Regionala turismeffekter Västernorrlands län 2012

Transkript

1 Regionala turismeffekter Västernorrlands län 2012 HUI Research På uppdrag av Visit Västernorrland April 2013

2 Sammanfattning Västernorrlands län 2012 Sverige 2012 Folkmängd (31 dec 2012) Antal kommersiella gästnätter (HSVC) Antal icke kommersiella gästnätter hos släkt och vänner och i eget fritidshus. 6,2 miljoner 215 miljoner Antal dagbesök 2,5 miljoner 95 miljoner Försäljningsindex detaljhandel 2011* (index 100=riket) Total turismomsättning/konsumtion (Mnkr) mkr mkr** Totalt antal turistiska årsverken ** BRP/BNP*** (Mdkr) 82 mdkr mdkr Turismens andel av BRP/BNP 2,4% 2,9% * Försäljningsindex är ett mått på hur väl handeln förmår att ta tillvara det befolkningsmässiga försäljningsunderlag som finns i en kommun och om handeln dessutom förmår att locka kunder från andra kommuner. Försäljningsindex 100 innebär att handeln omsätter lika mycket som det befolkningsmässiga underlaget medger. Index över 100 innebär att handeln drar kunder från andra områden och index under 100 innebär att handeln har ett utflöde till andra kommuner. ** Turismomsättning och turistiska årsverken för riket avser år *** Bruttoregionalprodukt (BRP) mäter den regionala ekonomins produktion, mätt som summa förädlingsvärden.

3 Definitioner turism Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. (Källa: FN) Turismen i en region kan vara: 1. Inomregional: när invånarna i en region, exempelvis ett län, reser inom den egna regionen. I detta fall avses invånare i Västernorrland som gör en turistresa inom det egna länet. 2. Inkommande: besökare som har sin hemvist i ett annat område än det som avses, i detta fall personer som är bosatta utanför Västernorrlands län. 3. Utgående turism: invånare som reser till en annan region eller utomlands. I detta fall avses invånare i Västernorrlands län som gör en turistresa utanför länet. Rapporten Regionala turismeffekter Västernorrlands län redogör för inkommande besökare till länet (svenska och utländska), inomregionala övernattningsresor samt dagresor längre än 5 mil.

4 Innehåll Inkvarteringsstatistik och besöksvolymer 5-16 Upptagningsområde svenska besökare 17 Huvudsakligt ressyfte till Västernorrland 18 Huvudsakligt transportmedel till Västernorrland 19 Flygplatsstatistik 20 Total turismkonsumtion Antal sysselsatta inom turism 24 Regionala turismeffekter fördelad på kommun Bilagor 30-36

5 Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2012 Gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping % % % % Hotell Stugby Vandrarhem Camping Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping genererade gästnätter i Västernorrlands län under Hotell var den vanligaste boendeformen och stod för 62 procent av gästnätterna. Källa: SCB/Tillväxtverket

6 Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2012 Gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per kommun Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Diagrammet visar antalet gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per kommun i Västernorrlands län under Flest gästnätter genomfördes i Sundsvalls kommun som stod för närmare hälften, 48 procent, av länets övernattningar. Källa: SCB/Tillväxtverket

7 Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2012 Gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagrammet visar antalet gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per månad i Västernorrlands län under Cirka 44 procent av gästnätterna genomfördes under sommarmånaderna juni, juli och augusti. Källa: SCB/Tillväxtverket

8 Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2012 Nationalitetsfördelning på hotell, stugby, vandrarhem och camping 7% 5% 2% Exportandel (andel utländska gästnätter) Riket: 23% Jämtlands län 27% Västerbottens län 22% Västernorrlands län 14% Gävleborgs län 8% Sverige Övriga Norden (exkl. Sverige) Övriga Europa (exkl. Norden) 86% Övriga världen (exkl. Europa) Västernorrlands län lockade en förhållandevis låg andel utländska besökare och boendeanläggningarna redovisade en exportandel på 14%. Riket som helhet redovisade en exportandel på 23%. Utländska besökare genererade kommersiella gästnätter i Västernorrlands län. Källa: SCB/Tillväxtverket

9 Danmark Norge Finland Island Tyskland Storbritannien Nederländerna Schweiz Frankrike Polen Ryssland Övriga Europa USA Kina Övriga Världen Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2012 Utländska gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping Diagrammet visar nationalitetsfördelningen i Västernorrlands län på hotell, stugby, vandrarhem och camping under helåret Norrmännen var den vanligast förekommande utländska turistgruppen med gästnätter. Tyskland och Finland kom på andra respektive tredje plats. Källa: SCB/Tillväxtverket

10 Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2012 Beläggningsgrad (rum) på hotell, stugby och vandrarhem (%) 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 50% 50% 43% 42% 35% Västernorrlands län 53% 33% 35% Gävleborgs län mån-tor fre-sön totalt 45% Västerbottens län 40% 38% 39% Jämtlands län 56% 41% Sverige Diagrammet visar beläggningsgraden på hotell, stugbyar och vandrarhem i länet samt för utvalda jämförande län och riket som helhet. I Västernorrlands län låg den genomsnittliga rumsbeläggning på 43 procent under 2012 vilket var något under snittet för riket som uppgick till 49 procent. Precis som riket som helhet redovisade Västernorrlands län en betydligt högre beläggning under vardagarna jämfört med helgerna. Jämtlands län utmärker sig genom att redovisa en jämn beläggning över hela veckan. Källa: SCB/Tillväxtverket 49%

11 Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2012 Beläggningsgrad (rum), per kommun, på hotell, stugby och vandrarhem (%) 60% 40% 20% 35% 29% 27% 24% 18% 17% 37% mån-tor fre-sön totalt 23% 31% 59% 44% 52% 35% 34% 29% 30% 22% 23% 57% 34% 47% 0% Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Beläggningen skiljer sig mycket mellan kommunerna i länet och Sundsvall var den kommun som redovisade högst beläggningsgrad under 2012 medan boendeanläggningarna i Ånge rapporterade lägst beläggning. Källa: SCB/Tillväxtverket

12 Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2012 Målgruppsfördelning på hotell (%) 60% 50% 51% 51% Västernorrlands län Sverige 40% 30% 34% 30% 20% 10% 11% 8% 7% 8% 0% Källa: SCB/Tillväxtverket Affärsresenärer Konferensgäster Gruppresenärer Fritidsresenärer Diagrammet visar fördelningen av olika målgrupper på hotellen i Västernorrlands län. Företagsmarknaden, bestående av affärsresenärer och konferensgäster, stod för 59 procent av hotellbeläggningen i länet.

13 Icke kommersiella boendeformer Västernorrlands län 2012 (tusen) Tält/ husvagn/ husbil utanför campingplats 375 Hyrd stuga/ lägenhet/ rum 38 Eget fritidshus Släkt och vänner Annat Diagrammet visar gästnätter på övriga boendeformer. Övernattning hos släkt och vänner var den vanligaste boendeformen. Källa: HUI Research/STS

14 Icke kommersiella boendeformer Västernorrlands län 2012 (tusen) 0% 1% 6% 29% Tält/husvagn/husbil utanför campingplats Hyrd stuga/lägenhet/rum Eget fritidshus Släkt och vänner 64% Annat Cirkeldiagrammet visar hur gästnätterna från föregående sida fördelar sig. Närmare två tredjedelar av övernattningarna genomfördes hos släkt och vänner. Källa: HUI Research/STS

15 Kommersiella och icke kommersiella gästnätter samt dagbesök i Västernorrlands län 2012 (tusen) Hotell/ motell/ pensionat Stugby Vandrarhem Tält/ husvagn/ husbil på campingplats Tält/ husvagn/ husbil utanför campingplats Hyrd stuga/ lägenhet/ rum Eget fritidshus Släkt och vänner Annat Dagbesök Övernattande besökares genomsnittliga vistelselängd i Västernorrlands län: 2,9 nätter Diagrammet visar totalt antal gästnätter per boendeform samt antal dagbesök i Västernorrlands län Övernattningar hos släkt och vänner stod för mer än hälften av samtliga gästnätter i hela länet. Källa: SCB/Tillväxtverket och HUI Research/STS

16 3 000 Antal icke kommersiella gästnätter och dagbesök per kommun i Västernorrlands län 2012 (tusen) icke kommersiella gästnätter dagbesök Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik De icke kommersiella gästnätterna och dagbesöken fördelade sig uppskattningsvis mellan Västernorrlands kommuner enligt diagrammet ovan. Flest gästnätter och dagbesök genomfördes i Sundsvalls kommun. Källa: HUI Research/STS

17 Upptagningsområde för Västernorrlands län Svenska besökare Dagbesök Övernattande besök (resor) Region Andel (%) Region Andel (%) 1 Stockholms län 3% 2 Östra Mellansverige 1% 3 Småland och öarna 0% 4 Sydsverige 0% 5 Västsverige 0% 6 Norra Mellansverige 5% 7 Mellersta Norrland 82% 8 Övre Norrland 9% 1 Stockholms län 26% 2 Östra Mellansverige 9% 3 Småland och öarna 0% 4 Sydsverige 3% 5 Västsverige 7% 6 Norra Mellansverige 12% 7 Mellersta 34% 8 Övre Norrland 9% Källa: HUI Research/STS

18 Huvudsakligt ressyfte till Västernorrlands län Svenska fritidsresenärer Släkt och vänner Shopping/inköpsresa Idrottsevenemang (deltagare/ åskådare) Miljöombyte och avkoppling Motion och friluftsliv Vistelse i eget fritidsgus Källa: HUI Research/STS Andra syften 4% 3% 10% 7% 15% 12% 49% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Underlaget för resenärer som reser i tjänsten är för litet för att kunna presenteras med statistisk säkerhet. Släkt och vän-besök är den vanligaste reseanledningen bland svenska fritidsresenärer och cirka hälften uppgav släkt och vänner som huvudsakligt ressyfte. Birsta shoppingområde i Sundsvall lockar många shoppingturister vilket medför att shopping var det andra vanligaste ressyftet. Andelen svenska fritidsresenärer som har shopping som främsta ressyfte är högre i Västernorrland jämfört med Gävleborgs län (8%) och Västerbottens län (11%)

19 Huvudsakligt transportmedel till Västernorrlands län 2012 Svenska besökare 100% 80% 60% 84% 40% 20% 0% 10% 3% 3% Bil Tåg Buss Övrigt Diagrammet ovan redovisar turisternas huvudsakliga transportmedel till slutdestinationen. Bilen var det vanligaste transportmedlet följt av tåget. Källa: HUI Research/STS

20 Flygplatsstatistik 2012 Ankommande passagerare till Västernorrlands flygplatser Sundsvall/Härnösand Örnsköldsvik Kramfors Källa: Transportstyrelsen Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagrammet redovisar antalet ankommande passagerare till Västernorrlands flygplatser. Totalt reste passagerare till Västernorrland med flyg. Det inkluderar även invånare i Västernorrland som flugit hem till regionen.

21 Total turismomsättning i Västernorrlands län 2012 Turismen i Västernorrlands län: mkr Resor & transporter: mkr Boende & Restaurang: mkr Varuhandel: mkr Kultur och tjänster: 217 mkr Totalt uppgick turistkonsumtionen i Västernorrlands län till 6,5 miljarder kronor under Turismomsättningen omfattar inomregional turism, dvs när invånare i Västernorrlands län turistar inom det egna länet, övriga svenskars resor till Västernorrlands län samt utländska turisters resor till länet. Nästan hälften av konsumtionen sker inom handel. Endast en liten del hamnar inom Kultur och tjänster. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS

22 Turismomsättning per turistgrupp i Västernorrlands län 2012 Dagbesök: mkr 542 kr per person och dygn Icke kommersiell övernattning: mkr 189 kr per person och dygn Kommersiell övernattning: mkr kr per person och dygn Figuren ovan visar turismomsättningen per turistgrupp för besökare som gör dagbesök samt övernattar icke kommersiellt respektive kommersiellt i Västernorrlands län. Turismen gav upphov till en totalomsättning på 6.5 miljarder kronor under Delar av denna summa utgörs av regioninvånarnas egna turismutlägg inför en resa till en annan region eller utomlands och ingår alltså inte i ovanstående figur. Totalt sett spenderade turisterna som övernattat icke kommersiellt 1,3 miljarder kronor jämfört med drygt 1 miljard kronor för de som övernattat kommersiellt. Per capitakonsumtionen skilde sig dock markant och besökare som övernattat kommersiellt spenderade i snitt mer än fem gånger så mycket per dygn som de som övernattade icke kommersiellt. Källa: HUI Research/STS

23 Turismens andel av den totala omsättningen i Västernorrlands län 2012 Handel Rekreation, kultur och sport Div. tjänster inkl. resebyrå Transport Restaurang Boende 0% 20% 40% 60% 80% 100% Turism Övrigt Diagrammet visar turismens andel av omsättningen inom sex delbranscher, dvs hur stor del som konsumeras av turister. Boende (hotell, vandrarhem etc.) är den bransch som är mest beroende av turism. Transport, övriga tjänsteföretag och handel är relativt sett inte lika beroende av turism. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och HUI Research/STS

24 Antal sysselsatta inom turism i Västernorrlands län 2012 Turismen i Västernorrlands län: årsverken Resor & transporter: årsverken Boende & Restaurang: årsverken Varuhandel: 831 årsverken Kultur och tjänster: 839 årsverken Turismen i Västernorrlands län bidrog till att skapa årsverken under Årsverkena fördelade sig på de fyra delbranscherna enligt ovan. Flest arbetstillfällen genererades inom Boende & Restaurang samt inom Resor och transport. Turismens betydelse för kultur, rekreation och sport som sysselsättningsskapare är stor. Omkring en femtedel av arbetstillfällena skapas inom kultur och tjänster medan branschen bara står för 3 procent av den totala turismomsättningen. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och HUI Research/STS

25 Regionala turismeffekter fördelat per kommun 2012 HUI Research April 2013

26 Turismens omsättning per kommun i Västernorrlands län Inkl. moms (mkr) Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Diagrammet redovisar turismomsättningens fördelning per kommun i Västernorrlands län. Turismens omsatte mest pengar i Sundsvall där 47 procent av länets totala turismkonsumtion genererades. Källa: HUI Research/STS 26

27 Turismindex Västernorrland Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Turismindex är ett mått på turismens betydelse i förhållande till kommunens storlek mätt i antal invånare. Turismindex visar hur respektive kommuns turismomsättning förhåller sig till turismomsättningen i riket. Rikets turismomsättning uppgår till index 100. Ur ett omsättningsperspektiv har Sundsvall förmågan att skapa högst omsättning även ställt i relation till kommunens storlek. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS

28 Turismens bidrag till förädlingsvärdet per kommun i Västernorrlands län 2012 Inkl. moms (mkr) Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Diagrammet ovan redovisar turismens bidrag till respektive kommuns förädlingsvärde.* * Förädlingsvärdet utgör nettot mellan värdet av produktionen av en vara eller tjänst och värdet av den förbrukning som går åt för denna produktion. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS 28

29 Turismens andel av BRP per kommun i Västernorrlands län ,0% 3,0% 2,0% 1,9% 1,3% 2,3% 2,6% 2,8% 1,9% 2,4% 1,0% 0,0% Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Diagrammet ovan redovisar turismens bidrag till respektive kommuns förädlingsvärde.* Turismen var mest betydelsefull i Kramfors där turismen stod för 2,8 procent av Kramfors BRP. * Förädlingsvärdet utgör nettot mellan värdet av produktionen av en vara eller tjänst och värdet av den förbrukning som går åt för denna produktion. Summan av alla förädlingsvärden i ett område utgör områdets bruttoregionprodukt. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS

30 Antal turistiska årsverken per kommun i Västernorrlands län Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Turismen skapade mest sysselsättning i Sundsvalls kommun. 47 procent av de turistiska arbetstillfällena skapades i Sundsvall. * Nettot mellan värdet av produktionen av en vara eller tjänst och värdet av den förbrukning som går åt för denna produktion. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS 30

31 Turismens andel av sysselsättningen per kommun i Västernorrlands län ,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 4,8% 4,2% 4,0% 4,3% 3,7% 3,5% 2,9% Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Diagrammet ovan redovisar hur stor andel av samtliga årsverken i respektive kommun som är turistiska. Ur ett sysselsättningsperspektiv är turismens mest betydelsefull för Sollefteå där 4,8% av samtliga årsverken är kopplade till turismen. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS

32 Regionala turismeffekter 2012 HUI Research April 2013 BILAGOR

33 BILAGA Regionala effektberäkningar Tourism Satellite Account eller turistsatellitkonto (TSA) är den metod som tagits fram av World Tourism Organisation (UNTWO) i samarbete med EUROSTAT, OECD och United Nations Statistics Division. TSA är den officiella metod som Sverige tillämpar för att beräkna turismens effekter nationellt. Beräkningarna genomförs av Nationalräkenskaperna på SCB på uppdrag av Tillväxtverket. Enligt metoden för turistsatellitkontot beräknas värdet av både nationella och internationella turisters konsumtion. Turismkonsumtionen ställs även i relation till respektive områdes totala ekonomi. Genom regionala turistsattelitkontoberäkningar beräknas den totala turismomsättningen, förädlingsvärde, antal turismårsverken och turismens andel av BRP. Turismomsättningen omfattar inkommande besökare till länet (svenska och utländska), inomregionala övernattningsresor samt dagresor längre än 5 mil. Omsättningssiffrorna baseras på preliminär statistik från SCB.

34 BILAGA Källor Statistikkälla Beskrivning SCB Inkvarteringsstatistik Gästnätter, nationalitetsfördelning och beläggning på kommersiella boendeanläggningar SCB Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi Statistik över företags och offentlig verksamhets omsättning och antal anställda SCB BRP Bruttoregionalprodukten ligger till grund för beräkningar av turismens betydelse för regionen, d.v.s. hur stor andel av BRP som turismen står för. HUI Research/STS Tillväxtverket Transportstyrelsen Data över gästnätter på icke kommersiella boendeformer samt dagbesök. Turistkonsumtion. Inkommande besökare i Sverige Passagerarstatistik 34

35 BILAGA Swedish Tourism Survey (STS) HUI Research startade Swedish Tourism Survey (STS) 2011 vilket är en konsumentundersökning som genomförs löpande bland svenskar intervjuer genomförs varje månad om svenskars resor på fritiden och i arbetet. Datan samlas in via webbpanel med ett riksrepresentativt urval. Respondenterna får svara på frågor om antal genomförda fritidsresor under föregående månad samt antal genomförda arbetsresor under de två föregående månaderna. Respondenterna får även redogöra för detaljer för upp till två genomförda resor. Resultatet viktas utifrån kön, ålder och geografisk hemvist. Från undersökningen hämtar HUI Research data över besöksvolymer och turistkonsumtion.

36 BILAGA Total turismkonsumtion i Västernorrlands län (mkr) 2012 Källa: HUI Research/STS Inkommande turism utlägg Inom regionala turismutlägg Totala turismutlägg i Västernorrlands län Utgående turismutlägg från Västernorrland Transport Bensinstationer Mataffärer Shopping Restaurang Boende Rekreation, kultur och sport Resebyrå På väg Utland Summa

37 BILAGA Total förädlingsvärde, sysselsättning och omsättning i Västernorrlands län (mkr) 2012 Brutto region produkt / Förädlings värde (mkr) Anställda Total produktion Omsättning exkl moms (mkr) Moms (mkr) Omsättning inkl moms och punktskatter (mkr) I55 Boende I56 Restaurang H Transport N78_82 Resebyrå, turistservice, etc L68A Fritidshus R+S Kultur, sport, nöje, skönhetsvård G Handel N77 Uthyrning M Andra företagstjänster Summa turismnäringar Övriga Näringar Totalt i länet Preliminär statistik Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi 37

38 BILAGA Turismens andel av förädlingsvärde, sysselsättning och produktion i Västernorrlands län (mkr) 2012 Turismens andel per bransch (%) Preliminär statistik Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS Turismens bidrag till förädlingsvärdet (mkr) Turism Turismanställda Turismens omsättning inkl. moms (mkr) Boende 93% Restaurang 41% Transportbiljetter 12% Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 12% Rekreation, kultur och sport 11% Total handel, varav: 7% Bensinstationer Mataffärer 804 Shopping Turism totalt

39 BILAGA Turismens effekter på kommunal nivå 2012 Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Total produktion per kommun Brutto region produkt (BRP) mkr Antal sysselsatta, anställda och egna företagare Omsättning inkl. moms (mkr) Turismens andel per kommun Förädlingsvärde mkr Antal sysselsatta, anställda och egna företagare Turismomsättning inkl. moms (mkr) Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS och Handeln i Sverige 39

40 HUI Research Postadress HUI Research AB Stockholm Besöksadresser Regeringsgatan 60, Stockholm Drottninggatan 56, Göteborg Tel: Fax: E-post: