Inkvarteringsstatistik för Östergötlands län

Transkript

1 Inkvarteringsstatistik för Östergötlands län Jan-sep 2017

2 Innehåll 1 Sammanfattning Östergötlands utveckling under det första halvåret av Tyskland är största utlandsmarknaden Hotell är största boendeformen Kommunernas utveckling i Östergötlands län Antalet disponibla rum och RevPAR ökar! Valutautveckling Vädret i södra Sverige jan-sep

3 1 Sammanfattning I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen på kommersiella anläggningar i Östergötland. Med gästnätter avses gästnätter på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter. Statistiken tas fram av SCB och Tillväxtverket månadsvis och är preliminär, slutgiltiga siffror för varje år publiceras i april året efter. Sammanfattningsvis: Det totala antalet gästnätter i Östergötland var st under perioden jan-sep 2017 vilket är en minskning med -4,2 % eller drygt gästnätter jämfört med motsvarande period Antalet utländska gästnätter i Östergötland minskade med -3,9 %. Även de svenska gästnätterna minskade under perioden med -4,3 %. Bland kommunerna i Östergötland har Finspång haft den största procentuella ökningen (+76,2 %) under perioden, medan Motala var den kommun som minskade antalet gästnätter mot motsvarande period föregående år (-12,9 %). Statistiken bygger på att boendeanläggningarna rapporterar in kontinuerligt och korrekt till SCB, enligt det som står beskrivet på Inkvarteringsstatistiken används bland annat som underlag till beslut om särskilda turistsatsningar på lokal, regional och nationell nivå. Det kan till exempel påverka hur kollektivtrafik planeras, hur detalj- och butiksetableringsplaner hanteras eller vilka marknader och vilken målgrupper som är mest intressanta för vald region. Uppgifterna som samlas in ligger även till grund för beräkningen av rese- och turistindustrins effekter på Sveriges ekonomi och sysselsättningen. Denna rapport har tagits fram av Tourism in Skåne för samarbetet BI SYD (Business Intelligence Syd). Detta är ett samarbete mellan de regionala turismorganisationerna Destination Småland AB, Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar Län, Region Halland, Smålandsturism AB, Visit Östergötland och Tourism in Skåne AB. Som partners medverkar även kommunerna Malmö, Lund och Jönköping. Syftet med detta initiativ är att samverka för att kraftsamla resurser och uppnå synergier kring analys, statistik, omvärldsbevakning och kunskapsöverföring inom besöksnäringen. Tourism in Skåne reserverar sig för eventuella felskrivningar i text och tabeller nedan. Ange alltid källa när information från denna rapport återges. Källa: SCB/Tillväxtverket bearbetat av Tourism in Skåne förutom där annan källa anges, t.ex. under rubriken Valutautveckling där källa är Riksbanken. Genomgående i rapporten används följande förkortningar för de olika boendeformerna: H=Hotell S=Stugby V=Vandrarhem C=Camping SoL=Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Dessa kombineras också, t.ex. innebär HSVCSoL summan av de ingående boendeformerna. OBS! För att siffror ska brytas ner på kommunnivå skall minst fem anläggningar finnas i den enskilda kommunen enligt SCB:s statistiksekretess. För att siffror för en enskild boendeform i en kommun ska vara tillgängliga skall även fem anläggningar av denne boendeform finnas i kommunen. Ytterligare information om inkvarteringsstatistiken finns i SCB:s dokument, Beskrivning av statistiken 2016, NV

4 2 Östergötlands utveckling Under jan-sep 2017 var antalet gästnätter i Östergötland st vilket var en minskning med -4,2 % eller drygt gästnätter jämfört med motsvarande period Både svenska och utländska gästnätter backade. Som jämförelse har valts Örebro län (+3,1 %), Södermanlands län (+2,0 %) och Västra Götalands län (+3,5 %) vilka samtliga haft en positiv utveckling av gästnätter under perioden. Östergötlands län hade enligt dessa preliminära siffror en svagare utveckling av gästnätterna än riket totalt som ökade med 2,7 %. Fig. 1. Antal gästnätter på HSVCSoL 4

5 3 Tyskland är största utlandsmarknaden Antalet utländska gästnätter i Östergötland under jan-sep 2017 var st vilket motsvarar ca 19 % av det totala antalet gästnätter i Östergötland och ett tapp på -3,9 % mot motsvarande period Tyskland är den största utlandsmarknaden för Östergötland under perioden följt av Finland, Storbritannien och Norge. Två av de redovisade marknaderna ökade medan sex backade. Storbritannien är den utlandsmarknad som ökat mest procentuellt (+37,8 %) medan gästnätterna från Nederländerna minskade mest av de redovisade marknaderna (-37,8 %). Man ska då också veta att de marknader Visit Östergötland valt att fokusera på är Tyskland och Nederländerna, två marknader som enligt dessa siffror minskar jämfört med förra året. Dock kan man inte av siffrorna säga något om vilken typ av resor (privat eller via agenturer, av vilket det sistnämnda är det regionen fokuserar på) som boendet kommer från. Minskningarna i de marknader som backar beror till stor del på att gästnätterna i boendeformen camping minskar mot föregående år (-25,2 % eller utländska gästnätter på camping). Det är dock än så länge endast preliminära siffror och av erfarenhet vet vi att campinganläggningar ofta inrapporterar till SCB senare än övriga. De nederländska gästnätterna minskar påtagligt på camping (-55,0 %) bland annat i Norrköping. De brittiska gästnätterna har framförallt tillkommit i Linköping under sommaren på boendeformen hotell medan de finska gästnätterna ökat på boendeformen camping, bland annat i Norrköping. Fig. 2. Antal gästnätter och utveckling per marknad på HSVCSoL 5

6 4 Hotell är största boendeformen Fig. 3. Antal gästnätter per boendetyp Hotell är den största boendeformen sett till gästnätter och står för en andel på 65 % av alla gästnätter i länet och ökar med 1,0 %. Även boendeformerna vandrarhem (+9,4 %) och SoL (+2,6 %) ökar medan camping (-15,2 %) minskar. Stugbyar minskar också men missvisande stort eftersom det sker från en så låg nivå att små förändringar i antalet gästnätter ger dramatiska utvecklingssiffror. OBS! Tänk på att det finns ett eftersläp i inrapporteringen av gästnätter hos en del anläggningar, framförallt under högsäsong. De preliminära siffrorna under året för boendeformen camping tenderar exempelvis att skilja sig en hel del från de slutgiltiga siffrorna som publiceras nästföljande år i april. 6

7 5 Kommunernas utveckling i Östergötlands län I Östergötland har utvecklingen varit positiv i sju av tretton kommuner under det första halvåret Allra bäst har utvecklingen varit i Finspång med en procentuell ökning på 28,3 % medan kommunerna som backade mest var Ödeshög följt av Ydre. Förklaringen till den stora ökningen i Finspång är till stor del kopplat till att ett bemanningsföretag bokat upp ett helt hotell under lång tid, men även att man lyckats med kampanjer för nya målgrupper där. Vadstena har en generell uppgång, som även gynnats av att boendeanläggningar i grannkommunen Ödeshög lagts ner (som lett till en stor nedgång där). Motala har vänt en rätt stor nedgång i tidigare mätning till en viss uppgång, där kontakten mellan kommun och boendeanläggningar gett effekt och några rapporteringsmissar blivit åtgärdade. I fallet Ydre (-47.3%), där det likt alla kommuner utöver Linköping och Norrköping bara finns ett fåtal boendeanläggningar, beror nedgången på att minst en stor aktör inte rapporterat in besökare hittills i år. Övriga boendeanläggningar i Ydre har rapporterat lika bra eller bättre resultat än Valdemarsviks nedgång på -28,4% beror till största delen på två boendeanläggningars sena rapporterande, och där kommer dessa siffror bli bättre nästa mätning. I Söderköping (-5.6%) har en boendeanläggning lagt ner, och minst ett annat boende tillkommit som inte var med i SCBs anläggningsregister hittills. Kommunen med flest antal gästnätter var Norrköping som dock minskade med -7,4 % där de utländska gästnätterna drog ner utvecklingen med -15,8 %. Nedgången förklaras till största delen av att det varit två exceptionellt bra år 2015 och 2016 med stora events och dragare som inte funnits i år. Den näst största kommunen sett till antal gästnätter var Linköping som ökade med 2,5 %, där var det de utländska gästnätterna (+8,9 %) som bidrog till den positiva utvecklingen. Fig. 4. Utveckling av antal gästnätter på HSVC i Östergötland läns kommuner 7

8 6 Antalet disponibla rum och RevPAR ökar! Det totala antalet disponibla rum i Östergötlands län ökar med 3 %, med stor variation mellan kommunerna. Åtvidaberg står ut med en positiv förändring av den disponibla kapaciteten med +45 %. Den totala beläggningen är oförändrad medan RevPAR ökar med 1 % i länet, återigen med variation bland kommunerna där Motala kommun har störst förändring med +26 %. Boendekommun Disponibla rum totalt 2017 Förändring i % Total beläggning 2017 Förändring i procentenheter Logiintäkt per belagt rum SEK 2017 Förändring i % RevPAR 2017 Förändring % Östergötlands län % 53% % 521 1% Åtvidaberg % 29% % % Linköping % 60% % 564 1% Norrköping % 58% % 605-4% Söderköping % 44% % 455-4% Motala % 40% % % Vadstena % 47% % % Jönköpings län % 56% % 507 7% Gislaved % 57% % 609-3% Jönköping % 60% % 526 5% Värnamo % 54% % % Vetlanda % 38% % 320 6% Eksjö % 47% % 404-9% Kronobergs län % 54% % % Alvesta % 63% % % Älmhult % 45% % 357-9% Växjö % 61% % % Ljungby % 45% % % Kalmar län % 52% % 501 4% Mörbylånga % 56% % 640 5% Kalmar % 64% % 600 8% Oskarshamn % 48% % 427-3% Västervik % 48% % 488 8% Vimmerby % 44% % % Borgholm % 46% % % Blekinge län % 53% % % Karlskrona % 61% % % Ronneby % 49% % % Karlshamn % 47% % % Skåne län % 62% % 551 3% Vellinge % 49% % % Skurup % 72% % % Höör % 27% % 245-6% Tomelilla % 50% % % Klippan % 39% % 360 0% Båstad % 54% % % Malmö % 69% % 558-3% Lund % 62% % 546 6% Landskrona % 59% % % Helsingborg % 68% % 592 5% Höganäs % 44% % 479 1% Ystad % 75% % 969 5% Trelleborg % 53% % 498 7% Kristianstad % 55% % % Simrishamn % 53% % % Ängelholm % 53% % % Hässleholm % 45% % 404-1% Hallands län % 60% % 663 2% Halmstad % 60% % % Laholm % 40% % % Falkenberg % 64% % 711 0% Varberg % 67% % 711 1% Kungsbacka % 48% % % Fig. 5. Hotellfakta för län och kommuner inom samarbetet BI Syd. Observera att endast kommuner med tillgängliga siffror visas. (*RevPAR=Revenue per available room) 8

9 7 Valutautveckling Den danska kronan är fortsatt stark mot den svenska kronan. Det brittiska pundet är fortsatt relativt svagt under en turbulent period i landet och fluktuationerna följer i hög grad de olika beskeden och spekulationerna om hur det praktiskt ska gå till när landet träder ur EU. Den norska kronan är relativt svag mot den svenska kronan men är på väg ur en kort nationell lågkonjunktur till följd av tappet i oljepriser. Euron ligger stabilt med en svagt uppåtgående trend, troligtvis till följd av stärkta finanser i euro-området. Den amerikanska dollarn är stark med en del fluktuationer och en vagt nedåtgående trend. Den polska zlotyn är som vanligt stabil mot den svenska kronan och den ryska rubeln är fortsatt svag. Fig. 7. Valutakurser över tid. Källa: Riksbanken 9

10 8 Vädret i södra Sverige jan-sep 2017 Sommaren 2017 bjöd inte på några höga temperaturer. Det höll sig kring medeltemperaturen och strax därunder i Sydsverige. I juli månad skedde knappt några avvikelser från medelvärdet för väder eller temperatur i ett historiskt perspektiv men i jämförelse mot sommaren 2016 var månaden en besvikelse. SMHI beskriver det som Årets sommar saknade en längre varm period och höga temperaturer. Några få gånger kröp temperaturen lokalt över 25 (högsommardag). Många upplevde säkerligen sommaren som blåsig och kylig. I södra halvan av landet inträffade en av de blåsigaste junimånaderna på länge. (Källa: SMHI Sommaren 2017 en typisk svensk sommar). I augusti regnade det mer än förra året och på många håll i södra Sverige så saknades högsommardagar helt medan septembervädret var milt men väldigt solfattigt. Fig. 8. Medeltemperaturens avvikelse från den normala, våren (mars, april, maj) Källa: SMHI Fig. 9. Medeltemperaturens avvikelse från den normala, sommaren Källa: SMHI 10