Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna
|
|
- Berit Axelsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Rapport 2003:21
2
3 Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Statistikenheten Referens Marianne Johansson
4
5 Innehåll 1 EUs jordbruk i relation till världsproduktionen... 5 Diagram 1.1 Produktion av vete 2001, 1000 ton... 6 Diagram 1.2 Produktion av korn 2001, 1000 ton... 6 Diagram 1.3 Produktion av potatis 2001, 1000 ton... 7 Diagram 1.4 Produktion av socker 2001, 1000 ton... 7 Diagram 1.5 Produktion av nötkött 2001, 1000 ton... 8 Diagram 1.6 Produktion av griskött 2001, 1000 ton... 8 Diagram 1.7 Produktion av får- och getkött 2001, 1000 ton... 9 Diagram 1.8 Produktion av fågelkött 2001, 1000 ton... 9 Diagram 1.9 Produktion av komjölk 2001, 1000 ton Jordbruket som del av den totala ekonomin Diagram 2.1 Antal förvärvsarbetande inom jordbruk, skogsbruk, fiske, 1000 pers Diagram 2.2 Andel förvärvsarbetande inom jordbruk, skogsbruk, fiske Diagram 2.3 Jordbrukets bruttoförädlingsvärde 2001, milj euro Diagram 2.4 Jordbrukets andel av den totala ekonomin Jordbrukets struktur Diagram 3.1 Jordbruksmark 1999/2000 enligt Eurostat, 1000 ha Diagram 3.2 Jordbruksmark som andel av total areal 1999/2000 enligt Eurostat Diagram 3.3 Antal jordbruksföretag 1995 och 1999/2000, 1000-tal Diagram 3.4 Medelareal jordbruksmark per jordbruksföretag 2000, ha Diagram 3.5 Andel jordbruksföretag efter storlek (i ha jordbruksmark) Diagram 3.6 Andel jordbruksmark efter företagsstorlek (i ha) Diagram 3.7 Antal nötkreatur, 1000-tal Diagram 3.8 Antal jordbruksföretag med nötkreatur, 1000-tal Diagram 3.9 Genomsnittligt antal nötkreatur per företag Diagram 3.10 Antal svin, 1000-tal Diagram 3.11 Antal jordbruksföretag med svin, 1000-tal Diagram 3.12 Genomsnittligt antal svin per företag Jordbruksväxter Diagram 4.1 Totala arealer för vissa grödor 2001 i EU-15, 1000 ha Diagram 4.2 Total skörd av vissa grödor 2001 i EU-15, 1000 ton Diagram 4.3 Produktion av vete (exkl. durumvete), 1000 ton Diagram 4.4 Areal vete (exkl. durumvete) 2001, 1000 ha Diagram 4.5 Produktion av vete (exkl. durum), genomsnitt , 1000 ton Diagram 4.6 Hektaravkastning vete, genomsnitt , kg/ha Diagram 4.7 Produktion av korn, 1000 ton Diagram 4.8 Areal korn 2001, 1000 ha Diagram 4.9 Produktion av korn, genomsnitt , 1000 ton Diagram 4.10 Hektaravkastning korn, genomsnitt , kg/ha
6 Diagram 4.11 Produktion av havre, 1000 ton Diagram 4.12 Areal havre 2001, 1000 ha Diagram 4.13 Produktion av havre, genomsnitt , 1000 ton Diagram 4.14 Hektaravkastning havre, genomsnitt , kg/ha Diagram 4.15 Produktion av potatis, 1000 ton Diagram 4.16 Areal potatis 2001, 1000 ha Diagram 4.17 Produktion av potatis, genomsnitt , 1000 ton Diagram 4.18 Hektaravkastning potatis, genomsnitt , kg/ha Diagram 4.19 Produktion av sockerbetor, 1000 ton Diagram 4.20 Areal sockerbetor 2001, 1000 ha Diagram 4.21 Produktion av sockerbetor, genomsnitt , 1000 ton Diagram 4.22 Hektaravkastning sockerbetor, genomsnitt , kr/ha Diagram 4.23 Produktion av raps och rybs, 1000 ton Diagram 4.24 Areal raps och rybs 2001, 1000 ha Diagram 4.25 Produktion av raps och rybs, genomsnitt , 1000 ton Diagram 4.26 Hektaravkastning raps och rybs, genomsnitt , kg/ha Mjölk och kött Diagram 5.1 Antal mjölkkor, 1000-tal Diagram 5.2 Mjölkinvägning (komjölk), 1000 ton Diagram 5.3 Antal mjölkkor, 1000-tal Diagram 5.4 Mjölkinvägning 2001 (komjölk), 1000 ton Diagram 5.5 Antal nötkreatur, 1000-tal Diagram 5.6 Produktion av nötkött, 1000 ton Diagram 5.7 Antal nötkreatur, 1000-tal Diagram 5.8 Produktion av nötkött 2001, 1000 ton Diagram 5.9 Antal svin, 1000-tal Diagram 5.10 Produktion av griskött, 1000 ton Diagram 5.11 Antal svin, 1000-tal Diagram 5.12 Produktion av griskött 2001, 1000 ton Ekonomi Diagram 6.1 Produktionsvärde till baspris 2001, milj euro Diagram 6.2 Fördelning av produktionen Diagram 6.3 Real faktorinkomst per årsverke (indikator A), index 1995=
7 Tabellbilaga Tabell Jordbruksproduktionen i världen 2001, 1000 ton Tabell Sysselsättning inom jordbruk, skogsbruk och fiske samt jordbrukets ekonomiska betydelse Tabell Jordbruksmark, dess andel av total areal, antal jordbruk och medelareal per jordbruk Tabell 3.5 Antal jordbruksföretag efter storlek (i ha) 1999/2000, 1000-tal Tabell 3.6 Jordbruksmark efter företagsstorlek (i ha) 1999/2000, 1000 ha Tabell Antal nötkreatur, antal företag med nötkreatur och genomsnittligt antal nötkeatur per företag Tabell Antal svin, antal företag med svin och genomsnittligt antal svin per företag Tabell Arealer och totalskördar 2001 i EU Tabell Areal- och produktionsuppgifter för vete Tabell Areal- och produktionsuppgifter för korn Tabell Areal- och produktionsuppgifter för havre Tabell Areal- och produktionsuppgifter för potatis Tabell Areal- och produktionsuppgifter för sockerbetor Tabell Areal- och produktionsuppgifter för raps och rybs Tabell Mjölkinvägning och antal mjölkkor Tabell Mjölkinvägning och antal mjölkkor Tabell Produktion av nötkött och antal nötkreatur Tabell Produktion av nötkött och antal nötkreatur Tabell Produktion av griskött och antal svin Tabell Produktion av griskött och antal svin Tabell Produktionsvärde till baspris (milj euro) samt fördelning av produktionsvärde inkl direktersättningar Tabell 6.3 Real faktorinkomst per årsverke (indikator A), index 1995 =
8
9 1 EUs jordbruk i relation till världsproduktionen De 15 medlemsländerna i EU är sammantaget en stor producent av jordbruksprodukter. Av den totala globala spannmålsproduktionen (i ton räknat) stod EU för ca 10 % år Som jämförelse hade EU 6 % av den totala folkmängden i världen. De största spannmålsprodukterna i världen är vete, ris och majs som står för nästan 30 % vardera. Korn, havre och råg, där EUs andelar är relativt höga, är ganska små produkter globalt sett, liksom bl.a. sorghum och hirs. Veteproduktionen inom EU utgjorde 16 % av världsproduktionen år 2001, medan andelarna av majs och ris var betydligt lägre. Andelen av kornproduktionen var 34 %. EUs produktion av socker och potatis var mellan 10 och 15 % av världens. För övriga vegetabiliska produkter kan nämnas att EU var världens största producent av vin med närmare 60 % av produktionen 2001 och av olivolja med mer än tre fjärdedelar av produktionen. Unionen hade dock bara drygt 10 % av den globala produktionen av vegetabiliska oljor och fetter sammantaget. För kött var EUs andel av världsproduktionen 2001 totalt sett 15 %. Andelen varierade från mindre än 10 % för får- och getkött till nästan 20 % för griskött. För både nötkött och fågelkött var andelen ca 13 %. När det gäller mjölk producerade EU-länderna ungeför en fjärdedel av världens komjölk men mindre än 5 % av annan mjölk. Bland de tio nytillkommande länderna i EU är Polen, Ungern och Tjeckien de största jordbruksländerna. Av de produkter som jämförs var dessa länders totala andelar högre för vegetabilier än för animalier med 8 % för potatis, 6 resp. 4 % för korn och vete samt 2 % för socker. På animaliesidan var andelarna 2,5 resp. 3,5 % för fågelkött och griskött men bara 1 % för nötkött och andelen får- och getkött var marginell. Andelen av världens folkmängd var en dryg procent. För länder och ländergrupper utanför EU och de till EU kommande länderna var Kina med en dryg femtedel av jordens befolkning år 2001 den största producenten av griskött (närmare hälften), får- och getkött (en fjärdedel) samt potatis (en femtedel). USA var ledande när det gäller fågelkött och nötkött även om Sydamerikas produktion i det senare fallet var nästan lika stor. Sydamerika hade störst produktion av socker (en femtedel), men Indien var det största enskilda producentlandet. Polen och Ukraina är stora potatisproducenter vilket förklarar den höga produktionen i gruppen övriga Europa. 5
10 Diagram 1.1 Produktion av vete 2001, 1000 ton EU-15 Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- o Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien Diagram 1.2 Produktion av korn 2001, 1000 ton EU-15 Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- o Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien
11 Diagram 1.3 Produktion av potatis 2001, 1000 ton EU-15 Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- o Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien Diagram 1.4 Produktion av socker 2001, 1000 ton EU-15 Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- o Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien
12 Diagram 1.5 Produktion av nötkött 2001, 1000 ton EU-15 Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- o Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien Diagram 1.6 Produktion av griskött 2001, 1000 ton EU-15 Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- o Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien
13 Diagram 1.7 Produktion av får- och getkött 2001, 1000 ton EU-15 Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- o Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien Diagram 1.8 Produktion av fågelkött 2001, 1000 ton EU-15 Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- o Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien
14 Diagram 1.9 Produktion av komjölk 2001, 1000 ton EU-15 Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- o Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien
15 2 Jordbruket som del av den totala ekonomin De areella näringarna - jordbruk, skogsbruk och fiske - varierar mycket i betydelse mellan olika nuvarande och tillkommande EU-länder. Antalet sysselsatta i dessa näringar minskade i samtliga länder mellan 1995 och I genomsnitt för de nuvarande EU-länderna var den årliga minskningen under perioden 3,7 %. Minskningen var störst, 4 % eller mer, i de stora jordbruksländerna Tyskland, Italien, Frankrike och Spanien samt i Finland och Österrike. Grekland hade 2001 den största andelen sysselsatta i de areella näringarna inom EU, ca 16 % av den totala arbetskraften. Portugal, Irland och även Spanien med sina 7 % låg relativt högt. I övriga EU-länder var andelen 5 % eller lägre. I de tillkommande länderna stod jordbruk, skogsbruk och fiske för en betydligt större andel av sysselsättningen än i flertalet EU-länder, från ungefär 8 % upp till Polens dryga 20 %. Undantagen var Slovenien och Malta med endast ett par procent av arbetskraften i de areella näringarna. Frankrike och Italien var de två EU-länder som år 2001 hade högst bruttoförädlingsvärde 1 inom jordbruket men även i Spanien och Tyskland var det långt högre än i övriga länder. I relation till den totala ekonomin var jordbrukets förädlingsvärdeandel högst i Grekland och Spanien, men även inom övriga Medelhavsländer - Portugal och Italien - samt inom de större livsmedelsexportörerna Irland, Danmark, Frankrike och Nederländerna var andelen större än EU-genomsnittet på 1,7 %. Jordbrukets bruttoförädlingsvärde i de tillkommande länderna var 1998 förhållandevis lågt jämfört med nuvarande EU-länder. Polen och Ungern hade, mätt med bruttoförädlingsvärdet, den största jordbruksproduktionen. Generellt sett betyder jordbruksproduktionen mer i dessa länder än i EU. 1 Bruttoförädlingsvärdet beräknas som totalt produktionsvärde till baspris (dvs. inklusive direktersättningar till produkter) minus kostnaden för insatsvaror och -tjänster. 11
16 Diagram 2.1 Antal förvärvsarbetande inom jordbruk, skogsbruk, fiske, 1000 pers Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 2.1c Antal förvärvsarbetande inom jordbruk, skogsbruk, fiske, 1000 pers Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien Anm. Observera att skalan skiljer sig från den i diagrammet ovan. 12
17 Diagram 2.2 Andel förvärvsarbetande inom jordbruk, skogsbruk, fiske Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU % 5% 10% 15% 20% 25% Diagram 2.2c Andel förvärvsarabetande inom jordbruk, skogsbruk, fiske Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0% 5% 10% 15% 20% 25% 13
18 Diagram 2.3 Jordbrukets bruttoförädlingsvärde 2001, milj euro Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 2.3c Jordbrukets bruttoförädlingsvärde 1998, milj euro Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien Anm. Observera att skalan skiljer sig från den i diagrammet ovan. 14
19 Diagram 2.4 Jordbrukets andel av den totala ekonomin 2001 Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU-15 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% Diagram 2.4c Jordbrukets andel av den totala ekonomin 1998 Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien Summa tio nya 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 15
20
21 3 Jordbrukets struktur De största jordbruksarealerna finns i Frankrike, Spanien, Tyskland, Storbritannien och Italien, som tillsammans står för 79 % av EUs utnyttjade jordbruksmark. Dessa länder står för en nästan lika stor andel (78 %) av EUs åkermark, trots att mer än hälften av jordbruksmarken i Storbritannien och Spanien består av betesmark eller odlas med fleråriga grödor (frukt, oliver, vin etc.). De största andelarna betesmark och/eller fleråriga grödor bland övriga länder finns i Irland, i Grekland och i Österrike. Andelen åkermark av jordbruksmarken är högst i de nordiska länderna. I förhållande till landets totala areal är jordbruksarealen i EU-länderna störst i Storbritannien, Irland och Danmark, där den utgjorde mer än 60 % av den totala arealen. Minst är den i Finland och Sverige, ca 7 %. Jordbruksarealen i Polen är storleksmässigt jämförbar med de största EU-länderna. Ungern, som kommer näst i storleksordning bland de tillkommande EU-länderna, har ungefär en tredjedel av Polens areal. Genomsnittligt är jordbruksarealens andel av den totala arealen i de tillkommande EU-länderna högre (52 %) än i de nuvarande (39 %). I alla EU-länder utom Spanien har antalet jordbruksföretag minskat mellan 1995 och 1999/2000. Störst antal företag finns i Italien och Spanien. Hälften av det totala antalet företag inom EU finns i dessa två länder. Sverige, Finland, Belgien, Danmark och Luxemburg har sammanlagt mindre än 5 % av antalet företag. De största företagen, räknat efter arealstorlek, finns i Storbritannien. Medelarealen här var närmare 70 hektar år 1999/2000. Medelarealen i Sverige, 38 hektar, var dubbelt så stor som EU-genomsnittet. De minsta medelarealerna, under 10 hektar, fanns i Grekland, Italien och Portugal. Andelen företag med mindre än 20 hektar jordbruksmark var i dessa länder över 90 %, medan den i Danmark och Luxemburg var under 40 % och i Storbritannien och Irland knappt 45 %. Klart högst andel företag med mer än 100 hektar jordbruksmark hade Storbritannien, 17,5 %. Andelen jordbruksmark som fanns på jordbruksföretag med arealer över 100 hektar var i Storbritannien 69 %, i Sverige 37 %, i Nederländerna och Finland drygt 10 % och i Grekland under 5 %. Antalet nötkreatur är störst i Frankrike, Tyskland och Storbritannien, som tillsammans har drygt 55 % av nötkreaturen i EU. I Sverige finns ungefär 2 %. Antalet företag med nötkreatur har minskat i samtliga länder mellan 1995 och Antalet nötkreatur per företag är störst i Luxemburg, Storbritannien och Nederländerna - 110, 97 resp. 88 djur i genomsnitt. I Sverige var antalet nötkreatur per företag i genomsnitt 50, något under EUs genomsnitt. Antalet svin är störst i Tyskland men antalet företag med svin är större i både Italien och Spanien än i Tyskland. Antalet svin i Sverige var drygt 1,5 % av EUs totalantal 1999/2000 och antalet svin per företag 350, betydligt mer än genomsnittet inom EU på ca 140 djur. Irland, Nederländerna, Danmark, Belgien och Storbritannien hade mer än 500 svin per företag i genomsnitt. I jämförelse med nuvarande EU-länder har de tillkommande relativt sett fler svin än nötkreatur. Sammanlagt i de tio länderna motsvarar svinantalet 24 % av antalet i EU men nötkreaturen endast ca 13 %. 17
22 Diagram 3.1 Jordbruksmark 1999/2000 enligt Eurostat, 1000 ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 3.1c Jordbruksmark 2000 enligt FAO, 1000 ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
23 Diagram 3.2 Jordbruksmark som andel av total areal 1999/2000 enligt Eurostat Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU-15 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Diagram 3.2c Jordbruksmark som andel av total areal 2000 enligt FAO Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien Summa tio nya 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 19
24 Diagram 3.3 Antal jordbruksföretag 1995 och 1999/2000, 1000-tal Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 3.4 Medelareal jordbruksmark per jordbruksföretag 2000, ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU
25 Diagram 3.5 Andel jordbruksföretag efter storlek (i ha jordbruksmark) 2000 Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg 0-19 ha ha ha ha Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU-15 0% 20% 40% 60% 80% 100% 21
26 Diagram 3.6 Andel jordbruksmark efter företagsstorlek (i ha) 2000 Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg 0-19 ha ha ha ha Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU-15 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 22
27 Diagram 3.7 Antal nötkreatur, 1000-tal Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 3.7c Antal nötkreatur, 1000-tal Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
28 Diagram 3.8 Antal jordbruksföretag med nötkreatur, 1000-tal Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 3.9 Genomsnittligt antal nötkreatur per företag 2000 Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU
29 Diagram 3.10 Antal svin, 1000-tal Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 3.10c Antal svin, 1000-tal Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
30 Diagram 3.11 Antal jordbruksföretag med svin, 1000-tal Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 3.12 Genomsnittligt antal svin per företag 2000 Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU
31 4 Jordbruksväxter Vegetabilieproduktionen inom EU har, för flertalet av de grödor som redovisas här, visserligen varierat kraftigt mellan enskilda år men sedan mitten av 1990-talet har variationerna skett runt en relativt konstant nivå. Sammantaget för de tillkommande länderna kan man ana en viss nedgång av produktionen under samma period. Frankrike hade den största vetearealen 2001 och också den största produktionen. Spanien hade störst areal korn men produktionen var störst i Tyskland. Hektaravkastningen var för vete högst i Irland, Nederländerna och Belgien och för korn i Irland och Belgien. Den svenska avkastningen var för både vete och korn ca 10 % lägre än EU-genomsnittet för perioden Sverige och Tyskland finns bland de största havreproducenterna, liksom Polen. Tysklands produktion var större än Sveriges men lägre än Polens och Finlands. Produktionen av potatis var större i Polen än i något av de nuvarande EUländerna. Tyskland hade störst produktion inom EU, ca 50 % större än närmaste land som var Nederländerna. Nederländerna och Belgien hade högst hektaravkastning, närmare kg/hektar. Produktionen av sockerbetor var under störst i Frankrike trots att Tyskland hade större odlad areal. Hektaravkastningen var högst i Frankrike och Belgien och, bland EUländerna, lägst i Finland. För raps och rybs domineras produktionen av Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Även Polen och Tjeckien har en förhållandevis stor produktion. I de sydligare EU-länderna odlas andra oljeväxter. Produktionen av raps och rybs inom EU steg till en toppnivå 1999 men har sedan fallit tillbaka. Hektaravkastningen i de tillkommande EU-länderna var genomgående lägre än genomsnittet för de nuvarande EU-länderna. 27
32 Diagram 4.1 Totala arealer för vissa grödor 2001 i EU-15, 1000 ha Vete (exkl durum) Råg Korn Havre o blandsäd Majs Potatis Sockerbetor Raps o rybs Diagram 4.1c Totala arealer för vissa grödor 2001 i tio blivande EU-länder, 1000 ha Vete (exkl durum) Råg Korn Havre o blandsäd Majs Potatis Sockerbetor Raps o rybs
33 Diagram 4.2 Total skörd av vissa grödor 2001 i EU-15, 1000 ton Vete (exkl durum) Råg Korn Havre o blandsäd Majs Potatis Sockerbetor Raps o rybs Diagram 4.2c Total skörd av vissa grödor 2001 i tio blivande EU-länder, 1000 ton Vete (exkl durum) Råg Korn Havre o blandsäd Majs Potatis Sockerbetor Raps o rybs
34 Diagram 4.3 Produktion av vete (exkl. durumvete), 1000 ton EU nya
35 Diagram 4.4 Areal vete (exkl. durumvete) 2001, 1000 ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 4.4c Areal vete (exkl. durumvete) 2001, 1000 ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
36 Diagram 4.5 Produktion av vete (exkl. durum), genomsnitt , 1000 ton Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 4.5c Produktion av vete (exkl. durum), genomsnitt , 1000 ton Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
37 Diagram 4.6 Hektaravkastning vete, genomsnitt , kg/ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU Diagram 4.6c Hektaravkastning vete, genomsnitt , kg/ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
38 Diagram 4.7 Produktion av korn, 1000 ton EU nya
39 Diagram 4.8 Areal korn 2001, 1000 ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 4.8c Areal korn 2001, 1000 ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
40 Diagram 4.9 Produktion av korn, genomsnitt , 1000 ton Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 4.9c Produktion av korn, genomsnitt , 1000 ton Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
41 Diagram 4.10 Hektaravkastning korn, genomsnitt , kg/ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU Diagram 4.10c Hektaravkastning korn, genomsnitt , kg/ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
42 Diagram 4.11 Produktion av havre, 1000 ton EU nya
43 Diagram 4.12 Areal havre 2001, 1000 ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 4.12c Areal havre 2001, 1000 ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
44 Diagram 4.13 Produktion av havre, genomsnitt , 1000 ton Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 4.13c Produktion av havre, genomsnitt , 1000 ton Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
45 Diagram 4.14 Hektaravkastning havre, genomsnitt , kg/ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU Diagram 4.14c Hektaravkastning havre, genomsnitt , kg/ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
46 Diagram 4.15 Produktion av potatis, 1000 ton EU nya
47 Diagram 4.16 Areal potatis 2001, 1000 ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 4.16c Areal potatis 2001, 1000 ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
48 Diagram 4.17 Produktion av potatis, genomsnitt , 1000 ton Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 4.17c Produktion av potatis, genomsnitt , 1000 ton Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
49 Diagram 4.18 Hektaravkastning potatis, genomsnitt , kg/ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU Diagram 4.18c Hektaravkastning potatis, genomsnitt , kg/ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
50 Diagram 4.19 Produktion av sockerbetor, 1000 ton EU nya
51 Diagram 4.20 Areal sockerbetor 2001, 1000 ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 4.20c Areal sockerbetor 2001, 1000 ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
52 Diagram 4.21 Produktion av sockerbetor, genomsnitt , 1000 ton Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 4.21c Produktion av sockerbetor, genomsnitt , 1000 ton Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
53 Diagram 4.22 Hektaravkastning sockerbetor, genomsnitt , kr/ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU Diagram 4.22c Hektaravkastning sockerbetor, genomsnitt , kg/ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
54 Diagram 4.23 Produktion av raps och rybs, 1000 ton EU nya
55 Diagram 4.24 Areal raps och rybs 2001, 1000 ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 4.24c Areal raps och rybs 2001, 1000 ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
56 Diagram 4.25 Produktion av raps och rybs, genomsnitt , 1000 ton Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 4.25c Produktion av raps och rybs, genomsnitt , 1000 ton Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
57 Diagram 4.26 Hektaravkastning raps och rybs, genomsnitt , kg/ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU Diagram 4.26c Hektaravkastning raps och rybs, genomsnitt , kg/ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
58
59 5 Mjölk och kött Mjölkinvägningen inom EU har varit i stort sett konstant sedan mitten av 1990-talet. Eftersom den genomsnittliga avkastningen per ko har ökat har antalet mjölkkor totalt inom EU minskat stadigt. Även i varje enskilt land har antalet mjölkkor minskat mellan 1995 och Totalt fanns inom EU strax under 20 milj kor som producerade ca 115 milj ton mjölk I södra Europa, men även Frankrike, produceras även mjölk från andra djur, främst får och getter. Efter en minskning sedan mitten av 1990-talet uppgick antalet nötkreatur till drygt 78 milj år I absoluta tal var minskningen störst i Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Även produktionen av nötkött minskade. Endast i Spanien, Grekland och Portugal ökade antalet nötkreatur mellan 1995 och Antalet svin har i motsats till antalet nötkreatur ökat något mellan 1995 och Grisköttsproduktionen har också ökat även om en viss tillbakagång skedde Utvecklingen av antalet svin skiljer sig kraftigt åt mellan länderna. Stora ökningar i Spanien, Tyskland och Danmark motvägdes av stora minskningar i Nederländerna och Storbritannien i samband med svinpest och mul- och klövsjuka. 55
60 Diagram 5.1 Antal mjölkkor, 1000-tal EU-15 EU nya Diagram 5.2 Mjölkinvägning (komjölk), 1000 ton EU-15 EU nya
61 Diagram 5.3 Antal mjölkkor, 1000-tal Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 5.3c Antal mjölkkor, 1000-tal Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
62 Diagram 5.4 Mjölkinvägning 2001 (komjölk), 1000 ton Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 5.4c Mjölkinvägning 2001 (komjölk), 1000 ton Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
63 Diagram 5.5 Antal nötkreatur, 1000-tal EU-15 EU nya Diagram 5.6 Produktion av nötkött, 1000 ton EU-15 EU
64 Diagram 5.7 Antal nötkreatur, 1000-tal Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 5.7c Antal nötkreatur, 1000-tal Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
65 Diagram 5.8 Produktion av nötkött 2001, 1000 ton Belgien-Lux. Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 5.8c Produktion av nötkött 2001, 1000 ton Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
66 Diagram 5.9 Antal svin, 1000-tal EU-15 EU nya Diagram 5.10 Produktion av griskött, 1000 ton EU-15 EU
67 Diagram 5.11 Antal svin, 1000-tal Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 5.11c Antal svin, 1000-tal Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
68 Diagram 5.12 Produktion av griskött 2001, 1000 ton Belgien-Lux. Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 5.12c Produktion av griskött 2001, 1000 ton Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
69 6 Ekonomi EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk kalkyl för jordbruket som beräknas inom alla EU-länder. Även i de tillkommande länderna beräknas EAA enligt metoder som fastställts av Eurostat. Såväl datakvalitet som beräkningsmetoder kan dock skilja sig mellan olika länder och Eurostats rekommendation är att man inte ska jämföra absoluta nivåer, framför allt när det gäller resultatmåtten. Enligt EAA hade Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien de största produktionsvärdena 2001 och tillsammans stod dessa fyra länder för tre fjärdedelar av EUs produktionsvärde till baspris (dvs. inklusive direktersättningar till produkter). Bland de tillkommande länderna stod Polen 2001 för hälften av det sammanlagda produktionsvärdet till baspris, som i sin tur motsvarade ca 10 % av EUs. Totalt inom EU utgjorde intäkterna från vegetabilier 2001 drygt 45 % och från animalier ca 40 %. Direktersättningarna svarade för närmare 15 % av intäkterna. Irland hade lägst andel från vegetabilieprodukter och högst från animalieprodukter, 18 resp. 61 %, medan Grekland hade en av de högsta andelarna från vegetabilier och den lägsta från animalieprodukter, 55 rexp. 23 %. De högsta andelarna direktstöd av de totala intäkterna hade Finland och Österrike, 39 resp. 26 %. Även i Grekland, Irland och Luxemburg låg andelarna över 20 %. I Sverige var andelen något under 20 %. Sammantaget i de tillkommande länderna var intäkterna från vegetabilier och animalier ungefär lika stora. Variationerna var stora mellan olika länder, men i de stora jordbruksländerna (Polen, Ungern och Tjeckien med totalt ca 80 % av produktionsvärdet) var fördelningen mellan vegetabilier och animalier mycket jämn. Den andel av intäkterna som utgjordes av direktersättningar var under 5 % för länderna sammantaget. Indikator A - index för jordbrukssektorns reala faktorinkomst per årsverke - är det mått på inkomstutvecklingen som Eurostat använder vid jämförelser mellan olika länder. Med faktorinkomst menas totala intäkter minus kostnader för insatsvaror, tjänster och avskrivningar. Sammantaget för EU visar indikator A en svagt stigande trend mellan 1995 och I Sverige har variationen varit något större men indikator A har legat relativt nära EU-genomsnittet. 65
70 Diagram 6.1 Produktionsvärde till baspris 2001, milj euro Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Diagram 6.1c Produktionsvärde till baspris 2001, milj euro Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien
71 Diagram 6.2 Fördelning av produktionsvärdet 2001 Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU-15 Vegetabilier Animalier Direktstöd 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Diagram 6.2c Fördelning av produktionsvärdet 2001 Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Vegetabilier Animalier Direktstöd Malta Polen Slovakien Slovenien 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 67
72 Diagram 6.3 Real faktorinkomst per årsverke (indikator A), index 1995= Danmark Tyskland Irland Nederländerna Finland Sverige Storbritannien EU Diagram 6.3 (forts) Belgien Grekland Spanien Frankrike Italien Luxemburg Österrike Portugal EU
73 Tabellbilaga 69
74 Tabell Jordbruksproduktionen i världen 2001, 1000 ton Vete Korn Potatis Socker Nötkött Griskött Får- och getkött Fågelkött Mjölk EU Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien Summa världen Källa: FAO 70
75 Tabell Sysselsättning inom jordbruk, skogsbruk och fiske samt jordbrukets ekonomiska betydelse Antal sysselsatta Andel av total Bruttoförädlingsvärde inom jordbruk sysselsättning inom jordbruk Andel Belgien ,2% 1,8% ,1% Danmark ,6% 3,8% ,3% Tyskland ,2% 2,5% ,9% Grekland ,7% 16,8% ,7% Spanien ,4% 7,4% ,6% Frankrike ,3% 3,3% ,2% Irland ,1% 10,2% ,5% Italien ,8% 5,3% ,4% Luxemburg 5 4 2,9% 2,2% 126 0,6% Nederländerna ,9% 3,4% ,2% Österrike ,3% 5,1% ,3% Portugal ,1% 12,7% ,6% Finland ,8% 5,5% ,9% Sverige ,7% 3,2% ,6% Storbritannien ,0% 1,8% ,7% Summa EU ,3% 4,3% ,7% Källa: FAO (sysselsättning) och Eurostat (bruttoförädlingsvärde) Tabell 2.1c-2.4c Sysselsättning inom jordbruk, skogsbruk och fiske samt jordbrukets ekonomiska betydelse Antal sysselsatta Andel av total Bruttoförädlingsvärde inom jordbruk sysselsättning inom jordbruk Andel Cypern ,8% 8,6% 316 3,9% Tjeckien ,6% 8,2% 930 1,8% Estland ,8% 11,3% 175 3,7% Ungern ,8% 10,7% ,3% Lettland ,7% 12,0% 175 3,2% Litauen ,1% 12,3% 476 4,9% Malta 3 2 2,1% 1,4% 83 2,7% Polen ,4% 21,7% ,7% Slovakien ,4% 9,0% 483 2,5% Slovenien ,3% 2,0% 489 2,8% ,9% 15,7% ,5% Källa: FAO (sysselsättning) och Eurostat (bruttoförädlingsvärde) 71
76 Tabell Jordbruksmark, dess andel av total areal, antal jordbruk och medelareal per jordbruk Jordbruksmark 1999/2000 Antal jordbruk Medelareal 1000 ha Andel / /2000 Belgien ,7% Danmark ,4% Tyskland ,0% Grekland ,2% Spanien ,7% Frankrike ,5% Irland ,2% Italien ,4% Luxemburg ,4% Nederländerna ,8% Österrike ,4% Portugal ,0% Finland ,6% Sverige ,8% Storbritannien ,0% Summa EU ,1% Källa: Eurostat Tabell 3.1c-3.2c Jordbruksmark och dess andel av total areal Jordbruksmark ha Andel Cypern ,9% Tjeckien ,3% Estland ,8% Ungern ,9% Lettland ,5% Litauen ,5% Malta 9 28,1% Polen ,0% Slovakien ,8% Slovenien ,6% ,2% Källa: FAO 72
77 Tabell 3.5 Antal jordbruksföretag efter storlek (i ha) 1999/2000, 1000-tal 0-19 ha ha ha ha Totalt Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU Källa: Eurostat Tabell 3.6 Jordbruksmark efter företagsstorlek (i ha) 1999/2000, 1000 ha 0-19 ha ha ha ha Totalt Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU Källa: Eurostat 73
78 Tabell Antal nötkreatur, antal företag med nötkreatur och genomsnittligt antal nötkeatur per företag Antal nötkreatur per Antal nötkreatur Antal företag företag Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU Anm. År 2000 kan avse 1999 eller 2000 eftersom strukturundersökningen fick göras ettdera av åren Källa: Eurostat Tabell 3.7c Antal nötkreatur Antal nötkreatur Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta : : Polen Slovakien Slovenien Källa: Eurostat 74
79 Tabell Antal svin, antal företag med svin och genomsnittligt antal svin per företag Antal svin Antal företag Antal svin per företag Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU Anm. År 2000 kan avse 1999 eller 2000 eftersom strukturundersökningen fick göras ettdera av åren Källa: Eurostat Tabell 3.10c Antal svin Antal svin Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta 55 : Polen Slovakien Slovenien Källa: Eurostat 75
80 Tabell Arealer och totalskördar 2001 i EU-15 Total Total areal skörd 1000 ha 1000 ton Vete (exkl durum) Råg Korn Havre o blandsäd Majs Potatis Sockerbetor Raps o rybs Källa: Eurostat Tabell 4.1c-4.2c Arealer och totalskördar 2001 i tio blivande EU-länder Total Total areal skörd 1000 ha 1000 ton Vete (exkl durum) Råg Korn Havre o blandsäd Majs Potatis Sockerbetor Raps o rybs Källa: Eurostat 76
81 Tabell Areal- och produktionsuppgifter för vete Areal, 1000 ha Totalskörd, 1000 ton Avkastning, kg per hektar Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU Källa: Eurostat Tabell 4.3c-4.6c Areal- och produktionsuppgifter för vete Areal, 1000 ha Totalskörd, 1000 ton Avkastning, kg per hektar Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien Källa: Eurostat 77
JORDBRUKET INOM EU. i diagram och tabeller
JORDBRUKET INOM EU i diagram och tabeller 1 Jordbruket inom EU i diagram och tabeller Statistikenheten 981105 Referenser Lars Augustsson 036-15 59 61 2 Innehåll 1 EU:s jordbruksproduktion som del av världsproduktionen.
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 171 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 169 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 175 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 197 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 187 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 193 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 253 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag
211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller
Läs mer13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Företag och växtodling
13 Jordbruket i EU 231 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Sammanfattning
Läs mer216 Produktionen av grönsaker varierar mycket mellan olika länder, en skillnad som inte bara förklaras av skillnader i klimat. Italien, Spanien och Gr
215 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2005 men vissa tabeller
Läs mer13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Företag och växtodling
13 Jordbruket i EU 235 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Sammanfattning
Läs mer222 Husdjur Nötkreatur (tabell 13.9) I tabellen redovisas antalet nötkreatur med viss uppdelning på djurslag. Det framgår att mjölkkorna i EU utgjorde
221 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Sammanfattning Företag och växtodling Sysselsättning
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk
211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik
Läs mer13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Företag och växtodling
231 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Sammanfattning Företag och växtodling Sysselsättning
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk
249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på
Läs mer222 Husdjur Nötkreatur (tabell 13.9) I tabellen redovisas antalet nötkreatur med viss uppdelning på djurslag. Det framgår att mjölkkorna i EU utgjorde
221 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Sammanfattning Företag och växtodling Sysselsättning
Läs mer240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma
239 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens
14 Internationella uppgifter om jordbruk 233 14 Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs merProduktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick
Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK
Läs merUTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN
Nordiska medborgare I stödlandet Utomlands Studiestöd för nordiska medborgarna 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 Danmark 2 949 61 Finland 198 13 Island 7 1 Norge 3 310 294 Sverige 2 208 125
Läs mer13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag
197 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2000 men vissa tabeller
Läs mer20 Internationella uppgifter om livsmedel
20 Internationella uppgifter om livsmedel 251 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder
Läs merArbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal
AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt
Läs merRIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd
RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till
Läs mer13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag
187 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 1999 men vissa tabell
Läs merInternationell prisjämförelse 2012
Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker
Läs mer20 Internationella uppgifter om livsmedel
20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder
Läs mer2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005
2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden
Läs merStockholms besöksnäring. April 2015
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2011
Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs merStockholms besöksnäring. November 2016
Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2015
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. September 2016
Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka
Läs merStockholms besöksnäring. Januari 2016
Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2015
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. April 2016
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Augusti 2016
Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna
Läs merANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1
ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD 2014-2015 22.3.2016 Asut1415.xlsx Sida 1 gymnasienivå GYMNASIESTUDIER YRKESINRIKTADE STUDIER Till \ Från Danmark Finland Island Norge Sverige Färöar Grönl. Åland
Läs merStockholms besöksnäring. Juni 2016
Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna
Läs merHur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?
Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt
Läs merBILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER
BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER A. VOLONTÄRARBETE SAMT PRAKTIK OCH JOBB 1. Resor Anm.: Reseavståndet är avståndet mellan ursprungsorten och platsen för verksamheten, och beloppet omfattar bidraget
Läs mer2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005
2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5
Läs merEUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer
EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:
Läs merStockholms besöksnäring. November 2015
Stockholms besöksnäring. November 2015 Under november månad registrerades över 1,0 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 % jämfört med november månad 2014. Cirka
Läs merStockholms besöksnäring. December 2016
Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av
Läs merStockholms besöksnäring. Sommaren 2015
Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört
Läs merUtvecklingstrender i världen (1972=100)
Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya
Läs mer20 Internationella uppgifter om livsmedel
20 Internationella uppgifter om livsmedel 259 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder
Läs merBEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.
1 (8) Samtliga Födda i Danmark Födda i Finland Födda i Norge Födda i 448 1 6 6 2 13 19 27 29 62 185 35 17 11 6 6 1 644 1 9 1 5 18 9 14 25 37 74 277 57 32 26 29 12 7 59 6 6 4 1 2 2 1 2 3 3 18 34 4 6 2 2
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs mer20 Internationella uppgifter om livsmedel
20 Internationella uppgifter om livsmedel 257 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2016
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2016
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2016
Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna
Läs merStrukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK
Strukturrapport FRÅN LRF MJÖLK Sammanfattning Sverige ligger på nionde plats i EU när det gäller medelleverans per gård. De största genomsnittsgårdarna finns i Slovakien, Tjeckien och Danmark. Under årets
Läs merStockholms besöksnäring. Augusti 2015
Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2015
Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Juni 2015
Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Sommaren 2016
Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med
Läs merSvensk export och import har ökat
Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2012
Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs merStockholms besöksnäring. Februari 2016
Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merSödermanlands län år 2018
Södermanlands län år 2018 Data rörande alla anläggningar (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Figur 1. Antal övernattande gäster, alla anläggningar, hela länet; svenska respektive utländska. 1200
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merSvenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2013
Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs merPrivatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa
Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som
Läs merSveriges handel på den inre marknaden
Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna
Läs merStockholms besöksnäring. November 2014
Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november
Läs merCVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010
Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget
Läs mer5b var lägre än beräknat
FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2014
Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar
Läs merStockholms besöksnäring. December 2014
Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214
Läs merInternationell prisjämförelse 2013
Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika
Läs merDator, jämlikhet och könsroller
Dator, jämlikhet och könsroller LO / Löne- och välfärdsenheten juni 2006 Resultaten visar att såväl tillgången till dator i hemmet som användningen av Internet, har ökat närmast dramatiskt bland LOs medlemmar.
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs mer3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande
Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering
Läs merEU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige
Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2008
Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands
Läs merBefolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)
Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merInternationell prisjämförelse 2010
Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2018
Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent
Läs merYRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB
Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2014
Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs merÄndringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018
Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet ESV 24 maj 2018 Ändringar av ramverket år 2019 Ett skuldankare (35 % av BNP± 5 %-enheter); Överskottsmål = 1/3 % av BNP i genomsnitt
Läs merInternationell prisjämförelse 2011
Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år
Läs merStockholms besöksnäring
Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt
Läs merDet livslånga lärandet
Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in
Läs merBILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP
TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP A. VOLONTÄRTJÄNST, PRAKTIK OCH ARBETE 1. Resebidrag Följande belopp gäller för volontärtjänst, praktik och arbete: Tabell 1 Resebidrag Resebidrag (EUR per deltagare) Resans längd
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merStockholms besöksnäring. September 2014
Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär
Läs merDator, jämlikhet och könsroller
Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell 2011
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla
Läs merSveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet
Sveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet Finansminister Magdalena Andersson 12 juni 2019 Finansdepartementet 1 Sammanfattningsvis Vi blir fler äldre och vi blir friskare en framgång för välfärdssamhället
Läs merFigur 1 Andel företagare av de sysselsatta i ett urval av europeiska länder
En nyligen publicerad rapport från World Economic Forum dras slutsatsen att robotisering och artificiell intelligens visserligen kommer att ersätta en del av dagens jobb men att teknikutvecklingen ändå
Läs mer