SALA 2010 TEM 2010 SALA. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren RESURS AB
|
|
- Karolina Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TEM 2010 SALA Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun 2010 Inklusive åren RESURS AB
2 INNEHÅLL Utveckling turismen i Sala RESULTAT TURISMEN I SALA 2010 Omsättning totalt och per kategori 5 Omsättning fördelad på branscher 6 Övernattningar/besök 7 Sysselsättning 8 Skatteintäkter 9 Regional omsättningsstatistik 10 Utveckling turismen i Västmanland Utveckling turismen i Sverige Definition 16 Källor 17 Genomförande 17 Denna rapport är utförd av Lars Paulsson på uppdrag av Västmanlands kommuner och landsting 7 maj 2011 RESURS AB STOCKHOLM TEL resurs@resursab.se Denna rapport bör huvudsakligen användas för köparens interna bruk och för det ändamål den är köpt. Om rapporten citeras är vi tacksamma om källan Resurs AB anges. RESURS AB 2
3 UTVECKLING TURISMEN I SALA 2010 Besökare till Sala spenderade 174 miljoner kronor 2010 och detta gav sysselsättning för 133 personer på årsbasis. Resultatet är en svag minskning från 2009, främst beroende på att besökarna spenderat mindre per person och dygn. Den totala omsättningen har dock ökat med 63 % på tio år och den kommersiella delen av turismen är nästan fördubblad under samma tid. Dagbesökare och hotellgäster har den största andelen med 89 % av den kommersiella turismen. För dagbesök har Sala silvergruva en stor betydelse, men även många andra besöksmål och evenemang bidrar till detta. Antal hotellövernattningar utvecklades positivt , en nivå som sen bibehållits. På längre sikt är det fritidsgäster som svarat för de största ökningarna på hotellen och de är nu betydligt fler än för 10 år sedan, samtidigt som antalet affärsgäster nästan är oförändrat. Sala har fyra hotell som rapporterade statistik till SCB 2010, ett färre än under 2009, men denna anläggning rapporterar 2010 som vandrarhem. Camping visar minskat antal övernattningar på 2000-talet, men det har varit stora brister i denna statistik. Övrigt boende har bara mindre förändringar där undantaget är uthyrning av stugor och lägenheter ökat mycket de senaste åren. I denna uthyrning ingår bland annat Bo på lantgård och Bed & Breakfast. Turismen skapar en sysselsättning i Sala för 133 personer på helårsbasis. Sysselsättningen ger i sin tur en direkt skatteintäkt till kommunen på 5,7 miljoner kronor per år. Den stotala effekten av turismen är nästan 15 miljoner kronor i skatteintäkter för kommunen. Resultatet för 2010 är, i några fall, inte direkt jämförbart med tidigare år. Detta beror på att företag i de branscher som påverkas av turismen kan ha sorterats in i nya SNI-koder enligt SNI Detta är tillämpat i 2010 års resultat. När SCB utförde denna nya indelning har en del företag flyttats till angränsande eller ny kod och detta kan påverka resultatet något. Detta berör främst livsmedel och shopping. OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER (i miljoner kronor) Restaurang 23,7 29,5 28,1 28,1 30,2 30,1 32,9 36,1 36,5 37,8 44,9 46,9 46,6 32,8 Livsmedel 14,2 14,3 12,9 13,2 12,8 19,0 18,4 18,9 20,2 18,1 18,1 18,9 19,4 18,5 Transport inkl bensin21,0 24,3 24,8 24,9 25,3 27,5 28,8 30,9 35,2 33,3 35,6 37,2 36,8 53,3 Shopping 16,8 22,1 17,6 18,2 20,5 28,6 29,5 32,4 36,8 35,0 39,3 40,0 42,3 37,5 Logi 12,7 21,2 18,8 17,9 21,9 15,7 18,4 19,3 18,6 20,1 24,6 24,4 22,5 21,9 Aktiviteter 4,7 5,0 4,8 4,7 5,7 6,3 6,4 7,1 7,4 8,0 9,5 10,1 10,8 9,9 93,1 116,3 107,1 107,1 116,5 127,3 134,3 144,7 154,8 152,2 172,0 177,5 178,3 173,9 Här visas fördelningen av Turistkronan för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt. Men under 90- talet finns ändå stora förändringar, främst för restauranger, shopping och transport. RESURS AB 3
4 OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI (i miljoner kronor) Kommersiella övernattningar/besök: Hotell 18,9 32,8 29,4 27,1 34,5 21,2 26,8 30,3 32,1 33,0 41,5 40,9 40,1 33,6 varav Affärs 16,6 30,0 26,3 24,3 29,6 18,2 20,6 22,1 17,4 16,9 22,8 22,7 19,4 19,1 Fritid 2,3 2,8 3,1 2,7 5,3 3,0 6,1 8,1 14,6 16,1 18,7 18,2 20,7 14,5 Stuga/rum + övrig 0,3 0,0 0,1 0,1 1,6 1,6 1,8 1,6 0,5 1,6 2,1 2,1 2,2 2,2 Camping 2,6 3,0 3,2 1,8 4,3 4,9 3,2 2,5 1,7 1,8 2,1 1,9 1,9 2,8 Fri camping 2,7 1,5 1,9 1,0 1,1 2,2 2,3 1,2 1,0 0,7 1,0 0,8 0,7 1,2 Vandrarhem 1,0 1,1 1,3 1,1 1,9 1,4 1,6 1,5 1,7 1,3 1,3 1,3 1,5 3,1 Dagbesök 12,2 19,0 16,4 12,3 16,0 21,1 27,8 28,0 34,0 34,3 37,4 44,1 42,1 42,1 37,7 57,4 52,5 43,4 59,4 52,4 63,5 65,1 71,0 72,7 85,4 91,1 88,5 85,0 Övriga övernattningar/besök: Fritidshus 9,4 7,5 5,7 9,2 5,7 10,3 8,9 13,1 14,4 15,3 16,6 14,4 13,6 15,3 Genomfartsresenärer25,7 26,0 27,7 29,5 29,9 32,9 34,6 37,2 41,0 40,8 42,0 43,8 44,2 43,9 Släkt/vänner 20,3 25,4 21,2 24,9 21,0 31,7 27,3 29,4 28,4 23,6 28,0 28,2 32,0 29,8 55,4 58,9 54,6 63,6 56,6 74,9 70,8 79,7 83,8 79,7 86,6 86,4 89,8 89,0 TOTALT Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller att de påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga eller icke kommersiella avses de tre kategorierna släkt/vänbesök, nyttjande av eget fritidshus och genomfartsresenärer. Resultatet visar tydligt hotellgästernas minskade konsumtion per dygn, speciellt för affärsgäster. Resultatet påverkas också något eftersom ett hotell redovisar som vandrarhem ÖVERNATTNINGAR/BESÖK (Rum i rumsnätter) Hotellrum Hotellbäddar varav Affärs Konferens Grupp Fritid Stuga/rum Camping Vandrarhem Grupplogi + övrig Fri camping Fritidshus Släkt/vänner Summa övernattningar Genomfartsresenärer Dagbesök RESURS AB 4
5 SYSSELSÄTTNING Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med bättre metod för varje bransch och med regionalt och ibland lokalt anpassade tal. Av detta skäl finns dubbel redovisning för Ny Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet Logi Administration Sysselsättning totalt Årsanställda, ny metod Beräknat årsanställda Observera att ovanstående siffror inte anger ett faktiskt resultat av sysselsättningen utan enbart vilken sysselsättning som omsättningen ger underlag till. SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna delas in i två delar: DIREKTA TOTALA avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarens utlägg. avser alla företag som påverkas, ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala intäkten är detsamma som summan av den direkta och den indirekta skatteeffekten. (i miljoner kronor) DIREKTA TOTALA Kommun 5,7 Kommun 14,8 Landsting 2,7 Landsting 7, har Resurs infört en ny, och mer tillförlitlig, metod att beräkna skatteintäkterna. När SCB levererade data för 2009 var detta med den nya SNI-indelningen, SNI Detta innebar också att Resurs fick tillgång till säkrare data för att beräkna såväl omsättning, som sysselsättning och skatteeffekter. Av dessa skäl redovisas bara resultat för 2010, men historiskt följer skatteintäkterna nästan proportionerligt med utvecklingen av sysselsättningen. Den totala skatteintäkten tar nu enbart med summan av de direkta och indirekta effekterna enligt ovan nämnda text efter TOTALA. Från 2010 tas ingen hänsyn till den multiplikatoreffekt som traditionellt har nyttjats för ekonomiska beräkningar. Multiplikator har använts för att visa den samhällsekonomiska effekten, men det är så många faktorer som styr denna att det är svårt att redovisa ett rättvisande resultat. RESURS AB 5
6 UTVECKLING TURISMEN I VÄSTMANLAND 2010 Övernattande och besökare till Västmanland spenderade nästan 1,9 miljarder kronor 2010 och detta gav upphov till årssysselsättning för drygt personer. Trots en ökning i antal övernattningar så minskade omsättningen något. Detta berodde på att många gäster valde att spendera mindre per person och dygn, främst affärsresenärer på hotell, men också de som övernattade i eget fritidshus och hos släkt och vänner. Orsakerna till detta kan vara en av följande eller kombinationer av dessa: Lägre utlägg kan vara en följd av finanskrisen, speciellt för affärsresenärer. Gästerna stannade längre vid varje resa och då blir oftast utläggen per dygn lite lägre. Sommarvädret var mycket bra och detta innebär mer tid för sol och bad och mindre för shopping, den bransch som också hade de största minskningarna För 10 år sedan var det dubbelt så många affärsresande än fritidsgäster på hotellen, men de senaste åren har antalet fritidsgäster ökat så mycket att fritidsgästerna nu svarar för nästan 50 % av beläggningen på hotellen. Antalet övernattningar på hotell ökade till en ny rekordnivå Antalet fritidsgäster på hotell har blivit tre gånger fler på 10 år OMSÄTTNING (milj kr) - SYSSELSATTA Kommersiella Icke kommersiella Sysselsatta Diagrammet visar utvecklingen av omsättningen och sysselsättning för turismen, där den blå linjen avser den kommersiella turismen som nästan fördubblats på 10 år. Det är bara den kommersiella turismen som kan påverkas med traditionell marknadsföring. Den kommersiella turismen har ökat med 48 % de senaste 10 åren, och under samma tidsperiod har sysselsättningen ökat med ca 400 årssysselsatta. Utvecklingen för de kategorier som ligger under Övriga övernattningar/besök styrs främst av vädret och omvärldsfaktorer, främst ekonomiska konjunkturer. Under 2009 och 2010 påverkade finanskrisen att affärsresandet minskade, och att de valde att spendera mindre, i stora delar av Sverige. RESURS AB 6
7 Den viktigaste ökningen för den kommersiella turismen har varit ökningen för hotellen, både i utlägg per dygn och för övernattningar, men även dagbesök har ökat mycket avseende utlägg. Det är många faktorer som styr turismens utveckling, se föregående sida och även utveckling av turismen i Sverige senare i denna rapport. OBSERVERA Fram till 2004 redovisade kommunerna i Västmanland endast de övernattningar i fritidshus som var ägda av personer som inte var bosatta i respektive kommun. Eftersom FN:s definition anger att turism avser alla övernattningar utanför egna bostaden, och att andra kommuner i Sverige redovisar samtliga övernattningar i fritidshus, ändrades redovisningen för Västmanland 2005 att omfatta alla fritidshus. Denna förändring påverkar den totala omsättningen med 2,6 %. I Sverige har övernattningar i fritidshus och hos släkt och vänner varierat mycket de senaste 10 åren. Detta beror dels på sommarvädret respektive år och dels på omvärldsfaktorer som terrordåd och ekonomiska konjunkturer. För de senaste åren har också ett högt bensinpris spelat en roll. För nämnda boendeformer har Västmanland en utveckling som inte följer riksgenomsnittet med stora förändringar för fritidshus och nästan oförändrat för släkt och vänner de senaste åren ÖVERNATTNINGAR - OMSÄTTNING (tkr) Hotell Stugby/V-hem Camping Fritidshus Vänner Övriga Övernattningar Omsättning (tkr) Flest övernattningar sker hos släkt och vänner samt i eget fritidshus. Trots att övernattningar hos släkt och vänner är mer än tre gånger fler än på hotell svarar för hotellgäster för nästan dubbelt så hög omsättning. Hotellgästerna spenderade i genomsnitt 1 359:- per person och dygn under 2010 jämfört med övernattande hos släkt och vänner som spenderade 235:-. Minst spenderade de som övernattade i fritidshus med 175:-. För hotellgästerna var utlägg per dygn 2010 en minskning med 204:- per person från 2009, från 1 563:- till 1 359:-. Det mesta av detta var förknippat med affärsresenärer. Totalt spenderade genomsnittsbesökaren 358:- per person och dygn RESURS AB 7
8 700 OMSÄTTNING (milj kr) - SYSSELSATTA Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet Logi Omsättning (milj kr) Sysselsatta Där de röda staplarna är högre än de blå räknas branscherna som sysselsättningsintensiva, låg omsättning per anställd. Detta gäller främst restaurang med en omsättning, under 2010, på :- per anställd och hotell med :-. Detta skall jämföras med transport med 3,3 miljoner kronor per anställd och livsmedel med 2,7 miljoner per anställd, eller traditionell industri med 3-5 miljoner per anställd. De mest sysselsättningsintensiva branscherna är logi, restaurang och aktivitet. Den sistnämnda inrymmer företag som kan ha en omsättning på mindre än en halv miljon kronor per anställd. Omsättning per sysselsatt för den totala turismen i Västmanland ligger på 1,16 miljoner kronor. Av de gäster som nyttjar kommersiella boendeanläggningar i Västmanland svarar hotellgästerna för 82 % av omsättningen. Totalt finns 47 hotell i länet med nästan rum och bäddar. Hotellrummen i dessa hotell var belagda till 42 % under 2010, jämfört med riksgenomsnittet 50 %. Under helgerna var bara mindre än vart tredje rum sålt under Av hotellgästerna var 84 % svenskar en ökning med 2 % från Den genomsnittliga logiintäkten per sålt rum och natt var 735:- och bara Västerbotten hade en lägre logiintäkt, där genomsnittet för alla hotell i Sverige var 911:-. Resultatet för sysselsättningen 2010 är, i några fall, inte direkt jämförbart med tidigare år. Detta beror på att företag i de branscher som påverkas av turismen kan ha sorterats in i nya SNI-koder enligt SNI Detta är tillämpat i 2010 års resultat. När SCB utförde denna nya indelning har en del företag flyttats till angränsande eller ny kod och detta kan påverka resultatet något. Stugbyar visar en märklig utveckling med halverat antal övernattningar Detta beror på att en anläggning rapporterat både som stugby och campingstuga under en period. Detta upptäcktes nu när SCB övertagit ansvaret även för campingstatistiken. Omsättningsmässigt spelar detta ingen stor roll, men de senaste åren fram till 2009 är omsättningen något för högt beräknat. RESURS AB 8
9 UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2010 De viktigaste faktorerna som påverkar resandet är vädret, ekonomin och olika typer av omvärldshändelser. För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen internationellt, regionalt och lokalt, måste hänsyn tas till dessa faktorer i Sverige och omvärlden. De tio senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, men också på grund av snötillgången under vintrarna. Bra respektive dåligt sommarväder påverkar främst de enklare boendeformerna som camping, fritidsbåt, eget fritidshus, vild camping, m fl. För vädret finns dock stora regionala variationer. Sommaren 2001 var en mycket bra sommar med mycket sol och lite nederbörd. Sommaren 2002 var en av de bästa någonsin med mycket sol och lite nederbörd. Sommaren 2003 erbjöd ett väder som var det bästa sen mätningar startade med tropisk värme redan i maj och detta varade nästan hela sommaren. Sommaren 2004 tillhörde en av de sämre det senaste decenniet med mycket regn. Sommaren 2005 inleddes med extremt kallt väder hela juni, en kort period av värme och sol de tre första veckorna i juli och därefter regnigt fram till början av september. Vintern och våren 2006 hade en god snötillgång i stora delar av Sverige. Sommaren inleddes med varm och solig juni och juli. Hösten var regnig med rekordnederbörd på många orter, sammantaget dock en bra sommar. November och december hade värmerekord vilket påverkade inledningen på vintersäsongen. Våren 2007 var det snöbrist som påverkade vinterturismen negativt. Sommaren var en av de vädermässigt sämre på många år, sämsta sen år Våren 2008 var mycket positiv med god snötillgång och positiva siffror för fjällen. Sommaren var dålig förutom en kort period i slutet av juli. Året avslutades med en finanskris som innebar ett kraftigt minskat affärs-, och fjärresande, men också stor minskning för flyg- och biltrafik. Våren 2009 var det god snötillgång och de flesta skidområden hade nya omsättningsrekord. Sommarvädret var sämre än snittet med en kort period av värme i början av juli. Finanskrisen innebar ett kraftigt minskat affärsresande med negativa resultat för flyg och hotell i Sverige, men dock en viss återhämtning under årets två sista månader. Våren 2010 var det god snötillgång i hela Sverige och även skidanläggningar i Götaland slog nya rekord. Sommaren hade en kylig inledning, men från midsommar var det mycket bra väder under drygt en månad. Fritidsresandet påverkades inte av finanskrisen och affärsresandet återhämtades något. RESURS AB 9
10 Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokala variationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande: SALA juli, 1999 Tax-free upphörde mellan EU-länder 1 juli, 2000 Öresundsbron öppnades Under 2001 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur 11 sep 2001 Terrordåden i USA 2005 Bensinpriset i Sverige når upp till 12:-/liter 2008 Finanskrisen i slutet av året och bensinpriset når upp till 14:- per liter 2009 Finanskrisen påverkade affärsresandet negativt Här finns också andra faktorer som påverkat internationellt resande som SARS (Asien och Kanada), krig i Irak och Israel, flodvågskatastrofen i Asien, terrordåd i Madrid, London, Bali, Sri Lanka och Egypten. Dessa händelser har påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet mer eller mindre. Fritidsresandet styrs främst av väder och ekonomi. Affärsresandet styrs främst av ekonomi och omvärldshändelser. SVENSKARNAS FRITIDSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige Övernattningar i miljoner 128,1 118,6 108,7 108,4 143,7 149,8 141,0 124,9 119,1 108,6 110,6 110,9 125,8 Under våren 2001 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverige hade ökningar varje månad under resterande delen av året, hela 2002 och delvis minskade antalet övernattningar, dels beroende på sämre sommarväder och dels beroende på kortare vintersäsong. Mindre ökning 2008 och 2009 avser främst kommersiella övernattningar för hotell och stugor, men ökningen 2010 avsåg de flesta boendeformer. Övernattningar hos släkt och vänner har svarat för de stora minskningarna, från 70 miljoner övernattningar 2002 till 46 miljoner 2009, men ökade 2010 till 53,5 miljoner. Övernattningar i egna fritidshus har legat på ungefär samma nivå de senaste åren, med 32 miljoner övernattningar Svenska fritidsgäster på hotell har ökat mycket de senaste åren. De övriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem och camping har förändringar som mer följer vädersituationen respektive år. RESURS AB 10
11 Övernattningar i miljoner FRITIDSRESOR Dagresa över 10 mil i Sverige Dagresor i miljoner resor 24,9 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 21,8 20,7 19,2 17,8 21,2 23,2 Utvecklingen för dagresor, över 10 mil, följer i stort sett utvecklingen för övernattningsresor med många resor de fina somrarna Turistresor, resor under 10 mil men enligt angiven definition, kan ha ökat. Omsättningsutveckling för köpcentra och Vägverkets statistik visar att kortare resor kan ha ökat mycket. 35 Dagresor över 10 mil FRITIDSRESOR (milj resor) SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige Övernattningar i miljoner 16,3 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 8,6 9,3 8,1 7,2 6,5 9,0 Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avser främst enklare former av boende, som kanske främst nyttjas av hantverkare och lägre tjänstemän. För kommersiellt boende är variationerna mindre, men minskningar märks för hotellen 2008 och 2009 för att sen öka mycket RESURS AB 11
12 Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 2001, dels beroende på lågkonjunktur, dels beroende på terrordåden den 11 september kom åter en nedgång och finanskrisen påverkade 2008 och 2009 med färre resor och färre övernattningar per resa ökade dock antalet övernattningar mycket. 24 Övernattningar i miljoner AFFÄRSRESOR Dagresa i Sverige över 10 mil Dagresor i miljoner resor 13,5 10,9 10,2 8,0 12,4 12,4 11,1 8,4 8,3 6,6 6,3 7,5 8,4 Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Dagresor 2009 ökade, kanske som kompensation för färre övernattningsresor. Utvecklingen för affärsresor kan också ha påverkats av ökade kontakter via Internet vilket kan innebära att man inte behöver träffas. 16 Dagresor över 10 mil AFFÄRSRESOR (milj resor) TRENDER De senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i kommersiellt boende har haft en positiv utveckling, men hos släkt/vänner och i eget fritidshus har varierat mycket (dessa två svarar för nära 70 % av alla övernattningar vid fritidsresor). Restrenden de senaste åren har varit följande: Vi gör hellre flera längre övernattningsresor än få korta, mätt i avstånd, gäller inte dagresor. Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande eller kortveckosemester). Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra. Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet. RESURS AB 12
13 Förändringar i Sverige för några boendekategorier, i 1000-tal Hotell (SCB/Tillväxtverket) ,1 % Stugbyar (SCB/Tillväxtverket) ,8 % Vandrarhem (SCB/Tillväxtv.) ,1 % Camping (SCB/Tillväxtverket) (15 591) (16 435) (17 542) (17 012) ,2 % Hyrd stuga/lgh (TDB) ,3 % Fritidshus eget (TDB) ,4 % Släkt/vänner (TDB) ,8 % Fritidsbåt (TDB) ,8 % Vild camping (TDB) ,6 % Totalt övernattningar (TDB) av svenskar i Sverige ,9 % Övernattningar hos släkt/vänner av utländska besökare (TDB) ,8 % Källor: SCB/Tillväxtverket = Statistiska Centralbyrån/Tillväxtverket och TDB = Rese- och TuristDataBasen. Observera att de fyra första boendeformerna inkluderar utländska övernattningar i Sverige, men TDB visar bara svenska övernattningar förutom sista punkten. Totala antalet svenska övernattningar för resor i Sverige ökade med nästan 15 % 2010 jämfört med Konsumtionen hade en något lägre ökningstakt, med nästan 13 %, beroende på att det främst var enklare boendeformer som ökade mest. KONSUMTION Utlägg i miljarder kr, svenskars resor i Sverige RESURS AB 13
14 UTVECKLING FÖR VIKTIGA NATIONALITETER Det utländska resandet till Sverige har ökat mycket de senaste åren. För övernattningar hos släkt och vänner i Sverige, enligt TDB, avser detta mest från de nordiska grannländerna samt Tyskland, USA, Polen och Storbritannien. Här märks också stora ökningar från länder där Sverige haft stor invandring, staterna på Balkan, Iran och Thailand, men också från Frankrike och Spanien. För hotell, stugbyar och vandrarhem visas här två diagram för de 10 största nationaliteterna. Det första avser de fem största och det andra visar nationaliteterna på plats Camping är inte medtaget då denna kategori inte särredovisat flera av nationaliteterna. Under 2010 var det utländska övernattningar på camping och fyra nationer, Norge, Danmark, Tyskland och Nederländerna svarade för nästan 90 % av dessa NATIONALITETER HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM Norge Tyskland Danmark Storbrit USA Diagrammen blir lite annorlunda om de visas enbart för hotellen. Fyra nationer har många övernattningar i stugbyar och vandrarhem, Norge, Tyskland, Danmark och Nederländerna. Motpolen är exempelvis Italien, Frankrike, USA och Japan som har få övernattningar i dessa boendeformer. Sett på längre sikt har många nationer en positiv utveckling, undantaget är USA. Största ökningar senaste åren har Danmark och Norge. De fem största nationerna har 54 % av alla utländska övernattningar i hotell, stugbyar och vandrarhem. Om även camping inräknas ökar dominansen för Norge, Tyskland och Danmark. Utländska fritidshusägare i Sverige kommer också från dessa tre länder. RESURS AB 14
15 NATIONALITETER HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM Finland Holland Italien Frankrike Ryssland Observera att diagrammen har olika skalor, samt att övernattningar för ryssar bara finns särredovisat från Tabellen nedan visar utvecklingen för de 15 största nationaliteterna de senaste åren. Ryssland och USA ökade mycket 2010, men det mest anmärkningsvärda är den stora minskningen för Polen. Det finns bara ytterligare två nationer som har mer än övernattningar och det är Belgien med och Österrike med Därefter följer Australien, Kanada och Estland på platserna STÖRSTA NATIONALITETER ÖVERNATTNINGAR I HOTELL, STUGYAR OCH VANDRARHEM Ändring Ändring Ändring Ändring 2007 fr fr fr fr Norge ,3 % ,6 % ,0 % ,5 % 2 Tyskland ,5 % ,4 % ,3 % ,9 % 3 Danmark ,8 % ,4 % ,2 % ,3 % 4 Storbritannien ,4 % ,2 % ,0 % ,2 % 5 Finland ,1 % ,1 % ,7 % ,0 % 6 USA ,6 % ,5 % ,4 % ,1 % 7 Nederländerna ,1 % ,8 % ,7 % ,2 % 8 Italien ,5 % ,0 % , ,9 % 9 Frankrike ,3 % ,0 % ,7 % ,7 % 10 Ryssland ,9 % ,1 % ,7 % ,9 % 11 Spanien ,6 % ,0 % ,1 % ,7 % 12 Schweiz ,5 % ,5 % ,2 % ,0 % 13 Kina ,0 % ,4 % ,2 % ,6 % 14 Polen ,1 % ,0 % ,6 % ,6 % 15 Japan ,9 % ,8 % ,6 % ,0 % Källa: SCB/Tillväxtverket. RESURS AB 15
16 DEFINITION AV TURISM Alla beräkningar är gjorda för att följa Turismens begreppsnyckel, utgiven av Turistdelegationen Definitionen är framtagen av World Tourist Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställts att alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Turistdelegationens verksamhet flyttades till Nutek 2006 som numera ingår i Tillväxtverket. Grunddefinitionen: Aktiviteter som företas av en person som reser från ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid. Definitionen innehåller ett antal undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med att man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande: Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal, asylsökande (invandrarförläggningar). Turismens begreppsnyckel fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas. Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter. Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresande Enligt Tillväxtverket kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun eller län. Indelningen, kombinerad med basdefinitionen utanför ordinarie bostadsort, innebär att vi har beräknat effekterna för dem som rest till ett område utanför ordinarie bostadssort. Denna rapport redovisar inresande turism. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måste utresande turism, genomfartsresenärer och regional shopping läggas till. Utresande turism/regional shopping Den utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stor del av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning och sysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer. För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från Statistiska Centralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik. Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Det finns dock ingen anledning att göra beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från SCB:s regionala omsättningsstatistik. RESURS AB 16
17 KÄLLOR För att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas och den konsumtion som följer av dessa besök och övernattningar specificeras. Sådana uppgifter kommer från: SCB Inkvarteringsstatistik Statistiska Centralbyrån (SCB) tar, på uppdrag av Tillväxtverket, in inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt och hur många gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt, för hotellen, målgrupp för rumsförsäljningen. Svarsfrekvensen ligger på cirka 90 % och de som inte svarar vägs i förhållande till likvärdiga anläggningar. Från 2008 ansvarar SCB även för campingstatistik. SCB Handelsstatistik Omsättningsstatistik finns för varje bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell. I statistiken redovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning. Resurs har statistik på detta för alla branscher som påverkas av turismen och för alla kommuner i Sverige, år för år de senaste 15 åren. Rese- och TuristDataBasen, TDB TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Nu drivs TDB av Resurs AB och är ett registrerat varumärke. TDB är en marknadsundersökning där svenskar (minst per månad) tillfrågas om sitt resande. Totalt finns data på över dokumenterade resor i databasen. Trots uppdelning på många boendekategorier och på svenska län erhålls en bra regional statistik för de flesta länen. Vid hopslagning av data för flera år finns även bra kommunala data för flertalet svenska kommuner. I TDB finns uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar, vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm. Övrigt SCR, Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation, har svarat för statistik på övernattningar på campingplatser fram till Resestatistik har bland annat Vägverket, Luftfartsverket, Luftfartsstyrelsen och Cruise Ferry Info (avseende färjestatistik). GENOMFÖRANDE För området har vi ställt i ordning en Anläggningssammanställning. Där finns alla basfakta samlade för alla kategorier. Källorna är följande: RESURS AB 17
18 Övernattningar/besök Kommersiella övernattningar, hotell, stugbyar, vandrarhem och camping kommer från SCB/Tillväxtverket. Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök, vild camping och andra boendeformer kommer från TDB, till viss del även camping, liksom även dagbesök avseende resor över 10 mil, enkel väg. Från TDB kommer också data på utländska övernattningar hos släkt och vänner i Sverige. Dessa data bygger på intervjuer med hushåll. Utlägg/utläggsmönster Besökarnas utlägg och utläggsmönster är tagna från TDB. Observera att samtliga utlägg och omsättningstal är inklusive moms. Med utläggsmönster avses vilka branscher som besökaren spenderar pengar på, allmänt kallat Turistkronan. Från 2009 har Resurs anpassat Turistkronan för regionala och lokala turistområden. Sverige har här delats in i olika turistklasser, där varje område/ klass består av kommuner med likartad storlek och likartad turism. Närmare information kan erhållas från Resurs. Från 2009 använder Resurs också den logiintäkt som hotellen rapporterar till SCB som grund för den totala konsumtionen för hotellgästerna. Sysselsättning/Skatteintäkter För att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd i respektive bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkterna bygger på kommunens egna skatteintäkter i förhållande till skatteutjämning och invånarantal, samt utdebitering av kommunal- och landstingsskatt, alla uppgifter kommer från SCB. TuristEkonomiska Modellen, TEM Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet och dessutom i enlighet med den fastställda definitionen. Dataprogrammet introducerades av Turistrådet 1988 ägs numera av Resurs AB och är ett registrerat varumärke. RESURS AB 18
FUNÄSDALEN 2010 TEM 2010 FUNÄSDALEN. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2010. Inklusive åren 2000-2009 RESURS AB
TEM 2010 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2010 Inklusive åren 2000-2009 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Funäsdalen 2010 3 RESULTAT TURISMEN I
Läs merLOFSDALEN 2010 TEM 2010 LOFSDALEN. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2010. Inklusive åren 2000-2009 RESURS AB
TEM 2010 LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2010 Inklusive åren 2000-2009 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Lofsdalen 2010 3 RESULTAT TURISMEN I LOFSDALEN
Läs merTEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1997-2008
TEM 29 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1997-28 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 29 5 Utveckling
Läs merTEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2009 Inklusive åren 1999-2008
TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2009 Inklusive åren 1999-2008 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009
Läs merTEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1995-2007
TEM 28 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1995-27 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 28 5 Utveckling
Läs merTEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1994-2006
TEM 27 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1994-26 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 27 5 Utveckling
Läs merTEM 2011 SKINNSKATTEBERG SKINNSKATTEBERG 2011. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skinnskattebergs kommun 2011
TEM 2011 SKINNSKATTEBERG Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skinnskattebergs kommun 2011 Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Skinnskatteberg 2011
Läs merTEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren 1999-2008
TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren 1999-2008 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009 5 RESULTAT
Läs merTEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun Inklusive året 1992, 2004 och 2006
TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun Inklusive året 1992, 2004 och 2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige
Läs merTEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen längs riksväg 50 BERGSLAGSDIAGONALEN Inklusive åren 2003-2005 och 2008
TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen längs riksväg 50 BERGSLAGSDIAGONALEN Inklusive åren 2003-2005 och 2008 RESURS AB INNEHÅLL Bakgrund syfte 2 Avgränsning av området 2 Definition
Läs merTEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 1996 och 2001
TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 1996 och 2001 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Sorsele 2011 3 RESULTAT TURISMEN I SORSELE 2011
Läs merTEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län Inklusive 2005-08, där Heby ingår i resultatet alla år
TEM 29 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län Inklusive 25-8, där Heby ingår i resultatet alla år RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen
Läs merNORBERG 2011 TEM 2011 NORBERG. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norbergs kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB
TEM 2011 NORBERG Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norbergs kommun 2011 Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Norberg 2011 3 RESULTAT TURISMEN I NORBERG
Läs merSALA 2011 TEM 2011 SALA. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB
TEM 2011 SALA Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun 2011 Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Sala 2011 3 RESULTAT TURISMEN I SALA 2011 Omsättning
Läs merTEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Upplands Vallonbruk Se definition av området på sidan två
TEM 29 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Upplands Vallonbruk Se definition av området på sidan två RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen
Läs merTEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Östhammars kommun inklusive åren 2001-2009. (Nya beräkningsgrunder fr o m 2008)
TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Östhammars kommun inklusive åren 2001-2009 (Nya beräkningsgrunder fr o m 2008) RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Östhammars
Läs merKUNGSÖR 2011 TEM 2011 KUNGSÖR. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kungsörs kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB
TEM 2011 KUNGSÖR Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kungsörs kommun 2011 Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Kungsör 2011 3 RESULTAT TURISMEN I KUNGSÖR
Läs merTEM 2010 VEMDALEN VEMDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren
TEM 2010 VEMDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen 2010 Inklusive åren 2000-2009 OBS, från 2010 definieras området på nytt sätt och resultatet är därmed inte jämförbart
Läs merKÖPING 2011 TEM 2011 KÖPING. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Köpings kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB
TEM 2011 KÖPING Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Köpings kommun 2011 Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Köping 2011 3 RESULTAT TURISMEN I KÖPING
Läs merTEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eksjö kommun Inklusive åren 1997-2000 och 2003-2007
TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eksjö kommun Inklusive åren 1997-2000 och 2003-2007 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige
Läs merVÄSTERÅS 2011 TEM 2011 VÄSTERÅS. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerås kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB
TEM 2011 VÄSTERÅS Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerås kommun 2011 Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Västerås 2011 3 RESULTAT TURISMEN I
Läs merTEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013
TEM 2014 LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Lofsdalen 2014
Läs merTEM 2011 UPPSALA LÄN UPPSALA LÄN 2011. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län 2011. Inklusive åren 2005-2010
TEM 2011 UPPSALA LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län 2011 Inklusive åren 2005-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Uppsala län 2011 3 RESULTAT TURISMEN
Läs merTEM 2008 1996, 1998-2004 2006 RESURS AB
TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Gästrikland med kommunerna Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby inklusive åren 1996, 1998-2004 och 2006 RESURS AB INNEHÅLL
Läs merTEM 2014 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013
TEM 2014 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen
Läs merTEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren 2001-2009 RESURS AB
TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren 2001-2009 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Håbo kommun 2010 3 RESULTAT TURISMEN I HÅBO KOMMUN 2010
Läs merTEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Ljusdals kommun Inklusive åren 1997-2004 och 2006
TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Ljusdals kommun Inklusive åren 1997-2004 och 2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige
Läs merTEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012
TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen
Läs merTEM 2010 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun Inklusive åren
TEM 2010 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2010 Inklusive åren 2000-2009 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Härjedalen 2010 3 RESULTAT TURISMEN
Läs merTEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Strömstads kommun
TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Strömstads kommun RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2008 5 Turismen i Bohuslän
Läs merTEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Heby kommun inklusive åren 2000-2005 och 2007-2009 RESURS AB
TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Heby kommun inklusive åren 2000-2005 och 2007-2009 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Heby kommun 2010 3 RESULTAT TURISMEN I
Läs merTEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Arvidsjaurs kommun Inklusive åren 1994-2004
TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Arvidsjaurs kommun Inklusive åren 1994-2004 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2005
Läs merTEM 2010 UPPSALA LÄN UPPSALA LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län Inklusive åren
TEM 2010 UPPSALA LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län 2010 Inklusive åren 2005-2009 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Uppsala län 2010 3 RESULTAT TURISMEN
Läs merTEM 2012 LOFSDALEN LOFSDALEN 2012. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2012. Inklusive åren 2003-2011
TEM 2012 LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2012 Inklusive åren 2003-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Lofsdalen 2012
Läs merTEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vingåkers kommun
TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vingåkers kommun RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009 5 Utveckling turismen i
Läs merTEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 1999-2000 och 2003-2009 RESURS AB
TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 1999-2000 och 2003-2009 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Vilhelmina kommun 2010 3 RESULTAT
Läs merTEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun Inklusive åren 1997-2005
TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun Inklusive åren 1997-2005 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2006 5 Utveckling
Läs merTEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 1994-1995, 1998-2000 och 2003-2006
TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 1994-1995, 1998-2000 och 2003-2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling
Läs merTEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun Inklusive åren 1998-2006
TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun Inklusive åren 1998-2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2007
Läs merTEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Grums kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001 och 2003-2006
TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Grums kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001 och 2003-2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen
Läs merSVERIGE 2005. TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB
TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2005 5
Läs merTEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun Inklusive åren
TEM 29 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun Inklusive åren 1999-28 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 29 5
Läs merTEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 2001-2009 Resultatet för år 2009 är reviderat
TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 2001-2009 Resultatet för år 2009 är reviderat RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Tierps kommun 2010
Läs merTEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 1998-2006
TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 1998-2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2007 5
Läs merTEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Edsbyn & Alfta Ovanåkers kommun Inklusive åren 1997-2004 och 2006
TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Edsbyn & Alfta Ovanåkers kommun Inklusive åren 1997-2004 och 2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling
Läs merTEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2009
TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2009 Rapporten visar främst den omsättning som hamnar på svenska destinationer, men också den totala turismomsättningen i Sverige
Läs merUtveckling turismen i Värmland 2010 11. Utveckling turismen i Sverige 2010 12 Definition 19 Källor 20 Genomförande 21
TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Munkfors kommun inklusive åren 1997, 1999, 2001 och 2005-2009 Resultatet för år 2009 är reviderat RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen
Läs merTEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Filipstads kommun inklusive åren 1999, 2001 och 2003-2009
TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Filipstads kommun inklusive åren 1999, 2001 och 2003-2009 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Filipstads kommun 2010 3 RESULTAT
Läs merTEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013
TEM 2013 LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 Inklusive åren 2004, 2006-2010 Reviderad version RESURS AB för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL
Läs merTEM 2012 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2012. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2012. Inklusive åren 2003-2011
TEM 2012 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2012 Inklusive åren 2003-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen
Läs merTEM 2011 HAPARANDA HAPARANDA 2011. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Haparanda kommun 2011. Inklusive åren 2003-2010
TEM 2011 HAPARANDA Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Haparanda kommun 2011 Inklusive åren 2003-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Haparanda 2011 3 RESULTAT TURISMEN
Läs merTEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren 1999-2007
TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren 1999-2007 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2008 5 Utveckling
Läs merTEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Heby kommun inklusive åren 1998-2005 och 2007
TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Heby kommun inklusive åren 1998-2005 och 2007 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige
Läs merTEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 2000-2008
TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 2000-2008 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009 5
Läs merTEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Heby kommun inklusive åren 1997-2005
TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Heby kommun inklusive åren 1997-2005 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2007 5 Utveckling
Läs merTEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eksjö kommun inklusive åren 1998-2000 och 2003-2008
TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eksjö kommun inklusive åren 1998-2000 och 2003-2008 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige
Läs merTEM 2012 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2012. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2012. Inklusive åren 2003-2011
TEM 2012 KALMAR LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2012 Inklusive åren 2003-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kalmar län
Läs merTEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren 2001-2009 Resultatet för år 2009 är reviderat
TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren 2001-2009 Resultatet för år 2009 är reviderat RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Lunds kommun 2010
Läs merTEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2008
TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2008 Rapporten visar främst den omsättning som hamnar på svenska destinationer, men också den totala turismomsättningen i Sverige
Läs merTEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun Inklusive åren 1997-2005
TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun Inklusive åren 1997-2005 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2006 5
Läs merTEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nordanstigs kommun inklusive åren 1998-2004, 2006 och 2008 RESURS AB
TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nordanstigs kommun inklusive åren 1998-2004, 2006 och 2008 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Nordanstigs kommun 2010 3 RESULTAT
Läs merTEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vännäs kommun inklusive åren 2001-2008 och 2010*
TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vännäs kommun inklusive åren 2001-2008 och 2010* *reviderat resultat för år 2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Vännäs kommun
Läs merTEM 2011 NYKÖPING NYKÖPING 2011. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun 2011. Inklusive åren 2002-2010
TEM 2011 NYKÖPING Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun 2011 Inklusive åren 2002-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Nyköping 2011 3 RESULTAT TURISMEN
Läs merTEM 2015 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren
TEM 2015 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2015 Inklusive åren 2006-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen
Läs merTEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012
TEM 2013 KALMAR LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kalmar län
Läs merTEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2007
TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2007 Rapporten visar främst den omsättning som hamnar på svenska destinationer, men också den totala turismomsättningen i Sverige
Läs merTEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014
TEM 2015 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015 Inklusive åren 2006-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen
Läs merUtveckling turismen i Värmland 2010 11. Utveckling turismen i Sverige 2010 12 Definition 19 Källor 20 Genomförande 21
TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eda kommun inklusive åren 1997, 1999, 2001, 2003 och 2005-2009 Resultatet för år 2009 är reviderat RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen
Läs merTEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2006
TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2006 Rapporten visar främst den omsättning som hamnar på svenska destinationer, men också den totala turismomsättningen i Sverige
Läs merTEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Upplands Vallonbruk Se definition av området på sidan två
TEM 28 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Upplands Vallonbruk Se definition av området på sidan två RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen
Läs merTEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Degerfors kommun inklusive åren 2001 och 2003-2010 RESURS AB
TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Degerfors kommun inklusive åren 2001 och 2003-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Degerfors kommun 2011 3 RESULTAT TURISMEN
Läs merTEM 2012 IDRE IDRE 2012. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Idre 2012, del av Älvdalens kommun. Inklusive åren 2003-2010
TEM 2012 IDRE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Idre 2012, del av Älvdalens kommun Inklusive åren 2003-2010 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen
Läs merTEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län Inklusive , där Heby ingår i resultatet alla år
TEM 28 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län Inklusive 25-7, där Heby ingår i resultatet alla år RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen
Läs merTEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sölvesborg kommun inklusive åren 2008-2011
TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sölvesborg kommun inklusive åren 2008-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Sölvesborgs kommun
Läs merKRISTIANSTADS KOMMUN 2010
TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2001-2009 Resultatet för år 2009 är reviderat RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Kristianstads
Läs merTEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Oxelösunds kommun
Läs merTEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Munkfors kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001, 2003 och 2005
TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Munkfors kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001, 2003 och 2005 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen
Läs merTEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerviks kommun inklusive åren 1997, 2000-2002 och 2005-2006
TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerviks kommun inklusive åren 1997, 2000-2002 och 2005-2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen
Läs merTEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun
Läs merUTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2013 SVERIGE 2013
UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2013 Utveckling turismen i Sverige 2013, samt beskrivning av definition av turismen, källhänvisning och hur TEM genomförs. Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism
Läs merTEM 2013 BODEN BODEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bodens kommun 2013. Inklusive åren 2004-2012
TEM 2013 BODEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bodens kommun 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Boden 2013
Läs merTEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Munkedals kommun
TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Munkedals kommun RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2008 5 Turismen i Bohuslän 2008
Läs merTEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun
TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Nykvarns kommun 2011 3 RESULTAT TURISMEN I NYKVARNS KOMMUN 2011 Omsättning
Läs merTEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Karlskoga kommun inklusive åren 2001 och 2003-2010
TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Karlskoga kommun inklusive åren 2001 och 2003-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Karlskoga kommun 2011 3 RESULTAT TURISMEN
Läs merTEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristinehamns kommun inklusive åren 2001 och 2003-2010 RESURS AB
TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristinehamns kommun inklusive åren 2001 och 2003-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Kristinehamns kommun 2011 3 RESULTAT
Läs merTEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2002-2010 RESURS AB
TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2002-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Norrköpings kommun 2011 3 RESULTAT TURISMEN I
Läs merTEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tanums kommun
TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tanums kommun RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2008 5 Turismen i Bohuslän 2008
Läs merTEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren 2000-2008
TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren 2000-2008 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009 5
Läs merTEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hagfors kommun inklusive åren 1997, 1999, 2001, 2003, 2005 och 2007-2010
TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hagfors kommun inklusive åren 1997, 1999, 2001, 2003, 2005 och 2007-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Hagfors kommun 2011
Läs merUTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2014 SVERIGE 2014
UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2014 Utveckling turismen i Sverige 2014, samt beskrivning av definition av turismen, källhänvisning och hur TEM genomförs. Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism
Läs merTEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Munkfors kommun inklusive åren 1999, 2001 och 2005-2010
TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Munkfors kommun inklusive åren 1999, 2001 och 2005-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Munkfors kommun 2011 3 RESULTAT TURISMEN
Läs merTurismen Ystad & Österlen en viktig näring
Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turism ekonomisk rapport för destinationen Ystad & Österlen 2011 Foto: Inge Hansson, bidrag från 2012 års fototävling Turismen i Ystad & Österlen en viktig näring.
Läs merTEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Filipstads kommun inklusive åren 2001 och 2003-2010
TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Filipstads kommun inklusive åren 2001 och 2003-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Filipstads kommun 2011 3 RESULTAT TURISMEN
Läs merNYKÖPING 2009. TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun Inklusive 2002-08 RESURS AB
TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun Inklusive 2002-08 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009 5 RESULTAT
Läs merTEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013
TEM 2014 LULEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Luleå 2014 3
Läs merTEM 2010 E16 GÄVLE-OSLO PROJEKT E16 GÄVLE-OSLO Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i längs PROJEKT E16
TEM 2010 E16 GÄVLE-OSLO Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i längs PROJEKT E16 Med Projekt E16 avses de 9 kommunerna: Gävle, Sandviken, Hofors, Falun, Borlänge, Gagnef, Vansbro,
Läs merTEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2010-2013
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kristianstads kommun
Läs merTEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2000-2008
TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2000-2008 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009
Läs merTEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren 2007-2010. RESURS för Resor och Turism i Norden AB
TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren 2007-2010 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Håbo kommun 2012 3 Utveckling
Läs merTEM 2011 VÄSTMANLAND VÄSTMANLAND Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västmanland 2011
TEM 2011 VÄSTMANLAND Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västmanland 2011 Inklusive åren 1998-2010, reviderad 2012 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Västmanlands län 2011
Läs mer