår men med en mindre tydlig koppling. Bakom detta ligger tankar om att ekonomiska och ekologiska bedömningar bland annat från försiktighetssynpunkt leder till att kärnkraften liksom de fossila bränslena eventuellt måste ersättas med ett mer långsiktigt hållbart alternativ. Man beräknar fotavtrycket för användningen av kärnenergi som om det var ett fossilt bränsle. 1.2 Fotavtrycksanalys på global nivå De biologiskt produktiva områdena på jorden har uppskattats till 11,2 miljarder hektar. Dessa land- och vattenområden utgör endast en dryg femtedel av jordytan men står för cirka 90 procent av biosfärens produktion av biomassa. Uttryckt per invånare blir det ca 1,8 ha produktiv area per person. Detta är den globalt tillgängliga biologiska produktionsförmågan eller biokapaciteten. Biologisk produktiv area miljarder ha ha/invånare Hav 1,9 0,3 Inlandsvatten 0,4 0,06 Land 8,8 1,4 Åker 1,5 0,24 Betesmark 3,5 0,56 Skog 3,6 0,58 Bebyggd mark 0,2 0,03 Totalt 11,2 1,8 Den genomsnittliga produktionen per hektar hos dessa produktiva ytor kallas globalt hektar. Det finns således totalt ca 11,2 miljarder globala hektar. Verkliga hektar kan vara betesmark, åker, skog eller fiskevatten som på grund av klimat med mera kan ha mycket olika biologisk produktionsförmåga. För att göra det möjligt att jämföra olika fotavtryck uttrycks därför ekologiska fotavtryck med sorten globalt hektar (gha). Genom att jämföra ett fotavtrycks storlek, som globala hektar per person, med den tillgängliga biokapaciteten 1,8 globala 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Ekologiska fotavtryck R 2007:18 hektar per person kan man få en uppfattning av hur stor del av den globala produktionsförmågan som tas i anspråk. Mänsklighetens användning av produktiv mark har beräknats till 2,2 globala hektar per person (Living Planet Report 2006) medan den globalt tillgänglig biologiska produktionsförmågan är cirka 1,8 globala hektar per person. Vårt globala fotavtryck är större än den tillgängliga biokapaciteten. Det innebär att vår efterfrågan på ekosystemens tjänster inte är långsiktigt hållbar. Det betyder inte att vår konsumtion av naturresurserna skulle vara långsiktigt hållbar om det globalt fotavtryck var mindre än den tillgängliga biokapaciteten. Det finns flera skäl till detta: Vid beräkningarna ingår det i metoden att underskatta själva fotavtrycket och att överskatta den biologiska produktionsförmågan. Genom att vid val mellan olika värden eller beräkningssätt välja det som ger det lägre värdet för fotavtrycket och det högre värdet för biokapaciteten har man velat undvika kritik för att man överdriver fotavtryckets storlek i förhållande till biokapaciteten. Beräkningarna av fotavtryck utgår från statistiska uppgifter om skördar och andra uttag från biologiskt produktiva mark- och vattenområden. Man tar inte hänsyn till frågan om i vilken utsträckning dessa uttag är långsiktigt hållbara. Inget särskilt utrymme sätts undan för den biologiska mångfalden när vi jämför vår användning av produktiva områden med den tillgängliga biokapaciteten. Det globala fotavtryck som beräknats är större än den tillgängliga biokapaciteten. Man måste fråga sig hur det är möjligt att använda mer än vad som finns tillgängligt. Uttryckt med ekonomiska termer så motsvarar den produktiva naturen kapitalet och biokapaciteten är avkastningen. Om uttaget är större än avkastningen så tär man på kapitalet. På samma sätt medför för stora uttag från ekosystem att systemens förmåga att producera det som vi vill ha minskar. För stora fångster av rovfisk i marina ekosystem är ett exempel. Men det är framför allt bidraget från användningen av fossila bränslen som har medfört att mänsklighetens fotavtryck är större än biokapaciteten. Det har ökat kraftigt under de senaste 40 åren och utgör idag lite mindre än halva det globala fotavtrycket. Det globala ekologiska fotavtrycket visar att vår efterfrågan av produktiva områden inte är långsiktigt hållbar. Det är emellertid viktigt att notera att ekologiska fotavtryck endast tar upp en del av det som är viktigt för långsiktig hållbarhet. Det finns många andra hållbarhetsfaktorer som gäller miljö, ekonomi och sociala frågor som inte ingår. Om man vill ha en helhetsbild när det gäller långsiktig hållbarhet måste man komplettera fotavtrycksmåttet med andra hållbarhetsmått. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

12 1.3 Bedömning av ekologiska fotavtryck För att bedöma vad fotavtrycket för ett land eller en kommun innebär kan man: Jämföra med den globalt tillgängliga biokapaciteten Jämföra med den regionalt tillgängliga biokapaciteten Göra jämförelser mellan länder och kommuner Studera fotavtryckets olika delar Jämförelser med den globalt tillgängliga biokapaciteten En jämförelse av ett nationellt eller kommunalt fotavtryck med den globalt tillgängliga biokapaciteten 1,8 globala hektar per person visar om medborgarnas livsstil är hållbar i ett globalt perspektiv. Den ger svaret på frågan om det skulle vara hållbart om alla hade denna förbrukning av naturresurserna. Om fotavtrycket är större än 1,8 globala hektar per person så är svaret nej. Om fotavtrycket divideras med 1,8 så får man ett mått på hur mycket jordens bärkraft överskrids, uttryckt som antal jordklot som skulle krävas om alla levde så Jämförelser med den regionalt tillgängliga biokapaciteten Ofta jämför man också ett nationellt eller kommunalt fotavtryck med den biologiska produktionsförmågan i motsvarande område. Det ger en viss uppfattning om hur självförsörjande landet eller kommunen skulle kunna vara med en bibehållen konsumtionsnivå. Många länder och kommuner har fotavtryck som är mycket större än den biokapacitet som finns tillgänglig inom landet eller kommunen och man kompenserar underskottet genom import. Den bild av självförsörjningsgrad som en sådan jämförelse ger är grov och hypotetisk. Idag är länder och i ännu större grad kommuner mycket beroende av import av varor. Stora delar av det ekologiska fotavtrycket har en spridning långt utanför landets gränser, även i andra världsdelar. Å andra sidan så ger jämförelsen en viss bild för landet eller kommunen av hur stor biokapacitet man har i förhållande till efterfrågan. Sådana jämförelser kan däremot inte på ett säkert sätt avgöra om den livsstilen som återspeglas i fotavtrycket är hållbar eller inte. Ett litet fotavtryck kan vara hållbart i ett globalt perspektiv även om tillgången av biokapacitet är ännu mindre. Ett stort fotavtryck blir inte mer hållbart i et globalt perspektiv för att området ifråga har god tillgång på biologisk produktiva områden. Sverige har en biokapacitet som med god marginal är större än fotavtrycket. Det betyder att vi har stor tillgång till produktiva naturresurser i förhållande till vår befolknings storlek. Detta är fördelaktigt för landet från ekonomisk synpunkt och ger mindre sårbarhet om handeln med andra länder försvåras. Men det betyder inte att våra konsumtionsvanor är hållbara i ett globalt perspektiv. Att fotavtrycket i en region är mindre än den tillgängliga biokapaciteten innebär inte heller med säkerhet att användningen av de biologiskt produktiva naturre- 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13 Ekologiska fotavtryck R 2007:18 surserna i regionen är hållbar. Ett exempel är en omfattande export som medför att de biologiska tillgångarna utnyttjas över sin bärkraft Jämförelser mellan länder och kommuner Det förekommer också att man jämför olika länders fotavtryck eller fotavtrycket för en kommun med det nationella fotavtrycket eller med andra kommuners fotavtryck. För att sådana jämförelser skall vara meningsfulla så behöver man göra en djupare analys av vad det är som ger upphov till olika värden. Olika behov av uppvärmning och transporter kan ge betydande skillnad mellan olika regioner. Användning av trävirke för byggnation kan ge skillnader i fotavtrycksbidraget från skog. Matvanor och tillgång till vattenkraftsel är exempel på andra faktorer som har betydelse Fotavtryckets olika delar Om fotavtrycket redovisas med en fotavtrycksmatris så kan man få en bild av vilka aktivitet som bidrar till fotavtrycket och med hur mycket. Ännu bättre är möjligheterna till en sådan analys om de bakomliggande beräkningarna är redovisade så att man kan se vilka statistiska uppgifter som använts. En sådan analys av Sveriges fotavtryck visar att det framför allt är konsumtionen av fossil energi, kärnkraftsel, skogsprodukter och bebyggd mark som ger stora bidrag. Drygt 3 globala hektar eller nästan halva fotavtrycket kommer från användningen av fossila bränslen och kärnkraftsel. Man kan gå även vidare i analysen för att se vilka verksamheter som ger bidrag till de olika delarna av fotavtrycket. 1.4 Fotavtryck och den biologiska mångfalden Det ekologiska fotavtrycket ger en bild av vår användning av den biologiska produktionsförmågan. Arealer som ger livsutrymme för biologisk mångfald ingår inte i fotavtrycket. Hur mycket utrymme som behövs för den biologiska mångfalden är svårt att avgöra generellt och enbart med vetenskapliga metoder. Frågan innehåller också viktiga politiska och moraliska aspekter som man behöver ta hänsyn till. Detta är den huvudsakliga anledningen till att man valt att inte avsätta områden för biologisk mångfald när man beräknar den tillgängliga biokapaciteten. Eftersom fotavtrycksanalyser skall utgå från rena redovisningar av resurser och bygga på statistiska data måste den bedömningen ske i annan ordning. Samhället har emellertid satt upp mål för den biologiska mångfalden, som innebär att det även skall finnas livsutrymme för andra arter. Om dessa mål skall kunna uppnås så måste produktiva land- och vattenområden nyttjas på ett sätt som är långsiktig hållbart och som ger utrymme för den biologiska mångfalden. Hur mycket av den biologiska produktionsförmåga som vi kan använda är viktiga beslut som i många fall måste fattas med hänsyn till lokala förhållanden. Det handlar om hur rik biologisk mångfald vi vill ha i den värld vi och kommande generationer skall leva i. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

14 1.5 Varför räkna med fotavtryck? Det ekologiska fotavtrycket har fått stort genomslag främst på grund av den pedagogiska genomslagskraften i analysen på global nivå och för att man uttrycker resultatet som produktiva ytor. Det ekologiska fotavtrycket kan i det kommunala arbetet användas: som en indikator för hållbar utveckling vid riktningsanalyser för att se om våra åtgärder leder åt rätt håll i miljökonsekvensvärderingar vid planärenden som ett pedagogiskt verktyg i undervisning och debatt Det kanske viktigaste bidraget från användningen av fotavtryck är förändringen av perspektivet. Utgångspunkten är medborgarens konsumtion och behov, livsstilen i en viss betydelse av ordet, det blir mer tydligt vem som konsumerar vad och den enskilde kan lättare se sin egen roll i sammanhanget. Man får som regel helt olika resultat om man utgår från medborgarnas konsumtion eller från ett geografiskt område, till exempel en kommun. Mål, åtgärder och diskussioner när det gäller utsläppen av fossil koldioxid utgår idag ifrån geografiska områden med utgångspunkt från de faktiska utsläppen inom området. Om produktion av varor flyttas till utlandet så ger det en minskning av landets koldioxidutsläpp. Detta kan uppfattas som positivt och innebära att man bättre klarar målen fastän ingenting av betydelse har skett. Konsumtionen inom landet är densamma och ingen minskning har skett av de totala koldioxidutsläppen. Utgångspunkten i fotavtrycksberäkningar är däremot medborgarens konsumtion och den mängd fossilt kol eller produktiv mark som den tagit i anspråk. Det spelar mindre roll var grödan växt eller koldioxidutsläppen skett. Fokus sätts på det som ger upphov till utsläpp och resursförbrukning. Av det globala fotavtrycket på 2,2 globala hektar per person motsvarar 1,2 globala hektar produktiva ytor som fysiskt används för produktion eller som har bebyggts. Resterande 1 globalt hektar per person är så kallat koldioxidland, d v s land som skulle behöva avsättas årligen som permanent skogsmark för att motverka den ökning av atmosfärens koldioxid som orsakas av våra utsläpp. Ett sätt att minska koldioxidutsläppen är att ersätta fossila bränslen med biobränslen från skog och åkermark. En sådan ersättning återspeglas i det ekologiska fotavtrycket genom att arean koldioxidland minskar medan fotavtrycksbidraget från skog eller åker ökar. För samma energiförbrukning ger biobränsle ett större fotavtrycksbidrag än motsvarande mängd fossilt bränsle. Det betyder att fotavtrycket får en tendens att öka om vi går från fossilt bränsle till biobränslen. Undantaget är biobränsle eller annan energianvändning från avfall som inte ger något tillskott eftersom de redan finns medräknade i fotavtrycket. Att en övergång från fossila bränslen till biobränslen kan ge ett större ekologiskt fotavtryck innebär inte nödvändigtvis något negativt. Användningen av fossila bränslen är inte långsiktigt hållbar medan användningen av produktiv mark kan 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

15 Ekologiska fotavtryck R 2007:18 vara det. Frågan är hur långt den produktiva marken räcker. Fotavtrycksanalysen på global nivå tyder på att det inte är möjligt att ersätta dagens användning av fossil kol med biologiskt producerade bränslen och drivmedel. Motsvarande beräkningar för ett land eller en region kan ge en annan bild. Sverige är ett av de få länder i världen som har ett ekologiskt fotavtryck som är mindre än de biologiskt produktiva ytorna. Orsaken till detta är inte en hållbar livsstil utan att Sverige är land med liten befolkning i förhållande till de produktiva ytorna. Om vår livsstil är hållbar beror bland annat på om vår energianvändning är hållbar och om vi använder de produktiva arealerna på ett långsiktigt hållbart sätt. En vanlig invändning mot att använda fotavtrycksanalyser är att det är svårt att få fram statistik, särskilt på lokal nivå. Detta arbete visar att det för Sveriges del idag finns tillräcklig statistik för att man skall kunna göra en bra beräkning av fotavtrycket även för kommuner. Undantaget från detta är värden för konsumtionen av livsmedel och varor där det saknas detaljerad statistik. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

16 2 Övergripande beräkningsförutsättningar För att fotavtrycksstudier skall kunna jämföras med varandra så är det viktigt att studier och beräkningar när det gäller metoder och omvandlingsfaktorer med mera så långt som möjligt stämmer överens med den internationella beräkningen av ekologiska fotavtryck. Den internationella beräkningen är gjord av Global Footprint Network. Deras redovisning National Footprint Accounts Edition rev 2 innehåller fullständiga data och beräkningar för Sverige för år Ett viktigt underlag utöver detta är beskrivningen av beräkningsmetoderna i Wackernagel, M., Monfreda, C., Moran, D., Wermer, P., Goldfinger S., Deumling, D., Murray, M.. National Footprint and Biocapacity Accounts The underlying calculation method. Global Footprint Network. May 25, Utgångspunkter Global Footprint Network redovisar i sin standard ett antal krav och rekommendationer för fotavtrycksstudier, vilka är rimliga utgångspunkter även för denna studie. Detta innebär att för beräkningen av det nationella fotavtrycket gäller följande: 1. Metoder, omvandlingsfaktorer med mera ska så långt som möjligt stämma överens med de internationella beräkningarna av ekologiska fotavtryck 2. Resultatet ska redovisas som globala hektar. 3. Samma ekvivalens-, avkastnings- och omräkningsfaktorer och värden för indirekt energi i varor ska användas som vid de internationella beräkningarna. 4. Samma beräkningsmetoder (standardmetoden) ska användas som vid de internationella beräkningarna. 5. Alla avvikelser från punkt 1 till 4 ska redovisas och motiveras. 6. Beräkningarna ska vara transparenta. 7. Alla relevanta källor för metoder och data ska redovisas. 8. Alla väsentliga bidrag till det ekologiska fotavtrycket ska fångas upp. Om detta inte gäller så redovisas vilka bidrag som inte ingår. 9. Dubbelräkning ska inte förekomma. För beräkningen av ett fotavtryck för en kommun gäller följande: 1. Vid beräkning av fotavtrycket för en kommun ska utgångspunkten vara en accepterad beräkning för hela landet. 2. Beräkningen av fotavtryck för kommuner ska vara additiv. Det betyder att värdet för det nationella fotavtrycket, uttryckt som globala hektar, ska vara lika stort som summan för fotavtrycken, uttryckta som globala hektar, för alla kommunerna tillsammans. 3. Beräkningen ska fånga upp alla väsentliga bidrag till det ekologiska fotavtrycket eller redovisa vilka bidrag som inte ingår. Dubbelräkning ska inte förekomma. 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

17 Ekologiska fotavtryck R 2007:18 4. Studien ska redovisa vilka metoder som används för att beräkna värden för den lokala nivån. 2.2 Redovisning Beräkningarna av det ekologiska fotavtrycket redovisas med utgångspunkt från följande aktiviteter: Konsumtion av vegetabiliska produkter Konsumtion av animaliska produkter Konsumtion av fisk och andra produkter från hav och inlandsvatten Konsumtion av skogsprodukter Utsläpp av fossila bränslen Användning av kärnkraftsel Bebyggd mark Det ekologiska fotavtrycket för till exempel landet ifråga är då summan av de olika aktiviteterna. Resultatet från beräkningarna kan också redovisas i en mer sammansatt tabell eller matris (fotavtrycksmatris). Matrisen visar bidragen till fotavtrycket dels enligt olika typer av land- och vattenområden och dels enligt olika slag av konsumtion. CO2- area Bebyggd mark Åker Betesmark Skog Fiske- vatten Summa Livsmedel Boende Mobilitet Varor Service Summa Det resulterande fotavtrycket redovisas i cellen längst ner till höger markerad med EF. När man gör en fotavtrycksberäkning så placeras fotavtrycksbidragen i olika celler i matrisen. Detta kallas ibland för allokering, det vill säga att man ger dem en plats. Det är praktiskt att direkt göra beräkningarna för de fotavtrycksbidrag som hör hemma i en cell. Ibland måste man emellertid dela upp ett fotavtrycksbidrag och fördela det till olika kategorier. Hur fördelningen görs förklaras närmare i nästa avsnitt, EF Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15

18 2.2.1 Allokering Resultaten från det beräknade fotavtrycket kan utan svårighet fördelas i de rekommenderade typerna av land- och vattenområden (se uppställningen nedan). Aktivitet / konsumtion av Markområde: 1. Vegetabiliska produkter Åker 2. Animaliska produkter Betesmark eller åker* 3. Fiskprodukter etc. Fiskevatten 4. Skogsprodukter Skog 5. Fossila bränslen CO2-land 6. Kärnkraftsel CO2-land 7. Bebyggd mark Bebyggd mark * beroende på var djuren betat eller varifrån fodret kommer Det är mer komplicerat att sortera in fotavtrycksbidragen utifrån konsumtionsområden så att man kan få en fullständig fotavtrycksmatris. I detta arbete har fördelningen gjorts enligt uppställningen nedan. Aktivitet / konsumtion av Konsumtionsområde: 1. Vegetabiliska produkter Livsmedel, Mobilitet 2. Animaliska produkter Livsmedel 3. Fiskprodukter etc. Livsmedel 4. Skogsprodukter Alla 5. Fossila bränslen Alla 6. Kärnkraftsel Alla 7. Bebyggd mark Alla Nedan görs en genomgång av varje aktivitet och hur dess fotavtryck fördelas på konsumtionsområdena. Vegetabiliska produkter Alla vegetabiliska produkter utom etanoldrivmedel har i detta arbete förts till kategorin livsmedel. Etanoldrivmedel förs till kategorin mobilitet. Vissa grödor, t ex bomull, tobak, naturgummi och prydnadsväxter är varor och bör föras till kategorin varor. Detta är fullt möjligt att göra med aktuellt beräkningsverktyg och de omvandlingsfaktorer som finns för sekundära produkter. Animaliska produkter Alla animaliska produkter har i detta arbete förts till kategorin livsmedel. Vissa produkter, t ex lädervaror, är varor och bör föras till kategorin varor. Detta är fullt möjligt att göra med aktuellt beräkningsverktyg och de omvandlingsfaktorer som finns för sekundära produkter. 16 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

19 Ekologiska fotavtryck R 2007:18 Fiskprodukter etc. Fisk och andra produkter från hav och inlandsvatten har förts till kategorin livsmedel. Det finns ett fåtal produkter som bör redovisas under kategorin varor, t ex äkta tvättsvamp. Skogsprodukter Skogsprodukter kan konsumeras (primärt) som bränslen eller andra varor baserade på trämaterial t ex virke och papper. Trädbränslen har kunnat föras till samtliga konsumtionsområden medan trävaror har placerats i kategorin varor, vilket är en förenkling eftersom färdigbyggda hus och byggnadsvirke, byggpapp med mera kan föras till boende och delvis till service. Fossila bränslen Det ekologiska fotavtrycket beräknas uppdelat på utsläpp från varukonsumtion och övriga utsläpp. Detta innebär att fördelningen till konsumtionsområdet Varor fås från delsumman i beräkningen. Fotavtrycket för övriga utsläpp delas upp på de övriga konsumtionsområdena. Användningen av fossila bränslen har fördelats till de olika konsumtionsområdena i huvudsak med utgångspunkt från de nationella rapporterna av växthusgasutsläpp till United nations Framework Convention on Climate Change (UNFCC). Med hjälp av nationella indata har värden anpassats till konsumtionsområdena för fotavtrycksmatrisen och i vissa fall till mer detaljerad indelning utan att detta förändrat det totala värdet av utsläppen som rapporterats till UNFCC eller väsentliga delvärden. En beräkning av fotavtrycket från mängden koldioxid görs för varje konsumtionsområde enligt samma förutsättningar som under avsnitt Kärnkraftsel Fotavtrycket fördelas på alla konsumtionsområden. En beräkning av fotavtrycket från mängden koldioxid görs för varje konsumtionsområde enligt samma förutsättningar som under avsnitt 3.6. Bebyggd mark Det ekologiska fotavtrycket beräknas uppdelat på mark för vattenkraft och övrig bebyggd mark. Fotavtrycket fördelas på alla konsumtionsområden. En beräkning av fotavtrycket från mängden koldioxid görs för varje konsumtionsområde enligt samma förutsättningar som under avsnitt Även övrig bebyggd mark fördelas på alla konsumtionsområden. Uppgifterna för denna fördelning fås från SCBs statikstikdatabas om markanvändningen ( Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17

20 2.2.2 Brister i allokeringen Det finns ett antal brister i allokeringen. Några exempel är: Godstransporter som inte är hushållens egna eller rör livsmedel redovisas under kategorin varor. De borde delvis även redovisas under kategorierna boende och service. Transporter för byggnation och underhåll av transportinfrastruktur redovisas under kategorin service men bör även redovisas under andra kategorier som utnyttjar transportinfrastrukturen. Persontransporter som inte är hushållens redovisas under kategorin service men bör finnas med även under livsmedel och varor. Energianvändning för handel redovisas under kategorin service. Delar av detta fotavtrycksbidrag bör eventuellt föras över till livsmedel och varor. Skogsprodukter som inte är bränslen har redovisas enbart under varor men bör kunna fördelas även till boende, livsmedel och service. Kärnkraftsel för byggnation har redovisats under kategorin service men bör även finnas med under boende och industri. 2.3 Felkällor Leverantörerna av de statistiska uppgifter som har använts anger inte i materialet kvantitativt vilka felmarginaler som finns. Det vanliga är en kommentar: Resultatens tillförlitlighet får bedömas utifrån de olika typer av fel som kan förekomma i undersökningen som följs av en beskrivning av vilka olika typer av fel som finns. En direkt fråga gav också svaret att det finns beskrivning av data till tabellerna som i alla fall kvalitativt beskriver vilka osäkerhetsfaktorer som finns. Med utgångspunkt från rapporter från SCB som beskriver osäkerheterna med intervall eller plus minus en avvikelse ser man att variationerna i felmarginal är stora. Det allmänna intrycket är att man åtminstone har två siffrors noggrannhet. När det gäller emissionsfaktorerna är situationen svårbedömd. De anges som regel med två till tre siffror men bedömningen är att noggrannheten är högst två siffror om ens det. Variationerna är ibland också stor mellan olika källor för samma typ av emission. Bensin t ex som är ett dominerande drivmedel är i sig inte en enhetlig produkt med ett bestämt energiinnehåll och en bestämd densitet. För de globala konstanterna i form av ekvivalensfaktorer, avkastningsfaktorer, global avkastning och globalt upptag kol hos växande skog finns ingen information om felmarginaler. Bedömningen är att osäkerheten är hög och det är tveksamt om värden egentligen kan anges med två siffrors noggrannhet. Praxis i denna rapport har ändå varit att presentera resultat med två siffror och att inte konsekvent begränsa antalet siffror i beräkningarna. 18 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

21 Ekologiska fotavtryck R 2007:18 3. BERÄKNING AV ETT EKOLOGISKT FOTAVTRYCK FÖR SVERIGE Beräkningarna av det ekologiska fotavtrycket för Sverige sker med utgångspunkt från följande aktiviteter: Konsumtion av vegetabiliska produkter Konsumtion av animaliska produkter Konsumtion av fisk och andra produkter från hav och inlandsvatten Konsumtion av skogsprodukter Utsläpp av fossila bränslen Användning av kärnkraftsel Bebyggd mark IPCC klassificerar sedan april 2006 inte torv som fossilt bränsle, men inte heller som biobränsle, utan som torv (peat). Denna ändring innebär inte att IPCC tar ställning till en förändring i sak av torvens placering i Kyotosystemet och FNs system utan återspeglar det nuvarande forskningsläget som visar att torv kan ha mycket olika klimategenskaper beroende på situationen i det enskilda fallet. I SCB:s nationella energibalanser redovisas torven tillsammans med biobränslen. Torvanvändningen redovisas i de aktuella beräkningarna för denna rapport separat och under CO 2 -area. Beräkningarna genomförs som regel på olika sätt för primära och sekundära produkter. Primära produkter är råvaror från biologisk produktion. Sekundära produkter har tillverkats genom behandling av primära produkter. Vid beräkning av fotavtrycket från sekundära produkter använder man som regel en faktor för omvandlingseffektivitet (conversion efficiency) som anger hur mycket primär produkt som åtgår för att tillverka den sekundära produkten. I de flesta fall beräknas de sekundära produkterna på detta sätt. Den svenska varuproduktionen omfattar både primära och sekundära produkter. De produktiva arealer som motsvarar producerade sekundära produkter har redan tagits med en gång i beräkningen av produktionen av primära produkter. Att ta med dem en gång till innebär dubbelräkning. Därför behöver man som regel endast beräkna import och export av sekundära produkter. 3.1 Konsumtion av vegetabiliska produkter Denna aktivitet avser konsumtion av livsmedel och andra varor som är vegetabilier eller som tillverkats av vegetabilier. Dessa är spannmål, rotfrukter, baljväxter, nötter, oljeväxter, grönsaker, kaffe, kakao, te, kryddor, sockerrör, sockerbetor, vin, öl, alkohol, fibergrödor, gummi, tobak och varor som producerats med utgångspunkt från sådana grödor. Konsumtionen beräknas för primära produkter som produktion plus import minus export och för sekundära produkter som import minus export enligt nedanstående matris. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 19

22 P Produktion I Import E Export Konsumtion Åkermark X X X P + I - E Vegetabiliska oljor, vin och öl X X I - E Övriga sekundära produkter X X I - E Foder för köttproduktion X X I - E SUMMA X X X P + I - E Åkermark Det globala fotavtrycksnätverket använder indata för utsäde i sina beräkningar av nationella fotavtryck. Officiell statistik saknas enligt Jordbruksverket när det gäller totala utsädesmängder. Det som finns är uppgifter om certifierade utsädesmängder. De värden som används för beräkningen i denna studie är ansatser för den nationella utsädesfaktorn (produktionen minus utsädet dividerat med produktionen) för svenskproducerade grödor. Dessa behövs inte för att beräkna fotavtrycket för produktionen men används för beräkning av det fotavtryck som motsvaras av exporten. En viss del av åkermarken används för produktion av etanol. För allokeringen måste därför en särskild beräkning göras för etanoldrivmedel. Se vidare nedan. Beräkningen av fotavtrycket sker med nedanstående formler: Δ EF produktion () = Σ produktion (ton) F ekv {åker}. F avkastning global befolkningsmängd Δ EF import () = Σ import (ton) F ekv {åker}. F avkastning global F utsädes global befolkningsmängd Δ EF export () = Σ export (ton) (Δ EF produktion + Δ EF import ). produktion F utsädes nationell + import F ekv {åker} är ekvivalensfaktorn (EQF) för åker. F avkastning global är den globala avkastningsfaktorn för den aktuella grödan. F utsädes global är den globala utsädesfaktorn (produktionen minus utsädet dividerat med produktionen) F utsädes nationell är den nationella utsädesfaktorn Data om produktion och nationell utsädesfaktor fås från Jordbruksstatistisk årsbok. Data om import och export fås från SCB:s statistikdatabas på Data om befolkningsmängd fås från SCB:s statistikdatabas på Data om ekvivalensfaktor, global avkastningsfaktor och global utsädesfaktor fås från National Footprint Account (2005 Edition rev 2) för Sverige. 20 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

23 Ekologiska fotavtryck R 2007:18 Etanoldrivmedel Svenska Bioenergiföreningen redovisade 2004 att hektar används för produktion av m3 etanoldrivmedel. Enligt STEM var användningen av etanol som drivmedel m3 år Utgångspunkten för beräkningen nedan är de ha som används för svensk produktion. Importen har försummats för att förenkla beräkningarna även om den inte är obetydlig. Efter 2002 har importen ökat kraftigt vilket innebär att den bör tas med i beräkningen. Det ekologiska fotavtryck som motsvarar odlad areal för etanol beräknas enligt: Δ EF () = åkerareal(ha) F avk {åker} F ekv {åker} befolkningsmängd F avk {åker}= avkastningsfaktorn för åkermark F ekv {åker}= ekvivalensfaktorn för åkermark Data om odlad åkerareal för tillverkning av etanoldrivmedel har hämtats från SVEBIO, Svenska Bioenergiföreningen. För en förbättrad beräkning behövs bland annat uppgifter om användningen av etanol som drivmedel för aktuellt år. Sådana uppgifter finns hos Energimyndigheten (STEM). För åren finns vissa uppgifter i STEM Dnr Redovisning av uppdrag i enlighet med regleringsbrevet för 2005 om kontroll och utvärdering av pilotprojekt som avses i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Tabell 1. Försäljning av dispensgivna biodrivmedel från Vegetabiliska oljor, vin och öl Beräkning av fotavtrycket för vegetabiliska oljor, vin och öl görs liksom i den internationella beräkningen på samma sätt som för åkermark trots att produkterna är sekundära. Beräkningen görs enbart för import och export Övriga sekundära produkter Beräkning sker endast för import och export enligt följande formler: Δ EF import () = Σ import (ton) omvandlingsfaktor (gha/ton) befolkningsmängd Δ EF export () = Σ export (ton) omvandlingsfaktor (gha/ton) befolkningsmängd Data om import och export fås från SCB:s statistikdatabas på Data om befolkningsmängd fås från SCB:s statistikdatabas på Omvandlingsfaktorer mellan ton och globala hektar (sort gha/ton) för import respektive export och varje varugrupp fås från National Footprint Account (2005 Edition rev 2) för Sverige. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 21

24 3.1.5 Foder för köttproduktion Denna beräkning bör ske tillsammans med beräkningen för animaliska produkter. Eftersom Global Footprint Network gör beräkningen i samband med produktion av grödor så redovisas den tills vidare här för att underlätta jämförelse. Fotavtrycksbidraget från import beräknas enbart för fågel enligt: Δ EF import () =import K M omvandlingsfaktor (gha/ton) befolkningsmängd Fotavtrycksbidraget från exporten beräknas för fågel, gris och ägg enligt: Δ EF export () = Σ export (ton) omvandlingsfaktor (gha/ton) befolkningsmängd K = mängd odlad råvara i aktuellt foder (globalt värde) M = mängd foder i matmix Data för import och export av kött från fågel och gris samt ägg fås från SCB:s statistikdatabas spå samt Jordbruksstatistisk årsbok. Värden för K och M och omvandlingsfaktorer mellan ton och globala hektar (sort gha/ton) för export av kött från fågel, gris och ägg samt för kött från fågel för import fås från National Footprint Account (2005 Edition rev 2) för Sverige. 3.2 Konsumtion av animaliska produkter Denna aktivitet avser konsumtion av animaliska produkter med undantag av fisk och andra produkter från hav och inlandsvatten. Animaliska produkter utgörs av livsmedel och andra varor som baseras på fågel, gris, nöt, får, lamm, häst samt mjölk och ägg. Produktionen sker med utgångspunkt från vall eller betesmark. Fotavtrycksbidrag för vall och betesmark beräknas var för sig. Konsumtionen beräknas för primära produkter som produktion plus import minus export och för sekundära produkter som import minus export enligt nedanstående matris. P Produktion I Import E Export Konsumtion Vall X X X P + I - E Betesmark, primära produkter X X X P + I - E Betesmark, sekundära produkter X X I - E SUMMA X X X P + I - E Vall Med vall menas åkermark som används för bete (betesvall) eller foderproduktion (slåttervall). Jordbruksverket översätter vall till grass land on arable land for 22 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

25 Ekologiska fotavtryck R 2007:18 hay or silage. I den internationella beräkningen används för detta termer som cultivated grasses, grown grasses eller temporary grass and legume crops. Beräkningen av fotavtrycket för produktionen sker enligt: Δ EF produktion () =vall (ton ts) F ekv (gha/ha) F avk (ton ts/ha) befolkningsmängd Vall = svensk årlig produktion för vall räknat som ton torrsubstans (ton ts). F ekv = Ekvivalensfaktorn (gha/ha) för lågproduktiv åkermark (marginal cropland) F avk = Global årlig avkastningsfaktor för vall (cultivated grasses) som ton torrsubstans per hektar (ton ts/ha). Fotavtrycksbidraget från import beräknas enligt: Δ EF import () = Σ import (ton) K (%) F ekv (gha/ha) F avk (ton/gha) befolkningsmängd K = ett globalt värde för den andel av odlad mark för köttproduktion som motsvarar de olika kategorierna av animaliska produkter. F ekv = Ekvivalensfaktorn (gha/ha) för lågproduktiv åkermark F avk = Global avkastningsfaktor för olika kategorierna av animaliska produkter. Fotavtrycket för exporten beräknas genom en viktning enligt: Δ EF export () = Σ EF produktion () export (ton) produktion (ton) Fotavtrycket för konsumtionen beräknas slutligen enligt: Δ EF = Δ EF produktion + Δ EF import - Δ EF export Data om produktion av primära produkter från gris, nöt, får och lamm, fågel och ägg samt mjölk fås från Jordbruksstatistisk årsbok. Data om import och export av primära produkter från gris, nöt, får och lamm, fågel och ägg samt mjölk fås från SCB:s statistikdatabas på Uppgifter om odling av vall och grönfoder samt motsvarande hektarskördar finns i Jordbruksstatistisk årsbok och i andra publikationer från Jordbruksverket. Ekvivalensfaktor för lågproduktiv åkermark, global årlig avkastningsfaktor för vall (cultivated grasses), globala avkastningsfaktorer för olika kategorierna av animaliska produkter samt globala värden för den andel av odlad mark för som motsvarar dessa kategorier har hämtats från National Footprint Account (2005 Edition rev 2) för Sverige. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 23