Gästnätter i Skåne 2017

Transkript

1 Gästnätter i Skåne 2017

2 Innehåll 1 Sammanfattning Skånes utveckling De danska gästnätterna ökade i Skåne Boendeformernas utveckling Positiv utveckling i 11 skånska kommuner Hotellkapaciteten och logiintäkten ökade i Skåne Valutautveckling Vädret i södra Sverige

3 1 Sammanfattning I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen på kommersiella anläggningar i Skåne under januaridecember Med gästnätter avses gästnätter på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter. Statistiken tas fram månadsvis av SCB på uppdrag av Tillväxtverket. Sammanfattningsvis: För 2017 var antalet gästnätter i Skåne st vilket var en marginell minskning med st gästnätter (-0,0 %) jämfört med De utländska gästnätterna i Skåne ökade under året med +2,7 % medan de svenska gästnätterna minskade något med -0,9 %. Stockholms län (+4,5 %) och Västra Götalands län (+2,2 %) ökade antalet gästnätter under året, medan Dalarnas län minskade (-3,1 %). Det största antalet utländska gästnätter kom från Tyskland följt av Danmark, Storbritannien och Nederländerna. Danmark ökade bra (+5,9 %) medan Tyskland backade (-2,0 %). I Danmark ökade gästnätterna under året med +2,2 %. De danska inhemska gästnätterna utvecklades i likhet med Skåne långsammare än de utländska. Både den disponibla kapaciteten och logiintäkten per rum i Skåne ökade med 1 % under Tourism In Skåne reserverar sig för eventuella felskrivningar i text och diagram nedan. Ange alltid källa när information från denna rapport återges. Källa:SCB/Tillväxtverket bearbetat av Tourism in Skåne förutom under rubrikerna Väder där källa är SMHI och Valuta där källa är Riksbanken. Genomgående i rapporten används följande förkortningar för de olika boendeformerna: H=Hotell, S=Stugby, V=Vandrarhem, C=Camping, SoL=Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter. Dessa kombineras också, t.ex. innebär HSVCSoL summan av de ingående boendeformerna. För mer information se SCB:s kvalitetsdeklaration för inkvarteringsstatistiken. Destinationsindelning: Skåne sydväst består av Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö och Staffanstorp Skåne nordväst består av Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga Skåne nordost består av Bromölla, Hässleholm, Kristianstad, Osby, Perstorp och Östra Göinge Mittskåne består av Eslöv, Hörby och Höör Skåne sydost består av Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad Söderslätt består av Skurup, Trelleborg, Svedala och Vellinge 3

4 2 Skånes utveckling År 2017 var antalet gästnätter i Skåne st vilket var en marginell minskning med st gästnätter (- 0,0 %) jämfört med De utländska gästnätterna i Skåne ökade under året med +2,7 % medan de svenska gästnätterna minskade något med -0,9 %. För Sverige totalt ökade gästnätterna med +2,3 % 2017 jämfört med förra året och summerade till Stockholms län (+4,5 %) och Västra Götalands län (+2,2 %) ökade antalet gästnätter under året, medan Dalarnas län minskade (-3,1 %). Fig. 1. Antal gästnätter HSVCSoL (nationellt/län) Helsingborg (+1,3 %) och Lund (+1,9 %) ökade medan Malmö (-1,5 %) minskade något. Både Stockholm (+5,5 %) och Göteborg (0,2 %) ökade. De utländska gästnätterna ökade i de skånska kommunerna generellt, där Helsingborg står ut med en stark ökning på hela +17,9 %, medan de inhemska gästnätterna för de skånska storstäderna minskar i både Malmö (-2,5 %) och Helsingborg (-3,0 %) och ökar i Lund (+2,1 %). Fig. 2. Benchmark antal gästnätter HSVC (större kommuner) 4

5 Gästnattsutveckling i Danmark Danmark Region Hovedstaden Region Sjælland Marknad Antal gästnätter 2017 Förändr % Danmark ,9% Utlandet ,5% Totalt ,2% Danmark ,1% Utlandet ,9% Totalt ,1% Danmark ,5% Utlandet ,6% Totalt ,7% Fig. 3. Antal gästnätter i Danmark (nationellt/län). Kommersiella övernattningar i samtliga boendeformer exkl. feriehus, motsvarar i princip HSVC. Källa: Visitdenmark.dk, Turisternes overnatninger i Danmark. I Danmark ökade gästnätterna under året med +2,2 %. Utvecklingen har legat i nivå med danska rikssnittet i Region Huvudstaden (+2,1 %) och under i Region Själland (+0,7 %). De danska inhemska gästnätterna utvecklades i likhet med Skåne långsammare (+1,9 % i Danmark totalt) än de utländska gästnätterna som utvecklades bättre (+2,2 % i Danmark totalt). I både Själland och Huvudstaden ökar de utländska gästnätterna mer, men speciellt i Region Huvudstaden utvecklades de utländska gästnätterna (+3,9 %) bättre än de inhemska (-0,1 %), och bär där ökningen för regionen. 3 De danska gästnätterna ökade i Skåne Antalet utländska gästnätter i Skåne var under st vilket motsvarar ca 25 % av det totala antalet gästnätter i Skåne och en ökning med 2,7 % mot Det största antalet utländska gästnätter kom från Tyskland följt av Danmark, Storbritannien och Nederländerna. Av Skånes åtta prioriterade marknader backade fem stycken, men de flesta endast marginellt. Polen står ut med ett tapp på -7,7 %. Tre marknader ökade; Indien (+34,2 %), Kina (+2,6 %) och Danmark (+5,9 % eller gästnätter). Tillskottet av indiska gästnätter har framförallt tillkommit i Helsingborg och med största sannolikhet består gästnätterna till stor del av affärsresenärer kopplade till Ikea. Viktigt att komma ihåg är att Skåne under flertalet år kontinuerligt ökat i rask på de allra flesta priomarknader och en långsammare tillväxt för 2017 kan tolkas som en stabilisering. Tillväxten av gästnätter från Storbritannien har till exempel varit tvåsiffrig varje år sedan 2013 och kulminerade i en ökning med +21,4 % år 2016 mot föregående år. En viss avmattning av tillväxttakten är alltså inte märkvärdig. Skåne har en betydande andel gästnätter från utländska marknader som för tillfället inte är prioriterade och dessa summerar tillsammans ihop till gästnätter och ökar under perioden med 8,5 %. Av dessa övriga marknader bidrar till exempel USA (+64,9 %, gästnätter) stort till utvecklingen under perioden. Även Slovakien (+111,1 %, ) och Lettland (+ 327,6 %, ) bidrar till en betydande del av ökningen. Tourism in Skåne upplever en ökad efterfrågan på Skåne som destination inom marknad och PR-området på samtliga marknader, bland annat från Storbritannien. Naturturism och mat och dryck är bland de mest efterfrågade aktiviteterna för pressresor till Skåne. De utländska gästnätterna kan även ha påverkats positivt av borttagandet av ID-kontroller för resande över Öresundsbron och tätare avgångar för Öresundstågen. 5

6 Fig. 4. Antal gästnätter per marknad på HSVCSoL i Skåne Den första siffran anger antal gästnätter och procentsiffran anger utveckling jämfört med motsvarande period föregående år. 4 Boendeformernas utveckling Av de olika boendeformerna var utvecklingen under 2017 bäst på vandrarhem (+16,8 %, ) följt av hotell (+1,0 %). Utvecklingen på vandrarhem drivs både av utländska gästnätter (+19,2 %) och av de svenska gästnätterna (+16,1 %). Utvecklingen på hotell kommer från också både från svenska (+0,5 %) och utländska gästnätter (+2,7 %), bland den utländska ökningen har dock USA stuckit ut speciellt (+65,3 %, ) och stått för en stor del av tillväxten på utländska hotellnätter. SoL (-6,7 %), camping (-5,6 %) och stugby (-8,9 %) minskade och som kommer att presenteras i ett senare avsnitt lär detta bero mycket på ogynnsamt sommarväder. Det som drar ner utvecklingen på boendeformen camping är ett tapp av inhemska svenska gästnätter (-7,8 %, motsvarande färre gästnätter än 2016). Intuitivt är inhemska besökare i högre grad väderkänsliga och behöver inte nödvändigtvis boka i förväg i de boendeformer som minskat. Fig. 5. Gästnätter per boendetyp i Skåne Andel samt utveckling % jämfört med motsvarande period 6

7 5 Positiv utveckling i 11 skånska kommuner Bland Skånes kommuner hade 11 kommuner en positiv utveckling av gästnätter under 2017 medan 9 backade och 13 kommuner hade för få anläggningar för att särredovisas på kommunnivå. Hörby hade den högsta procentuella ökningen (+46,2 %), följt av Tomelilla (+24,9) och Ängelholm (+16,3 %). Hörbys ökning beror på en ordentlig ökning av svenska gästnätter medan de utländska minskat något. Den kommun som backade mest var Klippan (-23,4 %) som framförallt tappade svenska gästnätter. Fyra destinationer ökar antalet gästnätter medan två minskar. Mittskåne (+6,2 %) är den destination som upplevde starkast tillväxt av gästnätter följt av Söderslätt (+5,1 %), Sydost (+5,3 %) och Nordväst (+0,5 %). Sydväst (-0,7 %) och Nordost (-6,5 %) backar. Fig. 6 och 7. Utveckling i procent för 2017 jämfört med föregående år 7

8 6 Hotellkapaciteten och logiintäkten ökade i Skåne Den disponibla kapaciteten i Skåne ökade med 1 % under 2017 jämfört med Procentuellt ökar Höör mest (+122 %) följt av Trelleborg (+10 %). Siffrorna för Höör är dock aningen missvisande eftersom man kunnat redovisa kapacitet för hela året under 2017 medan man under föregående år bara kunde redovisa kapacitet för den senare halvan av året. I Skurup minskar antalet disponibla rum mest (-31 %), följt av Landskrona (-27 %) och Klippan (-18 %). Under flera månader kom dessa kommuner inte upp i fem hotell, vilket krävs för att siffror ska redovisas, och minskningarna är därför överdrivna. Vad gäller Trelleborg beror ökningen på en tillväxt i antal redovisande anläggningar för samtliga månader Beläggningsgraden är oförändrad i Skåne med ökningar i 11 kommuner medan det har minskat i fyra kommuner och varit oförändrat för 2, mest noterbart har den ökat i Skurup (+11 %). Den genomsnittliga logiintäkten per belagt rum ökade med 1 % för Skåne som helhet med en del variationer mellan kommunerna, mest noterbara Båstad (+11 %) och Skurup (-38 %). Boendekommun Disponibla rum totalt 2017 Förändring i % Beläggning vardagar 2017 Förändring i Beläggning procentenheter helg 2017 Förändring i procentenhete r Total beläggning 2017 Logiintäkt per Förändring i belagt rum SEK procentenheter 2017 Fig. 8. Hotellfakta för Skåne. Endast kommuner med minst fem hotell visas då övriga skyddas av SCB:s sekretessregler Förändring i % Totalt Skåne län % 66% 0 52% 0 60% % Höör % 29% -2 21% -6 26% % Totalt Mittskåne % 29% -2 21% -6 26% % Hässleholm % 53% -1 35% -1 45% % Kristianstad % 60% 3 43% 3 53% % Totalt Nordost % 58% 2 41% 2 51% % Båstad % 51% 0 49% -1 50% % Helsingborg % 71% 0 58% 1 65% % Höganäs % 39% 1 44% 1 41% % Klippan % 31% -7 23% % % Landskrona % 64% 9 48% 10 57% % Ängelholm % 58% 8 42% 4 51% % Totalt Nordväst % 62% 2 52% 1 58% % Simrishamn % 48% 4 50% 4 49% % Tomelilla % 42% 5 53% 2 47% % Ystad % 75% 1 69% 0 72% % Totalt Sydost % 58% 3 58% 3 58% % Lund % 71% 1 50% 2 62% % Malmö % 74% -2 58% -3 67% % Totalt Sydväst % 73% -1 56% -2 65% % Skurup % 70% 11 75% 8 72% % Trelleborg % 55% 1 44% 5 50% % Vellinge % 53% 4 41% 6 48% % Totalt Söderslätt % 56% 4 45% 5 51% % 8

9 7 Valutautveckling Den danska kronan var fortsatt stark mot den svenska kronan. Det brittiska pundet var fortsatt relativt svagt under en turbulent period i landet och fluktuationerna följer i hög grad de olika beskeden och spekulationerna om hur det praktiskt ska gå till när landet träder ur EU. Den norska kronan var relativt svag mot den svenska kronan men var på väg ur en kort nationell lågkonjunktur till följd av låga oljepriser. Euron låg stabilt med en svagt uppåtgående trend, troligtvis till följd av stärkta finanser i euro-området. Den amerikanska dollarn var stark med en del fluktuationer. Den polska zlotyn var som vanligt stabil mot den svenska kronan, den indiska rupeen likaså, och den ryska rubeln var fortsatt svag. Den kinesiska yuanen (CNY) har fallit något sedan 2014 års höga nivå. Fig. 4. Valutakurser över tid. Källa: Riksbanken 9

10 8 Vädret i södra Sverige 2017 SMHI sammanfattar det gångna året för Sverige som Varmt men mest odramatiskt väderår. Globalt sett blir 2017 sannolikt det näst varmaste året efter Även i Sverige har året som helhet varit varmt men några rekordnivåer är det ingalunda fråga om. Ett nytt svenskt vindrekord noterades i januari och i slutet av september uppmättes ett nytt svenskt lufttrycksrekord. Märkligt nog blev den lägsta minimitemperaturen i september lika låg som i augusti och var för landet som helhet dessutom den högsta minimitemperatur som observerats under en septembermånad. Att årets högsta temperatur uppmäts redan i maj är mycket ovanligt och har endast inträffat 1993 och (SMHI, Året Varmt men mest odramatiskt väderår). Södra Sverige var inget undantag från övriga landet och temperaturen som höll sig något över det normala när man summerar året var inget som fick turisterna att flockas. Året inleddes milt och med något mindre nederbörd än vanligt. Sommaren som är den stora högsäsongen för svensk turism bjöd inte på några höga temperaturen utan det höll sig kring medeltemperaturen och strax därunder i Sydsverige. SMHI beskriver det som Årets sommar saknade en längre varm period och höga temperaturer. Några få gånger kröp temperaturen lokalt över 25 (högsommardag). Många upplevde säkerligen sommaren som blåsig och kylig. I södra halvan av landet inträffade en av de blåsigaste junimånaderna på länge. (Källa: SMHI Sommaren 2017 en typisk svensk sommar). I augusti regnade det mer än förra året och på många håll i södra Sverige så saknades högsommardagar helt medan septembervädret var milt men väldigt solfattigt. Oktobervädret var något varmare än vanligt men bjöd på ovanligt många regniga dagar (Källa: SMHI, oktober Blött med nya nederbördsrekord). Det blöta höstvädret fortsatte i november och medeltemperaturen låg strax över det normala. (Källa: SMHI, november En fortsättning på den blöta hösten) Även i december var vädret milt utan något egentligt snöfall att tala om i Sydsverige. Som summering kan man alltså säga att det var milda vintermånader som höll medeltemperaturen uppe i något högre nivå än normalt och att sommarvädret inte imponerade. Detta har med största sannolikhet bidragit till att det blivit färre inhemska gästnätter i år på de sommarväderkänsliga boendeformerna camping och stuga. Fig. 5. Medeltemperaturens avvikelse från den normala, året Källa: SMHI Fig. 6. Medeltemperaturens avvikelse från den normala, sommaren Källa: SMHI Fig. 7. Nederbörd i procent av det normala under Källa: SMHI 10