Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige

Transkript

1 Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige En undersökning av Konsumentföreningen Stockholm, augusti 2005 För ytterligare information: Louise Ungerth, chef konsumentfrågor, tel , Anna Carlsson, informatör, tel , Webbsida:

2 Sammanfattning Den totala konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige under 2003 ledde uppskattningsvis till utsläpp av mellan och ton koldioxid. De totala koldioxidutsläppen från konsumtionen av buteljerat vatten motsvarar det årliga koldioxidutsläppen från cirka oljeuppvärmda normalvillor eller svenskars totala utsläpp eller koldioxidutsläppet från bilar. År 2003 konsumerades totalt 181,4 miljoner liter buteljerat vatten (både inhemskt och importerat, kolsyrat och icke kolsyrat) i Sverige, enligt Bryggareföreningen hade konsumtionen ökat med 5 procent till 190,6 miljoner liter buteljerat vatten. Konsumtionen av buteljerat vatten har fördubblats från år Det stilla vattnet, utan kolsyra, har ökat mest de senaste åren (procentuellt räknat). Koldioxidutsläppen orsakade av en 50 cl PET-flaska kan antas vara större än för en 100 cl eller 150 cl återvinnings PET-flaska, eftersom mindre volym ger upphov till större mängd förpackningsmaterial per volymenhet, vilket i sin tur leder till större miljöpåverkan. Flaskor som återanvänds är bättre ur miljösynpunkt än engångsflaskor, och av dem är PET bättre än glas. För samtliga flaskvatten är det produktionssteget som ger upphov till den största miljöpåverkan. Det omfattar produktion av material och förpackning, tappning av dryck, rengöring av förpackningar, kylning av dryck hos konsument, återvinning och avfallshantering. 1 När det gäller transport av flaskvatten, är tåg att föredra, eftersom det går åt mindre energi och utsläppen av koldioxid och kväveoxider är lägre. Transport med tåg som drivs med svensk el, ger minst utsläpp. Studien visar också att konsumentens eget val av transport från affären har mycket stor betydelse för hur stor miljöpåverkan blir, men oavsett hur transporten sker, så är det alltid högre miljöpåverkan än om man tar vatten ur kranen. 2 Undersökningen baseras på en tidigare rapport från Konsumentföreningen Stockholm/SIK Jämförelse av dricksvatten översiktlig livscykelanalys (LCA) som presenterades i juni Koldioxidutsläppen har därför beräknats på 2003 års konsumtion av buteljerat vatten, 181,4 miljoner liter. Undersökningen har utförts av SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik, i Göteborg i mars 2005 på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm. SIK bedriver strategisk och tillämpad forskning på livsmedelsområdet. 1 Uppgifterna är hämtade ur Jämförelse av dricksvatten översiktlig livscykelanalys (LCA) Konsumentföreningen Stockholm/SIK 2004, 2 Se fotnot 1.

3 Totala koldioxidutsläpp från buteljerat vatten i Sverige Den totala konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige under 2003 ledde uppskattningsvis till utsläpp av mellan och ton koldioxid. Beräkningarna baseras på antaganden som beskrivs nedan. Inledning År 2003 konsumerades totalt 181,4 miljoner liter buteljerat vatten (både inhemskt och importerat) i Sverige, enligt Svenska Bryggareföreningen. På uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm har SIK gjort beräkningar för att uppskatta hur mycket koldioxid som konsumtion av buteljerat vatten ger upphov till. Beräkningarna baseras på en tidigare rapport, Jämförelse av dricksvatten översiktlig livscykelanalys (LCA), som SIK har utfört på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm. Några vanligt förekommande buteljerade vatten som konsumeras i Sverige har använts som exempel för att se vilka förpackningstyper som är vanliga samt hur de transporteras. Statistik Enligt Bryggareföreningens statistik (2003) såldes 149,2 miljoner liter vatten inom landet av Bryggareföreningens medlemsföretag (försäljning av detaljhandelns egna varumärken och import är inte inkluderat). Av dessa stod returglas 33 cl för 48,8 procent, PET returflaskor 150 cl för 30,7 procent och övriga förpackningstyper för 20,5 procent, se tabell nedan. Tabell 1 Buteljerat vatten fördelat mellan olika förpackningstyper producerade och sålda av Bryggareföreningens medlemsföretag under 2003 (försäljning av detaljhandelns egna varumärken och import är ej inkluderat). Förpackningar 2003 % Returglas 33 cl 48,8 PET returflaskor 150 cl 30,7 Plastflaskor återvinning 50cl 12,1 Burkar 4,8 Platsflaskor återvinning övriga 3,0 Returglas egna system 0,3 Engångsglas 0,3 TOTALT 100 Källa: Svenska Bryggareföreningen Det buteljerade vatten som säljs som detaljhandelns egna varumärken eller importeras motsvarar 32,2 miljoner liter (=181,4-149,2). Detta vatten antas främst vara olika typer av återvinnings PETflaskor.

4 Antaganden för beräkningar För att räkna på de totala koldioxidutsläppen i samband med buteljerat vatten görs följande indelning. Tabell 2 Buteljerat vatten konsumerat i Sverige under Förpackningar 2003 miljoner liter Returglas 33 cl 72,8 PET returflaskor 150 cl 45,8 Övrigt inom Bryggareföreningen* 30,6 Övrigt utanför Bryggareföreningen** 32,2 TOTAL 181,4 * Övriga förpackningstyper (exklusive returglas 33 cl och PET returflaska 150 cl) som produceras och säljs av Bryggareföreningens medlemsföretag. ** Övrigt buteljerat vatten som säljs som detaljhandelns egna varumärken eller importeras. Vid analysen av de buteljerade vatten som undersöktes i studien Jämförelse av dricksvatten översiktlig livscykelanalys (LCA) var det förpackningen som gav upphov till störst koldioxidutsläpp i samtliga fall. I studien togs data fram för Ramlösa i 33 cl glasflaska och 150 cl retur PET-flaska, och dessa data har här använts för att beräkna utsläppen orsakade av den totala mängden buteljerat vatten som konsumeras i dessa förpackningstyper i Sverige (se volymer i tabell 2). Även om utsläppen i samband med tillverkningen av dessa förpackningar kan antas vara likartade oavsett var tillverkningen sker i Sverige, så varierar utsläppen i samband med transporterna, beroende på val av transportslag och var i landet produktionen av vattnet sker. Distribution av Ramlösa sker med tåg (antaget drivet med svensk medelel), vilket ger mycket låga utsläpp av koldioxid. Detta innebär att det framräknade värdet på hur stora koldioxidutsläpp buteljerat vatten i 33 cl glasflaska och 150 cl retur PET-flaska ger upphov till, är baserat på ett mycket koldioxidsnålt transportsystem, och är därmed sannolikt något underskattat. I studien Jämförelse av dricksvatten översiktlig livscykelanalys (LCA) studerades även 100 cl och 150 cl återvinnings PET-flaskor av ett antal olika varumärken och dessa får representera den resterande mängd buteljerat vatten som konsumeras i Sverige: 62,8 miljoner liter (se tabell 2). Vad gäller det vatten som säljs som detaljhandels egna varumärken eller importeras, förefaller det mest troligt att större delen utgörs av just olika typer av återvinnings PET-flaskor. I Bryggareföreningens egen försäljning ingår dock engångsglas, burkar och 50 cl PET-flaskor, men data för detta har ej tagits fram. Generellt kan man säga att koldioxidutsläppen orsakade av en 50 cl PET-flaska (som även står för större delen av resterande förpackningstyper inom Bryggareföreningens medlemsföretag, se tabell 1) kan antas vara större än för en 100 cl eller 150 cl återvinnings PET-flaska, eftersom mindre volym ger upphov till större mängd förpackningsmaterial per volymenhet, vilket i sin tur leder till större miljöpåverkan. För att få ett lite större spann på resultatet används därför både lägsta och högsta värdet (olika varumärken gav olika resultat) på koldioxidutsläpp för återvinnings PET-flaskan som beräknades i studien Jämförelse av dricksvatten översiktlig livscykelanalys (LCA).

5 Tabell 3. Beräkningar av Co 2 utsläpp, lägsta och högsta värdena VATTEN miljoner liter gram CO2 per liter ton CO2 33 cl glasflaska 72,81 97, , cl RPET 45,80 41, ,88 övrigt BR 30, ,84 Övrigt importerat + ej BR 32, ,20 TOTALT 181, ,98 VATTEN miljoner liter gram CO2 per liter ton CO2 33 cl glasflaska 72,81 97, , cl RPET 45,80 41, ,88 övrigt BR 30, ,48 Övrigt importerat + ej BR 32, ,00 TOTALT 181, ,42 RPET = PET-returflaska BR = produceras och säljs av Bryggareföreningens medlemsföretag Ej BR = t ex detaljhandelns egna varumärken Beräkningarna av koldioxidutsläpp baserar sig på Konsumentföreningen Stockholms rapport Jämförelse av dricksvatten översiktlig livscykelanalys (LCA) som presenterades juni Rapporten finns att hämta på Jämförelse av de koldioxidutsläpp som buteljerat vatten ger upphov till De koldioxidutsläpp som det buteljerade vattnet som vi konsumerar i Sverige ger upphov till motsvarar: lika mycket koldioxid som cirka personbilar släpper ut per år (antaget 200 gram CO 2 per km, körsträcka 1500 mil/år) eller lika mycket koldioxid som cirka svenskar släpper ut per år (antaget att varje svensk orsakar utsläpp om 6 ton CO 2 per capita) eller lika mycket koldioxid som cirka villor, oljeuppvärmda, förbrukar på ett år (antaget att en villa på 125 m 2 förbrukar kwh och 75 gram CO 2 per MJ olja) Samtliga siffror i jämförelsen är medelvärden från två olika utsläppsscenarier. Scenario 1 = ton koldioxid och scenario 2 = ton koldioxid.