Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?"

Torbjörn Bergström
för 4 år sedan
Visningar:

1 Framtidens hållbara mat hur ska vi välja? Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala

2 En hållbar kost är en kost inom planetens gränser Källa: Rockström et al (2009), högra bilden tagen från WWF (2014) baserad på Raworth (2012)

3 Klimatet vår tids ödesfråga Foto: istockphoto

4 Kolbudgeten

5 Utsläppen måste minska med 18% om året!

6 Hur går det?

7 Vi förlitar oss på framtida negativa utsläpp Källa: Anderson and Peters (2016) The trouble with negative emissions.

Ton koldioxidekvivalenter per person och år från konsumtion Svenskarnas utsläpp idag 12

8 Ton koldioxidekvivalenter per person och år från konsumtion Svenskarnas utsläpp idag < 2 º Nuvarande nivå Källa: Naturvårdsverkets konsumtionsbaserad statistik

9 Source: Oxfam Den rika världens ansvar

10 Klimatpåverkan från olika aktiviteter Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens klimatpåverkan

11 kg CO 2 e per kost och år Hur står det till med den svenska kosten? SNÖ Riksmaten LCHF Vegetabilier Mejeri och ägg Kött och fisk Source: Röös et al Evaluating the sustainability of diets combining environmental and nutritional aspects.

12 Vilka livsmedel bidrar mest till matens klimatpåverkan? Övrigt (kaffe, te, socker, godis, vin, öl etc.), 13% Frukt och grönsaker, 11 % Spannmål och potatis, 7 % Mejeriprodukter, 17 % Övrigt kött och ägg, 23 % Nötkött, 30 % Källa: Röös et al Evaluating the sustainability of diets combining environmental and nutritional aspects.

kg CO 2 e per kg livsmedel Klimatpåverkan per kg livsmedel 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Nöt Lamm Ost Fläsk Quorn Kyckling Ägg

13 kg CO 2 e per kg livsmedel Klimatpåverkan per kg livsmedel Nöt Lamm Ost Fläsk Quorn Kyckling Ägg Baljväxter, spannmål, frukt och grönsaker Källa: Röös Mat-klimat-listan Version 1.1 (karakteriseringsfaktor metan 34)

Eko-toxicity från bekämpningsmedel Source: Nordborg et al. 2017.

14 Eko-toxicity från bekämpningsmedel Source: Nordborg et al Freshwater ecotoxicity impacts from pesticide use in animal and vegetable foods produced in Sweden.

15 Målkonfliker BIODIVERSITET KLIMAT BEKÄMPNINGSMEDEL DJURVÄLFÄRD Foto: istockphoto, Ola Jennersten, WWF. Anna Wallenbeck, SLU.

16 Hållbarhet mycket mer än miljö Antibiotikaanvändning Markbördighet Säkra och hälsosamma livsmedel Djurvälfärd Olika sociala aspekter Foto: Anna Wallenbeck, SLU.

17 Vetenskapligt underlag: Markanvändning Djurvälfärd Bedömningar Förenklingar

18 One Planet Plate - kriterier 0,5 kg CO 2 e/måltid 11 kg CO 2 e/vecka + Certifierat ekologiskt för fältgrödorna spannmål, potatis, raps, morötter, lök

19 Köttguiden

20 Strategier för att minska utsläppen 2 ton CO 2 e/år och person Hur ska vi prioritera och vad är egentligen viktigast? Produktionsförbättringar Konsumtionsförändringar Tillåtna utsläpp

21 Vad är möjligt att påverka? Lätt ändra beteenden Teknikoptimism Teknikskepticism Svårt ändra beteenden

22 Scenarier för framtida djurhållning Source: Garnett (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit?

23 Kalibrerat köttätande Source: Garnett (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit?

24 Konstgjort kött Source: Garnett (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit?

25 En växtbaserad kost Source: Garnett (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit?

26 Djuruppfödning på rester Source: Garnett (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit?

27 Djuruppfödning på rester ett scenario för Sverige Foto: Adam Arnesson, Jannelunds gård, Örebro.

28 Mjölk och kött från naturbetesmarker 400,000 hektar - cirka en procent av den totala markytan

29 Grundläggande principer: Betesmarkerna ska användas för kött- och mjölkproduktion Grisar och fågel föds upp på restprodukter Åkermarken ska användas för i första hand mat, samt vinterfoder till betesdjur och foder för att kunna utnyttja restprodukterna Kosten ska vara näringsriktig (enligt nordiska näringsrekommendationerna) Kosten får inte ta mer än 0.21 hektar åkermark per person i anspråk Källa: Röös Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets.

Baljväxtrester Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock

30 Restprodukterna går till foder Kli och bagerirester Vassle Rapskaka Betfiber Potatis och rotfrukter Drav Baljväxtrester Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets

31 Tre olika sätt att utnyttja hagmarkerna: 1. Intensiv mjölkproduktion Låt oss utnyttja potentialen hos våra högavkastande mjölkkor. Kvigorna betar naturbeten Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets

32 Kost med intensiv mjölkproduktion

33 Tre olika sätt att utnyttja hagmarkerna: 2. Extensiv mjölkproduktion Idisslare ska äta grovfoder! Mjölkkor, stutar och kvigor betar på naturbeten. Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets

34 Kost med extensiv mjölkproduktion

35 Tre olika sätt att utnyttja hagmarkerna: 3. Dikobesättningar Dikobesättningar kan lättast och klimateffektivast utnyttja betesmarkerna. Dikor och deras avkommor betar naturbetesmarkerna. Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets

36 Kost med dikoproduktion

37 Energi från mark som blir över Sparad mark

38 Klimatpåverkan

39 Mycket stora förändringar krävs för en kost inom planetens gränser Bilden tagen från WWF (2014) baserad på Raworth (2012)

40 Tack!

Relevanta dokument

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak