Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp
|
|
- Gun Lundgren
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FOI Dnr: FOI :2 Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp Reviderad Rapportförfattare: Jessica Johansson och Johan Lindgren, FOI på uppdrag av Sollentuna kommun 1
2 Sammanfattning För att kunna sätta in effektiva åtgärder för att minska klimatpåverkan från Sollentuna kommuns verksamheter behövs en heltäckande bild av hur stor klimatpåverkan kommunens olika verksamheter ger upphov till. En viktig pusselbit tros vara klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv till följd av kommunens inköp. FOI har fått i uppdrag att i en förstudie ta reda på hur en kartläggning av klimatpåverkan från kommunens inköp skulle kunna göras med hjälp av ett verktyg för energianalys som FOI har tillgång till. I uppdraget har också ingått att ge förslag på möjliga inriktningar för en sådan kartläggning. För att få en första överblick över vilka utsläpp som uppstår har de ungefärliga utsläppen av växthusgaser som sker till följd av Sollentuna kommuns inköp beräknats med hjälp av emissionsfaktorer från de svenska miljöräkenskaperna. Beräkningen antyder att de största utsläppen genereras av byggnadsentreprenader, följt av äldrevård, skola och barnomsorg. Valet av inriktning för den fortsatta kartläggningen kan göras utifrån olika utgångspunkter. Förslag ges med följande inriktningar: Redan specificerade material och varor Temaområden (t ex mat, resor, transporter, etc.) Stora utsläppskällor Utvärdering av enkla åtgärder Exempelverksamheter (t ex en viss skola, ett visst äldreboende, etc.) Förbättrad bild av de totala utsläppen 2
3 Inledning Enligt Sollentuna kommuns klimatstrategi är ett av huvudområdena för kommunens klimatarbete att minska klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter. För att kunna identifiera var de mest effektiva åtgärderna kan sättas in behövs en heltäckande bild av hur stora utsläpp olika verksamheter ger upphov till. Uppgifter finns redan om klimatpåverkande utsläpp från kommunens och Sollentunahems fastigheter, byggmaterial, kommunens fordon och kommunens flyg och tågresor, samt om nettoinlagring av kol inom natur- och parkmark. Det finns också en uppfattning om hur utsläpp respektive inlagring kan påverkas av de åtgärder som föreslås i den åtgärdsplan som följer av klimatstrategin. De utsläpp som uppstår till följd av kommunens inköp av varor och tjänster är dock för närvarande inte kända, men det noteras i strategin att de skulle kunna stå för en betydande andel. En av åtgärderna i åtgärdsplanen är därför att kartlägga de klimatpåverkande utsläppen från de varor och tjänster som kommunen köper in. FOI har i tidigare studier beräknat energianvändning och klimatpåverkande utsläpp från varor och tjänster med ett livscykelperspektiv, framför allt kopplat till hushållens konsumtion. Till sitt förfogande har FOI en modell och en databas som har byggts upp för detta ändamål och som har använts i flera forskningsprojekt. Dessa kan användas för att göra motsvarande beräkningar av energianvändning och klimatpåverkande utsläpp till följd av en kommuns konsumtion. Modellen och ingående data behöver då anpassas till de utgiftsposter som finns i kommunens budget. FOI har fått i uppdrag av Sollentuna kommun att i en förstudie ta reda på hur omfattande en sådan anpassning skulle bli, samt att ge förslag på några möjliga fördjupningsområden. Detta arbete redovisas i föreliggande PM. Modellen för energianalys För att beräkna energianvändning och utsläpp av växthusgaser använder vi oss av en modell för energianalyser som har utvecklats av forskare vid Groningens Universitet i Nederländerna. 1 Modellen kallas på engelska för Energy analysis program (EAP). Modellen bygger på en kombination av processanalys och input-outputanalys. I en processanalys kartläggs den energianvändning och de utsläpp av växthusgaser som uppstår under en produkts 2 hela livscykel, från råvaruutvinning, produktion, användning, underhåll och avfallshantering, inklusive alla transporter. Att göra en fullständig sådan kartläggning kräver oftast en mycket omfattande arbetsinsats. I en input-outputanalys kartläggs flödet av pengar mellan olika branscher i en ekonomi. Inom ramen för de nationella miljöräkenskaperna samlas också information in om bland annat energianvändning och utsläpp av växthusgaser i de olika branscherna. Med hjälp av dessa uppgifter kan man sedan räkna ut hur stor energianvändning och hur stora utsläpp av växthusgaser produktionen i en viss bransch ger upphov till per krona. På så sätt kan man få en schablonmässig bild av den energianvändning och de växthusgasutsläpp som genereras totalt i ekonomin. Man kan också få en indikation om hur stor klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv blir per krona spenderad i en viss bransch. I EAP beräknas energianvändning och utsläpp av växthusgaser från produktion av de huvudsakliga råvarorna och förpackningsmaterialen, transporter, konsumtion samt, avfallshantering med processanalys. Energianvändning och växthusgasutsläpp till följd av produktionen av övriga insatsvaror och kapital, tillverkning samt handel i grossist- och detaljistleden beräknas med input-outputanalys. 1 Modellen beskrivs i Wilting, H.C., R.M.J. Benders, R. Kok, W. Biesiot & H.C. Moll (2004) E A P Energy Analysis Program. Manual Version 3.5. IVEM research report no nd revisited edition Groningen, June Tillgänglig på 2 En produkt kan vara en fysisk vara eller en tjänst. 3
4 Möjligheten att kartlägga klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp Med hjälp av EAP har FOI sedan tidigare beräknat energi- och växthusgasintensiteter, det vill säga energianvändning och växthusgasutsläpp per krona och per kg, för 192 produkter när de inhandlas av ett hushåll. 3 Efter några mindre justeringar är dessa energi- och växthusgasintensiteter tillämpbara även på en kommuns inköp. 4 I ett första steg jämfördes posterna i Sollentuna kommuns kontoplan med befintlig data i EAP för att se hur stor del av inköpen som skulle kunna analyseras med en relativt liten arbetsinsats. När vi hade tagit bort de poster som inte är relevanta att ta med, såsom till exempel löneutbetalningar och utbetalning av försörjningsstöd, visade det sig att ca 100 av de 418 posterna i kontoplanen skulle gå att beräkna med befintlig data. De flesta av utgifterna i kontoplanen redovisas dock inte på ett sådant sätt att det går att utläsa vilka varor det är som har köpts in. Stora poster redovisas istället som klumpsummor, exempelvis för inköp av äldrevård, barnomsorg och fastighetsförvaltning. För att dessa ska gå att beräkna med EAP måste deras sammansättning av varor och tjänster vara känd. En översiktlig beräkning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns alla inköp För att få en indikation om var det kan vara befogat att göra sådana mer detaljerade studier har vi beräknat de totala utsläppen av växthusgaser som genereras av Sollentuna kommuns inköp med hjälp av emissionsfaktorer hämtade från miljöräkenskaperna. På så sätt har vi relativt snabbt kunnat skaffa oss en heltäckande, om än grov, bild av klimatpåverkan från alla kommunens inköp. Som nämndes ovan tas statistik fram inom ramen för de svenska miljöräkenskaperna rörande bland annat utsläpp av växthusgaser från olika branscher. Med hjälp av uppgifter om hur de olika branscherna handlar med varandra beräknas sedan den det totala växthusgasutsläppet som är knutet till produktionen i respektive bransch med hjälp av input-outputanalys 5. De emissionsfaktorer som blir resultatet representerar medelvärdet av utsläppet för produktionen i de olika branscherna. Miljöräkenskaperna har också ett beräkningsverktyg 6 där man bland annat kan ta fram olika typer av utsläppsintensiteter, dvs. utsläpp per krona. Vi har gjort beräkningar med hjälp av två typer av utsläppsintensiteter. Den första av dem utgår från baspriser och visar utsläppet av växthusgaser per krona som producenter av varor och tjänster får i olika branscher, exklusive handels- och transportmarginaler, skatter och subventioner. Den andra typen utgår från mottagarpriser och visar utsläppet av växthusgaser per krona som slutkonsumenterna spenderar på olika varor och tjänster. Här ingår handels- och transportmarginaler, samt skatter och subventioner. Inget av beräkningssätten är fullt ut anpassat för att beskriva utsläppen som uppstår till följd av en kommuns inköp. Det första sättet ger lite för höga utsläppsintensiteter för vissa poster eftersom de bara tar hänsyn till de utsläpp som sker i producentleden. Det andra sättet ger å andra sidan lite för låga utsläppsintensiteter eftersom de bygger på konsumentpriser i butik 3 Johansson, J., J. Lindgren, A. Carlsson-Kanyama & B. Johansson (2010) Nya växthusgasintensiteter för 192 varor och tjänster. Exempel på hur ett verktyg för analys av konsumtionens miljöpåverkan kan användas. FOI underlagsrapport FOI-R 2997 SE. Rapport till Energimyndigheten. 4 Bland annat behöver momsen tas bort från inköpspriset, detaljistledet kan i många fall tas bort och inköpspriserna kan behöva ändras. 5 Se beskrivning på Miljöräkenskapernas hemsida aspx, samt Statistiska centralbyrån (2002) Miljöräkenskaper. Innehåll, användning och användare. Rapport 2002:3. 6 Tillgänglig på 4
5 ton CO2e inklusive moms. Båda beräkningssätten används för att få en uppfattning om vilken storleksordning utsläppen till följd av kommunens konsumtion kan ha. I båda fallen används utsläppsintensiteter för år 2008 som är det senaste året det finns data för i verktyget. Statistiken som emissionsfaktorerna bygger på är insamlad i Sverige och gäller för svenska produktionsförhållanden. En stor del av de varor som konsumeras i Sverige är dock importerade från andra länder. 7 Produktionen av de importerade varorna har här modellerats som om de var producerade under svenska förhållanden, vilket i många fall leder till en viss underskattning av utsläppen. För att få fram den första uppsättningen utsläppsintensiteter har vi dividerat det totala växthusgasutsläppet för varje bransch år 2008 med slutlig användning i löpande baspriser. Utsläppsintensiteterna redovisas då per bransch enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI) på tvåsiffernivån (52 branscher). För att kunna beräkna utsläppen från kommunens inköp har utfallet för år 2010 för alla relevanta poster i kommunens kontoplan förts till den bransch som bäst beskriver dess innehåll. Detta har gjorts genom att vi har jämfört posten med indelningen i branscher ner till SNI-kodernas femsiffernivå. Utgifterna för varje post har sedan multiplicerats med utsläppsintensiteten för den bransch den har förts till för att få fram det utsläpp av växthusgaser som den ger upphov till. I några fall har det varit svårt att bestämma vilken bransch en viss post ska föras till, bland annat för att har varit svårt att avgöra vad den egentligen innehåller. Det betyder att vissa justeringar kan behöva göras, vilket kan komma att påverka resultatet i någon mån. Det totala utsläppet av växthusgaser från samtliga analyserade poster i kontoplanen var enligt dessa beräkningar ca ton koldioxidekvivalenter. I diagram 1 har vi sorterat ut de 24 poster som gav upphov till de största utsläppen av växthusgaser. De största enskilda posterna var byggnadsentreprenad och platsköp äldreomsorg ospec som genererade ett utsläpp om ungefär ton koldioxidekvivalenter vardera år Förbrukningsavgifter, el BO-check heltid 3-5 år Byggnadsentreprenad Platsköp äldreomsorg ospec Gymnasiepeng Gatu- och vägentreprenad Köp av skolmåltider Förvaltningsavtal Övriga livsmedel Förbrukningsavgifter, värme BO-check heltid 1-2 år Underhåll/reparation fastigh. Skolpeng år 1-5 Skolpeng år 6-9 Ersättning för räddningstjänst Lokalhyror, varmhyra Assistansersättning Hyra omsorgsboende,momspliktig Hyra omsorgsboende, momsfritt Skolskjutsar inkl terminskort Städning Övriga energiavgifter Diagram 1. De poster i kontoplanen som medför de största utsläppen av växthusgaser räknat i ton koldioxidekvivalenter. 5 Inst.placeringar, avgifter Mark-, renhålln o trädgårdsarb Den andra uppsättningen utsläppsintensiteter har vi räknat ut genom att dividera det totala utsläppet av växthusgaser för olika varugrupper år 2008 med den privata konsumtionen i 7 Värdet av importen motsvarar ca 40 % av Sveriges BNP enligt uppgift i Naturvårdsverket (2010) Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan.
6 ton CO2e respektive varugrupp i löpande mottagarpriser. Utsläppsintensiteterna redovisas per varugrupp enligt COICOP-nomenklaturen för 104 varugrupper. På samma sätt som ovan förde vi de olika posterna i kommunens kontoplan till de varugrupper som bäst representerade deras innehåll och multiplicerade med den aktuella utsläppsintensiteten. Med detta sätt att räkna blev det totala utsläppet av växthusgaser som genereras av kommunens inköp ca ton koldioxidekvivalenter. En översiktlig beräkning av klimatpåverkan från inköp inom Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde Det kan också vara intressant att se hur stora växthusgasutsläpp som genereras uppdelat på kommunens olika verksamhetsområden. Som exempel har vi, med hjälp av samma metod som ovan, gjort en översiktlig beräkning av växthusgasutsläppen från de inköp som gjordes inom Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde under år Det sammantagna utsläppet från dessa verksamheters inköp uppgick då till ca ton koldioxidekvivalenter, beräknat med den första uppsättningen utsläppsintensiteter. Det motsvarar ca 19 procent av det totala utsläppet av växthusgaser från Sollentuna kommuns alla inköp. Det absolut största utsläppet kommer från platsköp inom äldreomsorgen. Denna post består av inköp av omsorg från privata vårdföretag och de inköp av varor och tjänster som dessa företag i sin tur gör vid driften av sina verksamheter är inte närmare specificerad. Om vi bortser från denna post så bidrar poster som har att göra med hyror och uppvärmning, resor och transporter samt livsmedel med en stor andel av de utsläpp som uppkommer till följd av inköp inom Vårdoch omsorgsnämndens ansvarsområde (se diagram 2) Platsköp äldreomsorg ospec Hyra omsorgsboende,momspliktig Hyra omsorgsboende, momsfritt Övriga livsmedel Turbundna resor Färdtjänst Förbrukningsavgifter, el Platsköp äldreomsorg vårdk. Restaurang entreprenad Lokalhyror, varmhyra Matlådor t pensionärer Övriga administr konsulter Kost Bensin och dieselolja Färdtjänst Transportmedel, hyra Möbler, skåp, hyllor mm Hyror omsorgsboende Sondmat Inkontinensskydd Inventarier/Maskiner Övriga avgifter Pa/Löneadministration Övriga bostads- o lokalhyror Diagram 2. Diagrammet visar de poster bland Vård- och omsorgsnämndens inköp som ger upphov till de största växthusgasutsläppen. Beräknat med den andra uppsättningen utsläppsintensiteter var det totala utsläppet av växthusgaser som genererades från inköp gjorda inom Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde ca ton koldioxidekvivalenter. 6
7 Exempel på inriktningar för den fortsatta kartläggningen Miljöräkenskapernas utsläppsintensiteter ger endast en grov indikation om vilka utsläpp som sker från olika verksamheter. Det beror bland annat på att många sinsemellan olikartade verksamheter och varor ryms under en och samma SNI- eller COICOP-kod med gemensam utsläppsintensitet. Det betyder att den utsläppsintensitet som använts inte alltid är representativ. Ett sätt att fördjupa och förfina resultatet är att göra energianalyser med hjälp av EAP. För att kunna göra sådana mer detaljerade analyser krävs dock att utgiftsposterna specificeras med avseende på de ingående varorna och tjänsterna. En mer detaljerad kunskap om vilka varor och tjänster som leder till vilka utsläpp är också nödvändig att ha för att kunna sätta in effektiva åtgärder för att minska utsläppen. Att göra sådana detaljerade analyser kan vara ett relativt omfattande arbete. Valet av vilka områden som kan vara aktuella att börja med i det fortsatta arbetet kan ske utifrån olika kriterier. Här nedan ger vi några exempel på fördjupade studier som skulle kunna göras utifrån lite olika utgångspunkter. Redan specificerade material och varor Ett alternativ kan vara att börja med att analysera de poster som redan är specificerade som material och varor. Här finns de varor som köps in till verksamheter som drivs i kommunens egen regi, exempelvis kommunal skola och äldreomsorg. Ungefär hälften av posterna skulle vara relativt enkla att analysera tack vare att det finns lätt tillgänglig data. För att få ett mer fullständigt resultat skulle även de övriga posterna under material och varor behöva analyseras, vilket skulle innebära att en del ny data behöver samlas in. I detta steg skulle dock endast en mindre del av kommunens totala inköpsvolym täckas in av analysen, men den information som tas fram skulle sedan kunna användas när motsvarande tjänster som upphandlas av andra aktörer ska analyseras. Man kan då göra antagandet att inköpen i exempelvis en kommunal skola liknar inköpen i en privat skola, eller en skola i en annan kommun. Tidsåtgång: ca 1 personmånad Temaområden Ett annat angreppssätt kan vara att välja ut ett eller flera temaområden, exempelvis mat, kontorsmaterial, resor, transporter, etc. och specialstudera det eller dessa. Det skulle innebära att man först får plocka ut de andelar som utgörs av till exempel mat ut alla poster och sedan göra antaganden om vilka typer av livsmedel som ingår. Det skulle kunna gå till så att man tittar på ett antal menyer från olika verksamheter och sedan antar att sammansättningen av livsmedel ser liknande ut i liknande verksamheter. I nästa steg kan man räkna ut vilka skillnader i utsläpp det skulle bli med olika val av meny. På motsvarande sätt kan man göra inom andra temaområden. Tidsåtgång: ca 1 personmånad per temaområde De största utsläppskällorna Man kan också välja att gå på de största utsläppskällorna, antingen poster eller verksamheter som ger upphov till stora utsläpp eller sådana som har en hög emissionsfaktor. Enligt den översiktliga beräkningen som redovisas ovan står poster inom skola och omsorg för stora utsläpp. Dessa är i hög grad aggregerade och ett första arbete skulle i så fall vara att se vilka varor som köps in för att sedan analysera dessa. Livsmedel, avfallshantering och reningsverk, samt energi och transporter är exempel på områden som har höga emissionsfaktorer. Dessa skulle kunna väljas ut för att studeras som temaområden enligt ovan. Tidsåtgång: ca 1-2 personmånader per verksamhet 7
8 Enkla åtgärder Man kan också tänka sig att i första hand inrikta arbetet på att mer i detalj studera de poster där man tror att det skulle vara lätt att hitta effektiva åtgärder att sätta in för att minska utsläppen. Analyserna skulle då syfta till att visa hur stora förändringar i genererade utsläpp som skulle kunna åstadkommas med olika åtgärder. Tidsåtgång: ca 1 personmånad Exempelverksamheter Ett mindre antal verksamheter kan väljas ut och specialstuderas. Det skulle till exempel kunna vara en skola, ett äldreboende och något ytterligare. Deras inköp skulle sedan kunna analyseras i detalj för att se vilka utsläpp de ger upphov till. Tillsammans med företrädare för respektive verksamhet kan därefter förslag på åtgärder för att minska utsläppen tas fram. Dessa kan sedan tjäna som exempel inom sina områden. Tidsåtgång: ca 2 personmånader per verksamhet Förbättrad bild av de totala utsläppen För att få en så korrekt fullständig bild som möjligt kan man också inrikta arbetet mot att förbättra de delar som inte kunde göras bra med hjälp av miljöräkenskapernas emissionsfaktorer. Då skulle man behöva gå igenom alla poster och fundera på om emissionsfaktorn är representativ eller inte. I de fall där den bedöms vara allt för icke-representativ och där posten inte är försumbart liten kan beräkningar göras med EAP. Det kommer i många fall att kräva att antaganden görs om vad de berörda posterna innehåller mer exakt. Tidsåtgång: ca 2-3 personmånader beroende på ambitionsnivå Jämförelse med andra kommuner Än så länge är det inte så vanligt att anlägga den typ av helhetsperspektiv som görs här på de klimatpåverkande utsläppen som uppstår till följd av en kommuns verksamheter. Därför finns det heller inte något lätt tillgängligt material som kan användas som underlag för att jämföra resultaten från kartläggningen av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns med klimatpåverkan från andra kommuners inköp. En första fingervisning skulle eventuellt kunna fås genom att man sammanställer statistik från SCB om kommunernas utgifter och kopplar dessa till de utsläppsintensiteter från miljöräkenskaperna som vi har använt oss av i våra översiktliga beräkningar och jämför med dessa. I förlängningen skulle det dock vara intressant att titta närmare på några andra kommuner. Det skulle i så fall innebära att vi startar ett samarbetsprojekt tillsammans med någon eller några andra kommuner. 8
3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs merPerspektiv på den låga inflationen
Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev
Läs merSommarjobb i Tyresö kommun 2014, komplettering
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2014-01-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (7) Karin Sundström Utredare 08-5782 95 09 karin.sundstrom@tyreso.se Diarienummer Dnr 2013/GAN 0072 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merTotala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige
Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige En undersökning av Konsumentföreningen Stockholm, augusti 2005 För ytterligare information: Louise Ungerth, chef konsumentfrågor,
Läs merInköpsrapportering för Strängnäs kommun 2014
Ekonomiavdelningen Dnr KS/2015:105-0061 Inköpsenheten 2015-02-13 1/6 Inköpsrapportering för Strängnäs kommun 2014 Bakgrund Kommunfullmäktige gav i samband med beslutet om årsplan för 2014 nämnderna och
Läs merHandelns betydelse för Sveriges ekonomi
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln
Läs merDokumentation av Miljöräkenskapernas bränsleberäkningar
Dokumentation av Miljöräkenskapernas bränsleberäkningar Fredrik Kanlén Martin Villner Producent Förfrågningar SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm Fredrik Kanlén, Miljöräkenskaper
Läs merTrelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket
Trelleborgs Hamn Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket November 2015 Hamnens betydelse för jobben 3 1 872 direkt sysselsatta i Trelleborgs Hamn 2 520 indirekta jobb kopplade till hamnen
Läs merTEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014
TEM 2015 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015 Inklusive åren 2006-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen
Läs meratt det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala
Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merVästernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015
MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...
Läs merSverige i den globala ekonomin nu och i framtiden
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper
Läs mer2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
Läs merDet svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012
Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Det svenska bytesförhållandets utveckling åren Diagram 97 Andelar av total export och import Procent 7 7 Mellan och försämrades det
Läs merRegionala turismeffekter 2013
Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Destination Småland Kronobergs Län Sammanfattning Länet 2013 Sverige 2013 Länets andel av riket Folkmängd (31 December 2013) 187 156 9 644 864 2%
Läs merInvandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009
Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merPressmeddelande från SCB 2003-01-16 kl 10:00 Nr 2003:014
Konsumentprisindex (KPI) för december 2002: Oförändrad inflationstakt 1(7) 2003-01-16 kl 10:00 Nr 2003:014 Konsumentpriserna steg med i genomsnitt 0,1 procent från november till december. Under samma period
Läs merSänkta förmedlingsavgifter för Bostadsförmedlingen i Stockholm AB
Utlåtande 2013:85 RV (Dnr 316-324/2013) Sänkta förmedlingsavgifter för Bostadsförmedlingen i Stockholm AB Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Förmedlingsavgiften tas bort
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Läs merHANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi
HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;
Läs merEn studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket
En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket Maj 2013 Carin Blom Anna Warberg 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE.
Läs merHandelns betydelse för Sveriges ekonomi
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln
Läs merPM- Företagande inom vård/omsorg
PM- Företagande inom vård/omsorg Inledning Vård och omsorg är än så länge en relativt liten bransch inom den privata sektorn i Sverige. Men tillväxten är stark och det mesta talar för branschen kommer
Läs merHAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009
1 HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor
Läs merVästsvenska paketet Skattning av trafikarbete
Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Rapport Dokumenttitel: Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet rapport Utförande part: WSP Kontaktperson: Tobias Thorsson Innehåll 1 Introduktion Fel!
Läs merSveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer
Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord av 2013-10-30 Sofia Barlind [Type text] [Type text] [Type text] 1 Innehåll: Om Brottsofferjouren 2 Bidrag 2 Kommunbidragsundersökningen
Läs merHälsoinnovation i Halland
Hälsoinnovation i Halland Ett statistiskt kunskapsunderlag Sysselsättning Utbildningsnivå Specialisering Geografisk lokalisering Ekonomisk utveckling Källa: SCB & SIMPLER (Bisnode) En Rapport från Region
Läs merDnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser
Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen
Läs merFöretagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre
Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.
Läs merAlla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03
Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad Rapport, Almedalen 2013-07-03 1. Inledning... 2 2. Alla vinner på en mer jämställd arbetsmarknad... 3 3. Mer jämställd arbetsmarknad stor möjlighet även för andra
Läs merArbetskraftflöden 2013
FS 2015:4 2015-07-22 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2013 Under 2013 skedde 9 860 avgångar från arbetskraften i Norrköping. Samtidigt nyrekryterades 10 580 personer vilket innebar att arbetskraften
Läs merTjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet
Branschbeskrivning för SNI-grupp 93.01 TPI-rapport nr 23 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 4 Tjänsteprisindex för Kollektivtrafik Förord Som ett led i att förbättra den ekonomiska
Läs mer2014-05-09 Dnr 2014:806
2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna
Läs merVad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Vem kan få märkningen?
Q&A Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Märkningen Miljönär-vänlig har tagits fram av Avfall Sverige och används av kommunerna för att inspirera till en hållbar konsumtion. Miljönär-vänlig
Läs merRapport till Stoppakilometerskatten.se om kilometerskatt och höjd dieselskatt juni 2010
-research om kilometerskatt och höjd dieselskatt SKOP gör regelbundna undersökningar bland företag med minst en anställd (företags-skop). Mellan den 17 juni och 1 juli 2010 intervjuades drygt 700 företagare/företagsledare
Läs merEkologiska påståenden på serveringar och i butiker
Miljöförvaltningen Tillverkningsenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-19 Handläggare Petter Jonsson Telefon: 08-50829745 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-06-14 p. 9 Ekologiska påståenden på
Läs merTomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod
STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart
Läs merUtvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster. Vad säger dom om antalet jobb som skapats?
Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster Vad säger dom om antalet jobb som skapats? 1 FÖRORD Visitas intensiva arbete med att påvisa att en likvärdig moms på mat oavsett var den
Läs merEkonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet
Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet
Läs merTurismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2013
ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 213 Maria Rundberg och Jouko Kinnunen Bakgrund, syfte och metod På uppdrag av Ålands landskapsregering och Visit Åland
Läs merSveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer
Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2011 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2011-12-12 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind [Type text] [Type
Läs merDyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik
2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska
Läs merför kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda och Skara
för kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda och Skara Avfallsplanen En avfallsplanen kan i korthet beskrivas som ett dokument med mål och visioner med avfall samt för hanteringen
Läs merBeskrivning av produktregistret
Statistik och flöden Eva Ljung 08-519 41 228 eva.ljung@kemi.se Kvalitetsdeklaration och beskrivning av källor till statistik i KemI-stat 2008-09-10 Beskrivning av produktregistret Innehåll EU-reglering
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se
BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.
Läs merCONSUMER PAYMENT REPORT 2015
SVERIGE CONSUMER PAYMENT REPORT För att förstå och få insikt i den europeiske konsumentens ekonomiska vardag har Intrum Justitia genomfört en undersökning bland personer i 21 länder. Resultatet presenteras
Läs merOmfördelning i arbetsskadeförsäkringen. Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning Stockholms universitet
Omfördelning i arbetsskadeförsäkringen Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning Stockholms universitet Syftet med studien Undersöka för inkomstbortfall för hela socialförsäkringen när
Läs merProtokoll LAG-möte 2016-01-19 på Länsstyrelsen i Jönköping
Protokoll LAG-möte 2016-01-19 på Länsstyrelsen i Jönköping Mötet inleddes med att vi lärde känna varandra lite bättre. 1. Mötets öppnande Mötet öppnandes av ordförande, Caroline Dieker. 2. Fastställande
Läs merVad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se)
Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se) Institutet för Näringslivsforskning Effekten på systempriset av att lägga ner Oskarshamn
Läs merMiljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015
Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice
Läs merRAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen
RAPPORT Olika nivåer på resandet Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen 2009-12-17 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter
Läs merAnvisning till Budgetmall Projektstöd
Anvisning till Budgetmall Projektstöd Du ska göra en detaljerad budget för ditt projekt. Budgeten ska innehålla en sammanställning av alla utgifter som du räknar med att ha, kopplat till projektets aktiviteter.
Läs merVem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter
Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 17 Hur ska momssänkningen fungera? 18 Två år med sänkt
Läs merVisitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018
Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals
Läs merTEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012
TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Bjurholms
Läs merBoss version 1.4 Rev: 2016-01-18. Användarmanual för Bossadministratörer
Boss version 1.4 Rev: 2016-01-18 Användarmanual för Bossadministratörer Användarmanual för Bossadministratörer Konsumentverket 2016 Support: boss@konsumentverket.se Förord Bakgrunden till att Konsumentverket
Läs merRESTAURANGNÄRINGEN I GÄVLEBORG
U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Andreas Hagström Tfn: 08-786 56 33 PM 2012-03-27 Dnr 2012:524 RESTAURANGNÄRINGEN I GÄVLEBORG Uppdragsgivaren har ställt följande frågor om restaurangbranschen i Gävleborgs
Läs merHIMLABADET SUNDSVALL MULTIARENA SUNDSVALL. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av äventyrsbadet Himlabadet i Sundsvall
HIMLABADET SUNDSVALL Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av äventyrsbadet Himlabadet i Sundsvall Utförd av Resurs AB på uppdrag av Sundsvall Arena AB RESURS AB BAKGRUND MULTIARENA SUNDSVALL
Läs merTEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Skurups kommun 2014 3
Läs merSÅ FUNKAR N Ä S S J Ö K O M M U N
SEPTEMBER 2003 SÅ FUNKAR N Ä S S J Ö K O M M U N Varför behövs en kommun... Kommunen sköter mycket av allt det som behövs för att ett samhället ska fungera. Skola, snöröjning, äldreomsorg, bibliotek, brandkår,
Läs merHANDELNS betydelse för Sverige
HANDELNS betydelse för Sverige Handeln den största branschen inom näringslivet I svensk och europeisk statistik utgörs handelsbranschen av parti- och detaljhandel inklusive handel med motorfordon m.m 1.
Läs mer2014-02-04. Motion om bättre vitmarkeringar samt skyltning vid cykelöverfarter och övergångsställen. (AU 9) KS 2013-303
kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-02-04 33 Motion om bättre vitmarkeringar samt skyltning vid cykelöverfarter och övergångsställen. (AU 9) KS 2013-303 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets
Läs merPRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE
sida 1 MILJÖKONSEKVENSANALYS PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE Beställare: Svenska Bryggareföreningen Stockholm 2004-09-03 www.schenkerconsulting.se Tel 031-703 80 00 Tel 08-585 100
Läs merAskor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor
Askor i Sverige 2010 Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor 1 Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Om framtagandet av statistiken... 3 2.1 Metod, urval och svarsfrekvens... 33 2.2
Läs merRambudget 2015-2016. förklaring och motivering av budgetposter. Intäkter 2015-2016. Organisationsbidrag MUCF totalt 2016 1 290 000 kr
Rambudget 2015-2016 förklaring och motivering av budgetposter Intäkter 2015-2016 Organisationsbidrag MUCF totalt 2016 1 290 000 kr - Myndigheten för Ungdom och Civilsamhällsfrågor är vår största bidragsgivare.
Läs merProjektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.
Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning
Läs mer1 RUM & KÖK 1 RUM & KÖK RÄTTVIS HYRA SÅ BERÄKNAR BOTKYRKABYGGEN DIN LÄGENHETS HYRA
RÄTTVIS HYRA SÅ BERÄKNAR BOTKYRKABYGGEN DIN LÄGENHETS HYRA såhär BestäMs hyran Tre faktorer inverkar när Rättvis hyra beräknas. Rättvis hyra finns det någon sån? Rättvis hyra - som infördes av Botkyrkabyggen
Läs merSkattekontot och intäktsräntan
PM 1(23) Mats Andersson 010-574 80 84 Patrik Andreasson 010-573 51 14 Skattekontot och intäktsräntan 1 Bakgrund Skatteverket har under senare tid sett flera tecken på att skattekontot har börjat användas
Läs merTEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Borås stad 2014 3 Utveckling
Läs merPressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2011. Stockholm 24 november 2010
Pressmeddelande Stockholm 24 november 2010 Så blir din ekonomi i januari 2011 Få vinnare i årets prognos. Har du bostadslån med rörlig ränta får du det till och med sämre. Även många pensionärer får mindre
Läs mer(KPI) årsmedeltal var 0,9 % (2011 en ökning med 2,6 %). Åsa Törlén, SCB, tfn 08-506 941 47, fornamn.efternamn@scb.se
BO 32 SM 1401 Intäkts- och kostnadsundersökningen för flerbostadshus (IKU) 2012 Revenues and expenditure of multi-dwelling buildings in 2012 I korta drag Hyresintäkter År 2012 blev de skattade genomsnittliga
Läs merMed företagens glasögon
Med företagens glasögon Hur väl informerar kommuner företagare på sina hemsidor? Värmland Praktikantrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Rapportens Uppbyggnad...4 Ordförklaringar.5 Föråldrade
Läs merGranskning av miljö - och luftmätningar
Revisionsrapport Granskning av miljö - och luftmätningar Miljö - och samhällsnämnden Östersunds kommun 9 december 2008 Kjell Pettersson Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning
Läs merKlimatplan för Örebro kommun
Klimatplan för Örebro kommun Per Elvingson per.elvingson@orebro.se Klimatkontoret, Örebro kommun Kask Princip, Göteborg 20 maj 2010 Örebro 134 000 invånare +1200/år, f.n. 7:e störst i Sverige Regionalt
Läs merPensionen en kvinnofälla
Pensionen en kvinnofälla En rapport om kommunalares pensioner Omslag s 1 2015 4680_Rapport_Pension_A4_150113.indd 1 2015-01-13 10:29 Sammanfattning av Pensionen - en kvinnofälla Av Annakarin Wall, Kommunal
Läs merEnergi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.
Läs mer11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg
11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg september 2014 2014-09-08 2 (6) Förslag om höjda arbetsgivaravgifter
Läs merREMISSVAR: Betänkandet Privata utförare Kontroll och insyn (SOU 2013:53)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 11 oktober 2013 REMISSVAR: Betänkandet Privata utförare Kontroll och insyn (SOU 2013:53) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation
Läs merTCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14
TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden
Läs merEkonomiska riktlinjer
1 Denitioner Ekonomiska riktlinjer Med kommitté avses i detta dokument sektionens kommittéer, SNF T M samt kärnstyret. Alla kommittéer på sektionen omfattas av dessa ekonomiska riktlinjer och skall följa
Läs merMax klimatpåverkan år 2014
Rapport oktober 2015 Innehåll MAX KLIMATPÅVERKAN ÅR 2014 1 SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund och syfte 4 Mål 4 KLIMATPÅVERKAN FRÅN LANTBRUKARENS JORD TILL GÄSTEN BORD 6 Översikt råvaror 9 Nötköttets
Läs merSTATISTISKA CENTRALBYRÅN
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(12) Beräkning av vägningstal för räntekostnad i KPI För beslut I denna pm presenteras ett förslag till ny vägningstalsberäkning för räntekostnadsindex
Läs merKostpolicy. Hå llbårt och hå lsosåmt
Kostpolicy Hå llbårt och hå lsosåmt Alla berörda invånare i Ludvika kommun ska erbjudas en god och näringsriktig kost inom alla de verksamheter (förskola, skola, fritids, vård och omsorg) där måltider
Läs merUppdrag att utvärdera intagningsreglerna för förskolan.
Tjänsteutlåtande Anne-Christine Hillman 2011-11-11 Sidan 1 av 4 Dnr 2011/32 BUN.640 Barn- och ungdomsnämnden Uppdrag att utvärdera intagningsreglerna för förskolan. Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret
Läs merHallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode
Hallands näringsliv Källa: SCB och Bisnode Interaktiv statistik Flera diagram i rapporten kan filtreras och är förfiltrerade. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som är förinställt. Klicka
Läs merFörslag till ny avgiftsmodell för Sjöfartsverket
1 (8) PM Sjöfartspolitiska enheten Handläggare, direkttelefon Thomas Ljungström, +46104784896 : Förslag till ny avgiftsmodell för Sjöfartsverket Förslaget i korthet: - Att Sjöfartsverket går vidare med
Läs merÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden
ÅRSREDOVISNING Miljönämnden Förvaltningsberättelse Målområdet ekologisk hållbarhet innehåller fem mål. Inköp av ekologiska livsmedel fortsätter öka och andelen av totalt inköpta livsmedel är 30 procent.
Läs merRUM 22 DET ÄR DETALJERNA SOM GÖR DET
RUM 22 DET ÄR DETALJERNA SOM GÖR DET AFFÄRSIDÉ Rum 22 tillhandahåller tidsenlig design och accessoarer till priser lagda på en medelnivå. VISION Rum 22 skall bli det självklara valet för Falkenbergarna
Läs merVad blev det för pension?
Håkan Svärdman 08-772 71 62 0708-31 53 62 hakan.svardman@folksam.se Datum Sid 1(7) Välfärdsrapport: Vad blev det för pension? En jämförelse mellan pension och slutlön Sid 2(8) Facit på prognos Nyligen
Läs merEn jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm
2008-05-15 Av Mikael Johansson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska
Läs merArbetsmarknadens lönestruktur
Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer
Läs merSysavdagen 2016. Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 16 maj 2016 1
Sysavdagen 2016 Aktuellt från Sysav Peter Engström 16 maj 2016 1 Sysav och Sysav Industri hanterade 854 700 ton avfall Hushållsavfall Grovavfall Industriavfall Bygg- och rivningsavfall Kliniskt avfall
Läs merGemensam handlingsplan 2013
handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...
Läs merEn sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län
En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck
Läs merUppföljning av nystartsjobben
1(12) 2007-12-19 Dnr 0200-005426-02 Uppföljning av nystartsjobben 2 (12) Sammanfattning Nystartsjobben infördes den 1 januari i år. Detta PM är en redogörelse för utvecklingen av antalet nystartsjobb och
Läs merSkattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets
Läs merVästra Kommundelarna - Handlingsplan
BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR
Läs mer