Marknadsrapport får- och lammkött juni 2015

Transkript

1 Marknadsrapport får- och lammkött juni 2015 Sveriges självförsörjning av får- och lammkött hamnade för första gången på en fjärdedel första kvartalet Ökningar av såväl produktionen och förbrukningen som handeln i båda riktningar kan konstateras 2014 och första kvartalet Antalet får och företag med får ökade 2014.

2

3 Enheten för handel och marknad Författare Karin Lindow Åsa Lannhard Öberg Foto: freeimages.com Dnr

4

5 Sammanfattning Sveriges produktion av får- och lammkött ökade med drygt 4 procent 2014 och med 6,5 procent första kvartalet Samtidigt ökade handeln i båda riktningarna och förbrukningen steg. Den svenska marknadsandelen fortsatte dock att minska både 2014 och första kvartalet 2015 och andelen är nu nere på rekordlåga 25,4 procent. Antalet företag med får samt antalet får har minskat under de senaste åren, men vände istället uppåt under Antalet företag ökade med en procent till och antalet får ökade med två procent till Slakten av får ökade i antal, och det tillkom tre slakterier med en slakt under får. Antalet förprövade stallplatser halverades från till 7100 under Tidigare har det varit ett flerårigt mönster med ökade och minskade förprövningar vartannat år men under 2014 minskade förprövningarna markant istället för att öka. Importen koncentreras till färskt och fryst fårkött medan importen av saltat, torkat, rökt, värmebehandlat och övrigt bearbetat fårkött är i princip obefintlig. Importen 2014 var störst från Nya Zeeland med Irland och Nederländerna på andra och tredje plats. Det svenska avräkningspriset följer den vanliga priscykeln men på något högre nivå än tidigare år. EU:s marknad för fårkött fortsätter att ha en ganska stillsam utveckling och den genomsnittliga förbrukningen per capita ligger bara marginellt över den svenska förbrukningen.

6 Innehåll 1 Den svenska marknaden Marknadsbalans för fårkött, ton slaktad vikt Årlig förbrukning per köttslag och person Utveckling av svensk marknadsandel kött och ägg Antal får i Sverige enligt djurräkningen i juni Företag med får enligt lantbruksregistret Slaktade får vid slakteri Slakterier med godkänd slakt av får Användning av antibiotika till djur inom EU Förprövade stallplatser för får och getter Förprövade stallavdelningar för får och getter Svensk import av får- och lammkött per kategori, ton produktvikt Import av får-/lammkött på produktnivå, produktvikt Svensk import av får-/getkött på landnivå, produktvikt Export av får- och lammkött på grov nivå, ton produktvikt Svenska avräkningspriser för lamm EU- och världsmarknaden Marknadsbalans får och get EU Pris på tunga lamm, årsgenomsnitt EU:s import av får- och getkött, ton slaktad vikt EU:s export av får- och getkött, ton slaktad vikt EU:s handelsbalans för får- och getkött... 15

7 1 Den svenska marknaden 1.1 Marknadsbalans för fårkött, ton slaktad vikt Den svenska marknadsbalansen för fårkött visar utvecklingen i grova drag och över en längre tidsperiod. För fårkött finns en serie ända tillbaka till Balansen jämför produktion med handel och dessutom beräknas en svensk förbrukning av fårkött. För att göra dessa jämförelser och beräkningar måste handeln räknas om till vara med ben eller slaktade vikt, då det är i denna form produktionen anges. Förbrukningen, som räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, är således åtgången av slaktade får inklusive ben för att tillgodose vår konsumtion. Svensk andel av förbrukningen är det som även brukar kallas självförsörjningsgrad. Balansen visar att produktionen av fårkött ökat över perioden som omfattas även om minskad produktion kan noteras vissa år. Även importen har ökat tydligt år från år med undantag för Den totala förbrukningen har stigit liksom förbrukningen per person och år, men trots detta är fårkött alltjämt ett marginellt köttslag i svenskarnas diet. Den svenska andelen av förbrukningen har sjunkit de senaste tio åren. Under 2014 ökade såväl produktion som handel i båda riktningarna och utvecklingen av likvärdig första kvartalet År Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/person ,0% 1, ,8% 1, ,1% 1, ,6% 1, ,7% 1, ,5% 1, ,6% 1, ,1% 1, ,7% 1, ,3% 1,7 Skillnad 13/14 4,1% 7,6% 81,3% 5,5% -1,3% 4,4% 2014 jan-mars ,6% 2015 jan-mars ,4% Skillnad 14/15 6,5% 17,9% 164,2% 11,7% -1,3% Not: Förbrukningen av fårkött i Sverige är framräknad som produktion + import export. Källa: Jordbruksverket och SCB 1

8 Förbrukning per capita 1.2 Årlig förbrukning per köttslag och person Förbrukningen av kött är ett mått som visar hur många kilo djur som går in i köttproduktionen. Därefter sker förluster i livsmedelskedjan såsom att ben och andra delar av djuret som vi inte äter tas bort, det blir också svinn vid styckning, i butik, tillagning och slängd mat. Förbrukningen per capita är alltså ett mått som inte får förväxlas med konsumtion per capita. Livsmedelsverket gör dock regelbundna undersökningar av svenskarnas matvanor, och där beräknas även hur mycket kött vi konsumerar. Jämfört med förbrukningssiffran för 2014 som hamnade på 87,1 kg per person och år så ligger konsumtionen snarare kring kg per person och år. Förbrukningen är ändå ett mått som visar hur vår konsumtion utvecklats över tid, under förutsättning att svinnet från slakt till själva måltiden inte förändrats. Av de namngivna köttslagen nedan är får- och lammkött det köttslag som förbrukas (och därmed även konsumeras) i minst utsträckning, och det är framför allt fågelkött som drivit förbrukningsökningen för kött totalt under den aktuella perioden Övrigt kött 4,0 4,4 4,4 4,3 4,3 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4,0 3,8 3,6 3,4 3,4 Lammkött 0,9 0,9 1,0 1,0 1,0 0,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 Fågelkött 11,5 12,8 13,9 14,8 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19,0 20,3 21,2 Nötkött 21,4 22,4 21,5 24,2 25,0 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,8 Griskött 36,5 35,7 34,7 36,2 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36,0 37,0 37,3 35,9 36,6 35,0 Totalt 74,3 76,2 75,5 80,4 80,7 81,8 82,1 82,7 83,2 84,4 83,7 86,2 87,2 85,6 87,7 87,1 Källa: Jordbruksverket och SCB 2

9 1.3 Utveckling av svensk marknadsandel kött och ägg NÖT GRIS FÅGEL LAMM ÄGG 120% 100% 80% 60% 40% 20% 104% 102% 93% 91% 71% 86% 69% 65% 52% 31% 0% Källa: Jordbruksverket och SCB 3

10 1 000-tal djur 1.4 Antal får i Sverige enligt djurräkningen i juni Djurräkningen erbjuder en lång serie med statistik över utvecklingen av antalet lantbruksdjur i Sverige och mäter antalet djur i produktionen vid den tidpunkt då frågan ställs. Detta innebär att maxkapaciteten ofta är högre än det antal djur som registreras i djurräkningen. Vissa år görs en totalundersökning, dock baseras antalet djur i statistiken på urvalsundersökningar de flesta år. Antalet får har ökat med 45 procent sedan 1981 men efter toppnoteringen 2011 har antalet får, liksom antalet företag med får, fallit tillbaka något baggar och tackor lamm Djurslag Baggar och tackor Lamm Summa får Källa: Jordbruksverket 4

11 Antal företag med får 1.5 Företag med får enligt lantbruksregistret Jordbruksverkets statistik över utvecklingen av antalet företag med får visar en ökning från 2005 till 2014, även om företagsantalet sjunkit sedan toppen Kriteriet för att hamna i statistiken är att producenten har minst 20 får. Dock räknas producenter som har färre får än detta tröskelvärde också som producent av får om de når upp till annan verksamhetströskel, till exempel för areal mark eller annat djurslag Företag med får Not: För åren 2004, 2005, 2008 och 2009 finns inga uppgifter om antal företag och grafen har istället extrapolerats. Källa: Jordbruksverket 5

12 Antal slakterier Tusen slaktade får 1.6 Slaktade får vid slakteri Slakten av får följer i stort utvecklingen av djurantalet, så även här kan en toppnotering konstateras ,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 Källa: Jordbruksverket 0, Tusental slaktade får 192,1 193,2 206,0 212,9 231,0 234,8 255,1 254,6 261,6 260,2 252,9 257,8 1.7 Slakterier med godkänd slakt av får Jordbruksverkets definition av småskalig slakt är en årlig slakt av färre än får per år. I grafen nedan har dock en annan indelning gjorts, där den större gruppen har en årlig slakt av får. De större slakterierna har aldrig varit dominerande till antalet och de har dessutom minskat i antal under perioden, medan gruppen med mindre storskaliga slakterier ökat markant de senaste fem åren. Slakterier med slaktade får 90 Slakterier med >4900 slaktade får Slakterier med >4900 slaktade får Slakterier med slaktade får Källa: Jordbruksverket 6

13 Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Irland Italien Lettland Litauen Nederl. Polen Portugal Slovakien Slovenien Spanien Storbrit. Sverige Tjeckien Tyskland Ungern Österrike Mg per kg skattad vikt 1.8 Användning av antibiotika till djur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige var år 1986 först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur, och var delaktiga i att samma förbud infördes i hela EU Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används, men också av smittskydd och hygien. Figuren nedan visar användningen av antibiotika till samtliga livsmedelsproducerande djur i Sverige jämfört med andra EU-länder 2011 och Den svenska antibiotikaanvändningen är betydligt lägre än i de jämförda länderna, där Cypern utgör det tydligaste exemplet på hög användning. Av de 23 jämförda EU-länderna så minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur i 14 länder, däribland SE (med 0,1 mg). Danmark som har mer än tre gånger så hög försäljning som Sverige ökade med 1,5 mg mellan och Tyskland, som har femton gånger så hög försäljning, minskade med 6,7 mg. Cypern, Italien, Spanien och Tyskland som låg i topp 2011 minskade medan Ungern ökade markant till en tredjeplats. I Sverige behandlas oftast djur individuellt och tack vare förebyggande djurhälsovård har vi ett gott hälsoläge vilket gör att behovet av att behandla djuren är lägre. I de fall då antibiotikabehandling behövs bör man sträva efter att använda ett preparat som påverkar andra bakterier än den som orsakar infektionen i så liten grad som möjligt. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som såldes mest under 2012, i genomsnitt 37 procent. I Sverige är motsvarande siffra knappt 8 procent. I Sverige används främst penicillin (61 %) som är det viktigaste exemplet på ett smalspektrigt antibiotikum. I Danmark har en ny handlingsplan tagits fram med målet att halvera användningen av tetracyklin före utgången av Grafen nedan visar användningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur inom EU Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 7

14 Antal stallavdelningar Antal djurplatser 1.9 Förprövade stallplatser för får och getter Stallar som tas i bruk för första gången eller byggs om ska förprövas hos länsstyrelsen. Utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar är därför ett mått på investeringsviljan inom en sektor. Det kan ändå hända att en del av de förprövade stallplatserna inte resulterar i en investering. Grafen nedan visar det totala antalet nya stallplatser för får och getter enligt förprövningsstatistiken. Antalet förprövningar, och därmed även investeringsviljan, minskade kraftigt under Antal får/getter Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 1.10 Förprövade stallavdelningar för får och getter Avdelningar får/getter Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 8

15 ton produktvikt 1.11 Svensk import av får- och lammkött per kategori, ton produktvikt Nedan följer ett antal grafer och tabeller över den svenska handeln med fårkött med tredje land. Till skillnad från de handelssiffror som presenteras i den övergripande marknadsbalansen i början av denna rapport så visar nedanstående material handeln uttryckt i produkternas verkliga vikt. Importen av fårkött ökade under årets första kvartal, liksom under När det gäller landfördelningen så ökade importen 2014 från Nya Zeeland och Nederländerna medan den minskade från Irland Källa: Jordbruksverket och SCB 1.12 Import av får-/lammkött på produktnivå, produktvikt (ton produktvikt) Q Q1 15/14, % Färska lammslaktkroppar % Färska fårslaktkroppar Färskt fårkött med ben % Färskt benfritt fårkött % Frysta lammslaktkroppar % Frysta fårslaktkroppar % Frysta styckningsdelar, ben % Fryst benfritt kött % SUMMA: % Källa: Jordbruksverket och SCB Q Q1 Bearbetade produkter Färskt/fryst benfritt Färskt/fryst med ben

16 1.13 Svensk import av får-/getkött på landnivå, produktvikt Import av får-/getkött 2013 kn-nummer 0204 Import av får-/getkött 2014 kn-nummer % 10% 11% 10% 17% 24% 29% Nya Zeeland Irland Nederländerna Tyskland Belgien Övriga 9% 9% 21% 26% 25% Nya Zeeland Irland Nederländerna Tyskland Belgien Övriga (ton) Nya Zeeland Irland Nederländerna Tyskland Belgien Övriga Källa: Jordbruksverket och SCB 10

17 ton produktvikt 1.14 Export av får- och lammkött på grov nivå, ton produktvikt Exporten av fårkött ökade kraftigt både 2014 och det första kvartalet 2015 och det främst benfritt kött till Danmark och Finland som ökat. Den svenska exporten av får- och lammkött är emellertid mycket liten och utöver dessa två destinationer finns endast en liten export till Norge Q Q1 Bearbetade produkter Färskt/fryst benfritt Färskt/fryst med ben Källa: Jordbruksverket och SCB 11

18 SEK/kg 1.15 Svenska avräkningspriser för lamm Enligt förordningskrav rapporterar medlemsstaterna avräkningspriser som är representativa för marknaden till EU-kommissionen varje vecka. I Sverige samlas priser för olika klasser in från slakteriföretag med en produktion över 50 ton lammkött per kalanderår. De prisnivåer som registrerats under 2015 är något högre än de föregående åren. Förutom marknaden kan beräkningsmetoden påverka prisnivån genom att slakterierna rapporterar grundnotering varje vecka varefter Jordbruksverket adderar till ett schablontillägg för leverans- och transporttillägg. Ambitionen är att faktiska priser ska rapporteras varje vecka, men så länge detta inte kan ordnas försöker Jordbruksverket uppdatera pristilläggen minst en gång per år Källa: Jordbruksverket 12

19 2 EU- och världsmarknaden I detta kapitel beskrivs utvecklingen på EU- och världsmarknaden övergripande. På EU-kommissionens hemsida finns mer information om den historiska marknadsutvecklingen, och det finns även prognoser på kort och längre sikt. På OECD:s och FAO:s hemsida publiceras olika typer av statistik som rör världsmarknaden. De största exportörerna på världsmarknaden är Nya Zeeland och Australien, med EU på tredje plats. På importsidan dominerar Kina och USA med EU på tredje plats. 2.1 Marknadsbalans får och get EU-28 EU:s prognos på kort sikt visar att produktionen kommer att öka svagt kommande två år. Även importen ökar samtidigt som exporten står stilla. Konsumtionen kommer att vara stabil kring 2,5 kg/person och år. För att räkna om konsumtionen i slaktad vikt till vikt i handelsledet har EU-kommissionen antagit att 12 procent går bort i värdekedjan från slakt till detaljhandel, konsumtionen i slaktad vikt multipliceras således med 0,88. Motsvarande omräkningstal för andra köttslag är 0,70 för nötkött, 0,78 för griskött och 0,88 för fågelkött ton slaktad vikt (f) 2016 (f) Produktion (inkl handel med levande djur) varav import levande djur varav export levande djur Import av kött Export av kött Totalkonsumtion Konsumtion (kg/capita)* 2,0 1,9 1,9 1,8 1,8 1,8 Andel av total köttkonsumtion, % 2,8 2,6 2,6 2,5 2,5 2,5 Självförsörjningsgrad, % 84,1 87,2 87,9 88,7 88,6 88,5 *Konsumtionen per capita uttryckt i handelsvikt, vilket för fårkött är konsumtionen uttryckt i slaktad vikt multiplicerat med 0,88. Källa: EU-kommissionen 13

20 euro/100 kg 2.2 Pris på tunga lamm, årsgenomsnitt Prisrapporteringen inom EU sker för både lätta och tunga lamm, varav tunga lamm väger 13 kg eller mer. Sverige rapporterar pris för tunga lamm tillsammans med 14 andra medlemsstater. Under 2015 har priserna för tunga lamm stigit inledningsvis, men sjunkit efter påsk. För lätta lamm har priserna sjunkit säsongsmässigt sedan årsskiftet. 600 DE ES NL SE UK EU Källa: EU-kommissionen 2.3 EU:s import av får- och getkött, ton slaktad vikt 2011 andel 2012 andel 2013 andel 2014 andel Q1 Nya Zeeland % % % % % Australien % % % % % Makedonien % % % % % Uruguay % % % % 823 1% Chile % % % % 185 0% Argentina % % % % 178 0% Falkland 608 0% 616 0% 740 0% 766 0% 168 0% Övriga % % % % 138 0% Totalt Förändring f.g. år Källa: EU-kommissionen -14% 5% -5% andel 14

21 1 000 ton slaktad vikt 2.4 EU:s export av får- och getkött, ton slaktad vikt 2011 andel 2012 andel 2013 andel 2014 andel Q1 Libyen % % % % % Hong Kong % % % % % Libanon % % % % % Schweiz % % % % 828 8% Ghana % % % % 467 5% Guinea 15 0% 12 0% 371 0% 773 1% 307 3% Algeriet 0 0% 275 0% % % 283 3% Jordanien % % % % 261 3% Elfenbensk % 549 1% % % 173 2% Saudiarabien 14 0% 334 0% 284 0% % 117 1% Norge 652 1% % % % 112 1% Kina 63 0% 96 0% 479 0% 378 0% 110 1% Kongo 185 0% 160 0% 121 0% 362 0% 97 1% Ryssland 43 0% 153 0% 12 0% 10 0% 1 0% Övriga % % % % 738 7% Total EU-export Förändring f.g. år Källa: EU-kommissionen 30% 31% 3% 2.5 EU:s handelsbalans för får- och getkött 350 andel import 271,0 282,6 280,9 279,8 281,7 292,8 298,1 296,2 307,0 289,9 297,4 302,6 284,9 284,8 288,6 255,7 234,7 200,9 211,8 200,2 61,8 export 7,0 8,0 4,2 4,2 4,8 5,6 6,2 6,8 6,6 6,7 7,1 6,1 10,8 10,0 14,0 35,5 63,1 82,0 107,3 110,7 10,1 janmar 15 Källa: EU-kommissionen 15