Regionala turismeffekter 2013

Transkript

1 Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Destination Småland Kronobergs Län

2 Sammanfattning Länet 2013 Sverige 2013 Länets andel av riket Folkmängd (31 December 2013) % Antal kommersiella gästnätter (HSVC) 681 tusen 51 miljoner 1% Antal icke kommersiella gästnätter hos släkt och vänner och i eget fritidshus. 2,1 miljoner 99 miljoner 1,3% Antal dagbesök 2,0 miljoner 95 miljoner 2,1% Försäljningsindex detaljhandel 2012* (index 100=riket) Total turismomsättning/konsumtion** (MKR) Mkr * 1,4% Totalt antal turistiska årsverken** årsverken årsverken 1,7% BRP/BNP*** (MKR) 65 Mdr Mdr 1,9% Turismens andel av BRP/BNP** 2,1% 3,0% * Försäljningsindex är ett mått på hur väl handeln förmår att ta tillvara det befolkningsmässiga försäljningsunderlag som finns i en kommun och om handeln dessutom förmår att locka kunder från andra kommuner. Försäljningsindex 100 innebär att handeln omsätter lika mycket som det befolkningsmässiga underlaget medger. Index över 100 innebär att handeln drar kunder från andra områden och index under 100 innebär att handeln har ett utflöde till andra kommuner. ** Preliminär statistik. Turismomsättning och turistiska årsverken för riket avser år 2012 enligt Tillväxtverket uppräknat till 2013 då man antar en genomsnittlig procentuell tillväxt sedan Turismandel för Sverige avser *** Bruttoregionalprodukt (BRP) mäter den regionala ekonomins produktion, mätt som summa förädlingsvärden. Preliminär siffra. 2

3 Definitioner turism Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. (Källa: FN) Turismen i en region kan vara: 1. Inomregional: när invånarna i en region, exempelvis ett län, reser inom den egna regionen. I detta fall avses invånare i Kronobergs län som gör en turistresa inom det egna länet. 2. Inkommande: besökare som har sin hemvist i ett annat område än det som avses, i detta fall personer som är bosatta utanför Kronobergs län. 3. Utgående turism: invånare som reser till en annan region eller utomlands. I detta fall avses invånare i Kronobergs län som gör en turistresa utanför länet. Rapporten Regionala turismeffekter 2013 Kronobergs län redogör för inkommande besökare till länet (svenska och utländska), inomregionala övernattningsresor samt dagresor längre än 5 mil.

4 Innehåll Inkvarteringsstatistik och besöksvolymer 5-13 Huvudsakligt ressyfte till Kronobergs län 14 Huvudsakligt transportmedel till Kronobergs län 15 Flygplatsstatistik 16 Total turismkonsumtion Antal sysselsatta inom turism Bilagor 24-30

5 Inkvarteringsstatistik Kronobergs län 2013 Gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping % Hotell Vandrarhem % Camping % Under 2013 genererade hotell, vandrarhem och camping gästnätter. Hotell var den vanligaste boendeformen med 60 procent av de totala gästnätterna. Data fattas för stugbyar i Kronobergs län. I Kronobergs län finns endast 2 stycken stugbyar därför redovisas ej dessa siffror på grund av sekretesskäl. Källa: SCB/Tillväxtverket 5

6 Inkvarteringsstatistik Kronobergs län 2012 och 2013 Gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per kommun Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Diagrammet visar antalet gästnätter i Kronobergs län uppdelat per kommun under 2012 samt Växjö kommun stod för den största andelen gästnätter medan Lessebo kommun stod för den största procentuella ökningen i antalet gästnätter mellan 2012 och Källa: SCB/Tillväxtverket 6

7 Inkvarteringsstatistik Kronobergs län 2012 och 2013 Gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per månad Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Diagrammet visar antalet gästnätter indelat månadsvis för 2012 och procent av gästnätterna inträffade under sommarmånaderna, juni, juli och augusti. September månad stod för den största procentuella ökningen i antalet gästnätter, 20 procent. Källa: SCB/Tillväxtverket 7

8 Inkvarteringsstatistik Kronobergs län 2013 Nationalitetsfördelning på hotell, stugby, vandrarhem och camping 22% 2% Exportandel (andel utländska gästnätter) Riket: 23% 23% Värmlands län 41% 39% Kronobergs län 28% 29% Jönköpings län 20% 22% Kalmar län 13% 13% 5% 71% Sverige Övriga Norden (exkl. Sverige) Övriga Europa (exkl. Norden) Övriga världen (exkl. Europa) Kronobergs län har en relativt hög andel utländska gästnätter. Exportandelen är högre än snittet för hela riket. Exportandelen har ökat med 1 procentenhet jämfört med föregående år. Utländska besökare genererade gästnätter i Kronoborgs län. Källa: SCB/Tillväxtverket 8

9 Inkvarteringsstatistik Kronobergs län 2012 och 2013 Utländska gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping Tyskland stod för den största andelen av utländska gästnätter, hela 52 procent. Den nationalitet som stod för den största procentuella ökningen från föregående år var Island. Tyskland stod för den största absoluta ökningen. Källa: SCB/Tillväxtverket 9

10 Inkvarteringsstatistik Kronobergs län 2013 Beläggningsgrad (rum) på hotell, stugby och vandrarhem (%) 60% 50% 40% 30% 54% 30% 43% mån-tor fre-sön totalt 56% 45% 48% 50% 44% 36% 41% 38% 36% 56% 42% 49% 20% 10% 0% Kronobergs län Värmlands län Jönköpings län Kalmar län Sverige Diagrammet ovan visar beläggningsgraden för samtliga boendeformer i Kronobergs län, jämförelselänen samt totalt för Sverige. I Kronobergs län var den genomsnittliga beläggningsgraden 43 procent för Detta är något lägre än den genomsnittliga beläggningsgraden för hela riket som låg på 49 procent. Källa: SCB/Tillväxtverket 10

11 Inkvarteringsstatistik Kronobergs län 2013 Hotellens målgruppsfördelning (%) 70% 60% 61% 58% 50% 40% % % 20% 17% 10% 10% 8% 12% 12% 0% Affärsresenärer Konferensgäster Gruppresenärer Fritidsresenärer Diagrammet visar fördelningen av olika målgrupper på hotellen i Kronobergs län, jämförelse mellan 2012 och Företagsmarknaden, bestående av affärsresenärer och konferensgäster, stod för två tredjedelar av hotellbeläggningen i Kronobergs län både 2012 och Källa: SCB/Tillväxtverket 11

12 Övriga boendeformer % 10% 18% 12% Tält/husvagn/husbil utanför campingplats Hyrd stuga/lägenhet/rum Eget fritidshus Släkt och vänner Annat 58% Diagrammet visar den procentuella fördelningen mellan övriga boendeformer i Kronobergs län under Boendeformen släkt och vänner står för 58 procent av de totala gästnätterna genererade av övriga boendeformer. I Annat ingår gästnätter ombord på färja, buss eller tåg, i fritidsbåt, i skola logement eller liknande och övriga gästnätter. Källa: HUI Research/STS 12

13 Gästnätter och dagbesök i Kronobergs län 2012 och 2013 (tusen) Övernattande besökares genomsnittliga vistelselängd i län 2012: 2,7 gästnätter 2013: 3,1 gästnätter 0 Hotell/ motell/ pensionat Vandrarhem *Stugby Tält/ husvagn/ husbil på campingplats Tält/ husvagn/ husbil utanför campingplats Hyrd stuga/ lägenhet/ rum Eget fritidshus Släkt och vänner Dagbesök Diagrammet visar antalet gästnätter indelat efter boendeform samt dagbesök i Kronobergs län Släkt och vänner är den vanligaste boendeformen, 1490 gästnätter Under 2013 gjordes 1988 dagbesök till Kronobergs län. Utländska besökare bidrar också till många nätter i fritidshus. I Kronobergs län har 40, 5 % av fritidshusen utländska ägare. * Antalet stugbyar är för få för att få redovisas av sekretesskäl. År 2012 fanns en stugby, år 2013 två stycken stugbyar. Källa: SCB/Tillväxtverket och HUI Research/STS 13

14 *Huvudsakligt ressyfte till Kronobergs län 2013 Svenska besökare: Fritidsresenärer Släkt och vänner 37% Shopping/inköpsresa 19% Kulturevenemang (deltagare/åskådare) Idrottsevenemang (deltagare/ åskådare) 8% 8% Byta miljö, komma bort 5% Vistelse i eget fritidshus 4% Andra syften 19% 0% 10% 20% 30% 40% Källa: HUI Research/STS * Underlaget baserat på ett litet urval varför resultatet bör ses som en indikation. 14

15 Huvudsakligt transportmedel till Kronobergs län 2013 Svenska besökare 100% 80% 83% 60% 40% 20% 0% 10% 3% 2% 1% Personbil Tåg Buss Hyrbil Flyg Personbil är det färdsätt som är vanligast till Kronobergs län under Personbil står för hela 83 procent av de vanligaste transportmedlen (personbil, tåg, buss, hyrbil och flyg). Källa: HUI Research/STS 15

16 Flygplatsstatistik 2013 Ankommande passagerare till Småland Airport Utrikes trafik Inrikes trafik Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagrammet visar antalet ankommande resenärer till Småland Airport Det totala antalet resenärer till Småland Airport uppgick till Detta inkluderar både utrikes samt inrikes resenärer. Källa: Transportstyrelsen 16

17 Total turismomsättning i Kronoberg 2013 Mnkr (andel av total turismomsättning) Turismen i län: mkr Resor & transporter: mkr (26%) Boende & Restaurang: mkr (25%) Varuhandel: 1731 mkr (43%) Kultur och tjänster: 243 mkr (6%) Turismen i Kronobergs län uppgick till 4,0 miljarder Drygt 40% av omsättningen hamnar inom handeln, endast en liten del hamnar inom Kultur och tjänster. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och HUI Research/STS Turismens omsättning är preliminär data 17

18 Total turismomsättning i Kronoberg Resor & transporter Boende & Restaurang Varuhandel Kultur och tjänster Totalt Källa: SCB/Nationalräkenskaper och HUI Research/STS Turismens omsättning är preliminär data 18

19 Turismomsättning per turistgrupp i Kronobergs län Dagbesök: mkr 594 kr per person och dygn Icke kommersiell övernattning: 719 mkr *280 kr per person och dygn Kommersiell övernattning: 401 mkr *829 kr per person och dygn Figuren ovan visar turismomsättningen per turistgrupp för svenska besökare som gör dagbesök samt övernattar icke kommersiellt respektive kommersiellt i Kronobergs län. Turismen gav upphov till en totalomsättning på 4,0 miljarder kronor under Delar av denna summa utgörs av Kronobergarnas egna turismutlägg inför en resa och utländska turisters konsumtion och ingår alltså inte i ovanstående figur. Högst dygnskonsumtion hade turister som övernattade kommersiellt. Källa: HUI Research/STS *Beräknat enligt ett snitt för liknande turism uppräknad till 2013 års prisnivå på grund av stora variationer i underlaget 19

20 Turismomsättning per turistgrupp i Kronoberg Dagbesök Icke kommersiell övernattning Kommersiell övernattning Källa: HUI Research/STS 20

21 Turismens andel av den totala omsättningen per bransch 2013 Handel Rekreation, kultur och sport Div. tjänster inkl. resebyrå 3% 24% 6% turism Diagrammet visar hur stor andel av den totala omsättningen i respektive delbransch som genereras från turismen. Transportbiljetter 17% övrigt Restaurang 50% Boende 65% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: SCB/Nationalräkenskaper och HUI Research/STS 21

22 Antal sysselsatta inom turism i Kronoberg 2013 Turismen i län: årsverken Resor & transporter: 580 årsverken (19%) Boende & Restaurang: årsverken(37%) Varuhandel: 371 årsverken(12%) Kultur och tjänster: 952 årsverken(32%) Under 2013 genererades turistiska årsverken i Kronobergs län. Den största andelen årsverken genererades inom Boende & restaurang samt inom Kultur och tjänster. Kultur och tjänster har stor betydelse för sysselsättningen trots att endast en liten del av omsättningen hamnar här. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och HUI Research/STS Baseras på statistik från SCB som räknats upp från 2011 års data. 22

23 Total sysselsättning inom turismen i Kronoberg Resor & transporter Boende & Restaurang Varuhandel Kultur och tjänster Totalt Källa: SCB/Nationalräkenskaper och HUI Research/STS Baseras på produktionsdata från SCB uppräknad från

24 Regionala turismeffekter 2013 HUI Research Maj, 2013 BILAGOR

25 BILAGA Regionala effektberäkningar Tourism Satellite Account eller turistsatellitkonto (TSA) är den metod som tagits fram av World Tourism Organisation (UNTWO) i samarbete med EUROSTAT, OECD och United Nations Statistics Division. TSA är den officiella metod som Sverige tillämpar för att beräkna turismens effekter nationellt. Beräkningarna genomförs av Nationalräkenskaperna på SCB på uppdrag av Tillväxtverket. Enligt metoden för turistsatellitkontot beräknas värdet av både nationella och internationella turisters konsumtion. Turismkonsumtionen ställs även i relation till respektive områdes totala ekonomi. Genom regionala turistsattelitkontoberäkningar beräknas den totala turismomsättningen, förädlingsvärde, antal turismårsverken och turismens andel av BRP. Turismomsättningen omfattar inkommande besökare till länet (svenska och utländska), inomregionala övernattningsresor samt dagresor längre än 5 mil. Omsättningssiffrorna baseras på produktionsstatistik från SCB som räknats upp från 2011 till 2013 och uppgift om utländska turisters konsumtion enligt Tillväxtverket

26 BILAGA Swedish Tourism Survey (STS) HUI Research startade Swedish Tourism Survey (STS) 2011 vilket är en konsumentundersökning som genomförs löpande bland svenskar intervjuer genomförs varje månad om svenskars resor på fritiden och i arbetet. Datan samlas in via webbpanel med ett riksrepresentativt urval. Respondenterna får svara på frågor om antal genomförda fritidsresor under föregående månad samt antal genomförda arbetsresor under de två föregående månaderna. Respondenterna får även redogöra för detaljer för upp till två genomförda resor. Resultatet viktas utifrån kön, ålder och geografisk hemvist. Från undersökningen hämtar HUI Research data över besöksvolymer och turistkonsumtion.

27 BILAGA Källor Statistikkälla Beskrivning SCB Inkvarteringsstatistik SCB Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi Gästnätter, nationalitetsfördelning och beläggning på kommersiella boendeanläggningar Statistik över företags och offentlig verksamhets omsättning och antal anställda SCB BRP Bruttoregionalprodukten ligger till grund för beräkningar av turismens betydelse för regionen, d.v.s. hur stor andel av BRP som turismen står för. STS besöksvolymer och turistkonsumtion Tillväxtverket Data över gästnätter på icke kommersiella boendeformer samt dagbesök. Turistkonsumtion. Inkommande besökare i Sverige 27

28 BILAGA Total turismkonsumtion i län (mkr) 2013 Inkommande turism utlägg (mkr) Inom regionala turismutlägg (mkr) Totala turismutlägg i län (mkr) Utgående turism utlägg (mkr) Transportbiljetter Bensinstationer Mataffärer Shopping Restaurang Boende Rekreation, kultur och sport Resebyrå och researrangör På väg Utland Summa Källa: HUI Research/STS 28

29 BILAGA Totalt förädlingsvärde, anställda och omsättning län (mkr) 2013 Total produktion SNI Turistintensiva branscher Brutto region produkt / Förädlings värde (mkr) Anställda Omsättning exkl. moms (mkr) Moms (mkr) Omsättning inkl. moms och punktskatter (mkr) I55 Boende I56 Restaurang H Transport N78_82 Resebyrå, turistservice, etc L68A Fritidshus R+S Kultur, sport, nöje, skönhetsvård G Handel N77 Uthyrning M Andra företagstjänster Summa turismnäringar Övriga Näringar Totalt i länet Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi. Preliminär statistik 29

30 BILAGA Turismens andel av förädlingsvärde, sysselsättning och omsättning i län (mkr) 2013 Turism Turismens andel per bransch (%) Turismens bidrag till förädlingsvärdet (mkr) Turismanställda Turismens omsättning inkl. moms (mkr) Boende 65% Restaurang 50% Transportbiljetter 17% Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 6% Rekreation, kultur och sport 24% Total handel, varav: 3% Bensinstationer Mataffärer Shopping 780 Turism totalt Källa: SCB/Nationalräkenskaper/Företagens ekonomi (preliminär statistik) och HUI Research/STS 30

31 HUI Research Postadress HUI Research AB Stockholm Besöksadresser Regeringsgatan 60, Stockholm Drottninggatan 56, Göteborg Tel: Fax: E-post: