Regionala turismeffekter Skåne län Regionala turismeffekter Skåne län 2016

Transkript

1 Regionala turismeffekter Skåne län 2016

2 Definitioner turism Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. (Källa: FN) Turismkonsumtion Svenska resenärer Vid beräkning av en kommuns turismomsättning tas konsumtion vid följande resor i beaktning: Inkommande resor Inomregionala resor (resor inom kommunen) Utgående resor (Resor utanför kommunen men som påbörjas i kommunen) Inkommande turismkonsumtion Innefattar konsumtion i samband med inkommande resor till kommunen. Inomregional turismkonsumtion Innefattar konsumtion vid resor inom den aktuella regionen. Både konsumtion i hemkommun och målkommun är medräknade. Utgående turismkonsumtion Innefattar konsumtion vid utgående resor från kommunen, dvs. konsumtion som kan kopplas till den turistiska resan som görs innan resans start i hemkommunen. Turismkonsumtion utländska resenärer Beräknas utifrån officiell statistik från Tillväxtverket/SCB. Skattning görs efter ett antal fördelningsnycklar. För övriga definitioner och förklaringar se bilagor. 2

3 Nyckeltal Skåne län Utveckling % Utländsk inkommande turismomsättning (MKR) Svensk inkommande turismomsättning (MKR) Inomregional turismomsättning (MKR) Utgående turismomsättning (MKR) Total turismomsättning/konsumtion (MKR) Totalt antal teoretiska turistiska årsverken BRP/BNP (MKR) Turismens andel av BRP/BNP 2,7% 2,8% 2,9% 2

4 Nyckeltal Skåne län Utveckling % Utländsk inkommande turismomsättning (MKR) * Svensk inkommande turismomsättning (MKR) Inomregional turismomsättning (MKR) Utgående turismomsättning (MKR) Total turismomsättning/konsumtion (MKR) Totalt antal teoretiska turistiska årsverken BRP/BNP (MKR) Turismens andel av BRP/BNP 2,7% 2,8% 2,8% *) Beräknas utifrån tillgänglig officiell statistik från Tillväxtverket/SCB. Skattning görs efter ett antal fördelningsnycklar. Statistiken laggar ett år, dvs. för 2016 används statistik för

5 Innehåll Rapporten är indelad i följande avsnitt: Turismindex 7 Gästnattsstatistik 9-16 Besöksvolymer 18 Besöksprofil Flygstatistik/passagerarstatistik Turismomsättning, dygnsutlägg, BRP och sysselsättning Bilagor

6 Följande sidor presenterar ett turismindex för Skånes län och kringliggande län. 6

7 Turismindex Kartan illustrerar ett turismindex för Skånes län samt omkringliggande kommuners index. Turismindexet är baserat på antalet kommersiella gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem och campingar) i kommunen och antalet invånare vilket är indexerat med Sverige som bas 100. Ett index över 100 betyder att kommunen har fler gästnätter per capita än rikssnittet. Således är ett index under 100 det motsatta, dvs. kommunen har ett lägre antal gästnätter per capita än riket. Turismindexet används för att ge en indikation av turismen i en kommun eller ett län. Skåne län har ett turismindex på 75. Närliggande län såsom Halland och Blekinge har ett något högre index, 140 respektive 94. Kronobergs län norr om Skåne har ett index i paritet med Skåne län på 71 enheter. 7 Källa: SCB/ Tillväxtverket, bearbetat av HUI Research

8 På följande sidor presenteras inkvarteringsstatistik för Skånes län. Svenska och utländska gästnätter presenteras tillsammans med exportandel, gästnätter per månad samt beläggningsgrad och målgruppsfördelning på hotell. Samtlig inkvarteringsstatistik i denna rapport är preliminär statistik. 8

9 Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016 Nationalitetsfördelning på HSVCSoL Exportandelen i Skåne län ökade något jämfört med föregående år, en marginell ökning på 1 procentenhet. Denna exportandel är endast baserad på kommersiella gästnätter på HSVC och SoL, således ingår varken dagbesök eller icke-kommersiella gästnätter. 5% 13% 6% 76% Exportandel (andel utländska gästnätter) Skåne län 23% 23% 24% Sverige 24% 24% 25% Sverige Övriga Norden (exkl. Sverige) Övriga Europa (exkl. Norden) Övriga världen (exkl. Europa) Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping SoL=Privatägda stugor och lägenheter 9 Källa: SCB/Tillväxtverket

10 Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016 Gästnätter HSVCSoL ; 5% ; 22% ; 2% ; 3% ; 68% Hotell är den kommersiella boendeform som står för flest antal gästnätter i länet. Cirka två tredjedelar av samtliga gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem, camping och SoL är hotellövernattningar. Näst största boendeformen är camping med 22 procent av samtliga kommersiella gästnätter. Jämfört med föregående år har antalet gästnätter på HSVCSoL ökat med 5 procent. Övernattning på stugby har procentuellt sett ökat mest jämfört med föregående år. Hotell har ökat med 9 procent medan vandrarhem och camping har minskat med 5 procent respektive 3 procent. Hotell Stugby Vandrarhem Camping SoL Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping SoL=Privatägda stugor och lägenheter 10 Källa: SCB/Tillväxtverket

11 Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016 Gästnätter HSVC Kommuner med sekretess*: Malmö är den kommun med flest gästnätter, följt av Helsingborg och Lund. Totalt var det 11 kommuner som ej kunde redovisa inkvarteringsstatistik pga. sekretess.* Två av dessa finns inte med i SCB:s register för inkvarteringsstatistik, Burlöv och Bjuv. Således ingår dessa inte SCB statistik för Skåne län * Staffanstorp, Östra Göinge, Lomma, Svedala, Bromölla, Osby, Perstorp, Åstorp, Eslöv, Burlöv och Bjuv. Källa: SCB/Tillväxtverket Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping

12 Inkvarteringsstatistik Skåne län Gästnätter HSVCSoL, månad Diagrammet illustrerar hur det totala antalet gästnätter fördelar sig mellan årets 12 månader. Som väntat är det sommaren som genererar flest gästnätter. Samtliga månader har en positiv gästnattsutveckling. De månader som ökat mest procentuellt är februari, mars och september. I absoluta tal är september den månad som ökat mest. Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping SoL=Privatägda stugor och lägenheter 12 Källa: SCB/Tillväxtverket

13 Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016 Utländska gästnätter på HSVCSoL Tyskland stod 2016 för flest utländska gästnätter i Skåne län, vilket också var fallet föregående år. Tyskland, Danmark, Storbritannien och Nederländerna står tillsammans för cirka hälften av samtliga utländska gästnätter. Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping SoL=Privatägda stugor och lägenheter 13 Källa: SCB/Tillväxtverket

14 Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016 Beläggningsgrad rum, HSV mån-tor fre-sön totalt 100% 80% 60% 40% 20% 62% 65% 57% 59% 49% 52% 60% 62% 54% 57% 47% 50% Den totala veckobeläggningen har ökat med 2 procentenheter jämfört med Detta att jämföra med rikets ökning i beläggning på 3 procentenheter. Total veckobeläggning i Skåne län uppgick till 59 procent under 2016, jämfört med rikets beläggning på 57 procent. 0% Skåne län Sverige Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping SoL=Privatägda stugor och lägenheter 14 Källa: SCB/Tillväxtverket

15 Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016 Målgruppsfördelning på hotell (%) % 47% 47% 40% 30% 20% 37% 37% Målgruppsfördelningen är likadan för 2016 som föregående år. Främst affärsresenärer som bor på hotell följt av fritidsresenärer. 10% 9% 9% 6% 7% 0% affärsresenärer konferensgäster grupper fritidsresenärer 15 Källa: SCB/Tillväxtverket

16 Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016 Fördelning på boendeformer 5% Kommersiella gästnätter 38% 32% 27% Hotell Stugby Vandrarhem Camping Icke-kommersiella gästnätter 62% 1% 2% SoL Hyrd stuga/lägenhet/rum Eget fritidshus Pajdiagrammet redovisar kommersiella gästnätter samt svenska icke-kommersiella gästnätter. Släkt och vänner, eget fritidshus och hotell är de tre vanligaste boendeformerna. Tre femtedelar av samtliga redovisade gästnätter är ickekommersiella. 20% 1% 4% 8% Släkt och vänner Annat 16 Källa: SCB & STS/HUI Research

17 På följande sida presenteras en sammanfattning av de svenska gästnattsvolymerna till Skånes län. Det som presenteras är svenska kommersiella övernattningar, svenska icke-kommersiella övernattningar samt svenska dagbesök. 17

18 Besöksvolymer Skåne län Svenska gästnätter och dagbesök (i tusental) Icke-kommersiella boendeformer innefattar småskaliga boenden vilket i vissa fall inte fångas upp av offentlig SCB statistik Svenska kommersiella gästnätter Hotell/ stugby/ vandrarhem Camping Tält/ husvagn/ husbil utanför campingplats Hyrd stuga/ lägenhet/ rum Eget fritidshus Släkt och vänner Annat* Dagbesök * Inkluderar, ombord på transportmedel, i fritidsbåt, i skola eller logement samt andra boendeformer. Källa: SCB & STS/HUI Research Svenska icke-kommersiella gästnätter Detta gäller framförallt för SoL och hyrd stuga/lägenhet/rum. Hyrd stuga/lägenhet/rum kan täcka in de gästnätter som presenteras i SoL-statistiken vilket medför att vid summering kan vissa gästnätter dubbelräknas. Dagresor till länet har ökat med cirka 5 procent och de ickekommersiella övernattningarna har ökat med 2 procent jämfört med föregående år. Dagbesöken ökade med besök och de icke-kommersiella övernattningarna ökade med gästnätter.

19 19

20 Var kommer besökarna ifrån? Svenska besökare till Skåne län 2016 Dagbesök Övernattande besök (resor) Region Andel (%) 1 Stockholms län 5% 2 Östra Mellansverige 2% 3 Småland och öarna 6% 4 Sydsverige 70% 5 Västsverige 16% 6 Norra Mellansverige 1% Region Andel (%) 1 Stockholms län 20% 2 Östra Mellansverige 11% 3 Småland och öarna 9% 4 Sydsverige 35% 5 Västsverige 20% 6 Norra Mellansverige 3% 7 Mellersta och Övre Norrland 0% 7 Mellersta och Övre Norrland 2% 20 Källa: HUI Research/STS

21 Huvudsyfte med resan till Skåne län Svenska besökare Fritidsresenärer Affärsresenärer Släkt och vänner Lugn och ro, byta miljö Shopping/inköpsresa Kulturevenemang Nöjen, underhållning, nattliv Idrottsevenemang Friluftsliv Vistelse i eget fritidshus Annat 6% 6% 5% 5% 4% 5% 4% 4% 4% 4% 19% 18% 11% 12% 17% 15% 30% 31% Externa möten Konferens, kurs, seminarium Arbete på annat kontor Mässa/utställning Studiebesök Annat ärende 8% 4% 7% 3% 6% 22% 18% 22% 15% 28% 33% 34% 0% 10% 20% 30% 40% % 10% 20% 30% 40% Källa: HUI Research/STS

22 Sällskapsstorlek och reslängd Skåne län Svenska besökare Storlek resesällskap Storleken på resesällskapen som besökte Skåne län under 2016 är liknande tidigare år. 2 personer är fortsatt den vanligaste resesällskapskompositionen. Den genomsnittliga resesällskapsstorleken uppgick till 3 personer för samtliga resenärer. Skillnaderna mellan affärs- och fritidsresenärer var i detta avseende marginella. 50% 40% 30% 20% 10% 0% 31% 29% 39% 39% 9% 11% 11% 10% 10% 11% 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer eller mer Den genomsnittliga vistelselängden för övernattande fritidsresenärer var längre (3,0 nätter) jämfört med affärsresenärer (1,5 nätter). Genomsnitt Reslängd (övernattningsresor) Antal personer med på resan Fritidsresenärer Affärsresenärer Samtliga resenärer 3,0 nätter 1,5 nätter 2,8 nätter 3,1 personer 2,7 personer 3,0 personer 22 Källa: HUI Research/STS

23 Åldersfördelning resenärer till Skåne län Svenska besökare 40% % 20% 10% 13% 11% 19% 17% 24% 22% 29% 30% 18% 17% Åldersfördelningen för 2016 är lik fördelningen för tidigare år. Av diagrammet framgår marginella skillnader såsom något högre andel åringar. 0% 0-15 år år år år 65+ år 23 Källa: HUI Research/STS

24 Huvudsakligt transportmedel till Skåne län Svenska besökare 100% 80% 60% 40% 20% 0% % 63% 17% 19% 10% 11% 3% 5% 3% 2% Bil Tåg Buss Flyg Annat Det är fortsatt bil som är det vanligaste transportmedlet vid en turistisk resa till Skåne län. Detsamma gäller för andra län och riket som helhet. Gällande andelen som använder kollektivtrafiken, buss och tåg, ser vi en ökande andel de senaste åren samtidigt som bilanvändandet minskar några procentenheter vardera år. 24 Källa: HUI Research/STS

25 Flygplatsstatistik 2016 Ankommande passagerare till Sturup, Kristianstads flygplats och Ängelholm/Helsingborg flygplats Utrikes trafik Inrikes trafik Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ankommande utrikestrafik har ökat med 1 procent jämfört med föregående år, inrikes trafik har också ökat, en ökning på cirka 3 procent. Den månad som har ökat mest procentuellt är februari månad. Sturup stod för nästintill samtlig utrikestrafik och 3 fjärdedelar av det totala antalet inrikes ankommande passagerare. 25 Källa: Transportstyrelsen

26 Flygplatsstatistik 2016 Ankommande passagerare till Malmö Airport Utrikes trafik Inrikes trafik Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ankommande passagerare på Malmö flygplats ökade under 2016 jämfört med föregående år. Ankommande utrikes passagerare ökade med 1 procent medan inrikestrafiken ökade med 4 procent. Den månad som stod för störst procentuell ökning var februari månad med en ökning om 22 procent. Februari står även för den största ökningen i absoluta tal, en ökning på cirka ankommande passagerare. 26 Källa: Transportstyrelsen

27 Flygplatsstatistik 2016 Ankommande passagerare till Kristianstad Österlen Airport Utrikes trafik Inrikes trafik Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 27 Källa: Transportstyrelsen

28 Flygplatsstatistik 2016 Ankommande passagerare till Ängelholm Helsingborg Airport Utrikes trafik Inrikes trafik Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 28 Källa: Transportstyrelsen

29 Passagerarstatistik Ankommande passagerare Helsingborg-Helsingörlinjen står tveklöst för flest ankommande passagerare av samtliga linjer som ankommer till någon hamn i Skåne län. Helsingborg-Helsingör står för mer än 70 procent av samtliga ankommande passagerare. Öresundsbron har cirka 15,6 miljoner ankommande passagerare, fördelat på bilar, bussar, lastbilar samt tåg. Malmö hamn har endast redovisat statistik för januari månad Källa: Shippax

30 30

31 Total turismomsättning i Skåne län 2016 Kultur & tjänster; 1 589; 4% Boende; 4 005; 10% Varuhandel; ; 47% Mkr Restaurang; 6 050; 16% Resor & transporter; 9 057; 23% 3 Källa: HUI Research/STS

32 Fördelning turismomsättning Skåne län 2016 Svensk och utländsk omsättning Utländsk turismomsättning*; ; 31% Svensk turismomsättning; ; 69% Mkr 4. Källa: HUI Research/STS

33 Fördelning turismomsättning Skåne län 2016 Svensk omsättning Utgående resor; ; 38% Mkr Inkommande resor; 9 735; 36% Den svenska omsättningen består av tre olika typer av resor, de inkommande resorna, de inomregionala resorna och de utgående resorna. De inkommande svenska resenärerna står för en turismomsättning på cirka 9,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 36 procent av den totala svenska turismomsättningen. Inomregionala resor; 6 998; 26% Konsumtion i hemkommunen i samband med utgående resor står för cirka 10 miljarder kronor medan de inomregionala resorna står för cirka 7 miljarder kronor. 33 Källa: HUI Research/STS

34 Antal teoretiska årsverken genererade av turismen i Skåne län 2016 Kultur & tjänster; 4 544; 16% Boende; 3 786; 13% Varuhandel; 4 260; 15% årsverken Restaurang; 8 683; 30% Resor & transporter; 7 575; 26% 6 Källa: HUI Research/STS

35 Dygnsutlägg Skåne län 2016 Svenska besökare 630 kr Spenderade svenska dagsresenärer i genomsnitt i Skåne län 2016 per person och dygn 210 kr Spenderade svenskar som övernattade ickekommersiellt i genomsnitt i Skåne län 2016 per person och dygn kr Spenderade svenskar som övernattade kommersiellt i genomsnitt i Skåne län 2016 per person och dygn De besökare som övernattade kommersiellt stod för det högsta dygnsutlägget, vilket är i linje med andra län och riket som helhet. Den undergrupp som spenderade minst per person och dygn var de som övernattade icke-kommersiellt. En dagsresenär spenderar i snitt 630 kr per person och dygn vid ett besök i Skåne län. Totalt sett spenderade en turist i Skånes län 570 kr per person och dygn år kr Spenderade svenska resenärer i genomsnitt i Skåne län Källa: HUI Research/STS

36 Turismens andel av den totala omsättningen per bransch Skåne län 2016 Boende 90% Restaurang 55% Transportbiljetter Rekreation, kultur och sport Div. tjänster inkl. resebyrå Handel 27% 16% 11% 5% Turism Övrigt 0% 20% 40% 60% 80% 100% 8 Källa: HUI Research/STS

37 Sammanfattning turismomsättning Skåne län Total produktion i kommunen Turismen i kommunen Turismens andel av total produktion Total omsättning (Mkr) ,9% 4,0% 4,2% 4,3% Förädlingsvärde/BRP (Mkr) ,7% 2,7% 2,8% 2,8% Antal teoretiska årsverken ,7% 4,6% 4,8% 4,9% Utveckling - Omsättning (Mkr) -1% 2% 2% 1,2% 6,4% 6,2% Utveckling - Förädlingsvärde/BRP (Mkr) 5% 2% 5% 6,5% 5,3% 8,0% Utveckling - Antal teoretiska årsverken 0% 1% 2% -1,0% 5,3% 3,6% 9 Källa: HUI Research/STS

38 Turistkronan Inkommande och inomregional turism 6% 13% Turistkronan illustrerar hur den inkommande och inomregionala turismomsättningen fördelar mellan branscherna. Det är handeln som står för nästan hälften av omsättning följt av restaurangoch boendeutlägg. 16% 16% Resor & transport Varuhandel Restaurang Boende Kultur & tjänster 49% 38 Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi och HUI Research/STS

39 Regionala turismeffekter Skåne län Bilagor HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

40 BILAGA Definitioner Turism Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Källa: FN Turist Turist är en besökare som övernattar på annan plats än i egna hemmet eller en resa över dagen som är minst 5 mil enkel väg eller 10 mil tur och retur. Dagbesökare En besökare som reser 5 mil enkel väg eller längre än 10 mil (T/R), från sin vanliga omgivning. Turismkonsumtion Turismkonsumtion definieras som värdet av de varor och tjänster som konsumeras av eller är avsedda för besökare. Denna konsumtion räknas före och under resans gång. All konsumtion som kan kopplas till själva resan ingår således i den totala turismkonsumtionen. I denna rapport utgörs den totala turismkonsumtionen av konsumtion genererad av turister i nedanstående tre resgrupper: Inkommande resor Innefattar både svenska och utländska turister som reser till regionen/kommunen Inomregionala resor Resor inom regionen/kommunen Utgående resor Innefattar resor från regionen/kommunen. All konsumtion som är kopplad till den utgående resan från regionen/kommunen tas med i beräkningarna. 40

41 BILAGA Begreppsförklaringar Försäljningsindex är ett mått på hur väl handeln förmår att ta tillvara det befolkningsmässiga försäljningsunderlag som finns i en kommun och om handeln dessutom förmår att locka kunder från andra kommuner. Försäljningsindex 100 innebär att handeln omsätter lika mycket som det befolkningsmässiga underlaget medger. Index över 100 innebär att handeln drar kunder från andra områden och index under 100 innebär att handeln har ett utflöde till andra kommuner. På grund av statistikens eftersläpning presenteras data för Källa: Handelns Utvecklingsråd och HUI Research. Förädlingsvärde En branschs förädlingsvärde är dess produktionsvärde minus dess insatsförbrukning. Summan av samtliga branschers förädlingsvärde, utgör BNP/BRP till marknadspris. Källa: SCB Begreppsförklaringar Produktionsdata All produktionsdata, omsättning, årsverken samt BRP avser år Omsättningsberäkningar Omsättningsberäkningar innefattar konsumtion vid inkommande, inomregionala samt utgående resor till/från regionen/kommunen. Dvs. konsumtion i regionen/kommunen för inresande resenärer, resenärer som reser inom kommunen men minst fem mil enkel väg eller 10 mil tur och retur, eller resenärer som har sin hemvist i kommunen men reser till annan kommun eller utomlands. Beräkningen tar endast i beaktning konsumtion som skett i regionen/kommunen, antingen innan resan eller under resans gång. Konsumtion innan resan är sådan konsumtion som är kopplad till resan som skall påbörjas. 41

42 BILAGA Regionala effektberäkningar Tourism Satellite Account eller turistsatellitkonto (TSA) är den metod som tagits fram av World Tourism Organisation (UNTWO) i samarbete med EUROSTAT, OECD och United Nations Statistics Division. TSA är den officiella metod som Sverige tillämpar för att beräkna turismens effekter nationellt. Beräkningarna genomförs av Nationalräkenskaperna på SCB på uppdrag av Tillväxtverket. Enligt metoden för turistsatellitkontot beräknas värdet av både nationella och internationella turisters konsumtion. Turismkonsumtionen ställs även i relation till respektive områdes totala ekonomi. Genom regionala turistsattelitkontoberäkningar beräknas den totala turismomsättningen, förädlingsvärde, antal turismårsverken och turismens andel av BRP. Turismomsättningen omfattar inkommande besökare till regionen/kommunen (svenska och utländska), inomregionala besökare samt omsättning genererad vid utgående resor från regionen/kommunen. Omsättningssiffrorna baseras på produktionsstatistik från SCB från 2014 och på uppgift om utländska turisters konsumtion enligt Tillväxtverket från

43 BILAGA Swedish Tourism Survey (STS) HUI Research startade Swedish Tourism Survey (STS) 2011 vilket är en konsumentundersökning som genomförs löpande bland svenskar intervjuer genomförs varje månad om svenskars resor på fritiden och i arbetet. Datan samlas in via webbpanel med ett riksrepresentativt urval. Respondenterna får svara på frågor om antal genomförda fritidsresor under föregående månad samt antal genomförda arbetsresor under de två föregående månaderna. Respondenterna får även redogöra för detaljer för upp till två genomförda resor. Resultatet viktas utifrån kön, ålder och geografisk hemvist. Från undersökningen hämtar HUI Research data över besöksvolymer och turistkonsumtion. 43

44 BILAGA Källor Statistikkälla SCB Inkvarteringsstatistik SCB Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi SCB BRP STS besöksvolymer och turistkonsumtion Tillväxtverket Transportstyrelsen Shippax Beskrivning Gästnätter, nationalitetsfördelning och beläggning på kommersiella boendeanläggningar Statistik över företags och offentlig verksamhets omsättning och antal anställda Bruttoregionalprodukten ligger till grund för beräkningar av turismens betydelse för regionen, d.v.s. hur stor andel av BRP som turismen står för Data över svenska gästnätter på icke-kommersiella boendeformer samt svenska dagbesök Utländsk konsumtion Flygstatistik, svenska flygplatser Passagerarstatistik, svenska hamnar 44

45 BILAGA Total produktion (Produktionsdata från SCB) SNI-kod Kategori Bruttoregionprodukt/ Förädlingsvärde Antal årsverken Omsättning exkl. moms Moms Omsättning inkl. moms G45-G47 Handel H49-H51 Transport I55 Hotell I56 Restaurang L68A Fritidshus M69-M75 Andra företagstjänster N77 Uthyrning N78-82 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster R90-S96 Kultur, sport, nöje, skönhetsvård Summa turismnäringar Övriga Näringar Totalt

46 Kategori BILAGA Turismens effekter på omsättning och sysselsättning Turismens andel av total omsättning per bransch Turismens förädlingsvärde (miljoner kronor) Antal turistiska årsverken (100-tal) Total turismkonsumtion (miljoner kronor) Boende 89% Restaurang 54% Transportbiljetter 26% Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 11% Rekreation, kultur och sport 15% Bensinstationer Mataffärer Shopping Total handel 5% Summa turism Turismandel av totalen i länet 2,8% 4,8% 4,3% 46

47 BILAGA Turismomsättning per restyp (miljoner kronor) Kategori Inkommande svenska resor Inkommande utländska resor Inomregionala resor Boende Utgående resor Restaurang Transportbiljetter Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Rekreation, kultur och sport Bensinstationer Mataffärer Shopping Total handel Summa 47

48 BILAGA Turismen i Sverige 2016 i korthet Turismen i Sverige dämpades något under 2016 Enligt FN:s världsturismorganisation ökade turismen i världen med omkring 4 procent år Det är marginellt mer än ökningen av de utländska övernattningarna i Sverige och EU. I Sverige ökade antalet utländska övernattningar med drygt 3 procent, vilket är en mer dämpad utveckling jämfört med de senaste åren. Det visar preliminära siffror för Under 2015 och 2014 ökade de utländska övernattningarna i Sverige med så mycket som 14 respektive 22 procent jämfört med föregående år. De svenska gästnätterna ökade totalt med 3 procent under 2016, vilket är något lägre än 2015 då ökningen låg på drygt 5 procent. Det var stora regionala skillnader under Den totala bäddkapaciteten i Sverige minskade med drygt en halv miljon bäddar under sommaren 2016 jämfört med Många av de kommersiella anläggningarna gjordes om till flyktinganläggningar. Logiintäkter Logiintäkterna på hotell, stugbyar och vandrarhem ökade i alla landets regioner. Logiintäkterna ökade med 8,1 procent till totalt 25,1 miljarder kronor. Procentuellt steg intäkterna mest i Kronobergs län under 2016 med drygt 16 procent. I faktiska tal steg däremot Stockholms län mest med 744 miljoner kronor till totalt 9,2 miljarder kronor. Totalt steg logiintäkterna i hela landet med nästan 2 miljarder kronor. Källor: Tillväxtverket, SCB, SMHI 48

49 BILAGA Turismen i Sverige 2016 i korthet Sommarvädret SMHI beskriver sommarvädret på följande sätt: Sommaren 2016 går inte till historien som någon av de allra soligaste och varmaste, eller som någon av de allra regnigaste och kyligaste. Nordöstra Norrland var ett område som avvek något, där sommaren på flera håll blev den regnigaste som hittills noterats. Överlag så inleddes Juni med några riktigt varma dagar innan svalare väder tog vid. Juli bestod av mycket blandat väder men ändå något varmare totalt än normalt sett. Som helhet blev augusti regnigare än normalt i större delen av landet. I Norrbotten var det på en del håll fråga om rekordstora regnmängder. Slutet av Augusti däremot och sedan in i September gav på många håll riktig sensommarvärme. och dess påverkan på resande Lusten att resa utomlands är fortsatt hög hos svenskarna. Trots oro i världen så väljer svenskarna att resa. Det är snarare resmålen som ändras. Detta framgår tydligt i Ticket Privatresor, Sveriges största privatresebyråkedja, bokningsstatistik för Många resenärer valde att åka till Spanien och Grekland, medan resandet till Turkiet i det närmaste halverades. Liksom tidigare år så ökade flygresandet till utlandet under juli om än inte lika mycket som Resandet till utlandet ökade med 6 procent i juli. Totalt ökade flygresandet under Utrikesresandet ökade med sex procent under 2016 medan inrikesresandet ökade med 3 procent. Källor: Tillväxtverket, SCB, SMHI 49

50 BILAGA Turismen i Sverige 2016 i korthet - fortsättning Totalt under sommaren 2016 uppgick antalet övernattningar till ca 27,1 miljoner. Detta är en ökning med endast gästnätter jämfört med sommaren Campingen uppgick till 11,7 miljoner övernattningar under sommarmånaderna vilket är en ökning med 3,5 procent mot Hotell, Stugbyar och Vandrarhem ökade med endast 1,5 procent under sommarmånaderna. Det totala antalet övernattningar under året 2016 var 61,8 miljoner (varav SoL stod för 4,5 miljoner). Svenskar står för 75 procent av övernattningarna och utländska 25 procent. Beläggningsgraden ökade från 54 procent år 2015 till 57 procent år Kryssningsturismen ökar Under 2016 anlöpte hela 275 fartyg med totalt passagerare till Stockholm vilket innebär en stadig ökning från 2011 då antalet fartyg som anlöpte var 263 stycken med totalt besökare. För 2017 beräknas antalet passagerare öka ytterligare till ca stycken. I Göteborg anlöpte fartyg med passagerare vilket är en kraftig ökning mot 2011 då siffran låg på 53 fartyg med passagerare. Däremot förväntas antalet fartyg och därmed besökarna minska kraftigt i Göteborg under kryssningsfartygen blir allt större. De riktigt stora fartygen tar över passagerare. Källor: Tillväxtverket, SCB, SMHI 50

51 BILAGA Turismen i Sverige 2016 i korthet - fortsättning Fortsatt passagerartillväxt för Swedavias flygplatser 39,5 miljoner passagerare är det nya rekordet för Swedavias tio flygplatser. Det är en rejäl ökning, med 5 procent eller nära 2 miljoner resenärer, jämfört med För sju av tio av Swedavias flygplatser blev det nya passagerarrekord under helåret I Stockholm ökade Arlanda Airport med 7 procent till 24,7 miljoner resenärer. Göteborg Landvetter Airport ökade med 3 procent till 6,3 miljoner resenärer. Malmö Airport ökade med 2 procent till 2,2 miljoner resenärer. Bostadsuthyrning via Airbnb i Sverige fortsätter att öka Airbnb fortsätter att öka under Antalet bostäder har ökat med hela 69 procent jämfört med För Stockholm, som står för närmare hälften av alla uthyrningar i Sverige genom Airbnb, ligger ökningen på 49 procent. Från bostäder i fjol till drygt i år. Senaste tillgänglig statistik visar att uthyrningen ökade med 119 procent under 2015 och bara tenderar att öka med ökat antal bostäder. Källor: Tillväxtverket, SCB, SMHI 51