Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Transkript

1 Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK Studie finansierad av Västra Götalandsregionens miljönämnd SIK rapport 880 Juli 2014

2 Västra Götalandsregionen Uppdrag: Att stödja näringslivsutvecklingen och samtidigt Ansvara för miljöutvecklingen Går det att kombinera?

3 Uppdraget var att ta fram ett kunskapsunderlag Produktion och konsumtion av kött i Sverige och i Västra Götaland Förbrukning av kött och protein i EU Respektive djurslag i Sverige och Västra Götaland Griskött Fågelkött Nötkött Får- och lammkött Häst Jordbruksmark och betesmark Miljöpåverkan från produktion av kött Internationell utblick Sammanfattning och slutsatser

4 Begreppet totalkonsumtion Totalkonsumtion Den mängd köttråvara som går åt för att tillgodose vår konsumtion av kött Vikten på slaktkropparna, dvs inklusive ben 60 % 40 % Konsumeras inte Direktkonsumtion

5 Totalkonsumtion, ton Totalkonsumtion av kött i Sverige : 815 miljoner kg Ökat med 58 % sedan Under samma period har befolkningen ökat med 11 % Inälvor Vilt Ren Häst Får o lamm Nöt Fågel Gris Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas

6 Totalkonsumtion, kg per person och år Totalkonsumtionen av kött i Sverige per capita 2012: 86 kg kött/person och år Ökat med 42 % sedan Fördelning 2012 Gris 36 kg 42 % Fågel 19 kg 22 % Nöt 26 kg 30 % Lamm 1,6 kg 2 % Ökning per köttslag: Gris 1,2 ggr Fågel 3,2 ggr Nöt 1,5 ggr Lamm 2,0 ggr Inälvor Vilt Ren Häst Får o lamm Nöt Fågel Gris Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas

7 Totalkonsumtion, ton Konsumtionens fördelning på svenskproducerat och import Den svenska produktionen har varit i stort sett oförändrad mellan 1990 till Svensk produktion minus export Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas Omfattar gris, fågel, nöt och lamm. Exporten av svenskt kött har under hela perioden varit ca 10 % av produktionen

8 Totalkonsumtion, ton Konsumtionens fördelning på svenskproducerat och import Den svenska produktionen har varit i stort sett oförändrad mellan 1990 till 2012 Importen av kött har tiofaldigats sedan 1990 Cirka 45 % av det kött som konsumerades i Sverige 2012 var importerat 2012 importerades: Gris ton Fågel ton Nöt ton Lamm ton Import Svensk produktion minus export Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas Omfattar gris, fågel, nöt och lamm. Exporten av svenskt kött har under hela perioden varit ca 10 % av produktionen

9 Totalkonsumtion av kött i EU Sverige Totalkonsumtionen 86 kg/person och år 50 % gris, 24 % fågel, 20 % nöt Sverige placerar sig på 16e plats utmärker sig genom hög andel nötkött och låg andel fågel EU-27 Spanien Cypern Österrike Danmark Portugal Irland Italien Malta Frankrika Tyskland Tjeckien Storbritannien Belgien - Lux Slovenien Ungern Litauen Polen Grekland Finland Nederländerna Rumäninen Latvia Slovakien Estonia Bulgarien Gris Fågel Nötkött Annat kött Källa: Westhoek et al., kg vara med ben per capita

10 Konsumtion av protein i EU Rekommenderat proteinintag: 18 kg per person och år I EU konsumerades i genomsnitt 31 kg 2007 Jämfört med övriga världen: Hög konsumtion av kött- och mjölkprotein Sverige: 32 kg per person och år Mest från mejeriprodukter i EU27 Minst från vegetabilier i EU27 Fjärde plats animaliska proteiner Sverige EU-27 Malta Grekland Litauen Portugal Frankrike Italien Rumänien Spanien Danmark Österrike Irland Finland Nederländerna Storbritannien Polen Slovenien Tyskland Cypern Belgien - Lux Tjeckien Estland Ungern Lettland Bulgarien Slovakien Kött Mejerivaror Ägg Fisk och skaldjur Vegetabilier Rekommenderat dagligt intag Källa: Westhoek et al., kg proteinkonsumtion per capita och år

11 Respektive djurslag i Sverige

12 1 000 ton, vara med ben Griskött Sverige Totalkonsumtionen har ökat med mer än 30 % Den svenska produktionen har sjunkit med 19 % 2012 är nästan 40 % av grisköttet importerat var endast 6 % importerat Totalkonsumtion Produktion Import Export Exporten har varierat mellan % I Västra Götaland har produktionen gått lite upp och ner, men har ökat med 21 % sedan Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas

13 1 000 ton, vara med ben Fågel Sverige Totalkonsumtionen har ökat mer än tre gånger Den svenska produktionen har mer än fördubblats, från ton till ton Fram till 2000 var Sverige i princip självförsörjande på kyckling 2012 importerades 43 % av den förbrukade kycklingen I Västra Götaland har produktionen ökat något senare år Totalkonsumtion Produktion Import Export Källa: Jordbruksverks statistikdatabas, Svensk Fågel

14 1 000 ton, vara med ben Nötkött Sverige Totalkonsumtionen av nötkött har ökat med mer än 60 % sedan 1990 Samtidigt har den svenska produktionen minskat med 13 % Totalkonsumtion 2012 var mer än 50 % av den svenska förbrukningen av nötkött importerat Produktion Import Export I Västra Götaland har produktionen minskat med 17 % sedan Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas, Svenskt Kött

15 1 000 ton, vara med ben Får och lamm Sverige Totalkonsumtionen av får- och lammkött har mer än fördubblats sedan 1990 Den svenska produktionen minskade under första delen av perioden men har ökat igen på senare år Importen av får- och lammkött har fördubblats från 1990 till % av får- och lammköttet importeras (1990 var det 23 %) Totalkonsumtion Produktion Import Export I Västra Götaland har produktionen av får- och lammkött varit ganska konstant 0 Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas

16 1 000 hektar Jordbruksmark Sverige Totala jordbruksmarken: 3,0 miljoner ha. Minskat med 4 % sedan Arealen åkermark har minskat med 8 % Ettåriga grödor har minskat med 23 % Vall o bete på åkermark har ökat med 19 % Övrig åkerareal har minskat med 10 % Permanenta betesmarker: Ökat med 17 % Betesmark Övrig åkerareal Vall och bete på åker Ettåriga grödor Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas

17 Betesdjur i förhållande till naturbetesmarker I Västra Götaland finns ha betesmark som är viktiga att bevara för biologisk mångfald Källa: Egna beräkningar

18 Antal Nötkreatur i Västra Götaland Antalet mjölkkor har sjunkit med 44 % sedan 1990 Antalet övriga nötkreatur (kvigor, tjurar, stutar och kalvar, dvs framförallt ungdjur) har minskat med 15 % Övriga nötkreatur Mjölkkor Antalet dikor i Sverige har ökat med 500 % sedan 1990 I Västra Götaland har antalet dikor ökat lika mycket som i Sverige antalet mjölkkor och ungdjur har minskat något mer än i Sverige Dikor Källa: Jordbruksverks statistikdatabas

19 Betesdjur i förhållande till naturbetesmarker i Västra Götaland I Västra Götaland finns ha betesmark som är viktiga att bevara för biologisk mångfald Potentiella betesdjur: Dikor m kalv Kvigor och stutar Tackor m lamm Hästar Betesdjuren är tillräckligt många % fler potentiella betesdjur än det teoretiskt beräknade antal som behövs för att beta de värdefulla naturbetesmarkerna. Men naturbetesmarkerna växer igen 8 18 % av ängs- och betsmarkerna i Västra Götaland förlorat sina naturvärden sedan början av 2000-talet. Potential köttproduktion per person och år från naturbetesmarker: 8-11 kg Konsumtion: 27 kg Källa: Egna beräkningar

20 Miljöpåverkan från svensk produktion av kött Jämförelse mellan köttslagen inom varje miljöaspekt 1 = Minsta negativa eller mesta positiva påverkan 3 = Mesta negativa eller minsta positiva påverkan Gris- och fågelkött Nötkött från mjölkproduktion Nöt- och lammkött betesbaserat Nöt- och lammkött stalluppfödning Klimatpåverkan Övergödning Öppna odlingslandskap Biologisk mångfald Användning av kemiska bekämpningsmedel Påverkan internationellt Källa: Egen sammanställning

21 Miljöpåverkan från svensk produktion av kött Jämförelse mellan köttslagen inom varje miljöaspekt 1 = Minsta negativa eller mesta positiva påverkan 3 = Mesta negativa eller minsta positiva påverkan Gris- och fågelkött Nötkött från mjölkproduktion Nöt- och lammkött betesbaserat Nöt- och lammkött stalluppfödning Klimatpåverkan Övergödning Öppna odlingslandskap Biologisk mångfald Användning av kemiska bekämpningsmedel Påverkan internationellt Källa: Egen sammanställning

22 Internationellt jämförelse - djurtäthet och risk för övergödning Djurtäthet Europa 2011 Källa: Meat Atlas, 2014 samt EEA Kväveöverskott marken i olika delar av Europa 2005

23 Sammanfattning Vi konsumerar mer protein än rekommenderat Konsumtionen och importen av kött har ökat medan totala produktionen har varit oförändrad dock med variation beroende på djurslag Den mesta importen kommer från Europa och från områden med problem med övergödning Produktionen i Sverige: Gris och nöt har minskat, kyckling och lamm ökat Produktionen i Västra Götaland: Gris har ökat, nöt har minskat, lamm och kyckling oförändrat

24 Sammanfattning fortsättning Åkerarealen minskar samtidigt som vall och bete ökar i både Sverige och Västra Götaland Antalet potentiella betesdjur i Västra Götaland är tillräckligt för att hålla naturbetesmarkerna öppna - men antalet betande djur minskar och djurhållningen koncentreras vilket får till följd att värdefulla naturbetesmarker växer igen Miljöpåverkan från animalieproduktion kan vara både positiv och negativ, och det handlar inte bara om klimat. För många miljöaspekter har animaliska livsmedel större miljöpåverkan än vegetabiliska. Dock är påverkan positiv för biologisk mångfald eftersom betesdjur bidrar till att sköta naturbetesmarker.

25 Slutsatser Konsumtionen av proteiner i Sverige och Västra Götaland bör minska till de nivåer som anges i offentliga kostrekommendationer. Ur miljösynpunkt bör vegetabiliska proteiner prioriteras. För konsumtionen av nöt- och lammkött bör betesbaserad svensk produktion prioriteras för att nå miljömål om biologisk mångfald samt naturligt beteende (djurvälfärd) hos djuren. För nötkött är det en fördel om det är i kombination med mjölkproduktion. Det behövs bättre kunskap om varför betesmarker inte utnyttjas i Västra Götaland samt förändringar som skulle få betesdjuren bättre fördelade på betesmarken.

26 Slutsatser fortsättning Det behövs bättre information till konsumenter om vad som är bra nöt- och lammkött ur miljösynpunkt och bättre kanaler mellan producenter och konsumenter så att betesbaserat kött verkligen efterfrågas och kan produceras i ökad omfattning. Kött från enkelmagade djur bör också prioriteras från svensk uppfödning. Majoriteten av importen kommer från regioner med stor djurtäthet och därmed miljöproblem kopplade till produktionen. Sverige och Västra Götaland har relativt låg djurtäthet och god fodertillgång för att producera detta kött.

27 Tack! Frågor? SIK rapport 880 Finns på Bibliotek/rapporter