Regionala turismeffekter Skåne län Regionala turismeffekter Skåne län 2016

Transkript

1 Regionala turismeffekter Skåne län 2016

2

3 Besökarnas profil Populäraste resmålen (start och slutmål) Färdsätt Syfte med resan Boendeform (kommersiella/icke-kommersiella) Konsumtion vid vistelse Utveckling av besöksnäringen över tiden Jämförelser kan göras mot andra områden i Sverige och målgrupper

4 Källor Statistikkälla SCB Inkvarteringsstatistik SCB Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi SCB BRP STS besöksvolymer och turistkonsumtion Tillväxtverket Transportstyrelsen Shippax Beskrivning Gästnätter, nationalitetsfördelning och beläggning på kommersiella boendeanläggningar Statistik över företags och offentlig verksamhets omsättning och antal anställda Bruttoregionalprodukten ligger till grund för beräkningar av turismens betydelse för regionen, d.v.s. hur stor andel av BRP som turismen står för Data över svenska gästnätter på icke-kommersiella boendeformer samt svenska dagbesök Utländsk konsumtion Flygstatistik, svenska flygplatser Passagerarstatistik, svenska hamnar 4

5 DESTINATION Inkommande svensk turismkonsumtion Inomregional Utgående turismkonsumtion Inkommande utländsk turismkonsumtion Värdet av de varor och tjänster som konsumeras av inkommande besökare (svenska/utländska) till länet/kommunen. turismkonsumtion Värdet av de varor och tjänster som konsumeras vid resor som görs inom det egna länet/ den egna kommunen. Denna konsumtion uppstår i samband med både övernattningsresor och dagbesök längre än 5 mil enkel väg. Värdet av de varor och tjänster som konsumeras av svenskar i sin hemkommun i samband med turistisk resa till andra kommuner/regioner/utlandet.

6 Sammanfattning Skåne län 2016 Skåne län Sverige Skånes andel av riket utveckling % Folkmängd ,6% % 13% Antal kommersiella gästnätter (HSVCSoL) ,3% % 10% Varav utländska gästnätter ,1% % 9% Antal icke kommersiella gästnätter hos släkt och vänner och i eget fritidshus (svenska) ,5% Antal dagbesök (svenska) ,6% Försäljningsindex detaljhandel (index 100=riket) Turismindex (index 100=riket)

7 Nyckeltal Skåne län Utveckling % Utländsk inkommande turismomsättning (MKR) * Svensk inkommande turismomsättning (MKR) Inomregional turismomsättning (MKR) Utgående turismomsättning (MKR) Total turismomsättning/konsumtion (MKR) Totalt antal teoretiska turistiska årsverken BRP/BNP (MKR) Turismens andel av BRP/BNP 2,7% 2,8% 2,8% *) Beräknas utifrån tillgänglig officiell statistik från Tillväxtverket/SCB. Skattning görs efter ett antal fördelningsnycklar. Statistiken släpar ett år, dvs. för 2016 används statistik för

8 Turismindex Kartan illustrerar ett turismindex för Skånes län samt omkringliggande kommuners index. Turismindexet är baserat på antalet kommersiella gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem och campingar) i kommunen och antalet invånare vilket är indexerat med Sverige som bas 100. Ett index över 100 betyder att kommunen har fler gästnätter per capita än rikssnittet. Således är ett index under 100 det motsatta, dvs. kommunen har ett lägre antal gästnätter per capita än riket. Turismindexet används för att ge en indikation av turismen i en kommun eller ett län. Skåne län har ett turismindex på 75. Närliggande län såsom Halland och Blekinge har ett något högre index, 140 respektive 94. Kronobergs län norr om Skåne har ett index i paritet med Skåne län på 71 enheter. 8 Källa: SCB/ Tillväxtverket, bearbetat av HUI Research

9 Turismindex 9 Källa: SCB/ Tillväxtverket, bearbetat av HUI Research

10 På följande sidor presenteras inkvarteringsstatistik för Skånes län. Svenska och utländska gästnätter presenteras tillsammans med exportandel, gästnätter per månad samt beläggningsgrad och målgruppsfördelning på hotell. Samtlig inkvarteringsstatistik i denna rapport är preliminär statistik. 10

11 Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016 Nationalitetsfördelning på HSVCSoL Exportandelen i Skåne län ökade något jämfört med föregående år, en marginell ökning på 1 procentenhet. Denna exportandel är endast baserad på kommersiella gästnätter på HSVC och SoL, således ingår varken dagbesök eller icke-kommersiella gästnätter. 5% 13% 6% 76% Exportandel (andel utländska gästnätter) Skåne län 23% 23% 24% Sverige 24% 24% 25% Sverige Övriga Norden (exkl. Sverige) Övriga Europa (exkl. Norden) Övriga världen (exkl. Europa) Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping SoL=Privatägda stugor och lägenheter 11 Källa: SCB/Tillväxtverket

12 Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016 Gästnätter HSVCSoL ; 22% ; 3% ; 5% ; 2% ; 68% Hotell Stugby Vandrarhem Camping SoL Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping SoL=Privatägda stugor och lägenheter 12 Källa: SCB/Tillväxtverket

13 Inkvarteringsstatistik Skåne län Gästnätter HSVCSoL, månad Diagrammet illustrerar hur det totala antalet gästnätter fördelar sig mellan årets 12 månader. Som väntat är det sommaren som genererar flest gästnätter. Samtliga månader har en positiv gästnattsutveckling. De månader som ökat mest procentuellt är februari, mars och september. I absoluta tal är september den månad som ökat mest. Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping SoL=Privatägda stugor och lägenheter 14 Källa: SCB/Tillväxtverket

14 Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016 Utländska gästnätter på HSVCSoL Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping SoL=Privatägda stugor och lägenheter 15 Källa: SCB/Tillväxtverket

15 Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016 Fördelning på boendeformer 5% Kommersiella gästnätter 38% 32% 27% Hotell Stugby Vandrarhem Camping Icke-kommersiella gästnätter 62% 1% 2% SoL Hyrd stuga/lägenhet/rum Eget fritidshus Pajdiagrammet redovisar kommersiella gästnätter samt svenska icke-kommersiella gästnätter. Släkt och vänner, eget fritidshus och hotell är de tre vanligaste boendeformerna. Tre femtedelar av samtliga redovisade gästnätter är ickekommersiella. 20% 1% 4% 8% Släkt och vänner Annat 18 Källa: SCB & STS/HUI Research

16 På följande sida presenteras en sammanfattning av de svenska gästnattsvolymerna till Skånes län. Det som presenteras är svenska kommersiella övernattningar, svenska icke-kommersiella övernattningar samt svenska dagbesök. 19

17 Besöksvolymer Skåne län Svenska gästnätter och dagbesök (i tusental) Svenska kommersiella gästnätter Svenska icke-kommersiella gästnätter Hotell/ stugby/ vandrarhem Camping Tält/ husvagn/ husbil utanför campingplats Hyrd stuga/ lägenhet/ rum Eget fritidshus Släkt och vänner Annat* Dagbesök 20 * Inkluderar, ombord på transportmedel, i fritidsbåt, i skola eller logement samt andra boendeformer. Källa: SCB & STS/HUI Research

18 21

19 Var kommer besökarna ifrån? Svenska besökare till Skåne län 2016 Dagbesök Övernattande besök (resor) Region Andel (%) 1 Stockholms län 5% 2 Östra Mellansverige 2% 3 Småland och öarna 6% 4 Sydsverige 70% 5 Västsverige 16% 6 Norra Mellansverige 1% Region Andel (%) 1 Stockholms län 20% 2 Östra Mellansverige 11% 3 Småland och öarna 9% 4 Sydsverige 35% 5 Västsverige 20% 6 Norra Mellansverige 3% 7 Mellersta och Övre Norrland 0% 7 Mellersta och Övre Norrland 2% 22 Källa: HUI Research/STS

20 Huvudsyfte med resan till Skåne län Svenska besökare Fritidsresenärer Affärsresenärer Släkt och vänner Lugn och ro, byta miljö Shopping/inköpsresa Kulturevenemang Nöjen, underhållning, nattliv Idrottsevenemang Friluftsliv Vistelse i eget fritidshus Annat 6% 6% 5% 5% 4% 5% 4% 4% 4% 4% 19% 18% 11% 12% 17% 15% 30% 31% Externa möten Konferens, kurs, seminarium Arbete på annat kontor Mässa/utställning Studiebesök Annat ärende 8% 4% 7% 3% 6% 22% 18% 22% 15% 28% 33% 34% 0% 10% 20% 30% 40% % 10% 20% 30% 40% Källa: HUI Research/STS

21 Sällskapsstorlek och reslängd Skåne län Svenska besökare Storlek resesällskap Storleken på resesällskapen som besökte Skåne län under 2016 är liknande tidigare år. 2 personer är fortsatt den vanligaste resesällskapskompositionen. Den genomsnittliga resesällskapsstorleken uppgick till 3 personer för samtliga resenärer. Skillnaderna mellan affärs- och fritidsresenärer var i detta avseende marginella. 50% 40% 30% 20% 10% 0% 31% 29% 39% 39% 9% 11% 11% 10% 10% 11% 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer eller mer Den genomsnittliga vistelselängden för övernattande fritidsresenärer var längre (3,0 nätter) jämfört med affärsresenärer (1,5 nätter). Genomsnitt Reslängd (övernattningsresor) Antal personer med på resan Fritidsresenärer Affärsresenärer Samtliga resenärer 3,0 nätter 1,5 nätter 2,8 nätter 3,1 personer 2,7 personer 3,0 personer 24 Källa: HUI Research/STS

22 Huvudsakligt transportmedel till Skåne län Svenska besökare 100% 80% 60% 40% 20% 0% % 63% 17% 19% 10% 11% 3% 5% 3% 2% Bil Tåg Buss Flyg Annat Det är fortsatt bil som är det vanligaste transportmedlet vid en turistisk resa till Skåne län. Detsamma gäller för andra län och riket som helhet. Gällande andelen som använder kollektivtrafiken, buss och tåg, ser vi en ökande andel de senaste åren samtidigt som bilanvändandet minskar några procentenheter vardera år. 26 Källa: HUI Research/STS

23 Fördelning turismomsättning Skåne län 2016 Svensk och utländsk omsättning Utländsk turismomsättning*; ; 30% Mkr Svensk turismomsättning; ; 70% Utgående resor; ; 38% Mkr Inkommande resor; 9 735; 36% Inomregionala resor; 6 998; 26% 33 * Baserat på officiell statistik från Tillväxtverket/SCB, 2015 års siffra års siffra är tillgänglig juni Källa: HUI Research/STS

24 Fördelning omsättning och årsverken* mellan olika branscher i Skåne län 2016 Kultur & tjänster; 1 539; 4% Boende; 3 960; 10% Kultur & tjänster; 4 402; 16% Boende; 3 743; 13% Varuhandel; ; 47% Mkr Restaurang; 5 959; 16% Varuhandel; 4 162; 15% årsverken Restaurang; 8 552; 30% Resor & transporter; 8 946; 23% Resor & transporter; 7 502; 26% *) Teoretiska årsverken 34 Källa: HUI Research/STS

25 Dygnsutlägg Skåne län 2016 Svenska besökare inkommande/inomregionala 630 kr Spenderade svenska dagsresenärer i genomsnitt i Skåne län 2016 per person och dygn 210 kr Spenderade svenskar som övernattade ickekommersiellt i genomsnitt i Skåne län 2016 per person och dygn 570 kr Spenderade svenska resenärer i genomsnitt i Skåne län kr Spenderade svenskar som övernattade kommersiellt i genomsnitt i Skåne län 2016 per person och dygn 35 Källa: HUI Research/STS

26 Turistkronan Inkommande och inomregional turism 6% 13% Turistkronan illustrerar hur den inkommande och inomregionala turismomsättningen fördelar mellan branscherna. Det är handeln som står för nästan hälften av omsättning följt av restaurangoch boendeutlägg. 16% 16% Resor & transport Varuhandel Restaurang Boende Kultur & tjänster 49% 40 Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi och HUI Research/STS