Jordbrukets utsläpp och trender

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Jordbrukets utsläpp och trender"

Eva Håkansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Lantbrukets husdjur klimatet och framtidens konsumtion Workshop ekoforskning klimat Christel Cederberg, SIK 6/1 29 Jordbrukets utsläpp och trender Lustgas, N2O och fossil CO2 Fossil CO2 FAO: 18 % av globala växthusgasutsläpp kommer från animalieproduktion Lustgas, N2O % fördelning av totalt utsläpp om 7,1 Gt CO2 ekv N2O: indirekt CO2: Fossila bränsle, jbrk N2O: stallgödsel CO2: avskogning Metan, CH4 N2O: kvävegödsling CH4: Gödsellager CO2: annan markanvändning Produkts Carbon Footprint summan av växthusgasutsläpp i hela livscykeln Källa: FAO 26. Livestock s Long Shadow CH4: idisslare foderomsätt CO2: process, transport 1

29-1-7 VHG-utsläpp från jordbruk globalt 199 22 (CH4 och N2O endast) Sveriges utsläpp av växthusgaser 199 och 26 - produktionsperspektivet 8 7 Prognos 199 22, +38 % 199: 8,4 ton CO2e/cap 6 5 Milj ton

2 VHG-utsläpp från jordbruk globalt (CH4 och N2O endast) Sveriges utsläpp av växthusgaser 199 och 26 - produktionsperspektivet 8 7 Prognos , +38 % 199: 8,4 ton CO2e/cap 6 5 Milj ton CO2 ekv 4 3 Utvecklingsländer Utvecklade länder Totalt Källa: Smith el al, Agricultural systems 118, 6-28 (27) Källa: NV 27. Sweden s National Inventory Report 28 Livscykel VHG-utsläpp svensk animalieproduktion 199 och 25 Milk Beef Pork Chicken Eggs 9 Metan 8 Milj joner ton CO2 ekvivalenter Källa: Cederberg et al, SIK-rapport 793, 29 2

29-1-7 Växthusgasernas ökning och strålningsdrivning GWP1 (Global Warming Potentials) 1 kg CH4 = 25 kg CO2ekv GWP1 (Global Warming Potentials) 1 kg N2O = 3 kg CO2ekv CO2 CH4 N2O Källor och sänkor för

Totala källor 53 61 Totala sänkor 492 576 Ffa OH troposfär Källa: IPCC 27. Tabell 7.6, sid 542, 4th assessment report, Scientific, Feb 27.

3 Växthusgasernas ökning och strålningsdrivning GWP1 (Global Warming Potentials) 1 kg CH4 = 25 kg CO2ekv GWP1 (Global Warming Potentials) 1 kg N2O = 3 kg CO2ekv CO2 CH4 N2O Källor och sänkor för metan Tg CH4/år Kommentar Naturliga källor Ffa våtmarker Antropogena Energi (gas, kol) 82-1 Org avfall Idisslare Risodling Biomass förbränn Total antropogen Totala källor Totala sänkor Ffa OH troposfär Källa: IPCC 27. Tabell 7.6, sid 542, 4th assessment report, Scientific, Feb 27. Globalt har antalet nötkreatur ökat fyrfaldigt under 19-talet iljoner nötkreatur m Nötkreaturens fodersmältning En mjölkko släpper ut kg CH4 per år, vilket motsvarar ca 3 kg CO2ekv Am/diko 8-1 kg CH4/år Övriga nötkreatur 5 kg CH4/djur och år (inkl djur under 6 mån) Källa: Crutzen et al 1986, FAO 27 NV:s emissionsfaktorer 3

29-1-7 CH4 från stallgödsellager för högt skattade emissioner?

4 CH4 från stallgödsellager för högt skattade emissioner? När flytgödsel lagras sker ett utsläpp om ca kg CH4/år och ko men JTI:s försök pekar på väsentligt lägre utsläpp pga låga temperaturer vintertid Förändrad markanvändning Biogasproduktion utvinner metan som kan ersätta fossil energi GHG emissions from land use change magnitude: Tropical deforestation emitted 5.9±2.2 GtCO 2 /yr in the 199s constitutes 7-16% of total GHG emissions Large uncertainties due to uncertainties in deforestation rates and carbon contents of forests In addition i emissions i from drained peatlands 27 Source: IPCC, WGI & III, Källa: Berndes et al., 28, ESALQ Workshop, Sao Paulo 4

5 LUC förändrad markanvändning innebär stora utsläpp av CO2 Framförallt avskogning, stora mängder kol binds i tropiska skogar Viktiga drivkrafter: palmolja, nötkött, soja, timmer Står för 15-2 % av de globala CO2-utsläppen Carbon Footprint för några livsmedel Mera fokus på konsumtionen! gram CO2 ekv. per kg livsmedel äpplen (svenska) *) morötter *) potatis apelsiner (sp spanska) *) (isbergs)sallat (sven nsk friland) (hambu burger)bröd (me mellan)mjölk kyckling griskött tomater eko växthus (danska) *) lax (odlad Canada) torskfilé (4% garn, 6% trål) (hu hushålls)ost nötkött *) Endast primärproduktion Källa: SIKs miljödatabas Utsläpp svensk animalieproduktion 199 och 25 Milk Beef Pork Chicken Eggs 9 8 Miljoner ton CO2 ekvivalenter

6 Konsumtion per capita av kött i Sverige, 199 och 25 Totala konsumtionen av kött i Sverige, 199 och Total konsumtion +45% Allt kött +38% 7 kg kö ött med ben per person % +48% +17% 1 ton kött med ben % +56% +24% 1 Källa: Jordbruksverket, SJV Källa: Jordbruksverket, SJV Utsläpp av växthusgaser från ökad köttkonsumtion syns inte i den svenska utsläppsstatistiken 5 Mton CO2e 4,5 + ca 2,3 Mton CO2ekv i 4 ökade utsläpp p g a 3,5 ökad köttkonsumtion 3 2,5 2 1,5 1,5 Import Svenskt Förväntad efterfrågan och konsumtion (miljoner ton)... Total efterfrågan kött (milj ton) Total efterfrågan mjölk (milj ton) 2 befolkning Ca 6 miljarder Source: FAO befolkning 9 miljarder? Cederberg mfl 29, GHG emissions from production and consumption of animal products in Sweden 199 and 25 preliminary results... är dramatiska, och fortfarande

1989 2 23 25 FAO 26 Idisslarna De enmagade djuren - Kombinerad mjölk-och köttproduktion - N-effektiv foderproduktion - Acceptabel intensitet (mjölkavk, slaktålder) Stallgödselanvändning; alltid

7 ojämnt fördelade, prognos köttkonsumtion Kg kött per capita och år Västvärlden Transition länder Utvecklingsländer Avslutningsvis: Intressanta forskningsfrågor i ekologisk produktion FAO 26 Idisslarna De enmagade djuren - Kombinerad mjölk-och köttproduktion - N-effektiv foderproduktion - Acceptabel intensitet (mjölkavk, slaktålder) Stallgödselanvändning; alltid aktuell! - Proteinförsörjningen central! aminosyror - Foderförbrukning per producerad enhet - N-effektiv foderproduktion Stallgödsel- användning alltid aktuell - Förbättra kolinlagring i foderodlingen förlänga vallarna? - Kombinera foderproduktion biologisk mångfald Syntetiska aminosyror för snabb tillväxt - Frigående djur utomhus hur långt räcker ytorna - Vad betyder dessa ytor för kolinlagring? 7

8 Viktigt att även undersöka vad som styr konsumenters val, svinn etc Svinn 8

Relevanta dokument

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt