Källor 3. Genomförande 4. Utveckling turismen i Sverige Ny viktningsmetod av TDB 8. Utveckling turismen i Uppsala län

Transkript

1 TEM 2004 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län Inklusive åren I länet ingår kommunerna Enköping, Håbo, Tierp, Uppsala, Knivsta, Älvkarleby och Östhammar RESURS AB

2 INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige Ny viktningsmetod av TDB 8 Utveckling turismen i Uppsala län RESULTAT TURISMEN I UPPSALA LÄN 2004 Omsättning totalt och per kategori 10 Omsättning fördelad på branscher 12 Sysselsättning 13 Skatteintäkter 13 Övernattningar/besök 14 Kapacitetsutnyttjande 15 Regional handelsstatistik 16 DEFINITION Alla beräkningar är gjorda för att följa Turismens begreppsnyckel, utgiven av Turistdelegationen. Definitionen är framtagen av World Tourist Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställts att alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Basdefinitionen är följande: RESURS AB 2

3 En person som gör ett besök utanför ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid. Definitionen innehåller en rad undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med att de är förenade med tvång, att man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande: Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal, asylsökande (invandrarförläggningar). Turismens begreppsnyckel fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas. Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter. Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresande Enligt Turistdelegationen kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun eller län. Indelningen, kombinerad med basdefinitionen utanför ordinarie bostadsort, innebär att vi har beräknat effekterna för dem som rest till området och inte är bosatta inom detta. För dagresande är enbart traditionella, turistiska, besöksmål medtagna. Köpcentra, mm, som påverkar ett regionalt resande, finns ej medtagna. Denna rapport redovisar inresande turism, exklusive regional shopping. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måste utresande turism och regional shopping läggas till. Utresande turism/regional shopping Den utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stor del av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning och sysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer. För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från Statistiska Centralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik. Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Det finns dock ingen anledning att göra några beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från SCB:s regionala omsättningsstatistik. KÄLLOR För att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas samt dess utlägg/konsumtion. Fakta för nämnda erhålls från flera håll där de viktigaste faktabaserna är följande: SCB inkvarteringsstatistik Statistiska Centralbyrån (SCB) tar in inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt och hur många gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt vilken målgrupp som rumsförsäljningen avser. Svarsfrekvensen ligger på över 90 % och de icke svarande vägs i förhållande till likvärdiga anläggningar. SCB Handelsstatistik Regional omsättningsstatistik finns för varje enskild bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell. I statistiken redovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning. Rese- och TuristDataBasen, TDB TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Från 1999 drivs TDB av Resurs AB. TDB är en marknadsundersökning där svenskar (minst per månad) tillfrågas varje år om sitt resande. De som reser har sammanlagt drygt resor som alltså utgör basen. Trots uppdelning på många boendekategorier och på de svenska länen erhålls en bra regional statistik för de flesta länen. I TDB finns RESURS AB 3

4 uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar, vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm. Övrigt Sveriges Campingvärdars Riksförbund har statistik på campingövernattningar. Resstatistik har bland annat Vägverket, Luftfartsverket och Cruise Ferry Info avseende färjestatistik. GENOMFÖRANDE För området har vi ställt i ordning en Anläggningssammanställning. Där finns alla basfakta samlade för alla kategorier, anläggningar, besöksmål, mm. Källorna är följande: Övernattningar/besök De kommersiella övernattningarna, hotell, stugbyar och vandrarhem kommer från SCB och eventuell campingstatistik från SCR. Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök och vild camping kommer från TDB. Genomfartsresenärer kommer från Vägverket kombinerat med handelsstatistik. Uppgifter för övriga kategorier och besöksmål är inhämtat lokalt. Utlägg/utläggsmönster Besökarnas utlägg och utläggsmönster är taget från TDB där uppgifter är uttagna och regionalt anpassade (materialet håller inte för uppdelning på kommun). För de kommersiella anläggningarna har hänsyn tagits till faktisk logikostnad i området. Observera att samtliga utlägg och omsättningstal är inklusive moms. Sysselsättning/Skatteintäkter För att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd i denna bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkterna bygger på kommunens egna skatteintäkter i förhållande till skatteutjämning och invånarantal, samt utdebitering av kommunal- och landstingsskatt. Alla uppgifter kommer från SCB. TuristEkonomiska Modellen, TEM Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet och dessutom i enlighet med den fastställda definitionen. UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2004 För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen regionalt och lokalt, måste detta jämföras med vad som händer i Sverige totalt och omvärlden, samt vad som påverkat denna utveckling. De åtta senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, men också på grund av snötillgången under vintrarna. Sommarvädret 2004 tillhörde ett av de sämre det senaste decenniet, speciellt eftersom var bland de bästa somrarna någonsin, även 1997 och och 2000 var två av de sämsta med mycket regn och översvämningar. Vädret påverkar främst alla billigare former av boende som camping, fritidsbåt, vild camping, m fl. Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokala variationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande: 1 juli 1999 Taxfree upphörde mellan EU-länder 1 juli 2000 Öresundsbron öppnades Under 2001 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur RESURS AB 4

5 11 september 2001 Terrordåden i USA Här finns också andra faktorer som SARS (Asien och Kanada), mul- och klövsjuka (Storbritannien), kriget i Irak och flodvågskatastrofen i Asien. I vissa fall har dessa händelser enbart påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet mer eller mindre. Förmodligen är det den svaga svenska kronan som påverkat utvecklingen mest de senaste åren. Under många år, i slutet av 90-talet, minskade antalet övernattningar av svenskar vid fritidsresa i Sverige, för att sen öka mycket Detta har mest påverkat övernattningar i eget fritidshus och hos släkt och vänner. KONSUMTION Total konsumtion Sverigeresor Svenskarnas utlägg i miljarder kr 82,5 78,6 76,6 73,1 70,1 70,6 98,4 102,1 96,4 Efter en mindre stagnation i slutet av 90-talet för omsättningen av svenskarnas turism i Sverige ökade det mycket under De genomsnittliga dygnsutläggen för affärsresenärer har minskat något de senaste åren, främst för kommersiellt boende. De som bott på hotell har spenderat något mer, men en mindre andel har hamnat på logikostnaden eftersom rumspriserna har legat på samma nivå. SVENSKARS FRITIDSRESOR I SVERIGE Övernattningar i Sverige Övernattningar i miljoner 146,0 139,9 128,1 118,6 108,7 108,4 143,7 149,8 141,0 Under maj 2001 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverige hade ökningar varje månad under resterande delen av året och hela gav en mindre ökning, men både brist på snö under våren och det sämre sommarvädret 2004 innebar en liten stagnation. Förändringarna har främst påverkat övernattningar i eget fritidshus och hos släkt och vänner i positiv riktning, men de flesta boendeformer hade ökningar 2002 och Svenska fritidsgäster på hotell har ökat de senaste åren. De övriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem och camping har förändringar som mer följer vädersituationen respektive år. SCB har inrättat en ny boendekategori kallad SoL för stugor och lägenheter som hyrs ut via bokningsorganisationer av olika slag. Detta innebär att en del anläggningar flyttats från Stugby till SoL och Stugby visar därför en större minskning som därmed inte är en följd av minskat antal övernattningar Övernattningar i miljoner, FRITIDSRESOR Dagresor i Sverige Dagresor över 10 mil i milj resor 25,3 26,2 24,9 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 Trots en svag minskning de två senaste åren är dagresor över 10 mil betydligt högre än under 90-talet. Detta kan också ge antagandet att kortare dagresor, under 10 mil, också ökat. Antalet dagresor är nästan tillbaka till den höga nivån före skattereformen RESURS AB 5

6 Dagresor över 10 mil FRITIDSRESOR (milj resor) SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGE Övernattningar i Sverige Övernattningar i miljoner 20,2 15,8 16,3 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avses nästan uteslutande billigare boendeformer, som kanske främst nyttjas av hantverkare. För det kommersiella boendet är variationerna mindre. Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 2001, dels beroende på lågkonjunktur och dels beroende på terrordåden den 11 september Övernattningar i miljoner, AFFÄRSRESOR Dagresor i Sverige Dagresor över 10 mil i milj resor 14,5 13,1 13,5 10,9 10,2 8,0 12,4 12,4 11,1 Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Nivån de tre senaste åren är densamma som i början av 90-talet. 16 Dagresor över 10 mil AFFÄRSRESOR (milj resor) Totalt sett ökade resandet, och övernattningar, mycket i slutet av 2001 och hela Detta har främst påverkat enklare boendeformer, framför allt fritidshus/lägenhet och hos släkt och vänner. Resorna har också tenderat att bli kortare, både i längd och tid. Förändringar i Sverige för några boendekategorier, i 1000-tal. RESURS AB 6

7 Hotell (SCB/TD) ,1 % Stugbyar (SCB/TD) ,4 % Vandrarhem (SCB/TD) ,3 % Camping (SCR) ,0 % Hyrd stuga/lgh (TDB) ,5 % Fritidshus eget/lånat (TDB) ,1 % Släkt/vänner (TDB) ,3 % Fritidsbåt (TDB) ,3 % Vild camping (TDB) ,3 % Totalt antal övernattningar (TDB) av svenskar i Sverige ,7 % De angivna källorna är: SCB/TD = Statistiska Centralbyrån/Turistdelegationen, SCR = Sveriges Stug- och Campingvärdars Riksförbund samt TDB = Rese- och TuristDataBasen. Det totala antalet övernattningar minskade med - 5,7 % och omsättningen med - 5,6 % under 2004 efter två år av stora ökningar. Det totala antalet övernattningar 2004 är något lägre än i början på 90-talet, men detta beror nästan enbart på ett minskat nyttjande av fritidshus. Hotellens negativa siffror 2002 beror på att ett stort antal hotell omklassades till vandrarhem och förklarar därmed vandrarhemmens stora ökning. Om detta inte skett hade hotellen redovisat en ökning med 1,7 % och vandrarhemmen med 4,7 %. TRENDER De senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i eget fritidshus och hos släkt/vänner minskade kraftigt under andra halvan av 90-talet för att sen öka kraftigt 2002 och Fram till april 2001 var trenden att svensken hellre gjorde en lång resa än två kortare, mätt i avstånd. Detta innebär att restrenden i stort sett samma, förutom den första punkten nedan, enligt följande: Vi gör hellre flera kortare resor än få längre, mätt i avstånd Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande) Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra. Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet NY VIKTNINGSMETOD AV TDB Under 2003 och 2004 har det genomförts en fördjupad analys av viktningsförfarandet på TDB. Arbetet startades på uppdrag av Resurs AB, Statens Institut för Kommunikationsanalys, Turistdelegationen och SJ. Inledningen utfördes av Professor Ingvar Holmberg vid Göteborgs Universitet och fortsatte med en djupare analys av ETOUR. Resultatet blev ett gemensamt beslut att vikta om hela TDB, alla data från 1989, med en ny viktningsmetod. Det insamlade materialet vägs nu med hänsyn till länstillhörighet, kön och ålder, där vikterna hämtas från SCB: s årsmedelvärden från befolkningsstatistiken (uppdateras årligen). Viktningsmetoden som nu används är Rakingmetoden. Tidigare har hänsyn även tagits till hushållsstorlek och sysselsättningsgrad, där data hämtats från FoB-90, samt att uppvägning skett p g a minneseffekter. Den nya metoden anses ge mer rättvisande resultat, bland annat eftersom FoB-90 är gamla data. När hela TDB nu viktats efter den nya metoden resulterar detta i att antalet övernattningar blir något lägre än tidigare. I gengäld har dygnsutläggen ökat något, men totalt visar den nya viktningsmetoden en något RESURS AB 7

8 lägre totalkonsumtion. Här finns dock några större regionala variationer där vissa regioner knappt har påverkats och andra kan ha större skillnader. UTVECKLING TURISMEN I UPPSALA LÄN 2004 Rese- och turistindustrin i Uppsala län omsätter miljoner kronor och ger arbete åt ungefär personer under år Den totala omsättningen har minskat med 70 miljoner kronor eller 3,5 % 2004 jämfört med Den kommersiella delen av turismomsättningen, den del som kan påverkas med traditionell marknadsföring, har dock ökat med 43 miljoner kronor eller 3,3 %. Ökningen beror på ökade utlägg för ett flertal kategorier och ett ökat antal övernattningar i kategorierna hotell, camping och vandrarhem. Det totala antalet kommersiella övernattningar har däremot minskat med gästnätter eller 4,1 % medan omsättningen, p g a ökade utlägg, har ökat med 38 miljoner kronor eller 4 % 2004 jämfört med Antalet beräknade dagbesök har minskat med 2,5 % men ökade utlägg och en tilläggsberäkning av aktivitetsutläggen för de dagbesök som har ett högre utlägg för aktivitet än dagbesök generellt har resulterat i ett tillskott med 8,2 miljoner kronor. Totalt ökade omsättningen för dagbesöken med 5,3 miljoner kronor eller 1,6 % 2004 jämfört med Den icke kommersiella delen av turismomsättningen uppvisar en minskning med 114 miljoner kronor eller 16 % 2004 jämfört med toppåret 2003 vilket beror på ett minskat antal över- nattningar i fritidshus och hos släkt/vänner. Däremot ökade utläggen och även antalet genomfarts- resenärer. Antalet hotellövernattningar ökade med och tillsammans med ökade utlägg har omsättningen ökat med 46 miljoner kronor eller 6,2 % 2004 jämfört med Hotellen är den omsättningsmässigt viktigaste kategorin och svarar för 41 % av den totala turismomsättningen och 78 % av omsättningen för samtliga kommersiella övernattningar Hotellen är också den vanligaste kommersiella boendeformen i länet med 43 % av samtliga kommersiella övernattningar Målgrupperna affärs- och konferensresenärer dominerar stort med 72 % av samtliga hotellövernattningar och 80 % av omsättningen Uppsala/ Knivsta har 68 % av länets samtliga hotellövernattningar Dagbesöken är betydande med 18 % av den totala turismomsättningen Av kommunens beräknade antal besök, exkl kommuninvånare, övernattande och de som besöker flera besöksmål under en dag, beräknas 50 % för hela länet. Påpekas bör att för Uppsala kommun är det redovisade antalet dagbesök av underordnad betydelse eftersom det är omsättningen och dess nivå i förhållande till övriga Sverige, som ligger till grund för beräkningarna. RESURS AB 8

9 Den mycket kraftiga ökningen för kategorin fritidsbåt fr o m 2002 beror på att övernattningar utanför gästhamnar, i naturhamnar o d, har inkluderats i beräkningarna för Östhammars kommun. Ökningen 2001 beror i huvudsak på ökningar/utökad redovisning i Tierps kommun. Campingövernattningarna i länet bygger på lokala uppgifter och på statistik från SCR. Stora brister/felaktigheter i statistiken från SCR gör den dock mindre trovärdig inte minst vid jämförelser mellan åren. Senare revideringar/ändringar i statistiken från SCR för åren innan 2002 har inte påverkat/förändrat resultaten för tidigare år i föreliggande rapport. För Uppsala kommun har det totala antalet campingnätter enligt SCR redovisats med en särredovisning av campingstugor enligt SCR inklusive lokala uppgifter för de stugor/stugbyar som inte ingår i SCR: s statistik. Samtliga stugor för Uppsala kommun redovisas som stugbyar. För Östhammars kommun redovisas statistik enligt SCR inklusive en särredovisning av campingstugor och tillägg för en anläggning som inte ingår i SCR samt tältläger För övriga kommuner i länet har lokal statistik nyttjats. Den vanligaste boendeformen är hos släkt/vänner vilka svarar för 47 % av samtliga övernattningar i länet Tillsammans svarar de icke kommersiella övernattningskategorierna, fritidshus och släkt/vänner, för 65 % av samtliga övernattningar och 30 % i motsvarande del av turismomsättningen Förändringarna inom kategorierna grupplogi och övrig övernattning fr o m 2001 beror främst på redovisningsmässiga förflyttningar mellan nämnda kategorier. Den nya, och mer tillförlitliga metoden, att beräkna sysselsättningen innebär att skatteeffekterna fr o m 2003 inte är direkt jämförbara med tidigare år. Resultatet fr o m 2003 är dock mer tillförlitligt och ger därmed en mer rättvisande bild av verkligheten. Detta påverkar främst den totala skatteeffekten av skatteintäkterna och mindre av de direkta skatteintäkterna. RESULTAT TURISMEN I UPPSALA LÄN 2004 OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI Kategori (tusen kronor) Kommersiella Hotell Affärs Konferens Grupp Fritid Stugby Stuga/rum Camping Fri camping Vandrarhem Grupplogi Fritidsbåt Övrig övernattning Dagbesök Övriga Fritidshus Släkt/vänner Genomfartsresenärer TOTALT Andel i riket (%) 2,88 2,84 2,89 2,88 3,22 2,75 2,63 2,45 RESURS AB 9

10 Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller att de påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga eller icke kommersiella avses de tre kategorierna släkt/vännerbesök, nyttjande av eget fritidshus och genomfartsresenärer. Kommersiell/ej kommersiell omsättning % Kommersiell Ej kommersiell 70% Total omsättning (tusen kronor) RESURS AB 10

11 Fördelning av omsättning/kategori 2004 Genomf 8% Släkt/vänner 17% Hotell 40% Hotell Stugby Stuga/rum Camping Fritidshus 5% Fri camping Vandrarhem Dagbesök 18% Stugby 2% Grupplogi Fritidsbåt Övr övern Övr övern 0% Fritidsbåt 0% Grupplogi V andrarhem Camping 5% Fri camping 1% Stuga/rum 1% Dagbesök Fritidshus Släkt/vänner Genomf 0% 3% OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER (tusen kronor) Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktiviteter Här visas fördelningen av Turistkronan för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt. Men under den senaste 10-årsperioden finns ändå stora förändringar, oftast för restauranger, transport och shopping. RESURS AB 11

12 Turistkronan 2004 Aktiviteter 6% Shopping 21% Logi 26% Transport 15% Livsmedel 10% Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktiviteter Restaurang 22% SYSSELSÄTTNING Fram till 2002 anges sysselsättningen i årsverken samt i beräknat antal årsanställda. Årsverken avser en person som arbetar 100 % av arbetstiden hela året. Med tanke på sjukdom och annan frånvaro är dock arbetstiden % beroende på bransch. Beräknat antal årsanställda har beräknas till 20 % mer än antal årsverken. Med tanke på säsongsarbeten är dock antalet sysselsatta under sommarperioden betydligt högre. Ny redovisning av sysselsättning Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med regionalt anpassade tal för Uppsala län. Av detta skäl finns dubbel redovisning för ny Livsmedel 115,5 103,2 110,1 87,6 82,7 69,1 86,4 102,6 98,3 106,0 84,1 Restaurang 361,6 359,0 347,5 349,4 340,5 309,5 393,5 346,6 516,5 564,3 547,1 Shopping 184,2 176,2 178,1 160,8 140,1 139,3 178,8 196,1 216,3 216,1 199,1 Aktivitet 121,7 114,2 134,9 109,1 116,4 107,5 149,2 133,3 167,2 167,4 163,9 Logi 412,5 420,3 468,3 499,5 514,3 481,3 562,0 548,0 657,6 719,3 710,1 RESURS AB 12

13 Administration 19,0 19,0 19,5 24,5 23,5 23,1 24,6 24,8 24,8 26,7 26,7 TOTALT Årssysselsatta, ny metod Beräknat årsanställda Observera att ovanstående siffror ej anger ett faktiskt resultat av sysselsättningen utan enbart vilka volymer inom sysselsättningen som omsättningen ger underlag till. SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna delas in i två delar: DIREKTA TOTALA avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarens utlägg. avser alla företag som påverkas, ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala skatteintäkten är detsamma som den samhällsekonomiska effekten. Skatteintäkten avser bruttobelopp utan hänsyn taget till skatteutjämningsbidraget. (tusen kronor) DIREKTA Kommuner Landsting TOTALA Kommuner Landsting En ökad skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande minskning av skatteutjämningsbidraget. Kommunens vinst vid ökad sysselsättning innebär alltså inte direkt mer pengar i kommunkassan i form av skatteintäkter utan istället minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag. Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan innebära en inflyttning och därmed ökat skatteunderlag eller förhindra utflyttning och därmed bibehållet skatteunderlag. Den markanta ökningen av skatteintäkten 2003 beror delvis på en höjd skattesats. ÖVERNATTNINGAR/BESÖK Övernattningar Hotellrum Hotellbäddar Affärs Konferens Grupp Fritid Stugby Stuga/rum Camping tält/husvagn Campingstuga Vandrarhem Fritidsbåt Fri camping Grupplogi Övrig övernattning Kommersiella Fritidshus RESURS AB 13

14 Släkt/vänner Övriga TOTALT Genomfartsresenärer Dagbesök Säkerheten i antalet dagbesök respektive deras utlägg är lägre än kombinationen mellan dem eftersom det är den totala omsättningen, och dess nivå i förhållande till övriga Sverige, som legat till grund för beräkningarna i Uppsala kommun. Övernattningar Kommersiella Fritidshus Släkt/vänner RESURS AB 14

15 Fördelning av antal övernattningar/besök 2004 Genomf 18% Hotell 9% Stugby 1% Stuga/rum 0% Camping 7% Fri camping Hotell Stugby 1% Vandrarhem 1% Grupplogi Stuga/rum Camping Fri camping 0% Fritidsbåt 1% Vandrarhem Grupplogi Fritidsbåt Släkt/vänner 30% Fritidshus 11% Dagbesök 21% Övr övern 0% Övr övern Dagbesök Fritidshus Släkt/vänner Genomf KAPACITETSUTNYTTJANDE Kapacitetsutnyttjandet uttrycks i dagar/år till skillnad mot SCB som anger detta i procent av disponibel kapacitet. Detta kan vara missvisande eftersom en stugby kan ha öppet sex månader och vara fullbelagd hela tiden. Detta anges av SCB till 100 % beläggnings som i denna tabell anges till 180 dagar/år Utnyttjade dagar/år Hotellrum 131,0 134,6 139,9 137,2 149,5 154,5 139,3 141,8 133,2 135,0 Hotellbäddar 97,8 100,3 100,3 101,4 109,8 115,0 103,9 106,5 100,9 100,1 Stugby 106,2 114,0 103,9 102,6 93,9 87,2 108,9 95,9 89,8 87,1 Camping 41,7 41,9 44,0 44,5 46,0 42,5 44,4 49,5 45,5 45,9 Vandrarhem 52,4 35,2 36,2 36,1 43,4 42,7 50,1 20,3 52,0 49,3 Det låga utnyttjandet i vandrarhem 2002 beror i huvudsak på ett kraftigt tillskott av bäddar i Östhammar. Samma tillskott/anläggning redovisas med en betydande högre beläggning 2003, därav det ökade kapacitetsutnyttjandet fr o m REGIONAL HANDELSSTATISTIK (SCB) RESURS AB 15

16 Följande fakta avser år Statistiken bygger på företagens omsättningsredovisning till Skatteverket och är exklusive moms. Omsättning per invånare över rikssnittet är markerat i fet stil. Ort/kommun Bransch Inrikes omsättn milj kr Antal anställda Antal enheter Oms/ inv Rikssnitt UPPSALA 505 Bensinstationer Butiker, varuhus och stormarknader Specialiserad livsm, sprit & tobak Apotek, sjukvård och parfym Övriga specialbutiker med nya varor Hotell Camping, vandrarhem, stugbyar m.m Restauranger KNIVSTA 505 Bensinstationer Butiker, varuhus och stormarknader Specialiserad livsm, sprit & tobak Apotek, sjukvård och parfym Övriga specialbutiker med nya varor Hotell Camping, vandrarhem, stugbyar m.m Restauranger HÅBO 505 Bensinstationer Butiker, varuhus och stormarknader Specialiserad livsm, sprit & tobak Apotek, sjukvård och parfym Övriga specialbutiker med nya varor Hotell Camping, vandrarhem, stugbyar m.m Restauranger ÄLVKARLEBY 505 Bensinstationer Butiker, varuhus och stormarknader Specialiserad livsm, sprit & tobak Apotek, sjukvård och parfym Övriga specialbutiker med nya varor Hotell Camping, vandrarhem, stugbyar m.m Restauranger Ort/kommun Bransch Inrikes omsättn milj kr Antal anställda Antal enheter Oms/ inv Rikssnitt RESURS AB 16

17 TIERP 505 Bensinstationer Butiker, varuhus och stormarknader Specialiserad livsm, sprit & tobak Apotek, sjukvård och parfym Övriga specialbutiker med nya varor Hotell Camping, vandrarhem, stugbyar m.m Restauranger ENKÖPING 505 Bensinstationer Butiker, varuhus och stormarknader Specialiserad livsm, sprit & tobak Apotek, sjukvård och parfym Övriga specialbutiker med nya varor Hotell Restauranger ÖSTHAMMAR 505 Bensinstationer Butiker, varuhus och stormarknader Specialiserad livsm, sprit & tobak Apotek, sjukvård och parfym Övriga specialbutiker med nya varor Hotell Camping, vandrarhem, stugbyar m.m Restauranger Tyvärr förekommer olika former av registerförändringar, avgränsningar, sättet att redovisa moms etc. Uppgifterna bör därför användas försiktigt för att belysa förändringar mellan närliggande år. Av sekretesskäl har uppgifter från branscher med färre än tre enheter slagits samman med den bransch med näst minst enheter inom samma huvudbransch. Omsättning och antal anställda redovisas för dessa branscher sammanslaget. För varje separat bransch redovisas endast antal arbetsställen. Butiker, varuhus och stormarknader (livsmedel) innefattar oftast mycket mer än livsmedel vilket försvårar gränsdragningen mellan dagligvaru- och sällanköpshandel. Detsamma gäller övriga specialbutiker med nya varor (shopping) inräknade i sällanköpshandeln vilka kan ha ett bredare sortiment innefattande produkter tillhörande dagligvaruhandeln. Observera att i hotellens redovisade omsättning till SCB ingår ofta även omsättning för restaurangverksamhet, dans och andra säljintäkter (garage, garderob, hygienvaror, etc.). Denna rapport är utförd av Clas Andersson på uppdrag av Uppsala Tourism RESURS AB HQ/InfraCity/UPPLANDS-VÄSBY TEL FAX resurs@resursab.se Malmö TEL , FAX ca@resursab.se RESURS AB 17