TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren

Transkript

1 TEM 27 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren RESURS AB

2 INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 27 5 Utveckling turismen i Västmanland 27 1 RESULTAT TURISMEN I SALA 27 Utveckling turismen i Sala Omsättning totalt och per kategori 12 Övernattningar/besök 13 Sysselsättning 13 Omsättning fördelad på branscher 14 Skatteintäkter 14 RESURS AB. Materialet i denna rapport får bara användas för köparens interna bruk och för det ändamål det är köpt. Överträdelse beivras. RESURS AB 2

3 DEFINITION AV TURISM Alla beräkningar är gjorda för att följa Turismens begreppsnyckel, utgiven av Turistdelegationen. Definitionen är framtagen av World Tourist Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställts att alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Turistdelegationens verksamhet har flyttats till Nutek från januari 26, varför Nuteks namn används i fortsättningen. Grunddefinitionen är följande: Aktiviteter som företas av en person som reser från ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid. Definitionen innehåller ett antal undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med att man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande: Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal, asylsökande (invandrarförläggningar). Turismens begreppsnyckel fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas. Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter. Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresande Enligt Nutek kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun eller län. Indelningen, kombinerad med basdefinitionen utanför ordinarie bostadsort, innebär att vi har beräknat effekterna för dem som rest till ett område utanför ordinarie bostadssort. Denna rapport redovisar inresande turism. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måste utresande turism och regional shopping läggas till. Utresande turism/regional shopping Den utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stor del av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning och sysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer. För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från Statistiska Centralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik. Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Det finns dock ingen anledning att göra några beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från SCB:s regionala omsättningsstatistik. KÄLLOR För att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas och den konsumtion som följer av dessa besök och övernattningar specificeras. Sådana uppgifter kommer från: SCB inkvarteringsstatistik Statistiska Centralbyrån (SCB) tar, på uppdrag av Nutek, in inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt och hur många gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt vilken målgrupp som rumsförsäljningen avser. Svarsfrekvensen ligger på över 9 % och de som inte svarar vägs i förhållande till likvärdiga anläggningar. RESURS AB 3

4 SCB Handelsstatistik Omsättningsstatistik finns för varje bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell. I statistiken redovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning. Resurs har statistik på detta för alla branscher som påverkas av turismen och för alla kommuner i Sverige, år för år de senaste 1 åren. Rese- och TuristDataBasen, TDB TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Nu drivs TDB av Resurs AB och är ett registrerat varumärke. TDB är en marknadsundersökning där 24 svenskar (minst 2 per månad) tillfrågas om sitt resande. Totalt finns data på 4 dokumenterade resor i databasen. Trots uppdelning på många boendekategorier och på svenska län erhålls en bra regional statistik för de flesta länen. Vid hopslagning av data för flera år finns även bra kommunala data för flertalet svenska kommuner. I TDB finns uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar, vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm. Övrigt SCR, Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation för, på uppdrag av Nutek, statistik över campingövernattningar. Resestatistik har bland annat Vägverket, Luftfartsverket och Cruise Ferry Info (avseende färjestatistik). GENOMFÖRANDE För området har vi ställt i ordning en Anläggningssammanställning. Där finns alla basfakta samlade för alla kategorier. Källorna är följande: Övernattningar/besök De kommersiella övernattningarna, hotell, stugbyar och vandrarhem kommer från SCB/Nutek och campingstatistik från SCR. Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök, vild camping och andra boendeformer kommer från TDB, liksom även dagbesök avseende resor över 1 mil, enkel väg. Utlägg/utläggsmönster Besökarnas utlägg och utläggsmönster är taget från TDB. Observera att samtliga utlägg och omsättningstal är inklusive moms. Sysselsättning/Skatteintäkter För att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd i respektive bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkterna bygger på kommunens egna skatteintäkter i förhållande till skatteutjämning och invånarantal, samt utdebitering av kommunal- och landstingsskatt, alla uppgifter kommer från SCB. TuristEkonomiska Modellen, TEM Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet och dessutom i enlighet med den fastställda definitionen. Dataprogrammet introducerades av Turistrådet 1988 och ägs numera av Resurs AB. TEM är ett registrerat varumärke ägt av Resurs AB. RESURS AB 4

5 UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 27 De viktigaste faktorerna som påverkar resandet är vädret, ekonomin och olika typer av omvärldshändelser. För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen regionalt och lokalt, måste hänsyn tas till dessa faktorer i Sverige och omvärlden. De tio senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, men också på grund av snötillgången under vintrarna. Bra respektive dåligt sommarväder påverkar främst de enklare boendeformerna som camping, fritidsbåt, eget fritidshus, vild camping, m fl. För vädret finns dock stora regionala variationer. De regniga somrarna 1998 och 2 påverkade främst ett bälte snett över Sverige från Västernorrland över Gävleborg, Dalarna, Värmland och ner över Västkusten. Sommaren 1997 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 1998 var en av de regnigaste med översvämningar på många ställen i Sverige Sommaren 1999 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2 var en av de sämsta någonsin med mycket regn Sommaren 21 var en mycket bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 22 var en av de bästa någonsin med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 23 erbjöd ett väder som var det bästa sen mätningar startade med tropisk värme redan i maj och detta varade nästan hela sommaren Sommaren 24 tillhörde en av de sämre det senaste decenniet med mycket regn Sommaren 25 inleddes med extremt kallt väder hela juni, en kort period av värme och sol de tre första veckorna i juli och därefter regnigt fram till början av september Vintern och våren 26 hade en god snötillgång i stora delar av Sverige. Sommaren inleddes med varm och solig juni och juli. Hösten var regnig med rekordnederbörd på många orter, sammantaget dock en bra sommar. November och december hade värmerekord vilket påverkade inledningen på vintersäsongen. Våren 27 var det snöbrist som påverkade vinterturismen negativt. Sommaren var en av de vädermässigt sämre på många år, sämsta sen år 2. Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokala variationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande: 1 juli, 1999 Tax-free upphörde mellan EU-länder 1 juli, 2 Öresundsbron öppnades Under 21 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur 11 sep 21 Terrordåden i USA 25 Bensinpriset i Sverige når upp till 12:-/liter. Här finns också andra faktorer som påverkat internationellt resande som SARS (Asien och Kanada), krig i Irak och Israel, flodvågskatastrofen i Asien, terrordåd i Madrid, London, Bali, Sri Lanka och Egypten. Dessa händelser har påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet mer eller mindre. För 27 antas vädret haft en avgörande inverkan på fritidsresandet. Många fjällområden visade negativa siffror efter snöbrist i inledningen och avslutningen på säsongen. Dåligt sommarväder påverkade resandet negativt, främst för alla enklare boendeformer. Det är vädret och den svaga svenska kronan som påverkat utvecklingen mest de senaste åren. Under flera år, i slutet av 9-talet, minskade antalet övernattningar av svenskar vid fritidsresa i Sverige, för att sen öka mycket 22 och 23. Utveckling av bensinpris, väder och ekonomi har påverkat resandet de senaste åren och detta märks främst på övernattningar i boendeformer som eget fritidshus och hos släkt/vänner. Fritidsresandet styrs främst av väder och ekonomi. Affärsresandet styrs främst av ekonomi och omvärldshändelser. RESURS AB 5

6 SVENSKARNAS FRITIDSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige Övernattningar i miljoner 139,9 128,1 118,6 18,7 18,4 143,7 149,8 141, 124,9 119,1 18,6 Under våren 21 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverige hade ökningar varje månad under resterande delen av året, hela 22 och delvis minskade antalet övernattningar, dels beroende på sämre sommarväder och dels beroende på kortare vintersäsong. Även det höga bensinpriset kan ha haft en negativ inverkan på resandet. Övernattningar hos släkt och vänner svarar för de stora minskningarna, från 7 miljoner övernattningar 22 till 46 miljoner 27. Även övernattningar i eget fritidshus och andra enklare boendeformer har påverkat resultatet, först i positiv riktning och sen negativt de fyra senaste åren. Svenska fritidsgäster på hotell har ökat mycket de senaste åren. De övriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem och camping har förändringar som mer följer vädersituationen respektive år Övernattningar i miljoner FRITIDSRESOR Dagresa över 1 mil i Sverige Dagresor i miljoner resor 26,2 24,9 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 21,8 2,7 19,2 Utvecklingen för dagresor, över 1 mil, följer i stort sett utvecklingen för övernattningsresor. Turistresor, resor under 1 mil men dock enligt angiven definition, kan dock ha ökat mycket. Omsättningsutveckling för köpcentra och Vägverkets statistik visar att kortare resor kan ha ökat mycket. 35 Dagresor över 1 mil FRITIDSRESOR (milj resor) RESURS AB 6

7 SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige Övernattningar i miljoner 15,8 16,3 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 8,6 9,3 8,1 Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avser nästan bara enklare boendeformer, som kanske främst nyttjas av hantverkare och lägre tjänstemän. För kommersiellt boende är variationerna mindre. Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 21, dels beroende på lågkonjunktur och dels beroende på terrordåden den 11 september. 25 kom åter en nedgång och de tre senaste åren har det legat på ungefär samma nivå. 24 Övernattningar i miljoner AFFÄRSRESOR Dagresa i Sverige över 1 mil Dagresor i miljoner resor 13,1 13,5 1,9 1,2 8, 12,4 12,4 11,1 8,4 8,3 6,6 Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Dagresor 27 minskade dock mer än övernattningsresor. Utvecklingen för affärsresor kan också ha påverkats av ökade kontakter via Internet som kan påverka att man inte behöver träffas. 16 Dagresor över 1 mil AFFÄRSRESOR (milj resor) TRENDER De senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i eget fritidshus och hos släkt/vänner minskade kraftigt under andra halvan av 9-talet för att sen öka kraftigt och åter minska Detta innebär att restrenden, i stort sett, åter är som i slutet av 9-talet, enligt följande: Vi gör hellre flera längre övernattningsresor än få korta, mätt i avstånd, gäller ej dagresor Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande eller kortveckosemester) Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet. RESURS AB 7

8 Förändringar i Sverige för några boendekategorier, i 1-tal Hotell (SCB/Nutek) ,9 % Stugbyar (SCB/Nutek) ,9 % Vandrarhem (SCB/Nutek) ,2 % Camping (SCR) , % Hyrd stuga/lgh (TDB) , % Fritidshus eget (TDB) ,6 % Släkt/vänner (TDB) ,7 % Fritidsbåt (TDB) , % Vild camping (TDB) ,9 % Totalt övernattningar (TDB) av svenskar i Sverige ,1 % Övernattningar hos släkt/vänner av utländska besökare (TDB) ,9 % Källor är: SCB/Nutek = Statistiska Centralbyrån/Nutek, SCR = Sveriges Camping- & Stugföretagares Riksorganisation, samt TDB = Rese- och TuristDataBasen. Observera att de fyra första boendeformerna inkluderar utländska övernattningar i Sverige, men TDB visar bara svenska övernattningar förutom sista punkten. Hotellens negativa siffror 22 beror på att ett stort antal hotell omklassades till vandrarhem och förklarar därmed vandrarhemmens stora ökning. Om detta inte skett hade hotellen redovisat en ökning med 1,7 % och vandrarhemmen med 4,7 %. Totala antalet svenska övernattningar för resor i Sverige minskade 27 med 9,1 %, men svenskars utlägg för övernattnings- och dagresor i Sverige minskade bara med 4,4 %. Detta beror på att övernattningar hos släkt och vänner, där man spenderar lite per dygn, har minskat mycket, samtidigt som övernattningar i hotell, stugbyar och vandrarhem, där man spenderar mer per dygn, har ökat. KONSUMTION Total konsumtion Sverigeresor av svenskar i miljarder kr Utlägg i miljarder kr 78,6 76,6 73,1 7,1 7,6 98,4 12,1 96,4 82,8 83,6 79,9 Efter en mindre stagnation i slutet av 9-talet för omsättningen av svenskarnas turism i Sverige ökade det mycket under 22 och delvis 23, kanske mest beroende på vädermässigt bra somrar minskade dock omsättningen, mest beroende på kraftigt minskat antal övernattningar hos släkt och vänner. Ett ökat internationellt resande till Sverige har delvis kompenserat svenskarnas minskade resande Utlägg i miljarder kr, svenskars resor i Sverige RESURS AB 8

9 UTVECKLING FÖR VIKTIGA NATIONALITETER Det utländska resandet till Sverige har ökat mycket de senaste åren. För övernattningar hos släkt och vänner i Sverige avser detta mest från de nordiska grannländerna samt Tyskland, USA, Storbritannien och Polen. Här märks också stora ökningar från länder där Sverige haft stor invandring, staterna på Balkan, Iran och Thailand, men också från Frankrike och Spanien. 1 2 NATIONALITETER HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM Norge Tyskland Danmark Storbrit USA Finland Holland Italien Frankrike Japan Ovanstående bild blir lite annorlunda om den enbart visas för hotellövernattningar. Tre nationaliteter har många övernattningar i stugbyar, Norge, Tyskland och Danmark. De som har få övernattningar i stugbyar och vandrarhem är Frankrike, Italien, USA och Japan. Sett på längre sikt har de flesta nationaliteter en positiv utveckling. Undantagen är Finland och Japan. Största ökningar senaste åren har Ryssland och Kina. I diagrammet anges de nio största nationaliteterna samt Japan, se även nedan. 15 STÖRSTA NATIONALITETER ÖVERNATTNINGAR Ändring Ändring 26 från från 26 1 Norge ,7 % ,3 % 2 Tyskland ,9 % ,5 % 3 Danmark ,7 % ,8 % 4 Storbritannien ,3 % ,4 % 5 USA ,1 % ,6 % 6 Finland , % ,1 % 7 Nederländerna ,1 % ,1 % 8 Italien ,3 % ,5 % 9 Frankrike ,9 % ,3 % 1 Ryssland ,8 % ,9 % 11 Spanien ,8 % ,6 % 12 Polen ,7 % ,1 % 13 Schweiz ,6 % ,5 % 14 Kina ,6 % , % 15 Japan ,8 % ,9 % Källa: SCB/Nutek. RESURS AB 9

10 UTVECKLING TURISMEN I VÄSTMANLAND 27 Övernattande och besökare till Västmanland spenderade drygt 2 miljarder kronor 27 och detta gav upphov till årssysselsättning för personer. Omsättningen ökade med 7 %, jämfört med Sverige totalt som hade oförändrat. Kommersiella turismen i Västmanland domineras av dagbesökare och övernattande på hotell. Västmanland har hotell med 2 15 rum och 3 78 bäddar, mer än hälften i Västerås. Under 27 hade hotellen den högsta beläggningen någonsin. Både affärs- och fritidsgäster ökade och de hade också ökade dygnsutlägg, speciellt fritidsgäster som ökade sina utlägg med 9 % OMSÄTTNING (milj kr) - SYSSELSATTA Kommersiella Icke kommersiella Sysselsatta Diagrammet visar utvecklingen av omsättningen för turismen, där den blå linjen avser den kommersiella turismen som nästan fördubblats på 1 år. Det är bara den kommersiella turismen som kan påverkas med traditionell marknadsföring. Den kommersiella turismen har ökat med 66 % detta decennium (på sju år) och under samma tidsperiod har sysselsättningen ökat med ca 55 årssysselsatta. Den viktigaste ökningen för den kommersiella turismen har varit ökningen för hotellen, både i utlägg per dygn och för övernattningar, men även dagbesök har ökat mycket. För andra boendeformer är förändringar små under de senaste 1 åren. 21 till 23 var år med extremt bra sommarväder. 24 och 25 kännetecknas av regniga somrar med minskat antal övernattningar för flera former av billigt boende. 26 hade en sommar som var mycket bra vädermässigt, men en höst med extremt mycket regn och 27 var det en vädermässigt dålig sommar, sämsta sen år 2, och detta innebar en stagnation av turismen i stora delar av Sverige, där Västmanland är ett av få län med ökningar. OBSERVERA Fram till 24 redovisade kommunerna i Västmanland endast de övernattningar i fritidshus som var ägda av personer som inte var bosatta i respektive kommun. Eftersom FN:s definition anger att turism avser alla övernattningar utanför egna bostaden, och att andra kommuner i Sverige redovisar samtliga övernattningar i fritidshus, ändrades redovisningen för Västmanland 25 att omfatta alla fritidshus. Denna förändring påverkar den totala omsättningen med 2,6 %. I Sverige har övernattningar i fritidshus och hos släkt och vänner varierat mycket de senaste 1 åren. Detta beror dels på sommarvädret respektive år och dels på omvärldsfaktorer som terrordåd och ekonomiska konjunkturer. För de senaste åren har också det höga bensinpriset en stor roll. För nämnda boendeformer har Västmanland en utveckling som inte följer riksgenomsnittet med stora förändringar för fritidshus och nästan oförändrat för släkt och vänner de senaste åren. RESURS AB 1

11 15 ÖVERNATTNINGAR - OMSÄTTNING (milj kr) Hotell Stugby Camping Vandrarhem Fritidshus Vänner Övriga Övernattningar Omsättning (tkr) Flest övernattningar sker hos släkt och vänner samt i eget fritidshus. Trots att övernattningar hos släkt och vänner är nästan fyra gånger fler än på hotell svarar för hotellgäster för nästan dubbelt så hög omsättning. Hotellgästerna spenderade i genomsnitt 1 655:- per person och dygn under 27 jämfört med övernattande hos släkt och vänner som spenderade 23:-. Minst spenderade de som övernattade i fritidsbåt med 19: OMSÄTTNING (milj kr) - SYSSELSATTA Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet Logi Omsättning (milj kr) Sysselsatta Där de röda staplarna är högre än de blå räknas branscherna som sysselsättningsintensiva, låg omsättning per anställd. Detta gäller främst restaurang med en omsättning, under 27, på 72 :- per anställd och hotell med 82 :-. Detta skall jämföras med transport med 3,1 miljoner kronor per anställd och livsmedel med 2,4 miljoner per anställd, eller traditionell industri med 3-5 miljoner per anställd. De mest sysselsättningsintensiva branscherna är logi, restaurang och aktivitet. Den sistnämnda inrymmer företag som kan ha en omsättning på mindre än en halv miljon kronor per anställd. Omsättning per sysselsatt för den totala turismen i Västmanland ligger på 1,1 miljoner kronor. Det bör observeras att ökningen av sysselsättningen på föregående sida för 27 inte ger en korrekt bild av utvecklingen för Västmanland. Normalt tas värden för omsättning per anställd bara fram vart tredje år eftersom förändringar mellan åren normalt ökar med lönekostnaden. För Västmanland har dock omsättning per anställd minskat för både restauranger och hotell de senaste åren. Detta beror förmodligen på fler företag med högre serviceutbud. Utvecklingen bör därför ha en jämnare utveckling Observera att all omsättning i denna rapport är angiven inklusive moms. Hänsyn till detta tas vid beräkningar av sysselsättnings- och skatteeffekter. RESURS AB 11

12 RESULTAT TURISMEN I SALA 27 UTVECKLING TURISMEN I SALA 27 Besökare till Sala spenderade 172 miljoner kronor 27 och gav sysselsättning för 15 personer på årsbasis. Den totala omsättningen har ökat med 61 % på sju år, 13 % bara senaste året. Den kommersiella delen av turismen är fördubblad på 1 år. Dagbesökare och hotellgäster har den största andelen med 92 % av den kommersiella turismen. För dagbesök har Sala silvergruva en stor betydelse, men även många andra besöksmål och evenemang bidrar till detta. Antal hotellövernattningar har utvecklats positivt de senaste åren till en ny rekordnivå 27, en ökning med 16 % bara det senaste året. Det är fritidsgäster som svarat för de största ökningarna på hotellen de senaste åren och de är nu fem gånger fler än för 1 år sedan, samtidigt som antalet affärsgäster nästan är oförändrat. Camping har en motsatt utveckling med minskat antal övernattningar på 2-talet. Övrigt boende har bara mindre förändringar där undantaget är uthyrning av stugor och lägenheter ökat mycket de senaste åren. I denna uthyrning ingår bland annat Bo på lantgård och Bed & Breakfast. Turismen skapar en sysselsättning i Sala för 15 personer på helårsbasis, där logianläggningar och restauranger svarar för 64 %. Sysselsättningen ger i sin tur en direkt skatteintäkt till kommunen på 6,5 miljoner kronor per år. Den samhällsekonomiska effekten av turismen är nästan 16 miljoner kronor i skatteintäkter för kommunen. OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI (i miljoner kronor) Kommersiella övernattningar/besök: Hotell 1, 2,8 14,6 18,9 32,8 29,4 27,1 34,5 21,2 26,8 3,3 32,1 33, 41,5 varav Affärs 5, 5,5 6,5 12,5 2,6 16,5 15,7 18,4 13,4 11,8 11,8 5,1 6,2 1,9 Konferens 4,2 3,2 2,5 4,1 9,4 9,8 8,6 11,2 4,8 8,8 1,3 12,3 1,7 11,9 Grupp,2 11,7 5,1 1,3,7 1,3 1,3 2,3,7 3,2 3,9 7,6 6, 7,9 Fritid,6,4,5 1, 2,1 1,8 1,4 3, 2,3 2,9 4,2 7, 1,1 1,8 Stuga/rum + övrig,3,3,6,3,,1,1,1,3,4,7,5 1,6 2,1 Camping 3,4 3,3 2,6 2,6 3, 3,2 1,8 4,3 4,9 3,2 2,5 1,7 1,8 2,1 Fri camping 2,9 3,2 3, 2,7 1,5 1,9 1, 1,1 2,2 2,3 1,2 1,,7 1, Vandrarhem,6,7,8 1, 1,1 1,3 1,1 1,9 1,4 1,6 1,5 1,7 1,3 1,3 Grupplogi,,,,,,, 1,5 1,3 1,4,9,,, Dagbesök 5,9 6,1 4,8 12,2 19, 16,4 12,3 16, 21,1 27,8 28, 34, 34,3 37,4 23,1 34,4 26,4 37,7 57,4 52,5 43,4 59,4 52,4 63,5 65,1 71, 72,7 85,4 Övriga övernattningar/besök: Fritidshus 9,1 12,8 12,2 9,4 7,5 5,7 9,2 5,7 1,3 8,9 13,1 14,4 15,3 16,6 Genomfartsresenärer24,1 24,6 25,6 25,7 26, 27,7 29,5 29,9 32,9 34,6 37,2 41, 4,8 42, Släkt/vänner 24,7 21,1 19, 2,3 25,4 21,2 24,9 21, 31,7 27,3 29,4 28,4 23,6 28, 57,9 58,5 56,8 55,4 58,9 54,6 63,6 56,6 74,9 7,8 79,7 83,8 79,7 86,6 TOTALT Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller att de påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga eller icke kommersiella avses de tre kategorierna släkt/vänbesök, nyttjande av eget fritidshus och genomfartsresenärer. RESURS AB 12

13 ÖVERNATTNINGAR/BESÖK (Rum i rumsnätter) Hotellrum Hotellbäddar varav Affärs Konferens Grupp Fritid Stuga/rum Camping, Tält/Husv Campingstuga ingår ovan Vandrarhem Grupplogi Fri camping Övrig övernattning Fritidshus Släkt/vänner Summa övernattningar Genomfartsresenärer Dagbesök SYSSELSÄTTNING Fram till 22 anges sysselsättningen i årsverken samt i beräknat antal årsanställda. Årsverken avser en person som arbetar 1 % av arbetstiden hela året. Med tanke på sjukdom och annan frånvaro är dock arbetstiden % beroende på bransch. Beräknat antal årsanställda har beräknat till 2 % mer än antal årsverken. Med tanke på säsongsarbeten är antalet sysselsatta under sommarperioden betydligt högre. Ny redovisning av sysselsättning. Från 22 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med bättre metod för varje bransch och med regionalt och ibland lokalt anpassade tal. Av detta skäl finns dubbel redovisning för 22. Ny Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet Logi Administration Sysselsättning totalt Årsanställda, ny metod Beräknat årsanställda Observera att ovanstående siffror inte anger ett faktiskt resultat av sysselsättningen utan enbart vilken sysselsättning som omsättningen ger underlag till. RESURS AB 13

14 OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER (i miljoner kronor) Restaurang 21,6 24,5 22,7 23,7 29,5 28,1 28,1 3,2 3,1 32,9 36,1 36,5 37,8 44,9 Livsmedel 14,7 16,5 14,8 14,2 14,3 12,9 13,2 12,8 19, 18,4 18,9 2,2 18,1 18,1 Transport inkl bensin17,9 18,9 19,2 21, 24,3 24,8 24,9 25,3 27,5 28,8 3,9 35,2 33,3 35,6 Shopping 15,4 16,4 13,6 16,8 22,1 17,6 18,2 2,5 28,6 29,5 32,4 36,8 35, 39,3 Logi 7,9 11,7 9,1 12,7 21,2 18,8 17,9 21,9 15,7 18,4 19,3 18,6 2,1 24,6 Aktiviteter 3,6 4,9 3,8 4,7 5, 4,8 4,7 5,7 6,3 6,4 7,1 7,4 8, 9,5 81,1 92,9 83,2 93,1 116,3 17,1 17,1 116,5 127,3 134,3 144,7 154,8 152,2 172, Här visas fördelningen av Turistkronan för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt. Men under 9- talet finns ändå stora förändringar, främst för restauranger, shopping och transport. SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna delas in i två delar: DIREKTA TOTALA avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarens utlägg. avser alla företag som påverkas, ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala skatteintäkten är detsamma som den samhällsekonomiska effekten. (i miljoner kronor) DIREKTA Kommun 2,9 3,2 3,1 3,5 4,4 4,1 4,1 4,4 4,8 5,1 5,5 5,9 5,8 6,5 Landsting 1,5 1,7 1,4 1,6 2, 1,8 1,8 2, 2,2 2,4 2,5 2,7 2,7 3,2 TOTALA Kommun 4,5 5,2 4,8 5,2 6,7 6,3 6,7 7,8 8,2 1,8 11,7 11,8 12,5 15,8 Landsting 2,3 2,8 2,2 2,4 3, 2,8 2,9 3,5 3,7 5, 5,3 5,5 5,8 7,7 En ökad skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande minskning av skatteutjämningsbidraget. Kommunens vinst vid ökad sysselsättning innebär alltså inte direkt mer pengar i kommunkassan i form av skatteintäkter utan istället minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag. Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan innebära en inflyttning och därmed ökat skatteunderlag eller förhindra utflyttning och därmed bibehållet skatteunderlag. Denna rapport är utförd av Lars Paulsson på uppdrag av Västmanlands kommuner och landsting 13 april 28 RESURS AB INFRACITY/UPPLANDS VÄSBY TEL FAX resurs@resursab.se RESURS AB 14