Inkvarteringsstatistik för Malmö

Transkript

1 Inkvarteringsstatistik för Malmö Rapport Q1 2017

2 Innehåll 1 Sammanfattning Malmö ökar, men något mindre än övriga storstäder Danmark största utlandsmarknaden, men Ryssland ökar mest Positiv utveckling i 14 av Skånes kommuner Oförändrad hotellkapacitet i Malmö Valutautveckling

3 1 Sammanfattning I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen på kommersiella anläggningar i Malmö. Med gästnätter avses gästnätter på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter. Statistiken tas fram av SCB och Tillväxtverket månadsvis och är preliminär, slutgiltiga siffror för varje år publiceras i april året efter. Sammanfattningsvis: OBS! Gästnattssiffror för årets första månader bör alltid tolkas med viss försiktighet, eftersom de ofta hinner justeras ganska rejält innan året år slut. De relativt låga volymerna gör också att procentuell förändring kan tyckas väldigt stor, ofta kommer förändringen att se mindre dramatisk ut lite längre in på året. Under jan mars 2017 var antalet gästnätter i Malmö st vilket är en ökning med 1,8 % eller gästnätter jämfört med samma period 2016 Antalet utländska gästnätter i Malmö under jan mars 2017 var st, en ökning med 7,0 % mot samma period Utländska gästnätter står alltså för drygt 26 % av det totala antalet gästnätter i Malmö. Den disponibla hotellkapaciteten i Malmö är oförändrar jämfört med Q medan beläggningsgraden har ökat med 2 procentenheter till 56 %. Denna rapport har tagits fram av Tourism in Skåne för samarbetet BI SYD (Business Intelligence Syd). Detta är ett samarbete mellan de regionala turismorganisationerna Destination Småland AB, Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar Län, Region Halland, Smålandsturism AB och Tourism in Skåne AB. Som partners medverkar även kommunerna Malmö, Lund och Jönköping. Syftet med detta initiativ är att samverka för att kraftsamla resurser och uppnå synergier kring analys, statistik, omvärldsbevakning och kunskapsöverföring inom besöksnäringen. Tourism in Skåne reserverar sig för eventuella felskrivningar i text och tabeller nedan. Ange alltid källa när information från denna rapport återges. Källa: SCB/Tillväxtverket bearbetat av Tourism in Skåne förutom där annan källa anges, t.ex. under rubriken Valutautveckling där källa är Riksbanken. Genomgående i rapporten används följande förkortningar för de olika boendeformerna: H=Hotell S=Stugby V=Vandrarhem C=Camping SoL=Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter (inte tillgänglig på kommunnivå) Dessa kombineras också, t.ex. innebär HSVCSoL summan av de ingående boendeformerna. 3

4 2 Malmö ökar, men något mindre än övriga storstäder Under jan mars 2017 var antalet gästnätter i Malmö st vilket är en ökning med 1,8 % eller gästnätter jämfört med samma period Stockholm och Göteborg utvecklas också positivt under perioden och har något större procentuell ökning än Malmö. Sämre utveckling har Uppsala haft och backar med 2,0 %. Tillväxttakten i Malmö ligger under det första kvartalet något under nivån för Sverige totalt där gästnätterna ökade med 3,0 % under de tre första månaderna. Fig. 1. Antal gästnätter på HSVCSoL (Nationellt) och HSVC (kommuner) 3 Danmark största utlandsmarknaden, men Ryssland ökar mest Antalet utländska gästnätter i Malmö under jan mars 2017 var st, en ökning med 7,0 % mot samma period Utländska gästnätter står alltså för drygt 26 % av det totala antalet gästnätter i Malmö. Danmark är den största utlandsmarknaden för Malmö i perioden följt av Storbritannien, Tyskland och USA. Den procentuellt största tillväxten står Ryssland, Kina och Nederländerna för. 4

5 Fig. 2. Antal gästnätter och utveckling per marknad på HSVC 4 Positiv utveckling i 14 av Skånes kommuner Bland Skånes kommuner har 14 st en positiv gästnattsutveckling under perioden jan mars 2017, 4 kommuner backar i antal gästnätter och bortfallet motsvarar 15kommuner som under de tre månaderna haft för få inrapporterande anläggningar för att siffror ska kunna särredovisas för kommunerna. Störst procentuell ökning i perioden har Sjöbo medan Landskrona har den största utveckling i antal gästnätter. Fig. 3. Utveckling av antal gästnätter på HSVC i Skåne läns kommuner. 5

6 5 Oförändrad hotellkapacitet i Malmö Den disponibla hotellkapaciteten i Malmö är oförändrad jämfört med första kvartalet 2016 medan beläggningen har ökat med 2 procentenheter till 56 %. Malmös genomsnittliga RevPAR ligger på 458 kr vilket är en ökning med 3 % jämfört med 2016 vilket ger Malmö den näst högsta RevPAR nivån i Skåne efter Ystad. Boendekommun Disponibla rum totalt 2017 Förändring i % Total beläggning 2017 Förändring i procentenheter Logiintäkt per belagt rum SEK 2017 Förändring i % RevPAR 2017 Förändring % Jönköpings län % 45% % 395 7% Gislaved % Jönköping % 48% % 390 3% Värnamo % 47% % % Vetlanda % 30% % % Eksjö % 34% % 274 6% Kronobergs län % 49% % % Älmhult % 42% % 351 1% Växjö % 56% % % Ljungby % 38% % % Kalmar län % 34% % 286 3% Kalmar % 46% % 380 9% Oskarshamn % 38% % 322 7% Västervik % 33% % 276 1% Vimmerby % Borgholm % Blekinge län % 42% % % Karlskrona % 51% % % Ronneby % 31% % 264 6% Karlshamn % 34% % 297 1% Skåne län % 49% % 423 8% Vellinge % 31% % % Höör % Tomelilla % 31% % % Klippan % 45% % % Båstad % 36% % % Malmö % 56% % 458 3% Lund % 51% % 440 7% Helsingborg % 54% % % Höganäs % 23% % 191 6% Ystad % 70% % % Trelleborg % 37% % % Kristianstad % 42% % % Simrishamn % 30% % 253 8% Ängelholm % 41% % % Hässleholm % 43% % % Hallands län % 45% % 462 3% Halmstad % 43% % 462 8% Laholm % 28% % 266 5% Falkenberg % 52% % 498 7% Varberg % 54% % 521 1% Kungsbacka % 36% % 389 8% Fig. 4. Hotellfakta för län och kommuner inom samarbetet BI Syd. Observera att endast kommuner med tillgängliga siffror visas. (*RevPAR=Revenue per available room) 6

7 6 Valutautveckling Det brittiska pundet är fortsatt historiskt svagt efter beslutet om att utträda ur EU. Den ryska rubeln är även den historiskt svag mot den svenska kronan men verkar vara inne i en återhämtningsfas tillsammans med energimarknaden som är på uppgång. Den polska zlotyn ligger på ungefär samma nivå som vanligt med få fluktuationer. Den svenska kronan har stärkts de senaste månaderna vilket gör att dollarn och euron samt både den norska och danska kronan tappat något i relativt värde i början av året. Fig. 6. Valutakurser över tid. Källa: Riksbanken. Y axeln redovisar priset i svenska kronor och X axeln period. 7