Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2013

Transkript

1 ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 213 Maria Rundberg och Jouko Kinnunen

2 Bakgrund, syfte och metod På uppdrag av Ålands landskapsregering och Visit Åland har ÅSUB under 213 gjort en uppföljning av turismundersökningarna från 23 och 28. Syftet med undersöknigen var att kartlägga olika besöksgruppers betydelse för åländsk ekonomi utifrån hur mycket de konsumerar på Åland samt på vägen till och från Åland. Dessutom fyller projektet ÅSUBs behov av aktuell information för beräkningen av turismposten i nationalräkenskaperna. För att uppskatta Ålands turisminkomster har två olika metoder använts, utgifts- och inkomstmetoden. Utgiftsmetoden går ut på att intervjua turisterna om deras konsumtion på Åland och under resorna till och från Åland, medan inkomstmetoden går ut på att man ber företagen uppskatta sina inkomster från turisterna.

3 Utvecklingen av antalet inresande till Åland Antal inresande 2 5 2,3 miljoner 29 2,1 miljoner Källa: ÅSUB, turiststatistik Kryssningsresenärer Övriga färjor och flyg Landskapets färjor Fritidsbåtar Antalet inresande har minskat med 8 % jämfört med 28 (föregående undersökning)

4 Utvecklingen av antalet övernattningar på Åland Antal övernattningar övernattn övernattn Gästhamnar Campingplatser Stugbyar Gästhem Hotell Källa: ÅSUB, turiststatistik Antalet övernattningar har minskat med 12 % jämfört med 28 enligt statistiken.

5 Antal övernattningar på Åland 28 och 213 per säsong Antal övernattningar % % -16 % +3 % 5-27 % - 55 % 69 % 71 % 9 % 99 % Källa: ÅSUB, turiststatistik Högsäsong Lågsäsong

6 Uppskattning av det totala antalet turistövernattningar 213 (1,66 milj.) Eget fritidshus 39 % Hotell 12 % Gästhem 2 % Stugor 24 % Här ingår även stugövernattningar i enskilda stugor/mindre stugbyar. Släkt och vänner 12 % Källa: ÅSUB, turiststatistik och beräkningar Camping 5 % Gästhamnar 6 % Totala antalet turistövernattningar har minskat med 1 % jämfört med 28.

7 Turisternas genomsnittliga dygnskonsumtion på Åland enligt inkvarteringsform 23, 28, 213 (213 års priser) Euro/person och dygn Hotell Gästhem Hyrstuga* Gästhamn* Campingplats Släkt och vänner* Eget fritidshus *Sig. skillnad *Statistisk säkerställd skillnad. Hotellgästernas dygnskonsumtion är fortsättningsvis högst. Ordningsföljden lika de tre åren.

8 Turisternas genomsnittliga dygnskonsumtion på Åland enligt resans syfte 23, 28, 213 (213 års priser) Euro/person och dygn *Sig. skillnad Beroende på evenemangstyp Golfturisterna är fortsättningsvis den turistgrupp som spenderar mest.

9 Turistgruppernas landkonsumtion 213 (91,3 milj. ) Fritidshusägare 14 % Dagsbesökare (inkl. kryssningsresenärer) 4 % Hotellgäster 29 % Besökare av släkt/vänner 7 % Gästhamnsbesökare 7 % Campingturister 3 % Gästhemsbesökare 4 % Källa: ÅSUB,turiststatistik och beräkningar Stugturister 32 % Dygnskonsumtionen x antalet övernattningar = totala landkonsumtionen.

10 Turistgruppernas landkonsumtion 23, 28, 213 (213 års priser) 1 euro Landkonsumtionen ökade reellt med en procent (en miljon ) jämfört med 28 års undersökning

11 Turisternas landkonsumtion 213 (91,3 milj. ) per utgiftspost Övriga utgifter 21 % (19 % 28) Logi 31 % (33 % 28) Livsmedel 18 % (17 % 28) Nöjen 7 % (7 % 28) Restaurang 23 % (24 % 28)

12 Turisternas konsumtion under resorna till och från Åland 213 enligt inkvarteringsform och syfte Euro/person Dagsbesökare Släkt och vänner Hotell Hyrstuga Eget fritidshus Gästhem Campingplats Euro/person Tjänsteresa Sportfiske Golf Nöje, avkoppling Evenemang Familjesemester Cykelsemester Transporttjänst Ombordkonsumtion Transporttjänst Ombordkonsumtion

13 Turisternas totala konsumtion 213 (328 milj. ) per utgiftspost Logi 9 % Restaurang 6 % Ombordkonsumtion 54 % Nöjen 2 % Livsmedel 5 % Övrig landkonsumtion 6 % Kostnaderna för resorna till och från Åland uppskattas till 237 miljoner euro (72 %). Transporttjänst 18 %

14 Utvecklingen av turismens förädlingsvärde (213 års priser) Turismen totalt, miljoner euro milj. 25 milj. Turismen totalt Landturismen Landturismen, miljoner euro 5 44 milj milj

15 Utveckling av Ålands BNP (211 års fasta priser) Miljoner euro Utveckling Tillväxttrend Källa: ÅSUB. Preliminära uppgifter för och prognos för

16 Turismens direkta och indirekta betydelse för Ålands BNP till baspris % ,9 21, ,1 4,8 Landturismen Direkt effekt Turismen totalt Direkt och indirekt effekt Landturismens andel av BNP till baspris 4,1 % (44 miljoner euro) Totala turismens andel av BNP till baspris 19,9 % (213 miljoner euro)

17 Turismens direkta och indirekta sysselsättningseffekter av de sysselsatta inom privata sektorn % ,2 24, ,7 7,5 Landturismen Direkt effekt Turismen totalt Direkt och indirekt effekt Totalt 13 3 personer sysselsatta inom den privata sektorn på Åland (inkl. säsongssysselsatta)

18 BNPs avvikelse från basscenariot enligt turismens tillväxt Procent 2,5 2 1,5 1,5 -,5-1 -1,5-2 -2, Tillväxt 5% Tillväxt 2% Minskning 2% Minskning 5%

19 Sysselsättningens avvikelse från basscenariot enligt turismens tillväxt Procent,4,3 Tillväxt 5%,2,1 Tillväxt 2% -,1 -,2 -,3 -, Minskning 2% Minskning 5%

20 Befolkningens avvikelse från basscenariot enligt turismens tillväxt Procent,5,4,3,2,1 -,1 -,2 -,3 -,4 -, Tillväxt 5% Tillväxt 2% Minskning 2% Minskning 5%

21 Turismens betydelse i olika länder/regioner 213, procent 1 9 Finland 1 9 9, Turkiet Sverige Estland Åland 4,1 3,8 3,4 3,5 4, ,6 5,7 Spanien Thailand 5,2 6, ,6 2,2 2, ,3 1 1 Källa: WTTC BNP Sysselsättning Källa: WTTC BNP Sysselsättning

22