En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012

Transkript

1 En introduktion i Matens miljöpåverkan Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012

2 LIVSMEDELSKEDJANS MILJÖPÅVERKAN Den svenska livsmedelskedjan svarar för: 75 % av övergödningen 25 % av växthusgaserna 20 % av energiförbrukningen Viktiga parametrar är: Svinn och biprodukter Bekämpningsmedel Markanvändning Vattenanvändning

3 HUR skiljer sig miljöpåverkan mellan olika slags livsmedel och varför?

4 VAD är viktigast längs med kedjan?

5 MATENS KLIMATPÅVERKAN BEROR PÅ 1) Antalet människor som ska mättas

6 MATENS KLIMATPÅVERKAN BEROR PÅ 2) VAD och HUR MYCKET vi äter

7 MATENS KLIMATPÅVERKAN BEROR PÅ 3) Klimatpåverkan från produktionen av livsmedlet (klimatryggsäcken)

8 En minskad klimatpåverkan från mat i framtiden kräver: * *

9 LCA (Livscykelanalys) skapar helhetssyn

10 Miljöpåverkan Ex kylskåp, bilar, glödlampor, schampoo Ex livsmedel Råvarutillverkning Industri/handel Brukande Restprodukt hantering

11 Biogena växthusgaser från jordbruket stora skillnader jämfört med övriga sektorer Lustgas, N 2 O kväve i gödsel och mark Metan, CH 4 - idisslare och stallgödsel CO 2 fossilt och grönt

12 Carbon footprint, växthusgaser & CO 2 ekvivalenter Utsläpp som bidrar till miljöeffekt Utsläppens styrka till miljöeffekten Totalt bidrag till miljöeffekt Koldioxid 1x Metan x25 Klimatpåverkan CO 2 ekv. Lustgas x298

13 Vilket steg i tillverkningen av mjölk påverkar miljön mest? 1. Jordbruket X. Förpackningen 2. Transporterna

14 Klimatpåverkan (mellan)mjölk g CO2 ekv./kg mjölk Lustgas (N2O) Metan (CH4) Koldioxid (CO2) 200 0

15 Vilket kött har lägst klimatpåverkan? 1 X 2

16 Klimatpåverkan för olika sorters kött

17 Alltså: Klimatpåverkan från kött ÄR INTE LIKA MED transporter! Men hur och ibland var (regnskog) maten produceras spelar roll!

18 90 Konsumtionen av kött per capita, 1990 och 2010 totalt: +43% kg kött med ben per person Övrigt Fågel Gris Nöt Källa, Jordbruksverket (SJV)

19 Fisk kan man producera på två sätt Fiska Odla Är en odlad lax eller en vildfångad torsk att föredra ur klimatsynpunkt? 1. Odlad lax X. Vildfångad torsk 2. Hugget som stucket

20 Odlad eller vildfångad fisk ur klimatsynpunkt? Odlad lax Vildfångad torsk Diesel i fiske Kylmedel i fiske Foderproduktion Odling (exkl. foder) Processning Produkttransport Transportförpackning Klimatpåverkan (kg CO 2 e/kg ätlig produkt hos grossist)

21 FISKPRODUKTER Klimattips HUR OCH VAD är åtminstone viktigare än VAR! Gärna pelagisk, stimlevande fisk (ex sill och makrill) och odlade musslor mm MSC- eller KRAV-märkt fisk och skaldjur Miljöstyrningsrådet har fisklista som bilaga till upphandlingskriterier (bra, OK, avstå) Även Världsnaturfonden (WWF) har guide över gröna, gula och röda fiskar

22 Klimatpåverkan av trädgårdsprodukter

23 För frukt och grönt är närodlat särskilt relevant

24 En svensk tomat, hur är den ur klimatsynpunkt jämfört med en importerad? 1. Bättre X. Sämre 2. Ibland bättre, ibland sämre

25 VEGETABILISKA PRODUKTER Klimattips? Både VAR och HUR är viktigt! Välj frukt och grönt efter säsong Undvik produkter från fossilt eldade växthus Grövre grönsaker som kål och rotfrukter är ofta bättre alternativ än traditionella salladsgrönsaker (sallad, tomat, gurka) För vegetabiliska produkter är närproducerat ofta bättre så länge att hela kedjan är effektiv (ex transport).

26 Visst spelar ingredienserna roll! 1 köttfärssås/linssås med spaghetti & ketchup 2 stekt falukorv med vit sås & pasta/potatis 3 hamburgare/fiskburgare med dressing, bröd & klyftpotatis 4 kebabgryta fläskkött/het böngryta med ris 5 indisk kycklinggryta med ris/matkorn 6 stekt sejrygg/sillflundra med potatismos 7 kött & grönsakssoppa/motot & linssoppa, mjuk ostsmörgås 8 moussaka/havslasagne

27 Vad äter vi till

28

29 FÖRBÄTTRINGAR I LIVSMEDELSKEDJAN FÖR EN LÄGRE MILJÖRYGGSÄCK Jordbruk/ Fiske Energi Förpackning Transport Svinn!

30 Livsmedelsförädling Energioptimering Energislag Minskat svinn Mha teknik Mha planering Förpackningsdesign (material, utformning) Råvaror/receptur

31 En bra förpackning är bra för miljön Förpackningens funktion: Att skydda och förlänga hållbarheten av ett livsmedel så att spill och kassation hålls nere. Att förpackningen ska kunna tömmas på livsmedlet. Att designen ger möjlighet till optimal packning för att minska transportvolymen. Att minimera mängden förpackningsmaterial och använda miljömässigt bästa materialslaget med bibehållen funktion av förpackningen

32 TÖMNINGSBARA FÖRPACKNINGAR? Yoghurten som sitter kvar i förpackningen motsvarar en klimatpåverkan som är mer än dubbelt så hög än klimatpåverkan från förpackningen i sig!

33 Olika transportvolym, samma produkt STYCKFRYST I PÅSE Ca 300 kg produkt/pall Fiskfilé VÅTPACK/BLOCK Ca 650 kg produkt/pall Ungefär 20 % högre klimatpåverkan från transportarbetet

34 Transportera på rätt sätt! Food mode istället för Food mile Tåg Båt Lastbil Flygplan Storlek fordon, lastgrad, körsätt, bränsle och teknik, tempererade transporter, kombinerade transporter

35 Närodlat? Ja, men tänk på distributionen och säsongen! 25 mil med en 6 t (maxlast) distributionslastbil med 50 % lastgrad CO mil med en 40t (maxlast) lastbil med 90% lastgrad

36 Minimera svinnet! Ju senare i kedjan svinn uppstår desto värre!

37 Det finns stor förbättringspotential i att minska matens miljöpåverkan: * *

38 Tack! Britta Florén, SIK,