Inkvarteringsstatistik för Hallands län. Helårsrapport Foto: Region Halland/halland.se

Transkript

1 Inkvarteringsstatistik för Hallands län Helårsrapport 2016 Foto: Region Halland/halland.se

2 Innehåll 1 Sammanfattning Hallands utveckling under De utländska gästnätterna går starkt framåt Camping backar medan övriga boendeformer ökar Kommunen med störst antal gästnätter utvecklas också bäst Både beläggningsgrad och RevPAR ökar Valutautveckling Vädret

3 1 Sammanfattning I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen på kommersiella anläggningar i Halland. Med gästnätter avses gästnätter på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter. Statistiken tas fram av SCB på uppdrag av Tillväxtverket och i denna rapport redovisas slutgiltiga helårssiffror. Sammanfattningsvis: Det totala antalet gästnätter i Halland var st under 2016 vilket motsvarar en minskning på 0,1 % eller drygt gästnätter jämfört med Antalet utländska gästnätter i Halland har ökat med 13,2 % medan de svenska gästnätterna minskar med 2,0 % under Bland kommunerna i Halland har Varberg haft den största procentuella ökningen under det första halvåret medan Falkenberg backat mest av alla kommuner jämfört med samma period förra året. Denna rapport har tagits fram av Tourism in Skåne för samarbetet BI SYD (Business Intelligence Syd). Detta är ett samarbete mellan de regionala turismorganisationerna Destination Småland AB, Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar Län, Region Halland, Smålandsturism AB och Tourism in Skåne AB. Som partners medverkar även kommunerna Malmö, Lund och Jönköping. Syftet med detta initiativ är att samverka för att kraftsamla resurser och uppnå synergier kring analys, statistik, omvärldsbevakning och kunskapsöverföring inom besöksnäringen. Tourism in Skåne reserverar sig för eventuella felskrivningar i text och tabeller nedan. Ange alltid källa när information från denna rapport återges. Källa: SCB/Tillväxtverket bearbetat av Tourism in Skåne förutom där annan källa anges, t.ex. under rubriken Valutautveckling där källa är Riksbanken. Genomgående i rapporten används följande förkortningar för de olika boendeformerna: H=Hotell S=Stugby V=Vandrarhem C=Camping SoL=Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Dessa kombineras också, t.ex. innebär HSVCSoL summan av de ingående boendeformerna. 3

4 2 Hallands utveckling under 2016 Under år 2016 var antalet gästnätter i Halland st vilket är en minskning med 0,1 % eller drygt gästnätter jämfört med Västra Götalands län, Kalmar län och Dalarnas län ökar i varierande grad. Totalt i Sverige ökade gästnätterna med 2,9 % under året och Halland utvecklades därmed sämre än snittet i landet. Fig. 1. Antal gästnätter på HSVCSoL 3 De utländska gästnätterna går starkt framåt Antalet utländska gästnätter i Halland under år 2016 var st vilket motsvarar 13,8 % av det totala antalet gästnätter i Halland och en ökning med 13,2 % mot Tyskland är den största utlandsmarknaden för Halland under perioden följt av Norge, Danmark och Polen. Sju av de redovisade marknaderna ökade medan endast gästnätterna från Norge minskade jämfört med föregående år. De polska gästnätterna ökade i samtliga tillgängliga boendeformer. Den största tillväxten skedde dock för vandrarhem där de polska gästnätterna ökade med drygt 1000 % (från st år 2015 till st år 2016). Gästnätterna från den polska marknaden ökade succesivt under 2016 fram till och med juni och månaderna som följde återgick sedan till en mer normal nivå. De polska gästnätterna ökade i samtliga kommuner men störst tillväxt skedde i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Ökningen av polska gästnätter beror med största sannolikhet på en ökning av gästarbetare från landet. Byggnationer på Södra Cell i Varberg lär ha varit en av de största orsakerna till ökningen. Bland de gästnätter som samlas under posten Övriga världen sticker Finland, Litauen, Tjeckien och samlingskategorierna övriga Europa och övriga världen (definierade av SCB) ut med stora tillväxttal. De tjeckiska gästnätterna ökade monumentalt och summerade till +520,0 %, en ökning som med största 4

5 sannolikhet kan tillskrivas annat än semestrande turister. Gästnätterna från Tjeckien var utspridda över året fram till oktober och förlagda på boendeformen SoL. De finska gästnätterna ökade med +209,9 %, där gästnätterna var koncentrerade till månaderna april juli med en klar topp under maj månad och spridda på olika boendeformer. Fig. 2. Antal gästnätter och utveckling per marknad på HSVCSoL 5

6 4 Camping backar medan övriga boendeformer ökar Camping var den överlägset största boendeformen sett till gästnätter under 2016 men backade något jämfört med det motsvarande period 2015 ( 4,4 %). Tappet för camping kan härledas ur en minskning av de svenska gästnätterna ( 5 %). Tappet för boendeformen beror enligt Falkenbergs kommun på att en del anläggningar i kommunen och länet övergått till annan verksamhet, framförallt till flyktingförläggningar. Den disponibla kapaciteten har således minskat men de anläggningar som bedrivit turistisk verksamhet har rapporterat bra beläggning. Hotell står för den största faktiska ökningen av gästnätter ( st) medan den största ökningen procentuellt skedde i boendeformen SoL (+12,6 %). Både utländska och inhemska gästnätter ökade i SoL medan det i boendeformen vandrarhem var de utländska gästnätterna som ökade (+72,0 %) medan de svenska backade något ( 8,2 %). Fig. 3. Antal gästnätter per boendetyp 6

7 5 Kommunen med störst antal gästnätter utvecklas också bäst I Halland har utvecklingen varit positiv i tre av sex kommuner under Allra bäst var utvecklingen i Varberg som är den kommun med flest antal gästnätter. Siffrorna för Falkenberg sjönk till den grad att man hade färre gästnätter än Halmstads kommun, som nu är den näst största kommunen sett till antal gästnätter. Varberg var den kommun där de utländska gästnätterna ökat mest och de utgjorde en andel på 10,1 % för 2016 jämfört med 7,7 % för år 2015, vilket innebär en ökning på 40,9 % (från st 2015 till st år 2016). I Falkenberg minskar de svenska gästnätterna med 9,5 % och de utländska med 2,1 %. I Halmstad, Hylte och Varberg ökar de utländska gästnätterna medan det i övriga kommuner minskar. Fig. 4. Utveckling av antal gästnätter på HSVC i Halland läns kommuner. 7

8 6 Både beläggningsgrad och RevPAR ökar Det totala antalet disponibla rum i Hallands län är oförändrat jämfört med föregående år, med stor variation mellan kommunerna. Den totala beläggningen ökar med 3 % enheter medan RevPAR ökar med 10 % i länet, återigen med stor variation bland kommunerna där Kungsbacka kommun står ut med en ökning på 21 %. Total beläggning 2016 Logiintäkt per belagt rum SEK Disponibla rum Förändring i Förändring i Förändring RevPAR Förändring totalt 2016 % procentenheter i % 2016 % Jönköpings län % 52% % % Gislaved % Jönköping % 57% % 494 8% Värnamo % 48% % 440 4% Vetlanda % 35% % % Eksjö % 47% % 427 7% Kronobergs län % 51% % % Alvesta % Älmhult % 52% % % Växjö % 54% % % Ljungby % 39% % % Kalmar län % 50% % 459 5% Mörbylånga % 52% % % Kalmar % 60% % % Oskarshamn % 54% % % Västervik % 44% % 411 0% Vimmerby % 52% % 531 7% Borgholm % 49% % 478 8% Blekinge län % 50% % 421 9% Karlskrona % 58% % % Ronneby % 46% % % Karlshamn % 44% % 377 0% Skåne län % 60% % 531 8% Vellinge % 43% % % Skurup % 63% % % Höör % 29% % % Tomelilla % 43% % 444 7% Klippan % 38% % % Båstad % 51% % 583 2% Malmö % 69% % % Lund % 60% % 518 6% Landskrona % 47% % 478 3% Helsingborg % 65% % 554 3% Höganäs % 40% % 433 1% Ystad % 72% % % Trelleborg % 47% % 445 8% Kristianstad % 50% % 424 8% Simrishamn % 45% % % Ängelholm % 45% % 377 5% Hässleholm % 46% % % Hallands län % 59% % % Halmstad % 55% % 611 5% Laholm % 41% % % Falkenberg % 66% % % Varberg % 67% % 681 9% Kungsbacka % 51% % % Fig. 5. Hotellfakta för län och kommuner inom samarbetet BI Syd. Observera att endast kommuner med tillgängliga siffror visas. (*RevPAR=Revenue per available room) 8

9 7 Valutautveckling Det brittiska pundet var svagt efter beslutet om att utträda ur EU även om den nedåtgående trenden bröts efter årsskiftet. Den ryska rubeln var även den fortsatt svag mot den svenska kronan och påverkades med allra största sannolikhet av de globalt låga priserna på olja och gas i kombination med inhemsk lågkonjunktur. Den danska kronan, euron, den amerikanska dollarn och den norska kronan hade haft en trend av att stärka sitt värde gentemot den svenska kronan men samtliga backade något framåt årsskiftet. Den polska zlotyn låg stabilt sen en tid tillbaka. Fig. 7. Valutakurser över tid. Källa: Riksbanken 9

10 8 Vädret 2016 Väderåret 2016 var globalt det varmaste året hittills, men inte i Sverige där det har varit svalare än rekordåren 2015 och Anledningen till den lägre årsmedeltemperaturen än de två tidigare åren har främst berott på den kalla januarimånaden 2016 som sänkte årsmedeltemperaturen. I södra Sverige började vintern i december 2015 med ett milt och blåsigt klimat. I takt med årsskiftet övergick det milda klimatet till en utbredd molnighet och låga temperaturer. Påsken utmärktes av sin milda temperatur med ett molnigt väder och regn i södra Sverige. Totalt sett var dock mars månad varmare och torrare än normalt i hela södra Sverige. April och maj bjöd på högre temperaturer och fler soliga dagar. Sommaren inleddes med junimånad som bjöd på höga temperaturförhållanden med hetta och torka i södra Sverige. Det torra och varma vädret bidrog till att vattenflödena i söder var under det normala. Under midsommar bröts dock det torra vädret av ett kraftigt regnväder i samband med åska över flera delar av södra Sverige. Trenden fortsatte in i juli med regnskurar, åskväder och kyliga nätter. Dock bröts denna trend i slutet på juli med en högtrycksrygg som medförde en högsommarvärme i södra delen av Sverige. I vissa områden uppmättes temperaturen till 30 och de höga temperaturförhållandena gjorde att juli medeltemperatur blev lite högre än normalt. Augusti inleddes dock med regnskurar och låga temperaturer i södra Sverige, men avslutades med sensommarvärme på upp till 30 temperatur. Generellt har medeltemperaturen under sommaren i södra delen av Sverige legat på 1 1,5 över det normala vilket har gjort att sommaren 2016 var varmare än sommaren Hösten inleddes med en varm och torr septembermånad i södra delen av Sverige. Medeltemperaturen under denna månad låg på ca 3 över den normala. Oktober och november fick en mer varierande temperatur med mycket nederbörd i södra delen av landet. Fig. 8. Medeltemperaturens avvikelse från den normala, sommaren Källa: SMHI 10