VÄSTERÅS 2011 TEM 2011 VÄSTERÅS. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerås kommun Inklusive åren RESURS AB

Transkript

1 TEM 2011 VÄSTERÅS Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerås kommun 2011 Inklusive åren RESURS AB

2 INNEHÅLL Utveckling turismen i Västerås RESULTAT TURISMEN I VÄSTERÅS 2011 Omsättning fördelad på branscher 3 Omsättning totalt och per kategori 4 Sysselsättning 4 Övernattningar/besök 5 Skatteintäkter 6 Utveckling turismen i Västmanland Utveckling turismen i Sverige Definition 17 Källor 18 Genomförande 19 Presentation av Resurs AB 20 Denna rapport är utförd av Lars Paulsson på uppdrag av Västmanlands kommuner och landsting 25 april 2012 RESURS AB STOCKHOLM TEL resurs@resursab.se Denna rapport bör huvudsakligen användas för köparens interna bruk och för det ändamål den är köpt. Om rapporten citeras är vi tacksamma om källan Resurs AB anges. RESURS AB 2

3 UTVECKLING TURISMEN I VÄSTERÅS 2011 Övernattande och besökare till Västerås spenderade 990 miljoner kronor 2011 och detta gav upphov till årssysselsättning för 800 personer. Den stora förändringen var en minskning av övernattningar hos släkt och vänner samtidigt som antalet dagbesökare ökade i motsvarande grad. Resultaten för tidigare år har varit något övervärderad, speciellt för hotellgästernas konsumtion, se förklaring sidan 7. Även camping har varit något övervärderad, se sidan 5. De branscher som ökade mest 2011 var shopping och transport (läs bensin). För den senare var den främsta orsaken en stor ökning för dagbesök. Ökningen för shopping berodde förmodligen främst på ett sämre sommarväder, som inbjöd till dagresor och shopping istället för sol och bad. Den kommersiella turismen i Västerås domineras av dagbesökare och övernattande på hotell. I Västerås finns 18 hotell med rum och nästan bäddar. Västerås har en stor traditionell industri som påverkades kraftigt av finanskrisen under 2009 och 2010 med minskat antal affärsgäster på hotellen, följt av affärsgästernas minskade konsumtion Sett på längre sikt har antalet affärsgäster på hotell minskat något medan fritidsgäster är tre gånger fler på 10 år. Logianläggningar och restaurang svarar för 63 % av sysselsättningen trots att shopping svarar för den högsta andelen av omsättningen. Detta beror på att logi och restaurang är sysselsättningsintensiva branscher till skillnad mot shopping, se vidare Utveckling turismen i Västmanland De nära 800 årssysselsatta genererar en direkt skatteintäkt till kommunen på 31 miljoner kronor och tillsammans med den indirekta effekten en skatteintäkt på 67 miljoner kronor per år för kommunen. 0MSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER (i miljoner kronor) Restaurang 155,4 156,8 159,8 165,7 163,7 183,6 202,5 205,0 223,1 255,3 262,7 243,7 211,9 213,5 Logi 206,1 211,2 210,1 216,4 222,2 206,4 217,0 236,4 232,7 245,6 258,1 228,5 209,2 195,1 Shopping 172,5 160,4 181,6 177,5 228,4 247,0 280,2 314,3 315,8 320,6 295,2 281,9 234,8 263,5 Livsmedel 60,8 61,0 61,6 60,6 86,0 84,0 84,7 97,0 85,7 76,4 84,4 81,1 73,7 70,6 Transport inkl bensin 112,1 131,6 122,6 120,9 123,0 118,2 128,0 145,2 137,2 144,1 140,9 132,6 140,9 173,3 Aktivitet 37,6 40,2 41,6 48,8 47,4 49,0 56,2 57,0 62,5 70,2 69,4 68,5 60,5 74,3 TOTALT Här visas fördelningen av Turistkronan för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt. Men under 90-talet finns ändå stora förändringar, främst för restauranger, shopping och transport. Logi verkar ha minskat de senaste åren. En förklaring till detta är att logiomsättningen för hotell har blivit för högt beräknat en längre period, se sidan 7. RESURS AB 3

4 OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI (i miljoner kronor) Kommersiella: Hotell 337,6 355,8 346,4 372,9 351,3 336,8 371,7 390,2 382,5 423,3 447,8 410,5 359,0 361,3 varav Affärs 310,1 323,7 309,3 333,8 297,4 246,3 270,8 295,8 282,3 299,6 300,1 268,0 221,7 Fritid 27,6 31,1 37,1 39,0 53,8 90,6 100,8 94,4 100,2 123,7 147,7 142,5 137,2 Stuga/Rum 0,3 0,5 0,7 0,8 0,7 0,7 0,9 0,6 0,5 0,4 0,5 0,4 0,2 0,3 Stugby 0,0 1,1 1,4 1,6 1,5 1,4 1,7 1,4 1,9 2,1 1,8 1,8 1,8 1,9 Camping 10,0 11,8 8,6 10,8 18,4 23,7 22,1 24,3 22,4 19,8 24,0 19,0 18,8 18,2 Fri camping/fritidsbåt 2,8 3,5 1,9 2,2 4,3 2,4 1,3 1,2 1,1 1,2 0,9 0,7 1,2 2,3 Vandrarhem 1,6 1,8 2,5 2,1 2,8 1,9 3,5 3,6 3,6 4,1 2,8 1,4 1,6 1,1 Dagbesök 219,5 235,7 237,9 245,3 267,1 321,2 349,1 394,0 432,0 415,5 388,0 332,7 289,2 396,7 SUMMA Övriga: Fritidshus 5,0 3,8 6,1 3,8 6,5 5,9 8,7 28,7 30,5 33,1 28,7 27,2 30,5 29,0 Släkt/vänner 143,7 121,7 144,9 123,2 187,9 162,4 175,5 172,9 145,1 174,3 176,0 202,0 188,5 138,6 Genomfartsresenärer 23,8 25,4 27,0 27,4 30,2 31,8 34,1 37,6 37,4 38, ,5 40,2 40,8 SUMMA Total omsättning Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller att de påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga eller icke kommersiella avses de tre kategorierna släkt/vänbesök, nyttjande av eget fritidshus och genomfartsresenärer. Hotellgäster och dagbesökare svarar för 97 % av den kommersiella turismen där övriga kategorier svarar för mycket liten andel. Av övriga kategorier är det bara camping som har en omsättning som märks. SYSSELSÄTTNING Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med bättre metod för varje bransch och med lokalt anpassade tal. Av detta skäl finns dubbel redovisning för Ny Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet Logi Administration TOTALT Årsanställda, ny metod Ber årsanställda RESURS AB 4

5 Observera att ovanstående siffror inte anger ett faktiskt resultat av sysselsättningen utan enbart vilken sysselsättning som omsättningen ger underlag till.. Resultatet för 2010 och 2011 är, i några fall, inte direkt jämförbart med tidigare år. Detta beror på att företag i de branscher som påverkas av turismen kan ha sorterats in i nya SNI-koder enligt SNI Detta är tillämpat från 2010 års resultat. När SCB utförde denna nya indelning har en del företag flyttats till angränsande eller ny kod och detta kan påverka resultatet något. ÖVERNATTNINGAR/BESÖK (i 1000-tal) Hotellrum 182,3 181,5 186,3 172,8 183,6 190,3 189,6 200,8 212,9 200,2 204,6 214,6 Hotellbäddar 222,9 222,4 229,5 217,7 234,7 239,3 240,1 255,8 275,7 263,4 269,4 283,6 varav Affärs 158,8 149,9 154,2 109,7 120,1 131,4 132,5 144,4 147,4 136,4 146,8 161,3 Konferens 14,6 24,2 15,4 18,7 18,5 18,0 19,3 12,0 9,3 10,8 Grupp 18,9 14,5 19,5 32,8 33,8 32,0 24,9 34,1 48,5 45,6 Fritid 29,5 33,8 40,4 56,5 62,4 57,9 63,4 65,2 70,5 70,5 122,6 122,3 Stugby 3,5 3,9 3,4 3,2 3,7 2,7 3,8 5,4 3,6 3,0 3,0 3,2 Camping 40,8 48,6 70,8 89,4 83,0 86,8 75,6 66,8 78,7 60,3 58,0 56,0 Stuga/Rum 2,4 2,5 2,1 2,0 2,4 1,6 1,4 1,1 1,4 1,2 0,5 0,7 Vandrarhem 8,0 6,7 8,1 5,2 9,0 8,7 8,5 9,7 6,7 2,4 2,7 1,9 Fri camp/fritidsbåt 9,8 11,4 20,4 10,8 5,9 5,5 5,0 5,0 3,5 3,1 4,9 8,8 Fritidshus 40,8 27,2 43,3 40,8 54,4 174,0 174,0 174,0 146,9 135,3 174,0 170,5 Släkt/vänner 689,9 631,6 894,6 773,4 779,9 786,1 659,7 757,6 748,9 808,1 802,0 590,0 SUMMA Genomfartsresor 180,1 182,8 188,8 192,4 194,9 197,7 197,1 202,6 200,8 202,6 201,1 204,2 Dagbesök 1 081, , , , , , , , ,1 899,1 826, ,9 När SCB tog över statistiken för camping ändrades metoden för mätningar för att få det faktiska antalet övernattningar. Tidigare hade enbart campingenheter (husvagnar, husbilar, mm) räknats och detta multiplicerades med ett nyckeltal där man antog att det bodde 3,1 personer i varje enhet. Med den nya metoden har det visat sig att campingen tidigare varit övervärderad, åtminstone åren 2002 till Övernattningar hos släkt och vänner svarar för 53 % av alla övernattningar i Västerås och tillsammans med övernattningar i egna fritidshus svarar dessa två kategorier för 68 %. Om även hotell och camping medtas svarar dessa fyra kategorier för nästan 99 % av alla övernattningar. Observera att antalet övernattningar 2010 var den högsta någonsin. Den enda större förändringen 2011 var en stor minskning för övernattningar hos släkt och vänner. I gengäld ökade antalet dagbesökare mycket. I övrigt var det bara mindre förändringar, men hotellen hade fortsatta ökningar till en ny rekordnivå. Det berodde på en ökning för affärsresandet, vilket märks på att det mest var försäljningen av enkelrum som ökade. RESURS AB 5

6 SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna delas in i två delar: DIREKTA TOTALA avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarens utlägg. avser alla företag som påverkas, ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala intäkten är detsamma som summan av direkta och indirekta effekten. (i miljoner kr) DIREKTA Kommun 30,0 31,1 Landsting 15,6 16,1 TOTALA Kommun 62,8 67,2 Landsting 32,6 34, har Resurs infört en ny, och mer tillförlitlig, metod att beräkna skatteintäkterna. När SCB levererade data för 2009 var detta med den nya SNI-indelningen, SNI Detta innebar också att Resurs fick tillgång till säkrare data för att beräkna såväl omsättning, som sysselsättning och skatteeffekter. Av dessa skäl redovisas bara resultat för 2010, men historiskt följer skatteintäkterna nästan proportionerligt med utvecklingen av sysselsättningen. Den totala skatteintäkten tar nu enbart med summan av de direkta och indirekta effekterna enligt ovan nämnda text efter TOTALA. Från 2010 tas ingen hänsyn till den multiplikatoreffekt som traditionellt har nyttjats för ekonomiska beräkningar. Multiplikator har använts för att visa den samhällsekonomiska effekten, men det är så många faktorer som styr denna att det är svårt att redovisa ett rättvisande resultat. Den samhällsekonomiska effekten är dock betydligt högre än den totala som här redovisas. En ökad skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande minskning av skatteutjämningsbidraget. Kommunens vinst vid ökad sysselsättning innebär alltså inte direkt mer pengar i kommunkassan i form av skatteintäkter utan istället minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag. Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan innebära en inflyttning och därmed ökat skatteunderlag eller förhindra utflyttning och därmed bibehållet skatteunderlag. RESURS AB 6

7 UTVECKLING TURISMEN I VÄSTMANLAND 2011 Övernattande och besökare till Västmanland spenderade drygt 1,8 miljarder kronor 2011 och detta gav upphov till årssysselsättning för drygt personer. Omsättningen minskade något beroende på färre övernattningar hos släkt och vänner, men också förändrad mätmetod för hotellen, se nedan. Till skillnad mot 2010 var sommarvädret betydligt sämre Detta gynnade omsättningen för shopping, som var den enda bransch med större ökning Eftersom shopping har hög omsättning per anställd så påverkade också detta sysselsättningen negativt. Trots detta ökade den kommersiella omsättningen något och med nedanstående reservation avseende hotellgästernas konsumtion, bör resultatet anses positivt. För 10 år sedan var det dubbelt så många affärsresande än fritidsgäster på hotellen, men de senaste åren har antalet fritidsgäster ökat så mycket att fritidsgästerna nu svarar för nästan 50 % av beläggningen på hotellen. Antalet övernattningar på hotell ökade till en ny rekordnivå Under 2011 var det dock affärsgästerna som svarade för den största ökningen, efter två negativa år beroende på finsnskrisen OMSÄTTNING (milj kr) - SYSSELSATTA Kom omsättn Icke kom oms Sysselsatta Diagrammet visar utvecklingen av omsättningen och sysselsättning för turismen, där den blå linjen avser den kommersiella turismen som nästan fördubblats på 10 år. Det är bara den kommersiella turismen som kan påverkas med traditionell marknadsföring. NYHET 2011 Fram till 2010 beräknades hotellgästernas konsumtion utifrån hotellens logipriser. Från 2011 har istället hotellens rapporterade (till SCB) hotellintäkt använts som utgångspunkt. Resultatet av detta visar att hotellgästernas konsumtion varit för högt beräknad. Olika former av kampanjer och erbjudanden har inneburit att hotellen inte debiterat fulla logipriset. Resultatet för hotellgästernas konsumtion fram till 2010 beräknas vara cirka 10 % för högt beräknat. RESURS AB 7

8 Från 2011 anges hotellgästernas konsumtion enbart som en totalsumma utan uppdelning på målgrupper. Detta beror på att den uppdelning som SCB gör i målgrupper kan ge en missvisande bild av verkligheten. SCB definition av målgrupper är nämligen följande: Affärsgäst avser en person som betalar fullt ordinarie pris. Konferensgäst är en person som bor och deltar i en konferens i detta hotell. Gruppgäst är de som betalar efter grupprislista (ofta bussarrangörer) Fritidsgäst är de som betalar weekend- eller sommarpris. Definitionen innebär att det är priset som avgör vilket målgrupp som gästen hamnar i. Exempelvis innebär detta att en person som ser en hockeymatch en onsdagkväll och bor på hotell anges som affärsgäst. I Sverige har övernattningar i fritidshus och hos släkt och vänner varierat mycket de senaste 10 åren. Detta beror dels på sommarvädret respektive år och dels på omvärldsfaktorer som terrordåd och ekonomiska konjunkturer. För de senaste åren har också ett högt bensinpris spelat en roll. För nämnda boendeformer har Västmanland en utveckling som inte följer riksgenomsnittet med stora förändringar för fritidshus och nästan oförändrat för släkt och vänner de senaste åren är dock undantaget med stor minskning för övernattningar hos släkt och vänner ÖVERNATTNINGAR - OMSÄTTNING (tkr) Hotell Stugby/V-hem Camping Fritidshus Vänner Övriga Övernattningar Omsättning (tkr) Flest övernattningar sker hos släkt och vänner samt i eget fritidshus. Trots att övernattningar hos släkt och vänner är mer än dubbelt så många som på hotell så svarar för hotellgäster för nästan dubbelt så hög omsättning. Hotellgästerna spenderade i genomsnitt 1 240:- per person och dygn under 2011 jämfört med övernattande hos släkt och vänner som spenderade 235:-. Minst spenderade de som övernattade i fritidshus med 170:-. Totalt spenderade genomsnittsbesökaren 351:- per person och dygn 2011, en liten minskning med sju kronor från RESURS AB 8

9 700 OMSÄTTNING (milj kr) - SYSSELSATTA Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet Logi Omsättning (milj kr) Sysselsatta Där de röda staplarna är högre än de blå räknas branscherna som sysselsättningsintensiva, låg omsättning per anställd. Detta gäller främst restaurang med en omsättning, under 2011, på :- per anställd och hotell med :-. Detta skall jämföras med transport med över 3,3 miljoner kronor per anställd och livsmedel med 2,8 miljoner per anställd, eller traditionell industri med 3-5 miljoner per anställd. De mest sysselsättningsintensiva branscherna är logi, restaurang och aktivitet. Den sistnämnda inrymmer företag som kan ha en omsättning på mindre än en halv miljon kronor per anställd. Omsättning per sysselsatt för den totala turismen i Västmanland ligger på 1,18 miljoner kronor. Av de gäster som nyttjar kommersiella boendeanläggningar i Västmanland svarar hotellgästerna för 80 % av omsättningen. Totalt finns 43 hotell i länet med nästan rum och bäddar. Hotellrummen i dessa hotell var belagda till 44 % under 2011, jämfört med riksgenomsnittet 51 %. Under helgerna var bara mindre än vart tredje rum sålt under Av hotellgästerna var 82 % svenskar, samma som under 2009, men två procentenheter lägre än Den genomsnittliga logiintäkten per sålt rum och natt var 756:- och bara Västerbotten hade en lägre logiintäkt, där genomsnittet för alla hotell i Sverige var 942:-. Resultatet för sysselsättningen 2010 och 2011 är, i några fall, inte direkt jämförbart med tidigare år. Detta beror på att företag i de branscher som påverkas av turismen kan ha sorterats in i nya SNI-koder enligt SNI Detta är tillämpat från 2010 års resultat. När SCB utförde denna nya indelning har en del företag flyttats till angränsande eller ny kod och detta kan påverka resultatet något. Stugbyar visar en märklig utveckling med halverat antal övernattningar Detta beror på att en anläggning rapporterat både som stugby och campingstuga under en period. Detta upptäcktes när SCB tog över ansvaret även för campingstatistiken. Omsättningsmässigt spelar detta ingen stor roll, men de senaste åren fram till 2009 är omsättningen något för högt beräknat. RESURS AB 9

10 UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2011 De viktigaste faktorerna som påverkar resandet är vädret, ekonomin och olika typer av omvärldshändelser. För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen internationellt, regionalt och lokalt, måste hänsyn tas till dessa faktorer i Sverige och omvärlden. De tio senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, men också på grund av snötillgången under vintrarna. Bra respektive dåligt sommarväder påverkar främst de enklare boendeformerna som camping, fritidsbåt, eget fritidshus, vild camping, m fl. För vädret finns dock stora regionala variationer. Sommaren 2001 var en mycket bra sommar med mycket sol och lite nederbörd. Sommaren 2002 var en av de bästa någonsin med mycket sol och lite nederbörd. Sommaren 2003 erbjöd ett väder som var det bästa sen mätningar startade med tropisk värme redan i maj och detta varade nästan hela sommaren. Sommaren 2004 tillhörde en av de sämre det senaste decenniet med mycket regn. Sommaren 2005 inleddes med extremt kallt väder hela juni, en kort period av värme och sol de tre första veckorna i juli och därefter regnigt fram till början av september. Vintern och våren 2006 hade en god snötillgång i stora delar av Sverige. Sommaren inleddes med varm och solig juni och juli. Hösten var regnig med rekordnederbörd på många orter, sammantaget dock en bra sommar. November och december hade värmerekord vilket påverkade inledningen på vintersäsongen. Våren 2007 var det snöbrist som påverkade vinterturismen negativt. Sommaren var en av de vädermässigt sämre på många år, sämsta sen år Våren 2008 var mycket positiv med god snötillgång och positiva siffror för fjällen. Sommaren var dålig förutom en kort period i slutet av juli. Året avslutades med en finanskris som innebar ett kraftigt minskat affärs-, och fjärresande, men också stor minskning för flyg- och biltrafik. Våren 2009 var det god snötillgång och de flesta skidområden hade nya omsättningsrekord. Sommarvädret var sämre än snittet med en kort period av värme i början av juli. Finanskrisen innebar ett kraftigt minskat affärsresande med negativa resultat för flyg och hotell i Sverige, men dock en viss återhämtning under årets två sista månader. Våren 2010 var det god snötillgång i hela Sverige och även skidanläggningar i Götaland slog nya rekord. Sommaren hade en kylig inledning, men från midsommar var det mycket bra väder under drygt en månad. Fritidsresandet påverkades inte av finanskrisen och affärsresandet återhämtades något. Våren 2011 blev kortare än normalt vad avser snötillgång. Sommarvädret var, både regn- och temperaturmässigt, som ett snitt för de senaste åren, men med stora regionala skillnader. Exempelvis var det extremt regnigt i södra och sydöstra Sverige. RESURS AB 10

11 Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokala variationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande: 1 juli, 1999 Tax-free upphörde mellan EU-länder 1 juli, 2000 Öresundsbron öppnades Under 2001 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur 11 sep 2001 Terrordåden i USA 2005 Bensinpriset i Sverige når upp till 12:-/liter 2008 Finanskrisen i slutet av året och bensinpriset når upp till 14:- per liter 2009 Finanskrisen påverkade affärsresandet negativt 2010, 2011 Finanskrisen påverkade även fritidsresandet eftersom många sydeuropeiska länder hade finansiella problem. Oroligheter i Arabvärlden begränsade också resor till Egypten och andra länder. Här finns också andra faktorer som påverkat internationellt resande som SARS (Asien och Kanada), krig i Irak och Israel, flodvågskatastrofen i Asien, terrordåd i Madrid, London, Bali, Sri Lanka och Egypten. Dessa händelser har påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet mer eller mindre. Fritidsresandet styrs främst av väder och ekonomi. Affärsresandet styrs främst av ekonomi och omvärldshändelser. SVENSKARNAS FRITIDSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige Övernattningar i miljoner 118,6 108,7 108,4 143,7 149,8 141,0 124,9 119,1 108,6 110,6 110,9 125,8 126,9 Under våren 2001 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverige hade ökningar varje månad under resterande delen av året, hela 2002 och delvis minskade antalet övernattningar, dels beroende på sämre sommarväder och dels beroende på kortare vintersäsong. Mindre ökning 2008 och 2009 avser främst kommersiella övernattningar för hotell och stugor, men ökningen 2010 och 2011 avsåg de flesta boendeformer. Övernattningar hos släkt och vänner har svarat för de stora minskningarna, från 70 miljoner övernattningar 2002 till 46 miljoner 2009, men har legat på drygt 50 miljoner de två senaste åren. Övernattningar i egna fritidshus har legat på ungefär samma nivå fram till 2009 med cirka 30 miljoner övernattningar, med har ökat de två senaste åren till 36 miljoner Svenska fritidsgäster på hotell har ökat mycket de senaste åren. De övriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem och camping har förändringar som mer följer vädersituationen respektive år. RESURS AB 11

12 Övernattningar i miljoner FRITIDSRESOR Dagresa över 10 mil i Sverige Dagresor i miljoner resor 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 21,8 20,7 19,2 17,8 21,2 23,2 22,6 Utvecklingen för dagresor, över 10 mil, följer i stort sett utvecklingen för övernattningsresor med många resor de fina somrarna Turistresor, resor under 10 mil men enligt angiven definition, bör ha ökat, vilket stöds av positiv omsättningsutveckling för köpcentra och statistik från Transportstyrelsen. 35 Dagresor över 10 mil FRITIDSRESOR (milj resor) SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige Övernattningar i miljoner 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 8,6 9,3 8,1 7,2 6,5 9,0 8,7 Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avser främst enklare former av boende, som kanske främst nyttjas av hantverkare och lägre tjänstemän. För kommersiellt boende är variationerna mindre, men minskningar märks för hotellen 2008 och 2009 för att sen öka mycket 2010 och även mindre ökning RESURS AB 12

13 Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 2001, dels beroende på lågkonjunktur, dels beroende på terrordåden den 11 september kom åter en nedgång och finanskrisen påverkade 2008 och 2009 med färre resor och färre övernattningar per resa ökade dock antalet övernattningar mycket. Trots minskning 2011 så ökade antalet resor. Däremot stannade resenärerna borta färre nätter per resa. 24 Övernattningar i miljoner AFFÄRSRESOR Dagresa i Sverige över 10 mil Dagresor i miljoner resor 10,9 10,2 8,0 12,4 12,4 11,1 8,4 8,3 6,6 6,3 7,5 8,4 7,9 Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Dagresor 2009 ökade, kanske som kompensation för färre övernattningsresor minskade antalet resor något, men resenärerna spenderade mer per resa och höjde därmed den totala omsättningen. Utvecklingen för affärsresor kan påverkas av ökade kontakter via Internet vilket kan innebära att man inte behöver träffas. 16 Dagresor över 10 mil AFFÄRSRESOR (milj resor) TRENDER De senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i kommersiellt boende har haft en positiv utveckling, men hos släkt/vänner och i eget fritidshus har varierat mycket (dessa två svarar för nära 70 % av alla övernattningar vid fritidsresor). Restrenden de senaste åren har varit följande: Vi gör hellre flera längre övernattningsresor än få korta, mätt i avstånd, gäller inte dagresor. Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande eller kortveckosemester). Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra. Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet. RESURS AB 13

14 Förändringar i Sverige för några boendekategorier, i 1000-tal Hotell (SCB/Tillväxtverket) ,6 % Stugbyar (SCB/Tillväxtverket) ,8 % Vandrarhem (SCB/Tillväxtv.) ,8 % Camping (SCB/Tillväxtverket) (16 435) (17 542) (17 012) ,5 % Privat hyrd stuga/lgh (TDB) ,8 % Fritidshus eget (TDB) ,2 % Släkt/vänner (TDB) ,7 % Fritidsbåt (TDB) ,3 % Vild camping (TDB) ,1 % Totalt övernattningar (TDB) av svenskar i Sverige ,6 % Övernattningar hos släkt/vänner av utländska besökare (TDB) ,6 % Källor: SCB/Tillväxtverket = Statistiska Centralbyrån/Tillväxtverket och TDB = Rese- och TuristDataBasen. Observera att de fyra första boendeformerna inkluderar utländska övernattningar i Sverige, men TDB visar bara svenska övernattningar förutom sista punkten. Totala antalet svenska övernattningar för resor i Sverige var nästan oförändrat 2011 efter en stor ökning Konsumtionen hade en något högre ökningstakt, med + 1,8 %, beroende på att affärsresenärer hade högre dygnsutlägg. KONSUMTION Utlägg i miljarder kr, svenskars resor i Sverige RESURS AB 14

15 UTVECKLING FÖR VIKTIGA NATIONALITETER Det utländska resandet till Sverige har ökat mycket de senaste åren. För övernattningar hos släkt och vänner i Sverige, enligt TDB, avser detta mest från de nordiska grannländerna samt Tyskland, USA, Polen och Storbritannien. Här märks också stora ökningar från länder där Sverige haft stor invandring, staterna på Balkan, Iran och Thailand, men också från Frankrike och Spanien. För hotell, stugbyar och vandrarhem visas här två diagram för de 10 största nationaliteterna. Det första avser de fem största och det andra visar nationaliteterna på plats Camping är inte medtaget då denna kategori inte särredovisat flera av nationaliteterna. Under 2011 var det utländska övernattningar på camping, nästan oförändrat från Fyra nationer, Norge, Danmark, Tyskland och Nederländerna svarade för nästan 90 % av dessa (88,7 %) NATIONALITETER HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM Norge Tyskland Danmark Storbrit USA Diagrammen blir lite annorlunda om de visas enbart för hotellen. Fyra nationer har många övernattningar i stugbyar och vandrarhem, Norge, Tyskland, Danmark och Nederländerna. Motpolen är exempelvis Italien, Frankrike, USA och Japan som har få övernattningar i dessa boendeformer. Sett på längre sikt har många nationer en positiv utveckling, undantaget är USA. Största ökningar senaste åren har Danmark och Norge. Fört danskar är skidåkning viktigt och snöbristen 2011 innebar minskat antal övernattningar. De fem största nationerna har 51 % av alla utländska övernattningar i hotell, stugbyar och vandrarhem. Om även camping inräknas ökar dominansen för Norge, Tyskland och Danmark. Utländska fritidshusägare i Sverige kommer också från dessa tre länder. RESURS AB 15

16 NATIONALITETER HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM Finland Holland Italien Frankrike Ryssland Observera att diagrammen har olika skalor, samt att övernattningar för ryssar bara finns särredovisat från Tabellen nedan visar utvecklingen för de 15 största nationaliteterna de senaste åren. De enda europeiska nationer som visar större ökning 2011 var Polen och Österrike. Utländska övernattningar ökade med + 1,3 % 2011, men utomeuropeiska övernattningar ökade med + 19,4 %. Det finns bara ytterligare två nationer som har mer än övernattningar och det är Belgien med och Österrike med Därefter följer Australien, Kanada och Estland på platserna Källa SCB/Tillväxtverket. 15 STÖRSTA NATIONALITETER ÖVERNATTNINGAR I HOTELL, STUGYAR OCH VANDRARHEM Ändring Ändring Ändring Ändring 2008 fr fr fr fr Norge ,6 % ,0 % ,5 % ,5 % 2 Tyskland ,4 % ,3 % ,9 % ,3 % 3 Danmark ,4 % ,2 % ,3 % ,7 % 4 Storbritannien ,2 % ,0 % ,2 % ,2 % 5 USA ,5 % ,4 % ,1 % ,9 % 6 Finland ,1 % ,7 % ,0 % ,2 % 7 Nederländerna ,8 % ,7 % ,2 % ,8 % 8 Italien ,0 % , ,9 % ,3 % 9 Frankrike ,0 % ,7 % ,7 % ,1 % 10 Ryssland ,1 % ,7 % ,9 % ,5 % 11 Spanien ,0 % ,1 % ,7 % ,5 % 12 Schweiz ,5 % ,2 % ,0 % ,6 % 13 Kina ,4 % ,2 % ,6 % ,1 % 14 Polen ,0 % ,6 % ,6 % ,2 % 15 Japan ,8 % ,6 % ,0 % ,4 % Utländska Totalt ,1 % ,9 % , ,3 % RESURS AB 16

17 DEFINITION AV TURISM Alla beräkningar är gjorda för att följa Turismens begreppsnyckel, utgiven av Turistdelegationen Definitionen är framtagen av World Tourist Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställts att alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Turistdelegationens verksamhet flyttades till Nutek 2006 som numera ingår i Tillväxtverket. Grunddefinitionen: Aktiviteter som företas av en person som reser från ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid. Definitionen innehåller ett antal undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med att man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande: Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal, asylsökande (invandrarförläggningar). Turismens begreppsnyckel fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas. Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter. Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresande Enligt Tillväxtverket kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun eller län. Indelningen, kombinerad med basdefinitionen utanför ordinarie bostadsort, innebär att vi har beräknat effekterna för dem som rest till ett område utanför ordinarie bostadssort. Denna rapport redovisar inresande turism. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måste utresande turism, genomfartsresenärer och regional shopping läggas till. Utresande turism/regional shopping Den utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stor del av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning och sysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer. För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från Statistiska Centralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik. Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Det finns dock ingen anledning att göra beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från SCB:s regionala omsättningsstatistik. RESURS AB 17

18 KÄLLOR För att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas och den konsumtion som följer av dessa besök och övernattningar specificeras. Sådana uppgifter kommer från: SCB Inkvarteringsstatistik Statistiska Centralbyrån (SCB) tar, på uppdrag av Tillväxtverket, in inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt och hur många gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt, för hotellen, målgrupp för rumsförsäljningen. Svarsfrekvensen ligger på cirka 90 % och de som inte svarar vägs i förhållande till likvärdiga anläggningar. Från 2008 ansvarar SCB även för campingstatistik. SCB Handelsstatistik Omsättningsstatistik finns för varje bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell. I statistiken redovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning. Resurs har statistik på detta för alla branscher som påverkas av turismen och för alla kommuner i Sverige, år för år de senaste 15 åren. Alla företag indelas i branscher enligt en speciell kodning kallad SNI (Svensk näringslivsindelning). Denna justerades senast under 2007 till SNI Detta innebar en bättre indelning av företag i respektive bransch. Detta har nyttjats från 2010 års resultat i denna rapport. Rese- och TuristDataBasen, TDB TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Nu drivs TDB av Resurs AB och är ett registrerat varumärke. TDB är en marknadsundersökning där svenskar (minst per månad) tillfrågas om sitt resande. Totalt finns data på dokumenterade resor i databasen. Trots uppdelning på många boendekategorier och på svenska län erhålls en bra regional statistik för de flesta länen. Vid hopslagning av data för flera år finns även bra kommunala data för flertalet svenska kommuner. I TDB finns uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar, vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm. I TDB finns även fakta om utländska övernattningar hos släkt och vänner i Sverige. Detta bygger på intervjuer och ger ett bra resultat totalt för Sverige, men också för enskilda län och större orter. Övrigt SCR, Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation, har svarat för statistik på övernattningar på campingplatser fram till Resestatistik för vägar, tåg och flyg har Transportstyrelsen och Cruise Ferry Info för färjestatistik. RESURS AB 18

19 GENOMFÖRANDE För området har vi ställt i ordning en Anläggningssammanställning. Där finns alla basfakta samlade för alla kategorier. Källorna är följande: Övernattningar/besök Kommersiella övernattningar, hotell, stugbyar, vandrarhem och camping kommer från SCB/Tillväxtverket. Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök, vild camping och andra boendeformer kommer från TDB, till viss del även camping och även dagbesök avseende resor över 10 mil, enkel väg. Enligt internationell definition räknas alla övernattningar i fritidshus som turistiska oavsett var huset är beläget. Från TDB kommer också data på utländska övernattningar hos släkt och vänner i Sverige. Dessa data bygger på intervjuer med hushåll. Utlägg/utläggsmönster Besökarnas utlägg och utläggsmönster är tagna från TDB. Observera att samtliga utlägg och omsättningstal är inklusive moms. Med utläggsmönster avses vilka branscher som besökaren spenderar pengar på, allmänt kallat Turistkronan. Från 2009 har Resurs anpassat Turistkronan för regionala och lokala turistområden. Sverige har här delats in i olika turistklasser, där varje område/ klass består av kommuner med likartad storlek och likartad turism. Närmare information kan erhållas från Resurs. Från 2009 använder Resurs också den logiintäkt som hotellen rapporterar till SCB som grund för den totala konsumtionen för hotellgästerna. Sysselsättning/Skatteintäkter För att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd i respektive bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkterna bygger på kommunens egna skatteintäkter i förhållande till skatteutjämning och invånarantal, samt utdebitering av kommunal- och landstingsskatt, alla uppgifter kommer från SCB. TuristEkonomiska Modellen, TEM Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet och dessutom i enlighet med den fastställda definitionen. Dataprogrammet introducerades av Turistrådet 1988 ägs numera av Resurs AB och är ett registrerat varumärke. RESURS AB 19

20 PRESENTATION AV RESURS AB Resurs för Resor och Turism i Norden AB är ett konsultföretag inom resor och turism, bildat 1987 som dotterbolag till dåvarande Sveriges Turistråd (ägt till vardera hälften av Staten och turistnäringen) och privatägt sedan Resurs är helt oberoende i förhållande till det offentliga, branschorganisationer och kommersiella aktörer. Resurs verkar uteslutande inom sektorn resor och turism. Resurs affärsområden är: Turistekonomiska effektberäkningar och statistik, bl.a. för Tillväxtverket och huvuddelen av Sveriges kommuner. Marknadsundersökningar för konferensmarknaden, affärsresor, varumärken och evenemang. Strategisk planering, destinationsutveckling, marknads- och produktkunskap, affärsanalyser (t.ex. bedömningar av hotelletablering eller utbyggnad, skapande av attraktioner, nöjesparker, museer) och produktutveckling. Resurs äger TuristEkonomiska Modellen (TEM ), ett dataprogram för beräkning av ekonomiska, sysselsättnings- och skattemässiga effekter av resor och turism, evenemang och investeringar. Resurs har utfört effektberäkningar av turismens betydelse för samhällsekonomin totalt och fördelat på branscher, sysselsättning och skatteeffekter för mer än 230 av Sveriges 290 kommuner. Resurs äger och driver Rese- och TuristDataBasen (TDB ). Vi intervjuar varje år svenskar om deras affärs- och fritidsresor i Sverige och till utlandet. TDB har arbetat sedan 1989 och c:a 100 svenskar intervjuas dagligen, året runt, om sina resor. I TDB ställs frågor om antal resor, övernattningar, boendeform, färdsätt, syfte, bokningssätt, spenderade pengar och mycket annat. Totalt finns data om mer än resor i TDB. RESURS AB 20