Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Transkript

1 Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

2 EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum vid SLU om ekologisk produktion och ekologisk mat Maria Wivstad, föreståndare EPOK

3 Livsmedelsproduktion och konsumtion av mat påverkar många miljömål

4 Mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Mat på tallriken alltid i konflikt med miljömålen MEN vilken mat och hur den produceras påverkar Vissa miljömål gynnas av jordbruket och av att marken brukas - Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv MÅLKONFLIKTER mellan miljömål vanligt

5 MATEN berör fler hållbarhetsmål än miljömålen Arbetsmiljö och rimliga ekonomiska villkor för lantbruket Livsmedelsförsörjning och livsmedelssäkerhet, sårbarhet vid krissituation Folkhälsa Etik i djurhållningen, djurvälfärd

6 Kost och enskilda livsmedel Hela kosten kött vegetabilier Enskilda livsmedel skillnader i hur de produceras och transporteras, svenskt-importerat, eko-konventionellt

7 Vi överskrider planetens gränser Visar allvaret i globala miljöproblem orsakade av människan Livsmedelsproduktion och konsumtion utgör en stor del av påverkan Rockström et al A safe operating space for humanity. Nature Vol 461

8 KLIMAT Stora utsläppsminskningar krävs maten behöver ta sin del av ansvaret Källor: IPPC 2014; Naturvårdsverket Foto:iStockphoto Redigerat av E Röös

9 Lustgas N 2 O stark koppling till kväveanvändningen Metan CH 4 idisslarnas foderomsättning CO 2 utsläpp mindre andel traktorkörning på fälten, transporter

10 Källa: Röös Mat-klimat-listan version 1.1.

11 Källa: Röös et al Evaluating the sustainablility of diets combining environmental and nutritional aspects.

12 Svenskt naturbeteskött produktionen ligger nära ekologisk produktion Kött från mjölkkor mer klimatsmart än från köttdjur Kor och köttdjur äter gräs från marker där livsmedel inte kan produceras

13 ? EU-ekologiskt, DK Svenskt KRAV

14 ?

15

16

17 ÖVERGÖDNING

18 Total kvävebelastning behöver minska Summan av stallgödsel och konstgödsel till jordbruket behöver minska Stor målkonflikt med livsmedelsförsörjningen

19 Kretslopp av växtnäringsämnen inom jordbruket Kretslopp av växtnäringsämnen mellan samhället och jordbruket

20 Mer kretsloppsnäring minskar behovet av ny näring, t ex konstgödsel-kväve Konstgödsel: ton P ton N Kretslopp inom jordbruket + för ekologiskt Rena kretslopp samhällejordbruk, stor utmaning föroreningar, höga kostnader N och P i livsmedelssystemets kretslopp, ton/år Wivstad et al Ekologisk produktion möjligheter att minska övergödning. Rapport SLU.

21 Större övergödning Mindre övergödning

22 Djur på bete med få djur spridda över en stor yta - Minskad risk för övergödning - Klimatsmart i förhållande till mer intensiv uppfödning? beror på! - Gynnar biologisk mångfald

23 Giftfri miljö

24 Lindström et al Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel). SLU, Vatten & miljö, Rapport 2013:14. Kemiska bekämpningsmedel *Stark reglering inom EU för godkännande, ej tester för hormonstörande effekter *Bekämpningsmedel finns ofta i halter över ekotoxikologiska gränsvärden i vattendrag i SE Andel av proven med med halter över gränsvärden %

25 onering för rester av ämpningsmedel om man äter ologiskt frukt och grönt enskt konventionellt porterat konventionellt *Ekologiskt försumbar exponering *Konventionellt 7 gånger högre exponering för importerat än för svenskt Exponeringen låg under Livsmedelsverkets gränsvärden för hälsorisk både för vuxna och för barn Högre riskindex för barn a Beckman, Examensarbete KI 2015

26 Skillnad i användning av bekämpningsmedel mellan grödor *Havre och råg kräver mindre besprutning än vete *Foder till mjölkkor och köttdjur klöver-gräs besprutas inte alls *Foder till gris och kyckling äter spannmål och baljväxter som besprutas flera gånger under säsongen (om konventionellt)

27 Den biologiska mångfalden minskar snabbt Utrotningen av arter bedöms gå ggr snabbare än en vad som anses som en naturlig nivå Källa: Rockström m.fl

28 - Eko gynnar mångfalden + 30 % - Obesprutat gynnar mångfalden - Betesdjur gynnar mångfalden, särskilt på naturbetesmarker Mångfald gynnar pollinerande insekter och naturliga fiender till skadegörare på odlade grödor Tuck et al Land-use intensity and the effects of organic farming on biodiversity: a hierachical meta-analysis.

29 Folkhälsa antibiotikaanvändning Användning i EU år 2008 Nederländerna 2015 minskning med 50 % jmf med 2008

30 800 av = 29 %

31 Etisk djurhållning

32 KLIMAT Dra ner på köttet baljväxter, grönsaker är klimatsmart Klimat mindre nötkött Kyckling mest klimatvänligt Beteskött potential för kolinlagring i permanenta betesmarker, motverkar hög klimatbelastning Produktion som hushållar med kväve finns ingen märkning Ingen tydlig klimatfördel för ekologiskt Svenskt-importerat transporten betyder mest för frukt och grönt= välj lokalt

33 Ekoäpplen från Argentina Gynnar giftfri miljö Ekologiskt eller närodlat? Konventionellt odlade äpplen från Mälardalen Klimatsmart

34 ÖVERGÖDNING Dra ner på köttet WIN-WIN med KLIMAT Plus med baljväxter, bönor, ärtor Baljväxter binder in sitt eget kväve från luften, minskar kvävegödsling Grönsaker ganska stort läckage, målkonflikt med KLIMAT Beteskött och djur som äter mycket gräs mer vallodling i odlingssystemet minskar kväveläckaget Produktion som hushållar med kväve finns ingen märkning Ingen entydig fördel med ekologiskt men + för mejeriprodukter och nötkött som är ekologiska

35 GIFTFRI MILJÖ Ekologiskt Havre- och rågprodukter Svenskt framför importerat grönt och frukt Nötkött framför gris och kyckling målkonflikt KLIMAT

36

37 Köttkonsumtionen minskar ej fler vegetarianer, men allt fler flexitarianer Ät mycket grönt och proteiner från växtriket, och välj kött från hållbar produktion med hög djurvälfärd Ät ekologiskt för en GIFTFRI MILJÖ Ät lokalt grönt utifrån KLIMAT

38 Ont om enkla svar Avvägningar måste göras mellan olika miljömål, och mellan miljömål och andra aspekter, ex sociala och ekonomiska Exempel: Mål om hög andel eko i lantbruket och i den offentliga måltiden behöver kompletteras med andra mål om man vill stärka och öka lokal matproduktion, stärka producent-konsumentkontakten TACK för uppmärksamheten!